Hållbara finanser och stabila skattebaser

Fru talman! Niklas Wykman har frågat mig om jag har gjort en analys av vilka risker som regeringens aviserade gröna skatteväxling medför för de offentliga finanserna, och om jag i så fall avser att vidta åtgärder mot dessa risker, samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att trygga hållbara offentliga finanser framgent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. För att säkerställa goda och stabila skatteintäkter måste förtroendet för skattesystemet vara högt och skattereglerna upplevas som legitima. Skattepolitiken ska också skapa förutsättningar för ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Därmed ska skatten även användas för att kostnadseffektivt styra mot minskad miljöbelastning. Den gröna skatteväxling som ska genomföras i enlighet med januariavtalet kan ses i detta sammanhang.

I beredningen av skatteförslag analyseras förslagens effekter på de offentliga finanserna. De offentligfinansiella effekterna beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner. Beräkningarna är i normalfallet statiska och utgår från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av de ändrade reglerna. Det ger i regel en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. När så är motiverat kan konsekvensanalysen även kompletteras med bedömningar av beteendeeffekter.

Vad gäller Niklas Wykmans fråga om vilka åtgärder jag avser att vidta för att trygga hållbara offentliga finanser vill jag först säga att det är viktigt att finanspolitiken är hållbar. Så länge som finanspolitiken utformas i enlighet med det finanspolitiska ramverket, med ett mål för det finansiella sparandet över en konjunkturcykel, är det också fallet. Även om vi i dag måste vidta extraordinära åtgärder för att motverka effekterna av covid-19-pandemin gäller det finanspolitiska ramverket fortfarande.

Fru talman och finansministern! Den finns en befogad oro runt om i landet för vad som händer med våra offentliga finanser. Skuldsättningen ökar hastigt. Regeringens prognoser har visat sig inte alls stämma när det kommer till skatteintäkterna.

Det mest flagranta exemplet är vad som har hänt med den så kallade plastpåseskatten, fru talman. Där hade regeringen prognosticerat intäkter på 2 miljarder kronor, eller 2 000 miljoner kronor. Men intäkterna blev bara ungefär en tiondel av det, ungefär 200 miljoner kronor.

Detta är inte första gången som offentliga finanser rubbas av att skatteprognoserna inte stämmer. De är särskilt känsliga för miljöskatter. Själva syftet med en miljöskatt är att man ska minska användningen av något.

Den dåvarande moderatledda regeringen tog initiativ till att Sverige skulle ha en koldioxidskatt. Sedan dess har Sverige stått ut internationellt sett genom att vi har kunnat pressa tillbaka koldioxidutsläppen samtidigt som vi i ett historiskt perspektiv har haft relativt god tillväxt i Sverige, tack vare den framsynthet som dåvarande moderata regering hade och som sedan regeringar av olika färg har följt efter.

Klas Eklund påpekar i sin skatteutredning, Magdalena Andersson, att det är väldigt viktigt att miljöskatterna tillåts vara just miljöstyrande och att man inte hänger upp de offentliga finanserna på miljöskatter just eftersom de syftar till - om man ska använda nationalekonomiskt språkbruk - att erodera skattebasen.

Magdalena Andersson väljer ändå att skyffla in Sverige i ett mycket riskabelt läge, där hon gör en stor poäng av att vi ska ha grön skatteväxling i Sverige. Vi ska alltså sänka vissa skatter och kraftigt höja skatterna på det som är skadligt för miljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Problemet med den logiken är, vilket Klas Eklund bland annat påtalar, att man gör sig beroende av miljöförstöring för att kunna finansiera sjukvård, skola och polis. Och för att detta beroende inte ska vara bestående måste man ständigt ha en hotande skattehöjning för annan verksamhet, jobb, företagande och konsumtion.

Problemet med det implicita hotet är att ingen riktigt vet vem som kommer att drabbas och på vilket sätt av de skatter som sedan kommer att behöva höjas när väl miljönyttan är uppnådd. Detta skapar i nästa led en stor osäkerhet för företag och människor kring vilka skattevillkor som egentligen kommer att gälla i landet framöver.

Magdalena Andersson och socialdemokratin har gjort allt för att lyckas gripa och behålla makten, för att använda Morgan Johanssons ord om ett demokratiskt maktskifte i Sverige. Men frågan är: Har man gjort allt för att det ska vara så bra som möjligt för Sverige?

Anser Magdalena Andersson att den gröna skatteväxlingen gynnar jobb och tillväxt i Sverige? Anser Magdalena Andersson att den gynnar förutsägbarhet i skattesystemet? Anser Magdalena Andersson att den underlättar för jobb och investeringar generellt? Eller kan finansministern hålla med om att det också finns en baksida i form av ökad osäkerhet och eroderade skatteintäkter när skatten väl uppnår sitt syfte?

Fru talman! Det är ett spännande intresse för skatteintäkter från en moderat - från ett moderat parti som sänkte skatten med 140 miljarder när man satt i regeringsställning och som tryckte igenom ytterligare ett jobbskatteavdrag i riksdagen efter valet 2014 och ytterligare ett efter valet 2018.

Nu pratar Niklas Wykman om behovet av att finansiera polis, skola och annat. Men själva syftet med Moderaternas politik är ju att minska skatten, i alla fall att döma av den politik som Moderaterna trycker igenom när de har chansen att få igenom sin politik.

Den gröna skatteväxlingen är en del av januariavtalet, och syftet är att få människor att välja mindre miljöfarliga aktiviteter och varor och att sedan använda dessa skatteintäkter till att sänka skatten. Vi har gjort det på ett sätt som både gynnar företagare och minskar skatten för enskilda individer.

Som Niklas Wykman helt riktigt konstaterar har det visat sig att priselasticiteten på plastpåsar tycks ha varit större än man hade räknat med. Det gör att skatten har varit mer framgångsrik än vi hade trott när syftet var att styra bort från engångsplastpåsar. Men det är helt korrekt att skatteintäkterna är något mindre än man hade trott. Man kan då sätta dessa 2 miljarder i relation till de 140 miljarder som Moderaterna sänkte skatten med i regeringsställning.

Niklas Wykman oroar sig också för att statsskulden skenar. Då måste jag ändå ställa en fråga till Niklas Wykman. Moderaterna har drivit flera initiativ i riksdagen som ytterligare ökar utgifterna. Är denna oro på riktigt? Jag undrar eftersom Moderaterna har förslag på ytterligare utgifter. Att öka resurserna till äldreomsorgen är ingenting som jag som socialdemokrat har problem med. Men om man tar upp aspekten att man är bekymrad över statsskulden och utgifterna tycker jag inte att resonemanget riktigt hänger ihop. Jag är idel öra för att få höra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Moderaterna motsätter sig kraftfullt flera av de utgiftsökningar som finansministern tar sig för med det svenska folkets skattepengar. Det handlar om massiva bidragsökningar, om ett stort slöseri med utgifter och om politiserade myndigheter som inte är i Sveriges tjänst.

Det råder inget tvivel om att Moderaterna är det parti som tar ansvar för hållbara och starka offentliga finanser och tar ställning mot ett vårdslöst användande av våra skattemedel. Det försöker finansministern blanda ihop med att vi också bedriver en effektiv överbryggnings- och stimulanspolitik för att rädda jobb i krisen när hon själv är passiv.

Den här interpellationen handlar dock om skattesystemets långsiktiga hållbarhet. Svenska folket kan notera att Magdalena Andersson bedömde att hon skulle få in 2 000 miljoner kronor genom att införa en skatt på plastpåsar. Hon fick in en tiondel av det.

Vad säger det? Jo, det säger att skatter spelar roll för människors beteende. Magdalena Andersson höjde skatten på plastpåsar kraftigt, och resultatet blev att folk slutade köpa plastpåsar. Det säger två saker: dels att man inte kan förlita sig på den här typen av miljöskatter för att säkra de offentliga finanserna, dels någonting som Magdalena Andersson bör ta med sig till sin övriga utformning av politiken, nämligen att drivkrafter spelar roll. Om man beskattar något hårt kommer det att minska. Det är därför vi kraftfullt motsätter oss Magdalena Anderssons hot om skattehöjningar på jobb och företagande. Beskattar man det hårdare kommer man att få mindre av det.

Det är också därför, fru talman, som finansministern har helt fel om den moderata skattepolitiken. Den syftar inte till minskade skatteintäkter; den syftar till lägre skattesatser. Men genom att fler arbetar, tillväxten blir högre och fler startar företag blir skattebaserna större.

Magdalena Andersson kan säkert påminna sig någon högstadielektion där man skulle lära sig att räkna ut arean av en triangel. Det var basen gånger höjden. Vi vill ha stora skattebaser men något lägre skattesatser. Magdalena Andersson ger sig på och krymper skattebaserna men driver upp skattesatsen. Det är inte ett bra sätt att långsiktigt ta ansvar för ett land och för offentliga finanser.

Fru talman! I dag kom en opinionsmätning som visar att Moderaterna är Sveriges största parti. Tidigare kom en opinionsmätning som visar att vi är det parti som åtnjuter det största förtroendet i miljöfrågan. Det beror på att vi har gjort upp med den rödgröna symbolpolitik som har tagit Sverige till vägs ände.

Magdalena Andersson har tillsammans med Centerpartiet lagt fram förslag på förslag som belastar människor som är beroende av bilen, som gör livet surt för barnfamiljer och som gör det svårt att driva företag. Det är nya skatter som slår särskilt hårt mot dem som vill driva företag, jobba och bo på svensk landsbygd.

Vi har bytt strategi i politiken och föreslår effektiva åtgärder som minskar utsläppen, bland annat genom att satsa på en fossilfri elproduktion och på att komma åt kolkraften runt om i världen.

Magdalena Andersson har i stället förbundit sig till en så kallad grön skatteväxling som gör livet surt för företag och familjer runt om i Sverige och som slår särskilt hårt mot landsbygden. Den politiken behöver brytas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Niklas Wykman säger att den moderata skattepolitiken inte syftar till lägre skatteintäkter. Nej, det är möjligt att den inte syftar dit, men den leder till lägre skatteintäkter. Ytterligare jobbskatteavdrag ökar inte skatteintäkterna. Det finns inte en enda seriös ekonom som hävdar att man går plus på jobbskatteavdragen.

Fortsatta skattesänkningar är vad Moderaterna föreslår varje gång de har möjlighet. Mot den bakgrunden är det intressant att Niklas Wykman interpellerar om skattesystemets långsiktiga hållbarhet. Hotet mot skatteintäkterna stavas ju inte socialdemokrater utan moderater. Detta visar ni varje gång ni lägger fram en budgetmotion i riksdagen och varje gång ni sitter vid regeringsmakten. Sist sänkte ni skatten med 140 miljarder.

Det går inte heller att bortse från vad som blivit resultatet de gånger Moderaterna har suttit i regeringsställning. Ni sänkte skatten med 140 miljarder den senaste gången, men alla de gånger Moderaterna har suttit vid regeringsmakten har de lämnat efter sig stora underskott i de offentliga finanserna. Det är stora underskott som vi socialdemokrater sedan har fått ta ansvar för att sanera. Det är inte så konstigt, för när man bryr sig om välfärden, barnen i skolan, de sjuka och de äldre ser man också till att ha långsiktigt hållbara och sunda offentliga finanser.

Niklas Wykman talar om massiva bidragsökningar som vi föreslår. Jag antar att det framför allt är a-kassan som han hänvisar till. Den har höjts nu under krisen, och vi har förlängt den höjningen. Det har skett med tanke på alla de människor som har blivit arbetslösa på grund av krisen.

För ungdomar som blir av med jobbet är den lägsta ersättningen väldigt låg, men också taket i a-kassan är lågt. Det handlar dock inte bara om dem som blivit arbetslösa på grund av coronakrisen utan också om bagarna vid Polarbröds fabrik i Älvsbyn, som har blivit arbetslösa för att deras fabrik har brunnit ned. Moderaterna vill skära ned kraftigt i deras arbetslöshetsförsäkring. Jag tycker inte att det är rätt väg framåt.

Fru talman! Jag måste säga att jag är mer bekymrad efter den här debatten än jag var före den. Finansministern verkar inte vilja ta till sig eller ens reflektera över de risker hon utsätter de svenska offentliga finanserna för.

Finansministern har nyligen redogjort för att hon prognostiserade fel med 90 procent när det gällde en av dessa miljöskatter. Skatten skulle dra in 2 000 miljoner, men den drog bara in 200 miljoner. Finansministern är i full färd med att införa nya sådana skatter, som ska bidra till att finansiera den offentliga sektorn, trots att hon redan har sett utfallet. De leder alltså inte till de skatteintäkter hon tror. Detta verkar dock inte utgöra något hinder för att driva den politiken vidare.

Fru talman! Det krävs ett visst mått av ödmjukhet om man ska sköta ett lands offentliga finanser. Finansministern är givetvis medveten om alla de kriser som Sverige har haft och de utmärkta utvärderingar som socialdemokraterna Kjell-Olof Feldt och Jens Henriksson med flera har gjort, där man tar på sig skulden för bland annat 90-talskrisen och hur det kunde gå så illa. Magdalena Andersson kan givetvis ta del av dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Den här debatten handlar om att vi ska ha långsiktigt hållbara offentliga finanser. Finansministern kan ju kolla upp om skatteintäkterna under Alliansens regeringsår minskade eller ökade. Det står var och en fritt att göra det. Internet är lite grann socialdemokratins främsta fiende, eftersom människor snabbt kan kolla själva hur det egentligen ligger till.

Fru talman! Låt oss hoppas att Magdalena Andersson åtminstone har lärt sig av platspåseskatten att skatter spelar roll och att hon därför inte ska beskatta jobb så hårt framöver.

Fru talman! Skatteintäkterna under alliansregeringen minskade om man tar hänsyn till inflation och till att befolkningen ökade. De hade minskat ännu mer om inte så många kommuner och regioner hade blivit tvungna att höja skatten eftersom regeringen valde skattesänkningar - mest för dem som tjänar mest - i stället för att se till att det fanns resurser till barnen i skolan, sjukvården och de äldre i äldreomsorgen. Så var ju prioriteringen under alliansregeringen.

Jag är också väl medveten om vad Jens Henriksson och Kjell-Olof Feldt har skrivit, men de tar inte på sig ansvaret för den misslyckade finanspolitik som drevs under regeringen Bildt 1991-1994 och det totala moras som var i statsfinanserna. På det sättet har ju statsfinanserna alltid sett ut när Moderaterna har suttit med i regeringen. Tre gånger av tre möjliga har man lämnat efter sig stora underskott.

Niklas Wykman säger sig vara bekymrad för de risker som finns i de offentliga finanserna. Men om man ska lära sig något av historien i Sverige är det att det finns en stor risk, och den är att Moderaterna åter hamnar i regeringsställning. Och det är ju inte så konstigt, för i Moderaternas dna finns enligt dem själva just att sänka skatten, inte att värna skolan, sjukvården och omsorgen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.