Handeln mellan Sverige och Storbritannien

Interpellationsdebatt 9 mars 2021

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 61 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Fru talman! Hans Rothenberg har frågat mig vilka ytterligare insatser jag och regeringen avser att göra för att raskt återupprätta handelsutbytet mellan Sverige och Storbritannien.

Storbritannien är en av Sveriges viktigaste handelspartner. Omkring 6 000 svenska företag handlar med Storbritannien, och minst 70 000 personer runt om i Sverige går varje dag till ett jobb som finns till tack vare exporten till Storbritannien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är glädjande att EU och Storbritannien har enats om ett frihandelsavtal. Avtalet lägger en god grund för ett fortsatt samarbete mellan EU och Storbritannien. Med avtalet följer en stark institutionell ram som ger goda förutsättningar för att utveckla våra handelsförbindelser, vilket regeringen avser att göra med Storbritannien.

För våra svenska företag innebär avtalet en tydlighet kring vilka regler som gäller och en ökad förutsägbarhet. Samtidigt står det klart att avtalet inte löser alla problem som uppstår till följd av det nya läget. När Storbritannien väljer att lämna den inre marknaden är det också ofrånkomligt att handeln blir dyrare och krångligare och att de administrativa bördorna ökar.

Därför fortsätter regeringen och våra myndigheter, precis som vi gjort de senaste fyra åren, att arbeta intensivt med att bistå företagen med information och råd om vad det innebär att handla med tredje land och vilka regler som gäller i det nya avtalet samt hjälpa till med att reda ut oklarheter. Vår ambassad i London och Business Sweden bistår i dag svenska företag på plats i Storbritannien. Det sker bland annat genom dialog med företagen om de problem de möter och genom informationsinsatser riktade mot näringslivet.

För mig som utrikeshandelsminister är det viktigt att inte bara upprätthålla utan också utveckla och fördjupa våra handelsförbindelser med Storbritannien. När det stod klart att EU och Storbritannien hade enats om ett handelsavtal tog jag tidigt kontakt och initiativ till en dialog med företrädare för den brittiska regeringen kring hur handelsförbindelserna mellan våra länder kan främjas på bästa sätt.

Regeringen avser att upprätthålla och vidareutveckla de breda och mycket goda relationerna mellan Sverige och Storbritannien. På så vis skapar vi goda förutsättningar för svenska företag att verka och investera i Storbritannien och för brittiska företag att verka och investera i Sverige.


Anf. 62 Hans Rothenberg (M)

Fru talman! Tack, handelsministern, för svaren!

Det här är frågor som jag egentligen hade hoppats inte behöva diskutera. Det är två kriser som har drabbat relationen mellan Sverige och Storbritannien. Dels är det brexit, och dels är det covid-19-pandemin.

Den för Sverige så viktiga frihandeln kan uppenbarligen inte tas för given. Liksom demokratin måste den återerövras varje dag. Handel bygger ju på ömsesidighet, och ingen kan göra jobbet ensam. Det krävs två för att dansa tango.

För 50 år sedan motsvarade den totala exporten i världen inte mycket mer än en tiondel av världens totala bnp. I dag ligger exportandelen på 30 procent, vilket har lett till ökat välstånd för människor världen över.

Därför är det viktigt för Sverige att hålla fast vid andra frihandelsvänner - för att därmed också kunna utveckla handeln. Och därför, fru talman, är relationen med Storbritannien särskilt viktig.

Det var precis på upploppet av förhandlingarna mellan EU och Storbritannien som det nåddes en överenskommelse om hur parterna skulle kunna reglera densamma framöver. Även om avtalet är välkommet och till stora delar innebär en ny situation i den inbördes handeln finns det problem. Ytterligare förhandlingar mellan EU och Storbritannien har inletts för att underlätta tillståndshanteringen avseende transporter och logistik samt för att börja godkänna brittiska yrkeskvalifikationer i EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Handeln mellan Sverige och Storbritannien minskade dramatiskt under 2020, till stor del under inverkan av coronapandemin. En bromskloss för att hämta in handelstappet är brexiteffekterna, som dessutom drar ned den brittiska tillväxten med omkring 1 procentenhet. Många ekonomer räknar med att det kommer att ta många år att nå en någorlunda återhämtning. Därför är det angeläget för båda länderna att agera handlingskraftigt för att påskynda återhämtningen.

Handelsministern har signalerat att det i närtid ska arrangeras ett gemensamt så kallat business forum länderna emellan. Det är gott, men det är inte gott nog. Därför har jag frågat handelsministern vilka ytterligare insatser som hon och regeringen avser att göra för att raskt återupprätta handelsutbytet mellan Sverige och Storbritannien.

I ministerns svar framkommer att regeringen liksom myndigheterna fortsätter bistå företagen med information och råd. Ja, det är business as usual. Men nu är det business as unusual. Då hade jag önskat att få preciserat vad det här biståndet ska bistå i mer konkret, utifrån de nya omständigheterna.

Den dialog som regeringen aviserar med företrädare för den brittiska regeringen om hur handelsförbindelserna mellan våra länder kan främjas, vad har den lett till? Och vad, konkret, önskar ministern att den ska leda till?

Fru talman! Det finns mycket som man behöver beakta nu. Tjänstehandelns betydelse, e-handelns betydelse, brexit versus pandemin - vad är viktigast att agera kring?

Framför allt behöver Tullverket och Kommerskollegium, som bistår svenska företag, kunna agera med betydligt större frihet i dag. Vi behöver se de svenska företagen möta myndigheter som har ett annat förhållningssätt. Jag skulle därför vilja fråga ministern om hon kommer att se till att Tullverket och Kommerskollegium får vidare ramar.


Anf. 63 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Fru talman! Jag instämmer verkligen i att Storbritannien är en otroligt viktig handelspartner. Man ska komma ihåg att Sverige exporterar varor och tjänster till Storbritannien till ett värde av 135 miljarder kronor varje år. Det är ett betydande belopp.

Vi ska inte bara upprätthålla handeln med Storbritannien utan också utveckla och fördjupa den, och vi ska se till att det blir tillväxt i handeln med Storbritannien. Vi har utmärkta bilaterala relationer mellan Sverige och Storbritannien, och det är en fantastiskt bra bas att stå på.

Men precis som Hans Rothenberg beskriver finns det nu ett nytt läge. Det är ett svårare läge, ja, men det kan också vara ett läge som innebär många möjligheter - möjligheter för svenska företag att få ännu bättre förutsättningar i relation till företag i många andra länder som inte har samma djupa och nära relation och inte är lika allierade med Storbritannien. Det kan sannolikt aldrig bli lika bra möjligheter som när Storbritannien tillhörde den inre marknaden, men trots allt måste vi vara optimistiska och se att vi kan utveckla och utöka relationen med Storbritannien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad är det då vi ska göra?

För att börja med våra myndigheter, de informationsinsatser som görs där och det stöd som finns där har vi lagt mycket resurser på Tullverket sedan brexit blev ett faktum. Vi har valt att lägga så mycket resurser långsiktigt att man har kunnat anställa ett betydande antal fler medarbetare som jobbar enbart med de här frågorna inom ramen för Tullverket.

Kommerskollegium har mer av ett analytiskt uppdrag och är inte heller lika mycket tillfrågat av framför allt SME-företag som Tullverket är.

Där har vi alltså lagt resurser. Behövs det mer får vi naturligtvis se över det. Just nu får vi inte de signalerna, men det är otroligt viktigt att våra myndigheter fungerar här.

Att Business Sweden fungerar på plats i Storbritannien är också något vi ser över och ska säkerställa. Vi har redan sett över det, och vi säkerställer att Business Sweden kan verka aktivt och pragmatiskt på plats i Storbritannien.

För att gå över till vad mer man kan göra från regeringens sida, utöver det här med information och stöd från myndigheterna och så vidare, ser jag som handelsminister att det finns mycket att göra när det gäller att skapa ett ramverk och en relation med den brittiska regeringen.

Det business forum - det vill säga ett möte mellan mig och min brittiske handelsministerkollega och svenska och brittiska företag - som vi planerar i närtid, är det good enough? Är det tillräckligt? Nej, det räcker naturligtvis inte. Men det är ett väldigt viktigt steg framåt, och något av det första vi ska göra nu är att börja göra affärer tillsammans som regeringarna stöttar sinsemellan. Vi skapar ett ramverk, men vi skapar också en relation mellan regeringarna som spiller över på våra företag. Det var därför jag var så tidigt ute med att ta kontakt med min brittiska handelsministerskollega.

Det finns också en möjlighet när det gäller EU:s långtidsbudget, där man inrättar den så kallade brexitjusteringsreserven. Förhandlingar om den pågår, men preliminärt beräknas Sverige kunna få ungefär 1 miljard kronor därifrån. Detta är också något som kompenserar. Vi ska ta till vara alla sådana möjligheter och alla medel för att motverka negativa konsekvenser på grund av brexit, som kan gå till åtgärder för att hjälpa företag, framför allt de som kanske blir mest drabbade av de ekonomiska konsekvenserna av brexit.

Avslutningsvis skulle jag också vilja säga att det är de samarbetsområden som är prioriterade för Sverige och där det också finns ett intresse från brittisk sida som jag lyfter upp vid mina kontakter med den brittiska regeringen. Det handlar om life science, fordonssektorn och trävaruindustrin men också väldigt mycket om tjänstesektorn. Det finns alltså väldigt mycket vi kan göra tillsammans, inte minst i samarbete mellan våra två regeringar.


Anf. 64 Hans Rothenberg (M)

Fru talman! Storbritannien är inte vilken nation som helst. Det är en extremt teknikdriven marknad, som också ligger på väldigt nära håll för EU-familjen.

Från att tidigare ha varit grädden på moset i affärerna utgör tjänster kopplade till produktförsäljning i dag ofta huvuddelen av företagens avanser. Även utvecklingen av e-handeln kommer att påverkas påtagligt, med högre omkostnader för privatpersoner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Storbritanniens uttåg ur EU är inte bara en förlust för unionen. Det är också en förlust för Sverige. Vi har förlorat en allierad med tanke på Storbritanniens globala ambitioner att vara en tydlig röst för frihandel. Vi har förlorat en allierad inom EU-kretsen. Vi måste gemensamt upprätthålla multilateralism och ett regelbaserat handelssystem.

För Sveriges del innebär detta också att vi har fått ett lösare band till en tidigare like-minded, inte minst vad gäller synen på fri rörlighet för varor och kapital. Det ligger i Sveriges absoluta intresse att återknyta detta band till en långsiktigt hållbar relation.

De lägst hängande frukterna finns därför där våra båda länders intressen sammanfaller som mest. Jag skulle vilja nämna några exempel. Det handlar primärt om att bistå företag att återta förlorad mark men också att utveckla befintliga affärer. De större företag som redan är vana vid att handla med länder utanför EU kan anpassa sig lättare än mindre företag kan. De måste ofta sätta sig in i helt nya regelverk.

Målsättningen för relationen länderna emellan måste vara att svenska företag i praktiken inte ska märka av någon större skillnad efter utträdet. För att återstarta handelsrelationen krävs mer än ett business forum; det är gott, men inte gott nog för att återstarta marknaden.

Svenskt Näringsliv rapporterar, fru talman, att svenska företag upplever problem som längre ledtider, ökad byråkrati och högre kostnader i och med den nya gränsen mellan EU och Storbritannien. Detta är handfasta problem, som tullverk, myndigheter och administrationer i respektive länder måste ta på största allvar. Det är inte ett problem bara för svenska utan även för brittiska företag. Det är ett problem för både svenska och brittiska konsumenter. Att lösa dessa problem måste stå högst på regeringens handelsdagordning.

Utöver att minska byråkratin och sänka kostnaderna behöver man också stimulera direktinvesteringarna i båda länderna. Den tid är förbi när utländskt ägande i Sverige sågs som ett misslyckande. Det ska i stället ses som en kvittens på att Sverige är ett attraktivt land att investera och verka i.

Storbritannien har historiskt varit, är och kommer att förbli en nyckelaktör för att värna om den transatlantiska länken och dess strategiska betydelse. Sverige behöver därför vara en tydlig allierad i Storbritanniens globala ambitioner att vara en röst för frihandel. Vi måste också kunna arbeta gemensamt för att upprätthålla multilateralism och ett regelbaserat handelssystem. Här behöver Sverige och Storbritannien jobba tillsammans med likasinnade i WTO-kretsen.

Fru talman! Vi moderater vill se en större möjlighet för myndigheter som Tullverket, Kommerskollegium och andra att bistå svenska företag med nödvändiga åtgärder för den fortsatta handeln med Storbritannien. Detta är ambitioner som också regeringen borde ha. Jag utgår från att man har det, och ministern får gärna bekräfta detta. Minskade kostnader och en raskare hantering - det är vad företagen önskar.


Anf. 65 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Fru talman! Storbritannien är verkligen en likasinnad och en allierad. Jag kan meddela Hans Rothenberg att jag saknar dem varje gång jag har ett möte med handelsministrarna i Bryssel. Det är en kraft som saknas, och vi ska göra allt för att fylla det tomrummet. Det gör vi också nu genom att skapa grupper med andra likasinnade. Det kanske blir i ett annat forum och i en annan interpellation vi kan diskutera hur vi ska jobba i EU för att fylla tomrummet, för det är ett tomrum. Men det finns också som sagt en relation att bygga vidare på och utveckla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Självklart är det så att om ett land och en stor ekonomi som Storbritannien lämnar den inre marknaden får det negativa konsekvenser. Vi ska göra allt vi kan, från Sveriges och EU:s sida men också, vet jag, från Storbritanniens sida för att minimera de negativa konsekvenserna. Men de finns där, och under en övergångsperiod kommer de att vara märkbara för företagen.

Hur märkbara? Vi har kontakt med Svenska Handelskammaren i London, som har genomfört en undersökning av hur deras medlemsföretag, alltså svenska företag som befinner sig i Storbritannien, ser på detta och hur prövande dessa tider är. Ungefär 40 procent ser ändå att man under 2021 och 2022 kan få sina affärer att växa och komma över den svåra perioden när man nu ställer om från att tillhöra den inre marknaden till att bli ett tredjeland. Det är bara 25 procent som inte förväntar sig några förändringar; jag tycker i och för sig att det är ganska mycket. Av företagen är det 75 procent som förväntar sig negativa förändringar.

Jag tycker att det här är så pass intressanta frågor att vi måste göra en djupare analys av detta. Jag har därför gett Kommerskollegium, en myndighet som jag ansvarar för, i uppdrag att ge oss en bättre bild av eventuella störningar och hur vi snabbt ska kunna agera för att möta dem. Vi måste snabbt ha fakta på bordet. Detta är, som svar på Hans Rothenbergs fråga, ett exempel på vad regeringen gör, utöver det jag sa tidigare om Tullverket. Vi behöver ha en bättre analys, och Kommerskollegium kommer nu att kartlägga inverkan av avtalet med Storbritannien på import och export.

En sak är säker: Avtalet är bättre än inget alls. Men att tillhöra den inre marknaden är bättre än att vara ett tredjeland, så det kommer att märkas en skillnad.

Jag skulle också vilja kommentera detta att det rör sig om ett likasinnat land också i andra forum. Jag ser stora möjligheter att kroka arm med Storbritannien när det gäller frågor vi driver i Världshandelsorganisationen men också inom ramen för den transatlantiska relationen, som Hans Rothenberg nämnde. Jag tror att det finns väldigt mycket att göra där med Storbritannien och med Irland och USA, som också är likasinnade i många frågor.

Sverige har faktiskt ibland en nyckelroll. Vi ser protektionistiska vindar. Vi ser även inom EU länder som ifrågasätter öppenhet, frihandel och så vidare. Då måste vi skapa allianser även med länder utanför EU, i detta fall också Storbritannien.

Jag vill också kommentera detta med investeringar. Från regeringens sida gör vi i år en extra satsning på investeringsfrämjande. Detta är också något jag har väckt med min brittiska kollega: Hur kan vi öka investeringarna i varandras länder? Det finns betydande investeringar gjorda. Tittar man på listan över de största företag som har investerat i Storbritannien ser man en lång rad sektorer: trävaruindustrin, fordonsindustrin och naturligtvis läkemedelsindustrin, där vi har ett bolag med ursprung i Sverige som vi alla känner till väl. Det finns alltså väldigt mycket att bygga vidare på när det gäller investeringar i våra respektive länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är en fråga som vi måste jobba väldigt konkret och handfast med. Jag återkommer till att vi genom att i närtid börja göra affärer tillsammans och skapa affärs- och investeringsmöjligheter tar ett steg vidare. Jag är övertygad om att vi kan inte bara utveckla utan även fördjupa och utöka relationen med Storbritannien på handelsområdet.


Anf. 66 Hans Rothenberg (M)

Fru talman! Det finns mycket att säga om den klassiska handelsnation som Storbritannien är, men Sverige är också en klassisk handelsnation. Våra respektive länders välstånd har byggt på att vi har haft en ömsesidighet med omvärlden. Vi har inte slutit oss.

Vi har i Sverige och Storbritannien förvisso haft lite olika metoder för hur vi har tagit oss an omvärlden. Storbritannien är ju en före detta kolonialmakt. Det är intressant att notera att den klassiska transatlantiska länken mellan Storbritannien och USA sedermera har blivit en mer integrerad del av EU, Europa och USA.

Det finns också en annan konstellation som jag har noterat när jag har varit med tidigare handelsministrar på WTO:s ministermöten runt om i världen, nämligen Samväldet, som ju består av Kanada, Australien, Nya Zeeland och många andra stora och betydande världsekonomier.

Detta är något att kroka arm med. Det skulle vara intressant att höra om ministern har några ambitioner att väcka liv inte bara i Storbritannien utan också därigenom få liv i Samväldets olika aktörer. Därigenom kan det då bli ökade investeringar, vilket båda länder är väldigt beroende av. Det innebär också att vi kan få ett mer enat agerande i WTO.

Men det som är här och nu är de företag som upplever krångel och fördyringar i relationen med Storbritannien efter brexit och i samband med covidpandemin. De behöver hjälp här och nu. Det är en diger uppgift ministern har framför sig, men jag hoppas att det kommer att gå vägen. Annars kommer jag med en ny interpellation.


Anf. 67 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Hans Rothenberg för att han har lyft denna viktiga fråga i kammaren i dag. Vi är helt överens om att Sveriges goda handelsrelation till Storbritannien ska värnas och utvecklas. Det är också i mycket en av de relationer som är grunden för vårt välstånd.

Här och nu måste vi se till att minimera konsekvenserna. Vi har talat om myndigheterna här i dag, man jag talar också om att se möjligheterna framåt. Det är otroligt viktigt.

Avslutningsvis skulle jag också vilja ta tillfället i akt att lyfta blicken lite grann. Att skapa jobb, tillväxt och välstånd i vårt land är naturligtvis handelspolitikens mål, men det är ett privilegium från min horisont att se att den har bäring på mycket annat av det internationella samarbetet också. Handeln kan vara en väg in till att fortsätta utveckla en relation med till exempel Storbritannien även på andra områden. Vi är frihandelsvänner, och vi litar på varandra och har väldigt många gemensamma nämnare i multilaterala sammanhang.

Låt mig ta ett exempel. Detta bekräftades inte minst när Storbritanniens före detta premiärminister Gordon Brown för någon månad sedan var gäst i den handelspolitiska rådsgrupp som jag har inrättat. Han förde fram just det konstruktiva partnerskap som finns mellan Sverige och Storbritannien i många viktiga globala utmaningar, till exempel när det gäller biståndspolitik i utvecklingsländer och så vidare. Vi har alltså mycket att falla tillbaka på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ibland är handeln kanske kittet i detta, men vi måste komma ihåg den breda relationen, och den vill jag luta mig mot, inte minst när Storbritannien senare i år kommer att står värd för G7-mötet, där global återhämtning, främjande av fri och rättvis handel och klimatfrågan står väldigt högt på agendan. Partnerskap med Samväldet är också otroligt viktigt att ha med in i detta. De relationerna jobbar vi ju hårt med att utveckla, också med tredjeländerna, naturligtvis.

Även om Storbritannien har lämnat EU fortsätter vårt goda samarbete på flera viktiga områden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2020/21:483 Handeln mellan Sverige och Storbritannien

av Hans Rothenberg (M)

till Statsrådet Anna Hallberg (S)

 

Precis på upploppet av förhandlingarna mellan EU och Storbritannien nåddes en överenskommelse om hur handeln parterna emellan ska regleras framöver. Även om avtalet är välkommet och till stora delar bra innebär det dock en ny situation i den inbördes relationen såväl för britterna som för Sverige. Ytterligare förhandlingar mellan EU och UK är initierade för att underlätta tillståndshanteringen avseende transporter och logistik samt för att börja godkänna brittiska yrkeskvalifikationer i EU.

Handeln mellan Sverige och Storbritannien minskade dramatiskt under 2020, till stor del under inverkan av coronapandemin. En bromskloss för att återhämta handelstappet är brexiteffekter vilka drar ned den brittiska tillväxten med omkring 1 procentenhet i början av 2021. Centralbanken Bank of England räknar med att det dröjer till början av 2022 innan man har lyft upp den brittiska ekonomin till samma storlek som innan pandemin. Många ekonomer räknar dock med att detta kommer att ta flera år till. Därför är det angeläget från båda ländernas sida att agera handlingskraftigt för att påskynda återhämtningen. Det planeras att i närtid arrangera ett gemensamt så kallat Business Forum länderna emellan, vilket är gott men inte nog.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Hallberg:

 

Vilka ytterligare insatser avser statsrådet och regeringen att göra för att raskt återupprätta handelsutbytet mellan Sverige och Storbritannien?