Gymnasielagen

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Arin Karapet har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen säkerställer att Sverige har den strama och långsiktigt hållbara migrationspolitik som Sverige behöver, givet bland annat integrationsproblemen. Han har även frågat mig hur jag och regeringen vid införandet av gymnasielagen beaktat Sveriges behov av en human, stram och rättssäker migrationspolitik. Jag har valt att besvara interpellationerna i ett sammanhang.

Redan under den förra mandatperioden vidtog regeringen en lång rad åtgärder i syfte att upprätthålla en välordnad, human, rättssäker och långsiktigt hållbar migrationspolitik.

För att minska antalet asylsökande till Sverige efter hösten 2015 genomfördes en tillfällig skärpning av det svenska regelverket inom ramen för EU-rätten och internationella konventioner. Betydligt färre personer söker i dag asyl i Sverige jämfört med 2015. Sveriges andel av det totala antalet asylsökande i EU har också minskat på ett betydande sätt. Vi ser dock fortfarande en ojämn fördelning av asylsökande mellan EU:s medlemsstater. Regeringen verkar därför för att få en ordning på plats i EU som säkerställer en jämnare fördelning. Fler medlemsstater behöver ta ett större ansvar för människor på flykt. Rätten att söka asyl ska värnas.

Utöver detta har ett antal åtgärder vidtagits i syfte att få till stånd ett mer effektivt återvändande. Bland annat har fler förvarsplatser inrättats, Polismyndigheten har fått fler verktyg att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut och mer medel har avsatts för myndigheternas arbete med återvändandet. Sammantaget har fler än 70 000 personer återvänt mellan 2014 och 2018.

Lagändringar har genomförts som möjliggör utförande av åldersbedömningar tidigare i asylprocessen. Så sent som den 7 februari beslutade regeringen om fortsatt gränskontroll vid inre gräns i ytterligare tre månader.

Det viktigaste för integrationen är möjligheten att försörja sig genom eget arbete. Regeringen har genomfört nödvändiga reformer för att korta tiden till arbete. Det handlar om strukturellt genomgripande reformer såsom den bosättningslag som är ett verktyg för att styra mottagandet av nyanlända, och ett nytt regelverk för etableringen av nyanlända som innebär tydligare krav på individen. Det handlar också om åtgärder som innebär bättre etableringsinsatser och stärkta vägar till jobb. En nyligen publicerad studie från OECD visar att Sverige lyckas bättre än många andra länder med att få nyanlända kvinnor i arbete. Tiden för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden minskar och pekar mot en betydligt kortare etableringstid än tidigare. Sysselsättningen för både utrikes och inrikes födda har ökat kraftigt under senare år. Antalet utrikes födda som arbetar är över 1 miljon. Det innebär att nästan var femte som arbetar i Sverige är född utomlands.

Mycket har redan gjorts, men ett fortsatt reformarbete krävs även under denna mandatperiod.

I januariavtalet, som har ingåtts mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, anges att den tillfälliga lagen ska förlängas med två år. Samtidigt återinförs rätten till familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande. En återinförd familjeåterförening är humanitärt önskvärd och kommer att underlätta integrationen. Under tiden som förlängningen gäller ska en parlamentarisk kommitté tillsättas för att göra upp om den framtida migrationspolitiken. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är överens om att driva införandet av en ny humanitär skyddsgrund i utredningen. Det pågår redan arbete i Regeringskansliet för att så snart som möjligt kunna sjösätta denna kommitté. Utredningen kommer att ge möjlighet för riksdagens partier att bidra till en migrationspolitik som har ett brett parlamentariskt stöd och som ska vara hållbar över tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller reglerna om ny möjlighet till uppehållstillstånd för gymnasiestudier vill jag understryka att detta var en tillfällig åtgärd som riktades till en begränsad grupp individer. Gruppen utgjordes av ensamkommande unga som drabbats av mycket långa handläggningstider innan de fick avslag på sina ansökningar.

Fru talman! Återigen tack till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson!

Låt mig ta avstamp i hur det ser ut i Sverige. Vi har haft en hög migration de senaste 10, 20, 30 åren. De senaste åren har vi haft de högsta topparna.

Det vi ser i dag är att barn till utrikesfödda, det vill säga personer som ser ut som jag eller har min bakgrund, oftast inte har samma förutsättningar i Sverige. Vi har inte det svenska språket som modersmål. Vi har inte den verktygslådan när vi går i skolklassen. Har vi tur har vi kommit till Sverige i låg ålder och fått en hel grundskoleutbildning i Sverige.

Det vi ser i dag i Sverige är en integration som inte har lyckats. Det är bara att erkänna: Alla partier är ansvariga för detta. Det finns skolor där varannan elev med utländsk bakgrund - vi kan ta Göteborg som exempel - går ut med ofullständiga betyg. Att säga att detta inte är kopplat till den migrationspolitik vi har haft vore fel. Vi måste erkänna att vi har integrationsproblem. Vi har misslyckats med integrationen.

Vi har inte ställt krav från dag ett. Vi har ett bidragssystem som har passiviserat människor i utanförskap eftersom vi inte har haft krav på egen försörjning.

För att återgå till hur migrationspolitiken ser ut i dag förstår jag att Socialdemokraterna är nöjda med januariöverenskommelsen. De sitter kvar vid regeringsmakten. De lyckades med det de är bäst på: att ta makten. Men de gjorde också en kompromiss, och det var att öppna upp för familjeåterförening utan krav på försörjningsstöd. Det ges en respit på tre månader.

Anknytning och familjeåterförening är inte fel i sig. Jag förstår att personer vill förenas med sin familj. Det är fullt normalt. Det vore onormalt om de inte ville återförenas med sin familj. Men det måste också finnas krav på egenförsörjning, och det är detta som är kritiken från Moderaterna: Det finns ingen tydlig skrivning om egenförsörjning. Vi vet att för varje asylsökande tillkommer ytterligare en person. Man kan stå och säga att antalet asylsökande är på en låg nivå, den lägsta på 13 år, men nu öppnar man återigen upp för att öka antalet asylsökande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Skälet till att Moderaterna har varit hårda mot migrationsministern om att eventuellt inte vara med i överenskommelsen, även om vi inte har sagt nej ännu, är att vi tycker att den är svag. Det gäller de villkor som ska sättas upp innan vi går in i en förhandling. Vi vill ha tydliga besked från Socialdemokraterna. Ska tillfälliga uppehållstillstånd vara huvudregeln? Ska det vara tydliga skrivningar och krav på egenförsörjning? Ska det finnas krav på språkkunskaper för att kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd och, på ytterligare en nivå, för svenskt medborgarskap? Om vi ska ha en lyckad integration och personer ska kunna bli fullvärdiga medborgare måste de göra sin plikt. Därefter, när de har gjort det, får de sina rättigheter tillgodosedda.

Fru talman! Det är väldigt många fina ord från migrationsministern, men återigen: Socialdemokraterna fumlade bort migrationspolitiken för makten. Jag tycker att migrationsministern ska ta ansvar för Sverige och lägga undan partipolitiken.

Fru talman! Vi ska ha en långsiktigt hållbar politik med bred parlamentarisk förankring. Nu får vi möjlighet att sätta oss ned partierna emellan och diskutera hur en sådan lösning ska se ut. Men det bygger på att partierna faktiskt kommer till förhandlingsbordet. Man kan ha attityden att man inte tycker om dagordningen och därför inte ens vill komma på mötet. Då ställer man sig utanför processen. Så brukar inte partier som någon gång vill bära regeringsmakten agera, utan partier av Moderaternas karaktär brukar komma till förhandlingsbordet och diskutera. Sedan kanske vi inte kommer överens, och då blir det ingen överenskommelse. Jag vet inte om det blir så, men man måste i alla fall komma till förhandlingsbordet. Om man inte gör det ställer man sig utanför. Därför blev jag lite bekymrad när jag såg på tv häromdagen att man överväger att inte ens sätta sig i kommittén, trots att direktiven inte ens är skrivna. Vi håller på och processar dem just nu.

Det verkar som att åtminstone Arin Karapet är inne på linjen att man i alla fall måste sätta sig och förhandla. Det är så vi brukar göra. Det är så Sverige styrs och har styrts under många år: Vi sätter oss ned, diskuterar och försöker kompromissa oss fram. Det gäller för vårt parti, och det måste gälla för alla partier. Socialdemokraterna är beredda att förhandla på det sättet, men det kräver att alla partier är beredda att komma till bordet.

Ska vi lära oss något av vad som hände 2015? Ja, jag tycker att vi ska det. Hur hamnade vi där? Jag minns det mycket väl. Moderaterna har haft en politik som gått lite fram och tillbaka, minst sagt. Jag vet vad ni gick till val på 2014, Arin Karapet. Det vet vi alla - vi kommer ihåg. Er politik när det gällde migrationsfrågorna var: Öppna era hjärtan! Det var Fredrik Reinfeldts signal, att vi skulle fortsätta att ha EU:s mest generösa flyktingpolitik. Det var det ena.

Det andra som Moderaterna gick till val på var att vi skulle ta emot många flyktingar men att det var socialdemokratiska kommuner som skulle göra det. Moderata kommuner skulle inte behöva göra någonting. Ni motsatte er i sten en bosättningslag, alltså en anvisningslag där alla kommuner skulle ta ansvar. Ni ville inte att Vellinge skulle behöva ta emot flyktingar. Ni ville inte att Täby, Lidingö och de andra moderatkommunerna skulle behöva ta emot någon, utan ni motsatte er det. Alltså: En jättegenerös flyktingpolitik på nationell nivå, men sedan skulle moderatkommunerna slippa ansvaret. Det var Malmö, Botkyrka, Södertälje och andra socialdemokratiska kommuner som skulle ta allt ansvar. Så var den moderata politiken. Det var den jag ärvde 2014 när jag tillträdde. Den var inte hållbar, fru talman, på något enda sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Så småningom ledde detta fram till krisen 2015. Då vidtog vi de åtgärder som behövdes: gränskontroller, id-kontroller och den tillfälliga lagen. Vi lyckades också få till stånd en överenskommelse med de borgerliga partierna. Det var en bred migrationsuppgörelse där den kanske viktigaste punkten, enligt mitt sätt att se det, var just anvisningslagen, som säger att alla kommuner måste vara beredda att ta ansvar. Det satt väldigt långt inne, men till slut kom det på plats också.

Vi har integrationsproblem i Sverige, men man ska inte klä sig i säck och aska för det. Notera hur sysselsättningen bland utlandsfödda har ökat och hur över 1 miljon utlandsfödda nu jobbar i Sverige! 20 procent av alla som förvärvsarbetar inom sjukvården, äldreomsorgen, industrin och handeln är födda utomlands. Sverige hade inte klarat sig utan alla människor som jobbar i dessa sektorer, och detta tycker jag att man också ska bära med sig.

Vi har haft en bra utveckling för migrationen när det gäller sysselsättningsdelen, och det måste vi vidmakthålla.

Fru talman! Låt oss backa tillbaka bandet till 2015. Gränskontroller infördes sent på hösten, nästan på vintern. Flyktingkrisen började i slutet av sommaren. Det tog lång tid för migrationsministern och hans vänner i Socialdemokraterna att agera, väldigt lång tid. Skälet är att de sitter i regering med Miljöpartiet. Om vi hade haft en enpartiregering som bara bestod av Socialdemokraterna tror jag att migrationsministern hade varit mer handlingskraftig, men så såg verkligheten inte ut. Det gör den inte i dag heller. Vi vet att det blir en kabinettsfråga.

Detsamma ser vi med eftergifterna när det gäller gymnasielagen. Vi har fortfarande inte sett konsekvenserna av denna lag. Det har inte gått 13 månader. När man är ute och träffar ungdomar eller personer som jobbar med ungdomar som har fått okej enligt gymnasielagen hör man att de lever i ovisshet. De tror att om de bara går till skolan kommer de att kvalificera sig för att få uppehållstillstånd och stanna kvar i Sverige. Jag tänker inte peka ut den gruppen, att det är de som är problemet. Min kritik är mot det system vi har och hur vi hanterar migrationspolitiken.

Jag vill inte ställa grupper mot grupper - det ställer jag inte upp på. Det är en sådan debatt vi har i dag i Sverige, fru talman. Och skälet till att vi har en sådan debatt är att politiken inte förmår hantera problematiken. Problemet är, återigen, att vi har haft en hög migration till Sverige. Sverige har tagit sitt humanitära ansvar. Vi ska fortsätta att ta vårt ansvar, men vi kan inte ta ett lika stort ansvar. Nu är det upp till andra länder i vår omvärld och omgivning att ta sitt ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har en ännu större uppgift: att integrera dem som har kommit till Sverige. Ja, fru talman, man kan säga att sysselsättningen har ökat. Vi är mitt i en högkonjunktur, men snart är vi inne i en lågkonjunktur. Den kommer - den står runt hörnet och smyger. Men hur ser arbetslöshetssiffrorna ut? För första gången är antalet utrikesfödda arbetslösa fler till antalet än de inrikesfödda. Då har man inte lyckats med integrationen. Återigen: Delar av ansvaret ligger på tidigare borgerliga regeringar, men det nuvarande ansvaret ligger hos det parti som bär regeringsmakten - Socialdemokraterna. Jag vill inte ha en diskussion om vem som gjorde vad för fem tio år sedan. Vi lever här och nu. Det enda vi kan påverka är vår vardag och morgondagen.

Migrationsministern har ett val. Hur vill migrationsministern återberättas i historien? Migrationsministern har möjlighet att författa sin egen historiebeskrivning i framtiden. Vill han bli ihågkommen som en socialdemokratisk migrationsminister som inte tog sitt ansvar och försatte Sverige i fortsatt ovisshet i migrationspolitiken, eller vill han bli ihågkommen som den migrationsminister som faktiskt tog ansvar för Sverige? Vill han sätta sig ned med det näst största partiet i Sveriges riksdag, där man inte har en så snäv hållning?

Migrationsministern har bara bjudit in Moderaterna till någon typ av förhandling och sagt ungefär: Välkommen till ett kafferep så ska vi komma överens om någonting. Det är därför som vi har tackat nej. Men vill migrationsministern ta ansvar på riktigt kommer vi till förhandlingsbordet.

Fru talman! Jag hoppas att ni inte har tackat nej. Arin Karapet sa i ett tidigare anförande att ni inte riktigt hade bestämt er än. Jag hoppas att ni liksom övriga partier i Sveriges riksdag, utgår jag från, kommer att delta i den parlamentariska kommitté som vi nu kommer att tillsätta.

Då är det viktigt att säga att man är beredd att vara med i ett samtal med alla partier. Vad Moderaterna verkar vara ute efter är att Centern, Liberalerna och Miljöpartiet ska uteslutas från dessa samtal och att Socialdemokraterna och Moderaterna ska sitta och tala om detta. Jag kan säga att det inte kommer att fungera. Jag eftersträvar en så bred uppgörelse som möjligt, och då måste alla partier vara beredda att slå sig ned och diskutera detta. Det kan inte vara någon bilateral uppgörelse mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Då tror jag inte att den heller kommer att vara hållbar på sikt.

Vi måste utgå från att alla sitter vid bordet från start och diskuterar fråga efter fråga. Sedan är det inte säkert att vi kommer att komma överens. Vissa partier kommer att säga att de inte vill vara med om en viss sak, och andra partier kommer att säga att de kan göra så här om de får en annan sak. På detta sätt får man kompromissa. Det är så det fungerar.

Men det viktiga tycker jag är att ett stort och viktigt parti i Sveriges riksdag inte ställer sig utanför en förhandlingsprocess som vidtar när vi startar denna parlamentariska kommitté. Så brukar inte Moderaterna göra. Moderaterna brukar vara ett parti som alltid är berett att gå in i en förhandlingsprocess och i bästa fall också vara en del av lösningen. Jag hoppas att det blir så också nu.

Historieskrivningen kan vi naturligtvis träta om. Arin Karapet tycker att det tog för lång tid för oss att införa gränskontrollerna. Vi införde dem den 12 november 2015. Vi ska nog vara tacksamma för att det då inte var en alliansregering, eftersom det då nog inte hade blivit några gränskontroller alls. Så stora var nämligen låsningarna i den konstellationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det sedan gällde id-kontroller, som var en annan viktig del i detta, som gjordes på den danska sidan av dem som ville åka till Sverige över Öresundsbron fick vi en ny lagstiftning på plats den 4 januari. Men jag glömmer aldrig att när jag kom hit till riksdagen med denna lagstiftning klarade Moderaterna inte av att rösta för den, trots att de först hade sagt att de var för den. Då var det en del som lobbade för att detta skulle ställa till så stora bekymmer i Skåne och i fråga om integrationen mellan Skåne och Danmark. Därför ville de ställa sig utanför. Tobias Billström skrev en artikel om att detta skulle vara förödande för integrationen i Skåne. Det slutade med att Moderaterna lade ned sina röster när det gällde id-kontrollerna.

Vi fick igenom id-kontrollerna ändå, och jag tror att det var helt avgörande. Hade vi inte fått ordning på detta hade hela vårt asylsystem brutit samman 2016. Det fanns nämligen vid denna tidpunkt ett par hundra tusen personer i Tyskland som inte var registrerade och som när som helst skulle kunna röra sig upp mot Sverige i ett läge då vi redan hade tagit emot ungefär 150 000 personer. Id-kontrollerna var därför jätteviktiga.

När det gäller familjeåterföreningsfrågan tycker jag att vi nu, när vi är i ett läge då vi har normaliserat situationen med det minsta mottagandet på 13 år och när vi kan, måste skapa en ordning där vi ger utrymme för mer av medmänsklighet än vad vi kanske har kunnat klara tidigare och ser till att genomföra dessa familjeåterföreningar. Det är alltså 90 procent kvinnor och barn, som i dag ofta befinner sig i flyktingläger, som har möjlighet att återförenas med sin make och med sin pappa här i Sverige. Jag tror faktiskt att det har betydelse också för integrationen. Vi gör bedömningen att det under tre år rör sig om en grupp på ungefär 8 000 individer. Det klarar vi faktiskt av att göra. Jag tror att det stärker integrationen också.

Fru talman! Om man minns presskonferensen som Åsa Romson höll får man en annan bild än den som migrationsministern beskriver här i kammaren. Det hade varit bättre och mer effektivt om vi hade haft en gemensam gränskontroll med vårt grannland Danmark mot den tyska gränsen. Vi hade fått ned kostnaderna, vi hade samordnat mycket bättre och det hade varit mycket effektivare. Problemet fanns nämligen inte mellan Danmark och Sverige utan vid Danmarks gräns mot Tyskland.

Låt oss återigen titta på hur det är i Sverige i dag. Vi har en stor integrationsskuld. Moderaterna säger inte nej till familjeåterförening. Vi säger att det ska finnas krav på egenförsörjning. När familjer återförenas måste också de barn som återförenas med sina föräldrar få en så bra integration som möjligt med rätt verktyg.

Jag har själv vuxit upp med en ensamstående mamma som passiviserades i bidragssystemet. På papperet kanske det såg fint ut och att det var en familj som hade lyckats i Sverige. Men det var ingen enkel uppväxt. När man har migrerat är man klar med det. Nästa steg i livet är att integreras. Vi vet hur det är med integrationen i Sverige. Vi är det land som är sämst i Europa på integration. Det kan vi se. Migrationsministern håller inte med mig. Men vi har ett väldigt stort transfereringssystem som människor göms i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men, återigen, vill vi komma till rätta med integrationsskulden i Sverige måste vi begränsa invandringen. Den måste bli striktare. Om migrationsministern på allvar menar att han vill komma överens med Moderaterna och övriga partier - lägg fram ett förslag till förhandling, så att man kan förutse vart man är på väg.

Fru talman! Normalt sett bedriver vi sådana förhandlingar på ett sådant sätt att vi skapar en plattform, och i detta fall en parlamentarisk kommitté där alla partier ingår och får diskutera fråga efter fråga. Sedan får man se om det går att komma överens. Jag hoppas, som sagt, att Moderaterna vill vara en del av denna lösning. Det är så vi brukar göra. Det är också så Moderaterna brukar agera. De brukar aldrig ställa sig utanför sådana processer. Jag hoppas att de inte ska göra det denna gång heller.

När det gäller integrationen har vi ett försörjningskrav på plats. Det har vi haft länge. Arin Karapet säger att vi är det sämsta landet i Europa på integration. Då hänvisar jag till en studie som OECD har gjort när det gäller att få in utlandsfödda kvinnor på arbetsmarknaden. Enligt den är det tvärtom. Vi är ett av de bästa länderna i vår omvärld på just det. Det hänger ihop med att vi har en mycket hög sysselsättningsgrad totalt sett. Om Arin Karapet kan visa på något land som har en större andel utlandsfödda i arbete än vad vi har tar jag gärna den diskussionen. Men eftersom vi har så många både män och kvinnor totalt sett av arbetskraften som också är i arbete skulle jag vilja säga att vi ligger mycket bra till.

Jag har sagt att vi i dag har ungefär 1 miljon utlandsfödda som jobbar i industrin, i handeln, i välfärden och så vidare, och Sverige skulle inte ha klarat sig utan dem. Jag tror att antalet utlandsfödda som jobbar ökade med nästan 60 000 på bara ett år och därmed kom över denna miljon. Dessutom har vi de senaste åren halverat etableringstiden. Förut talade vi om att det skulle ta åtta nio år för en nyanländ att etablera sig på arbetsmarknaden. I dag är vi nere på fyra fem år på grund av det tryck som vi har haft på arbetsmarknaden totalt sett.

Det finns, som sagt, mycket mer att göra. Men vi ska inte klä oss i säck och aska för den sakens skull. Jag tackar för en bra debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.