Grön skatteväxling

Fru talman! Helena Bouveng har frågat mig om jag har gjort någon samlad konsekvensanalys av vilken påverkan regeringens skattehöjningar inom ramen för den gröna skatteväxlingen har och har haft på företag och sysselsättning.

Den gröna omställningen kan långsiktigt stärka svenska företags konkurrenskraft och innovationsförmåga. För att påskynda arbetet och korrigera för marknadsmisslyckanden kan en prissättning av utsläpp spela en viktig roll, vilket bland annat kan åstadkommas via miljöskatter och utsläppsrätter.

Den gröna skatteväxlingen handlar inte bara om att miljörelaterade skatter höjs utan även om att andra skatter i motsvarande omfattning sänks för jobb och företagande. Hittills har sänkt skatt på jobb och företagande beslutats eller aviserats genom skattereduktion för boende i vissa kommuner som i sin helhet ingår i stödområde A eller B, förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling, utvidgad tidsgräns för expertskatt samt en del av skattereduktionen för förvärvsinkomster.

Inom skatteväxlingen motsvarar miljöskattehöjningar och sänkningar av skatt på jobb och företag varandra under mandatperioden. För samtliga skatteförändringar som ingår i skatteväxlingen tas konsekvensanalyser också fram. I dessa analyser görs bedömningar av effekterna för bland annat företag och sysselsättning.

Fru talman! Enligt januariöverenskommelsen ska en grön skatteväxling genomföras. Det låter förträffligt, och tanken är god. Jag kan skriva under alla dagar i veckan på att en grön omställning kan stärka Sveriges företags konkurrenskraft och innovationsförmåga.

Men än så länge är det otroligt svårt att se hur de så kallade gröna skatterna har lett i den riktningen. Många av de genomförda skatterna har eller kommer till ett väldigt högt pris för både hushåll och företag. Detta samtidigt som miljönyttan med flera av skatterna förväntas vara ytterst begränsad eller näst intill obefintlig.

Fru talman! Plastpåseskatten är väl ett ganska talande exempel. Sist vi stod här och debatterade den införda skatten var finansministern påtagligt nöjd med utfallet. Jag har lite svårt att se varför finansministern var så nöjd.

För det första har de tänkta skatteintäkterna inte alls blivit som finansministern hade tänkt sig. För det andra har i stället importen av fossilbaserade avfallspåsar från Kina ökat dramatiskt.

Finansdepartementet konstaterar att plastpåseskatten har haft en stor effekt. Det har den, men kanske inte riktigt den som vi önskade. Vi ser att samtidigt som försäljningen av plastbärkassar mer än halverats har försäljningen av de fula avfallspåsarna ökat med 70 procent på exempelvis Coop. Det är inte en effekt som jag tror att finansministern kan vara speciellt stolt över.

Skulle finansministern ha vägarna förbi Tranås tycker jag att finansministern ska stanna till i just Tranås. För här har effekten blivit att deras avfallspåsar har blivit en påse för att slänga blöjor i. Det är inget som de på deras biogasanläggning i Tranås är förtjusta i.

Fru talman! Summa summarum har vi nu så här ett år efter införandet av plastpåseskatten ett resultat som lyder: betydligt läge skatteintäkter än väntat, en mycket stor ökad import av så kallade fulplaster från Kina och grus i maskineriet i Tranås biogasanläggning.

Lägg därtill att våra svenska företag som har forskat, investerat och utvecklat plastbärkassar som har låg miljöpåverkan och kan återvinnas nästan till 100 procent nu blir utkonkurrerade av fula avfallspåsar från företag i tredjeland, allt på grund av den sittande regeringens så kallade gröna skatteväxling.

Några konsekvensanalyser för miljönyttan har vi kanske av naturliga orsaker inte fått höra något om. Men finansministern påstår i varje fall i sitt svar att regeringen gör bedömningar av effekterna för bland annat företag och sysselsättning.

Jag har inte sett en sådan bedömning. Finansministern kanske skulle kunna vara så vänlig att redovisa här och nu hur jobben har blivit fler, hur konkurrenskraften för våra omställningsbenägna företag har gynnats och hur Trioplast i Smålandsstenar och andra företag inom återvinningsindustrin vars produktionsenheter är belägna på små orter ute i landet har gynnats av en pytteliten skattereduktion när deras satsningar på miljöteknik kullkastas.

Fru talman! Syftet med den gröna skatteväxlingen är att styra bort från miljöskadlig verksamhet eller konsumtion. Sedan använder man de ökade skatteintäkterna till att sänka andra skatter. Vi har bland annat sänkt arbetsgivaravgifter för personer som jobbar med forskning och utveckling och utvidgat tidsgränser för expertskatten men också infört en särskild skattereduktion för personer som bor i glesbygd.

Vad gäller just plastpåseskatten är syftet att minska förekomsten av plast i naturen. Denna beskattning har uppenbarligen varit väldigt framgångsrik eftersom försäljningen av plastbärkassar som riskerar att hamna i naturen har minskat radikalt. Det är det som är syftet med den gröna skatteväxlingen.

Det gör å andra sidan att intäkterna inte blir lika stora som de har varit, och det innebär att en del skattesänkningar som vi har genomfört inte har den finansiering som var tänkt. Men jag har svårt att förstå att just Moderaterna, som brukar förespråka sänkningar av den samlade skattenivån, skulle tycka att det är så dåligt.

Frågan är då: Är Helena Bouveng bekymrad över just den delen i den gröna skatteväxlingen? Det vore i så fall ett intressant inspel från Moderaterna och lite i en annan linje än vad jag normalt sett hör från Helena Bouveng.

Det är också viktigt att säga att syftet med skatten på plastbärkassen är att inte få plastpåsar och därmed mikroplaster i naturen som inte är nedbrytbara där. Det är en av orsakerna till att den här skatten är viktig.

Fru talman! Jag kan garantera finansministern att Moderaterna alltid står upp för så låga skattenivåer som möjligt - men inte till priset av att vi nu får fula plastpåsar i stället för goda plastpåsar, och dessutom på bekostnad av våra svenska företag som har utvecklat sådana goda plastpåsar.

Företagarna släppte en rapport i år med namnet Guld och gröna skatter - en granskning av miljöskatter ur småföretagens perspektiv. Det är en rapport som jag kan rekommendera finansministern att läsa och begrunda. Där finns mycket att lära och förstå. Företagarna redovisar där bland annat sin syn på effekterna av de så kallade gröna skatteförslagen. Här följer några utdrag ur rapporten.

Plastpåseskatten: Man bedömer att denna skatt inte leder till förbättringar för miljö och klimat på totalen utan enbart till minskad efterfrågan på våra plastbärkassar.

Flygskatten: Dess klimatnytta är tvivelaktig, eftersom skatten är avståndsbaserad och inte ger incitament för ett byte från fossilt till förnybart bränsle samtidigt som den hämmar svenskt näringslivs tillgänglighet och konkurrenskraft. När det handlar om minskad klimatpåverkan och i förlängningen ett fossilfritt flyg behöver man fokusera på minskade utsläpp, inte på resandet i sig.

Elektronikskatten: Denna skatt har medfört en omfattande administrativ börda för mindre företag samtidigt som den har lett till en snedvriden konkurrens till fördel för utländska försäljare av produkterna.

Skattesatser på bensin och diesel: Höga priser på bensin och diesel försämrar konkurrenskraften och möjligheterna att verka i hela landet, särskilt på landsbygden och i glesbygd.

Skatt på avfallsförbränning: Det är svårt att se hur avfallsförbränningsskatten uppfyller miljö- och klimatpolitiska syften, utan den framstår som en i huvudsak fiskalt motiverad skatt.

Kemikalieskatten på kläder och skor: Företagarna bedömer att skatten saknar motivering och precision för att uppnå sitt uttalade syfte. Eftersom skatten ämnar vara miljöstyrande är det ologiskt att företagare alltid kommer att betala minst 5 procent i skatt, oavsett om produkterna innehåller oönskade kemikalier eller inte - det är ungefär som, om finansministern kommer ihåg, att Arla skulle betala 5 procents alkoholskatt på mjölk. Vidare säger man att skatten bedöms leda till 700 färre anställda i branschen och påskynda nedläggning av cirka 100 företag.

Skatt på engångsartiklar: Med en minskad efterfrågan med 25 procent på beskattade artiklar leder detta till negativa konsekvenser för företag som sätter produkterna på marknaden samt för kaféer, food courts, kiosker med flera. Högre kostnader och lägre lönsamhet för dem leder i sin tur till negativa effekter på sysselsättningen, färre arbetstillfällen och minskade skatteintäkter. Det slår direkt på redan drabbade branscher och försämrar möjligheten för många att få sitt första jobb.

Jag stannar där, fru talman.

Vilken konsekvensanalys och bedömning gör finansministern utifrån de miljöskatter som granskats av Företagarna? Leder dessa till guld och gröna skatter?

Fru talman! När man granskar effekter av politiken behöver man naturligtvis se på helheten av den. Där gör regeringen varje år i budgeten en bedömning av hur politiken slår.

I den senaste budgeten var bedömningen att tillväxten blev högre, arbetslösheten lägre och sysselsättningen högre med regeringens politik. Ökningen motsvarade ungefär 75 000 jobb.

Jag hör här att Helena Bouveng är emot väldigt många av de miljöåtgärder som regeringen har vidtagit. Men jag ser inte så många förslag från Moderaterna; man är bara väldigt emot.

Jag har sett efter vad det är Moderaterna har varit emot. Man vill avveckla regeringens hela klimatkliv, avveckla stödet för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus, lägga ned den kommunala energi- och klimatrådgivningen, stoppa regeringens förstärkning av stadsmiljöavtal, stoppa regeringens förbättringar för cykelpendling, avvisa miljökompensation för godstransporter på järnväg och lägga ned satsningen på natttåg till Europa. Man är emot den skärpta miljöstyrningen bonus-malus, man säger nej till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket och satsningarna på ekologiskt jordbruk och man avvisar satsningen på naturnära gröna jobb.

Man vill sammantaget skära 2,8 miljarder i miljöanslagen i år och 3,4 miljarder nästa år, och man vill kraftigt sänka den skatt som alla experter menar är den absolut effektivaste miljöstyrningen, nämligen koldioxidskatten, med 2 kronor. Så ser Moderaternas miljö- och klimatpolitik ut.

Hur tänker sig Helena Bouveng att vi ska säkerställa en bra miljö och en fortsatt överlevnad på vår planet för våra barn och barnbarn? Det är inte den här politiken som kommer att leda dit - en kraftfull nedmontering av många av de miljöåtgärder som regeringen har vidtagit under de senaste åren helt utan svar på vad man vill ha i stället. Jag förstår att man kan vara kritisk mot de åtgärder som vi vidtar. Så är det ofta i politiken; det är syftet med den. Men man måste ha ett alternativ, Helena Bouveng, och det saknas i Moderaternas politik.

Fru talman! Jag kan bara konstatera att både svenska folket och Företagarna verkar ha betydligt högre förtroende för Moderaternas klimatpolitik, där man ser till en helhet och inte till oplanerade och icke effektfulla klimatåtgärder.

Fru talman! I Företagarnas rapport framkommer tydligt att företagarna både vill och kan vara med i en grön omställning. Det ska vara en grön omställning som är på riktigt, inte en plakatpolitik som har en begränsad effekt och ibland även en hämmande effekt på företagens konkurrenskraft.

Småföretagen har en central roll vad gäller både klimat och sysselsättning. Att åtgärder och framtida insatser är förankrade i småföretagens verklighet är ett måste. Man säger att det ska vara enkelt att göra rätt och bidra till minskad miljöpåverkan. Ökade kostnader och minskad konkurrenskraft för svenska småföretag riskerar därför att hindra och försena den önskade gröna omställningen.

Förra veckan fick jag ett svar från finansministern där hon verkade ganska nöjd med att Sverige fick sitta vid barnbordet när USA och Joe Biden bjöd in till klimatpolitiskt toppmöte. Uppenbart är att Sverige ligger högt i tabeller som inte är så smickrande. Vi pratar arbetslöshet, tillväxt, skjutningar och nu också klimatet. Är det inte hög tid för regeringen att släppa plakatpolitiken och växla om till en klimatpolitik som gör att Sverige åter får sitta vid vuxenbordet och våra företagare får bidra med innovation och forskning samtidigt som jobb och tillväxt främjas?

Fru talman! Tystnaden ekade i Helena Bouvengs svar. Det var lika tyst och tomt som Moderaternas klimat- och miljöpolitik.

Det vi ser från Moderaterna är en kritik mot den offensiva politik som regeringen genomför. Det är naturligtvis oppositionens roll, men en annan del av den rollen är att presentera ett alternativ. Där är Moderaterna helt tomma - lika tomma och tysta som Helena Bouvengs svar.

Med den här regeringens politik har Sverige flyttat fram positionerna. Det är i Sverige som vi nu ser hur den nya gröna industriella revolutionen tar fart. Det är i Sverige som omställningen sker här och nu. Det är här de stora gröna investeringarna i batterifabriker, i det fossilfria stålet och i den helt nya och klimatsmarta gruvnäringen nu sker.

Sverige är ett föregångsland här, på ett sätt som vi aldrig hade varit eller kommer att bli med moderat miljöpolitik. Det blev tydligt när man fick lyssna på Helena Bouvengs svar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.