Handelsavtalen och den svenska livsmedelsstrategin

Interpellationsdebatt 14 februari 2017

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 59 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Jens Holm har frågat mig om jag har gjort någon analys av hur framtida handelsavtal kommer att påverka målsättningarna i livsmedelsstrategin samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att målsättningarna i livsmedelsstrategin inte ska äventyras.

Jag vill inledningsvis understryka att ökad handel är ett viktigt instrument för ekonomisk tillväxt och för att skapa sysselsättning i hela landet. Det är angeläget att erinra om att handel är grunden för Sveriges framgångsrika ekonomiska utveckling. Regeringen stöder därför EU:s omfattande arbete med att förhandla breda och ambitiösa frihandelsavtal samtidigt som klimat, miljö, löntagarnas intressen och människors och djurs hälsa värnas.

Jens Holm refererar till en rapport som EU-kommissionen tagit fram om frihandelsavtalens påverkan på EU:s jordbrukssektor. Rapporten visar på ett relativt balanserat resultat där EU fortsätter att vara en stor nettoexportör av livsmedel, vilket gynnar sysselsättning och lantbrukares inkomster i EU. Vissa sektorer, som mejerisektorn och grissektorn, förväntas vinna på en öppnare handel. Andra sektorer, framför allt nötkött och ris, förväntas möta en ökad importkonkurrens. Rapporten visar på effekterna på EU-nivå. Det har inte gjorts någon motsvarande rapport som tittar på effekter enbart i Sverige.

Jens Holm har även frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att målsättningarna i livsmedelsstrategin inte ska äventyras. Det finns mycket som kan göras för att stärka konkurrenskraften i livsmedelskedjan, och vi har nu tagit de första stegen i genomförandet av de mål som regeringen, tillsammans med Vänsterpartiet och den borgerliga oppositionen, enats kring. Regeringen lanserade den 7 februari sin handlingsplan för livsmedelsstrategin. I denna presenterar regeringen åtgärder för hela livsmedelskedjan för att uppnå målen i livsmedelsstrategin. Vi pekar bland annat ut områden som regelförenklingar för företagen i livsmedelskedjan, insatser för ökad export av livsmedel, likvärdig kontroll- och tillståndsverksamhet i hela landet, ökad ekologisk produktion och konsumtion samt satsningar på forskning och innovation.

För mig är det glädjande att svenska konsumenter alltmer uppskattar de mervärden som kännetecknar våra livsmedel. Svenska mervärden, som ett gott djurskydd, låg antibiotikaanvändning och relativt liten miljö- och klimatpåverkan, gör våra livsmedel hållbara och säkra. Dessa mervärden börjar även efterfrågas alltmer hos konsumenter runt om i världen. Detta är positivt och något vi avser att ta vara på genom satsningar på ökad export inom ramen för livsmedelsstrategin. Regeringen ska också jobba för att underlätta för svenska konsumenter att göra medvetna val. Genom såväl regeringens egna insatser som den ökade medvetenheten om vikten av hållbart producerade livsmedel hos konsumenter, både nationellt och globalt, är jag övertygad om att den svenska livsmedelsproduktionen kommer att öka.


Anf. 60 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag tycker att det här är en viktig debatt. Bläcket har knappt torkat på den överenskommelse som sju av riksdagens åtta partier har slutit gällande en livsmedelsstrategi för Sverige. Vi i Vänsterpartiet välkomnar överenskommelsen. Vi ser det som en historisk möjlighet att vända den trend som nu har pågått under ett antal decennier i Sverige, där vi har producerat allt mindre mat och blivit tvungna att importera alltmer. Vi ser det också som en historisk möjlighet att producera mer hållbar mat i Sverige. Det måste vi göra, för vi vet att livsmedelsproduktionen står för både en stor miljöpåverkan överlag och stora klimatutsläpp, inte minst från kött och mjölksektorn.

Samtidigt förhandlar den svenska regeringen, genom EU-kommissionen som ombud, om två mycket omfattande handels- och investeringsavtal med Nordamerika: TTIP-avtalet med USA och CETA-avtalet med Kanada. TTIP ligger väl i frysboxen efter Donald Trumps seger, men CETA-avtalet är i allra högsta grad aktuellt. I morgon ska avtalet debatteras och eventuellt klubbas i EU-parlamentet.

All erfarenhet visar att om man släpper in livsmedelsproduktion på en frihandelsmarknad och tar bort alla möjligheter till skydd för den inhemska produktionen gynnar det stordrift. Det blir ökad konkurrens och troligen också lite lägre priser, men det drabbar småbönder och dem som har höga ambitioner på miljö-, folkhälso- eller djurskyddsområdet. Vi kan se det själva här i Sverige. Precis som har framhållits i den föregående interpellationsdebatten producerar vi i dag i Sverige blott hälften av den mat som konsumeras i vårt land. Innan vi blev EU-anslutna producerade vi själva nästan 80 procent av all mat som konsumerades i Sverige. Detta är ett direkt resultat av att vi är en del av EU:s inre marknad, där full konkurrens råder.

Nu ska vi få en likartad marknad med hela Nordamerika, åtminstone med Kanada, är det tänkt. I många länder förs en intensiv diskussion om detta. Man är med rätta orolig för vad som ska hända med den egna livsmedelsproduktionen och med de högre ambitioner man har på till exempel miljöområdet.

Sven-Erik, jag vet att ni två gånger på jordbruksråden har debatterat en rapport som EU-kommissionen har tagit fram och som just handlar om hur dessa handelsavtal påverkar möjligheterna till europeisk livsmedelsproduktion.

Precis som du konstaterar i svaret till mig berörs man inte så mycket på vissa områden medan konkurrensen på andra områden kan bli mycket hård och produktionen minskad. Det kan bli svårare att vidmakthålla den standard som vi har i dag. Därför har också den här rapporten blivit mycket omdebatterad på ministerrådsmötena, som jag har förstått det.

EU-parlamentet har tagit fram en granskning av de väntade effekterna av ett handels- och investeringsavtal med USA, och där konstaterar man ganska tydligt att det här kommer att innebära en harmonisering nedåt, alltså att vi kommer att tvingas sänka våra miljöstandarder och nivåer. Därför skulle jag vilja fråga: Har inte regeringen tagit fram någon strategi för och analys av hur ambitionerna, intentionerna, i livsmedelsstrategin kommer att påverkas av de här handels- och investeringsavtalen?


Anf. 61 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Nej, handelsavtal kommer inte att resultera i sänkta skyddsnivåer för vare sig hälsa eller miljö. Det är någonting som kommissionen tydligt har framhållit när de här frågorna har diskuterats. Det är endast EU-lagstiftning som kan ändra den typen av beslut kring sådana frågor. Jag vill försäkra dig, Jens Holm, om att de gånger de här frågorna har debatterats har Sverige alltid fört fram de här synpunkterna. Det handlar om att ha ett gott djurskydd - vi får icke slarva bort det i några handelsavtal. Vi ska ha en hög standard och minska antibiotikaanvändningen.

Jag kan nämna att när TTIP-avtalet diskuterades - nu ligger det ju på is - var det faktiskt Sverige som förde in att det här med antibiotikaresistens måste tas med i diskussionerna med USA, och vi fick ett stort stöd för den åsikten. Kommissionären tog också med sig den i de fortsatta förhandlingarna.

Inom ramen för det avtal som vi har förhandlat fram med Kanada finns det ett samarbete kring djurskydd och minskad antibiotikaanvändning. Det görs alltså inget avkall på de områdena.

Sedan tycker jag att det är mycket glädjande att vi är överens om att vi ska öka vår livsmedelsproduktion, som har minskat under 20 års tid. Det är mycket som har försvunnit, inte minst från landsbygden och landsbygdens jobb, i och med att vi har gått den här vägen och fått ett handelsunderskott på hela 47 miljarder inom livsmedelsproduktionen. Det är också därför jag välkomnar att vi har kunnat komma överens om livsmedelsstrategin med sju riksdagspartier. Det är unikt att man har gjort en sådan överenskommelse, och den ska hålla till 2030.

Regeringen har tagit fram sin handlingsplan för att det nu också ska bli verkstad. Det är en del att regeringen har en handlingsplan, men hela civilsamhället, branschen, måste också engagera sig för att det här ska bli bra och för att vi ska öka vår produktion.

Regeringen har anslagit 1 miljard till att jobba med handlingsplanen, och den består av totalt 40 olika punkter. Vi antog det första åtgärdspaketet i förra veckan, den 7 februari. Vi kommer att anta det andra paketet i mars och det tredje under hösten.

Jag kan nämna några saker som finns i det paket som vi antog i förra veckan gällande handlingsplanen. En av dem är nyckelhålsmärkningen. Den har vi haft under lång tid, och den har tjänat människor väl. Den vill vi att Livsmedelsverket utvecklar mycket mer. Det handlar om hållbar och hälsosam konsumtion, och det är mycket bra att vi kan utveckla nyckelhålsmärkningen.

En annan sak är att minska matsvinnet. Där har vi internationella åtaganden, och det här måste vi också göra i Sverige.

Likvärdiga livsmedelskontroller så att vi får likvärdighet över hela landet är ett annat förslag. Det ser väldigt olika ut i dag, och vi måste höja kompetensen när det gäller detta.

Samverkansforum för ökad export är mycket viktigt. Exporten är viktig för Sverige oavsett vilken bransch vi talar om. Utan export kan vi inte bygga ett Välfärdssverige; exporten har i många stycken bidragit till det välfärdsland som Sverige är.

Det här jobbet är alltså igång, och jag vill försäkra Jens Holm om att vi inte kommer att ligga på latsidan när det gäller att göra verklighet av livsmedelsstrategin.


Anf. 62 Jens Holm (V)

Herr talman! Som jag sa tidigare visar all erfarenhet på att om vi släpper ut livsmedel på ett frihandelsområde är det stordriften som gynnas. Det kan man tycka är bra ifall man vill ha billigare livsmedel med låg miljöstandard. Men om vi, som vi säger i livsmedelsstrategin, ska ha höga nivåer vad gäller miljö och djurskydd, blir i alla fall jag en smula oroad. Det förvånar mig att regeringen inte har gjort och inte avser att göra någon analys av hur de här avtalen kan påverka intentionerna i livsmedelsstrategin. Så har jag förstått det, och jag vill fråga landsbygdsministern om det är så.

Sådana här analyser har gjorts på EU-nivå, vilket jag hänvisade till. Det finns två rapporter, en från kommissionen och en från EU-parlamentet som jag refererar till i min interpellation, och där står det faktiskt att det finns en uppenbar risk för att man kommer att anpassa sig nedåt vad gäller miljöstandard.

Jag tänker på sådana saker som att man i Nordamerika rutinmässigt använder hormoner och antibiotika i djuruppfödningen, att man doppar kycklingar i klor för att få bort bakterier och att man har långt mycket mer kemiska insatsvaror och kemikalier överlag än vad vi har i Europa.

Jag säger inte att vi kommer att bli pådyvlade de här metoderna och kemikalierna, men, Sven-Erik Bucht, finns det inte en risk för att det, när vi öppnar våra marknader för alla de här produkterna, blir just som i EU-parlamentets analys av det så kallade TTIP-avtalet att vi får en anpassning nedåt i miljöstandard?

Det är också det som vår svenska kemikalieinspektion har konstaterat då regeringens expertmyndighet på det här området har ställt frågan om vad de anser om möjligheten att föra en ambitiös kemikaliepolitik med de här avtalen. De säger att så som avtalen är formulerade nu finns det en uppenbar risk för en anpassning nedåt.

Sven-Erik Bucht: Var finns beredskapen, analyserna och rapporterna hos den svenska regeringen? Om ni går in i det här utan någon som helst beredskap är jag rädd för att vi om ett par år kommer att producera en ännu mindre mängd hållbara livsmedel i Sverige.

Det förvånar mig också att du säger i ditt svar till mig att det är glädjande att svenska konsumenter alltmer uppskattar de mervärden som kännetecknar våra livsmedel. Men vi har ju sett en trend där vi gått från 80 procents livsmedelsproduktion i Sverige ned till 50 procent. Ja, svenska folket tycker att det är bra med djurskydd och miljö och så vidare, men ärligt talas produceras allt mindre av den mat som konsumeras i Sverige här i Sverige.

Nu ska vi ha den här logiken på en transatlantisk nivå. Ifall ingenting görs kommer det här bara att fortsätta att drabba den svenska produktionen. Det är jag rädd för.

Sven-Erik Bucht kanske kan berätta för församlingen här inne vilka kemikalier och vilka kemiska insatsvaror som Sverige och EU har förbjudit inom ramen för det så kallade CETA-avtalet som ska debatteras i EU-parlamentet denna vecka och sedan kommer upp för godkännande i Sverige under det här året. Kan du ge något exempel på någon enda kemikalie som ni har fått igenom ett förbud för inom ramen för CETA-avtalet?

Det finns en mängd andra kritiska dimensioner också på de här avtalen, till exempel att storföretag kommer att kunna stämma stater men stater omvänt inte kommer att kunna stämma storföretag. Vad anser den svenska regeringen om det? Är inte det ett komplicerande faktum när vi vill producera mer livsmedel på ett hållbart sätt?


Anf. 63 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Jag vill påminna Jens Holm om att det här inte är bilaterala avtal utan avtal mellan EU och tredjeland. Det är de regelverken som gäller inom EU, och jag berättade i mitt förra inlägg hur vi påverkar dem och också vilka garantier som kommissionären har gett. Vi kommer inte att sänka kraven när det gäller hälsa och miljö. Så är det.

När det gäller analyserna är rapporten som har kommit bristfällig på så sätt att det bara är jordbrukssektorn som behandlas. Man ser inte till helheten. Det har jag också uttryckt vid ministerrådet. I fråga om Mercosuravtalet till exempel berörs 200 svenska företag som handlar i de länderna, inom helt andra branscher som inte alls belyses. Man måste ju se till helheten när man tittar på hur ett handelsavtal kan påverka ett land eller en sammanslutning som EU. Där finns det faktiskt en brist.

Det har inte blivit några ändringar i EU:s regelverk till följd av handelsavtalen. Det är inte på det sättet.

Det är också viktigt att vi ser betydelsen av att Sverige kan ha export av livsmedel, framför allt till tredjeländer. Vi har lyckats bra; vi har sett till att vi har ett lantbruksråd i Peking. Vi har också ökat vår livsmedelsexport dit med hela 32 procent.

Vi har nu tagit fram en livsmedelsstrategi i vilken vi säger att exporten är viktig. Då är det också viktigt att vi bevakar det här över tid. De landsbygdsministrar som får uppgiften framgent måste också jobba med exporten, så att vi inte sluter oss och säger att handelsavtal inte är bra. Det finns en ökad protektionism i världen; det uttalas tydligt av en del stora länder.

Fall inte i den fällan, Jens Holm! Den fällan kan innebära stora problem för utvecklingsländer som också har behov av att komma ut på nya marknader.


Anf. 64 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag ställde ett antal frågor men tycker inte att jag fick svar på dem. Jag hoppas få svar på dem i den här sista vändan.

Sven-Erik Bucht har rätt i att det är EU-kommissionen som förhandlar å medlemsstaternas vägnar. Men EU är alla vi länder. Vi har chansen att påverka EU. Sveriges roll i sammanhanget verkar vara att bara driva på för mer och mer handel och mer och mer investeringar. Men man står väldigt lite upp för miljön, djurskyddet, folkhälsan och så vidare.

Jag kan berätta för ministern att för ett drygt år sedan ansåg ett stort kanadensiskt bolag som heter Gabriel Resources - de tjänar pengar på olja och kol - att de hade blivit dåligt behandlade av regeringen i Rumänien. De vill öppna en gruva där men får inte göra det eftersom regeringen och parlamentet i Rumänien har röstat nej till det. Nu har bolaget stämt den rumänska staten på 4 miljarder US-dollar för att de inte får öppna gruvan. 4 miljarder US-dollar är ungefär hälften av hela Rumäniens hälsobudget för ett år.

Rumänien säger att man vill kunna producera livsmedel i det området i stället för att det ska öppnas en gruva där. Man vill bevara stora delar av området eftersom det är ett vackert och naturskönt område. Men bolaget kan stämma Rumänien eftersom det finns en investeringsklausul i ett avtal.

Det finns risk för att vi kan bli stämda på samma sätt av stora bolag ifall vi går med på de här avtalen. Investeringsklausuler finns nämligen inskrivna i både TTIP och CETA. Insikten om det är icke-existerande hos den svenska regeringen.

Om vi ska kunna producera mer hållbara livsmedel måste vi också kunna kritisera avtalen och göra dem bättre eller inte anta dem alls.


Anf. 65 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Jag vill återigen påstå att Sverige påverkar EU väldigt starkt i riktning mot hållbarhet i livsmedelsproduktionen. På 90-talet, när vi gick med, talade vi i EU-sammanhang om de risker som fanns med användningen av antibiotika. Det var ingen som lyssnade på det. När man tar upp det i dag är det många som lyssnar, och de förstärker också hur viktigt det är att jobba med de här frågorna. Det har skett en jättestor förändring, tack vare Sveriges agerande på området.

Jag har inte varit med på ministerråden så länge, drygt två år. Jag har bland annat tagit upp djurskydd. Vi har fått till stånd en EU-plattform för djurskydd. Det har skett på ganska kort tid, Jens Holm. De lyssnar på oss, och vi är med och påverkar.

När det gäller kemikalierna är det handelsministern som har helhetsbilden. Det har inte jag. Jag vet att handelsministern har svarat Jens Holm i den här kammaren när det gäller investeringsskyddet. De diskussionerna måste Jens Holm ta med handelsministern. Men svaren har han redan fått.

Det här berör vår livsmedelsstrategi. Jag tror att det är viktigt att vi fortsätter att jobba för att öka livsmedelsproduktionen i Sverige, på ett hållbart sätt. Vi har fantastiska möjligheter att göra det. Sverige är världsledande när det gäller hållbara livsmedel. Vi har världens bästa djurvård och världens bästa regler för djurhållning. Vi har alltså alla möjligheter att öka vår produktion på ett hållbart och bra sätt.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2016/17:267 Handelsavtalen och den svenska livsmedelsstrategin

av Jens Holm (V)

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

På det senaste jordbruksministerrådet diskuterades rapporten Cumulative economic impact of future trade agreements on EU agriculture (JRC, 2016), som rör internationella handelsavtal och jordbrukspolitik. Många medlemsländer är med rätta oroade över möjligheten att producera livsmedel lokalt när EU samtidigt driver på för ökad konkurrens om jordbruksprodukter globalt. Vi kan se våra egna erfarenheter efter att Sverige har blivit en del av EU:s inre marknad och jordbrukspolitiken och livsmedelsproduktionen har blivit helt och hållet harmoniserad. Nu producerar vi endast hälften av den mat som konsumeras, långt mycket mindre än före 1995, då Sverige anslöts till EU.

I många handelsavtal finns också så kallade investeringsskydd inskrivna (även kallat ISDS). Men hänvisning till investeringsskyddet kan bolag stämma stater om man anser att investeringsvillkoren har försämrats. Det finns många exempel på där bolag inte minst inom fossilbranschen har stämt länder för att de vidtagit åtgärder för att skydda miljön. Med EU:s nuvarande agenda kommer EU att sluta fler avtal med investeringsskydd, och risken är uppenbar för att fler länder kommer att bli stämda. En progressiv miljö- och jordbrukspolitik kan därför försvåras.

Sju av riksdagens åtta partier enades nyligen kring målen för en svensk livsmedelsstrategi. Det övergripande syftet är att det ska skapas förutsättningar för att Sverige ska kunna producera mer hållbar mat. Samtidigt finns det en uppenbar risk för att det ändamålet kan krocka med EU:s handelsagenda. I EU-parlamentets utvärdering av vilka konsekvenser ett framtida handels- och investeringsavtal med USA skulle kunna få för europeisk jordbrukspolitik konstaterar man att ett sådant avtal skulle leda till minskad jordbruksproduktion i EU. Man varnar också för att det kan bli en harmonisering nedåt (downward harmonisation) av lagstiftningen som en följd av den hårdare konkurrensen och att USA har lägre skyddsnivåer för till exempel miljö, kemikalier och djur (se Risks and opportunities for the EU agri-food sector in a possible EU-US trade agreement, Policy department, European Parliament, 2014).

Även om TTIP-avtalet för närvarande ligger i frysboxen är det EU:s och den svenska regeringens uttalade ambition att driva igenom avtalet. Avtalet med Kanada, CETA, har en liknande problematik som TTIP. Det avtalet är färdigförhandlat och väntas nu behandlas av EU-parlamentet och de nationella parlamenten under 2017. Detta trots att det finns en uppenbar risk att målsättningarna om ökad svensk hållbar livsmedelsproduktion försvåras.

Jag vill fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

1. Har statsrådet gjort någon analys av hur framtida handelsavtal kommer att påverka målsättningarna i livsmedelsstrategin?

2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att målsättningarna i livsmedelsstrategin inte ska äventyras?