Grön omställning och bostadsförsörjning

Interpellationsdebatt 17 februari 2023

Protokoll från debatten

Anföranden: 13

Anf. 90 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att all den arbetskraft som nu behövs i norra Sverige också ska få någonstans att bo och hur jag avser att underlätta bostadsförsörjningen i samhällsomvandlingen i Kiruna och Gällivare.

Till att börja med vill jag klargöra att jag är mycket angelägen om att det finns en väl fungerade bostadsmarknad i hela landet. Det är en förutsättning för människors trygghet och livskvalitet samt för en konkurrenskraftig ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att skapa goda förutsättningar för att bo och leva i hela landet har Landsbygds- och infrastrukturdepartementet inrättats. Där ingår bostadsfrågorna. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Vidare har länsstyrelserna fått i uppdrag att, inom ramen för sina uppgifter i fråga om samhällsplanering och boende, redovisa vilka åtgärder som har genomförts i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande där det finns underskott på bostäder.

Länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län ska enligt uppdrag i regleringsbrev erbjuda ett särskilt planeringsstöd åt de kommuner som står inför stora planeringsutmaningar till följd av större industrietableringar.

Som komplement till detta har Länsstyrelsen i Norrbottens län i uppdrag att fördela och betala ut ekonomiskt stöd för innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt i samband med företagsetableringar och företagsexpansioner samt stads- och ortsutvecklingsprocesser i Norrbottens och Västerbottens län. Här ingår Kiruna och Gällivare.

Syftet är att ge de berörda kommunerna, vars resurser för att planera för expansion är mycket begränsade, bättre förutsättningar att ta vara på de möjligheter till hållbar stadsutveckling som skapas genom industrisatsningarna. För att främja koordinering av statliga insatser för hållbart samhällsbyggande och gestaltad livsmiljö i dessa län har en samordnare tillsatts.

Det finns en gyllene möjlighet för norra Sverige att leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer som kan gynna nordligaste Sverige, hela landet och i förlängningen hela Europa. Den möjligheten kommer regeringen att arbeta för att ta till vara.


Anf. 91 Linus Sköld (S)

Fru talman! Jag tackar ministern för tillfället att debattera bostadsförsörjningen i norra Sverige och den gröna omställningen.

Ministern säger att detta är en gyllene möjlighet, och det är ju sant på alla vis. Norra Sverige är landets stora tillväxthopp. Att industrin ställer om sina processer till koldioxidfri teknik och att en hållbar industriproduktion växer till är en sak av stor magnitud. Men för att det ska bli av måste det offentliga backa upp denna omställning. Fru talmannen får ursäkta att jag säger som det är: Då duger det inte att regeringen pekar på kommunerna och säger att de får lösa det.

Det behövs infrastrukturinvesteringar. Det behövs arbetskraft. Det behövs el. Hittills har regeringen abrupt avvecklat investeringsstöden för byggande av billiga hyresrätter, skurit ned rejält på utbildningsplatser för vuxna och hotat att paja förutsättningarna för havsbaserad vindkraft, som är det snabbaste sättet att bygga ut elproduktionen såvitt går att bedöma. Man har dessutom visat en överraskande handfallenhet när det gäller elprisstödet.

Regeringen presenterade i en debattartikel i januari att den tänkte ta fram en strategi för norra Sverige. En av punkterna handlade om bostäder och infrastruktur. Regeringen tillstod att bristen på bostäder är ett av de främsta hindren för att fler människor ska kunna rekryteras till de aktuella företagen och kommunerna. Sedan avskaffade regeringen investeringsstöden, som har gjort att det varit möjligt att få ihop kalkylen för flerbostadshus i stora delar av Norrbotten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta har fått dramatiska konsekvenser. Till Länsstyrelsen i Norrbottens län hade 18 ansökningar inkommit i tid, det vill säga före förra årsskiftet, men inte hunnit tilldelas pengar innan regeringen stoppade stödet. Det betyder att över 1 000 bostäder nu riskerar att inte bli byggda.

Investeringsstöden har också varit viktiga för att underlätta de samhällsomvandlingar som pågår i Kiruna och Gällivare. Möjligheterna att bygga nya lägenheter med rimlig hyra har förbättrats. Men regeringens agerande försvårar fortsättningen på detta och har skapat stora inkonsekvenser. I samma byggprojekt bestående av likadana hus i samma kvarter kan det hända att hyresgäster får mycket olika hyresnivåer. Vi pratar om tusentals kronor i skillnad i månadshyra mellan likadana lägenheter i samma projekt, som en följd av att regeringen hastigt och lustigt har ändrat vad som gäller.

Fru talman! Jag har inget emot att regeringen ger uppdrag åt länsstyrelserna att understödja bostadsbyggandet. Men regeringens egen samordnare har bedömt att uppemot 100 000 människor behöver flytta till de två nordligaste länen de närmaste decennierna. De kan inte bo i uppdrag till länsstyrelserna. De kan inte bo i kommunal planberedskap. Bostäderna måste byggas. Har statsrådet några trovärdiga idéer för att stimulera bostadsbyggandet i norra Sverige?


Anf. 92 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Jag tänker inte upprepa vad bostadsminister Andreas Carlson redan har framhållit på ett alldeles utmärkt sätt, utan jag gick snarare upp för att bemöta det som Linus Sköld påstod om investeringsstödet.

Socialdemokraterna framhåller alltid investeringsstödet som den perfekta lösningen och menar att det avvecklades för snabbt. Men om vi tittar i Socialdemokraternas budget märker vi att det ser lite annorlunda ut. Socialdemokraterna avsatte inte själva tillräckligt med medel för att avveckla investeringsstödet på något annat sätt, och Socialdemokraterna avsatte definitivt inte något i sin budget för att bevara stödet.

Vi hade en liknande debatt i civilutskottet vid tiden för budgetdebatten i höstas. Då kunde Socialdemokraterna inte svara på varför de inte hade avsatt tillräckligt med medel. En utökning av beställningsbemyndigande hade de gjort i sin budget, men det fanns inga pengar. Beställningsbemyndigande är inte pengar. Inte ens pengar till de 18 ansökningar som Linus Sköld tog upp fanns i budgeten. Det saknades 16 miljarder för att avsluta de ansökningar som fanns.

Det sades något svepande om att siffran inte var känd förrän i sista sekund, och därför hade Socialdemokraterna inte kunnat lägga in den. Så var det kanske för de allra flesta partier, men Socialdemokraterna satt ju i regering ända fram till senhösten. Då håller det inte att hänvisa till att siffran inte är känd.

Socialdemokraterna vet mycket väl hur många miljarder det skulle kosta att bevara investeringsstödet. Just därför lade de fram en budget där investeringsstödet inte fanns med. Annars hade alla andra satsningar i deras budget i princip försvunnit, för de hade inte haft råd med något annat än investeringsstödet. Man kan inte både ha och äta kakan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I sitt anförande framhöll ledamoten Linus Sköld att det var fel att ta bort investeringsstödet. Samtidigt hade Socialdemokraterna inte med några pengar. Antingen lägger man pengar på investeringsstödet i sin budget, eller så erkänner man att det blev för dyrt och att man inte längre ser det som rimligt att lägga alla dessa miljarder på bostäder som till största delen ändå hade byggts.

Tre saker är grundläggande för byggande: Mark att bygga på, priset att bygga för och tiden det tar att bygga. Detta behövs alltid för att något ska bli byggt. Investeringsstödet är ett sätt att sänka priset på byggande, men det är ett fruktansvärt dyrt sätt. Dessutom är det ett orättvist sätt. Därför gick mitt parti till val på att ta bort investeringsstödet så fort det bara gick.

Socialdemokraternas budget för bostadspolitiken är inte särskilt omfattande när det kommer till Norrland. Ordet Norrland finns inte ens med i Socialdemokraternas bostadspolitiska motion. Känns det inte lite förmätet att stå här och tala sig varm för Norrland när man inte ens fått med den delen av landet i sin egen bostadspolitiska motion?


Anf. 93 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman! Bostadspolitik är inte min huvudsyssla, men jag älskar att följa fastighetspriserna. Jag brukar surfa in på Hemnet för att se hur det ser ut. För länge sedan var fastighetspriserna i Norrland väldigt låga. Man kunde hitta fastigheter för 50 000-100 000 medan de dyraste låg på närmare 500 000. Inför denna debatt tittade jag specifikt på Kiruna och Gällivare. Döm om min förvåning när jag såg att priserna låg mellan 2,2 och 4,5 miljoner för de få fastigheter som var till salu.

Om kommuner väljer att inrätta industrier måste de ta höjd för att nya arbetstillfällen kräver att man gör plats för nya fastigheter. Med låga fastighetspriser skulle det vara mycket ogynnsamt att bygga nya fastigheter eftersom kostnaderna skiljer sig så mycket åt. I dag kan man bygga en villa för 1,5 miljoner, förutsatt att marken är billig.

Det som gör mig glad med industrisatsningar är att infrastrukturen, som ligger mig varmt om hjärtat, kommer att byggas i ett högre tempo. Norrbotniabanan byggs nu, och Inlandsbanan är också ett viktigt projekt att utveckla. Elflyget är framtidens flyg med fantastiska möjligheter. Nackdelen med dessa satsningar är att de ger människor möjlighet att resa in och ut, vilket är negativt för kommunerna i dessa områden eftersom man betalar skatt där man bor, inte där man arbetar.

Jag både hoppas och förutsätter att både Kiruna och Gällivare har tänkt till när de godkänner industripaketen för de företag som väljer att etablera sig där.

Jag ser också en spännande framtid. Tack vare att infrastrukturminister Andreas Carlson har stoppat höghastighetsjärnvägen ges möjlighet att titta på inhemsk infrastruktur, till exempel regiontåg i Norrland. Det innebär att man skulle kunna stärka Inlandsbanan och tvärbanorna så att man får en god trafik också från inlandsbanan och ut till kuststäderna.

Min fråga till infrastruktur- och bostadsministern är: Har man tittat lite djupare på vilken infrastruktur som kommer att krävas om det blir en enorm etablering i norr? Det handlar inte bara om bostäder till industriarbetare utan om exempelvis skolor och vårdinrättningar.


Anf. 94 Anna-Caren Sätherberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag blir så intresserad när Norrland diskuteras.

Låt mig kommentera Norrbotniabanan, som ledamoten före mig tog upp. När det gäller den har vi dåliga erfarenheter av statsrådets före detta regering som efter valet 2006 såg till att sänka denna satsning.

Men som tur är ser vi utvecklingen i norr nu, och ljuset kommer från norr. Vi ser industrin byggas upp, trots att den moderate statsministern i nämnda regering sa att industrin var basically gone.

Min oro är att takten ska avstanna om regeringen inte tar ett samlat grepp. Det handlar både om infrastruktur och om bostäder men även om energi. Då kan vi inte ha en energiminister som uttalar sig om att man inte ska pracka på svensken stålskogar, inte när industrin säger att vi måste ha mer vindkraft här och nu.

Norrland, som står i fokus för denna debatt, har använt investeringsstödet på ett helt fantastiskt sätt. Jag ser bostadsbyggande på orter som inte har byggt bostäder på 20 år. Det har hänt hemma i Jämtland i Hackås och Svenstavik, orter där det vanligtvis inte byggs.

Jag vill fråga statsrådet: Plockar regeringen bort investeringsstödet för att man inte använder det på samma sätt i huvudstaden som i övriga landet?

Vi ser att bostadsmarknaden går nedåt, att bostadsbyggandet avstannar, att varslen ökar, att industri läggs ned och att företag går omkull. Bostadsministerns uppdrag är svårt och tungt. Åtgärder behövs, och det kan inte bara vara att göra en samordning. Det finns ett intresse inte bara från Norrland för vad bostadsministern tänker göra åt en bransch som går så dåligt.

Avser regeringen tillsammans med bostadsministern att ta ett samlat grepp? I områdena jag nämnde handlar det om kompetensförsörjning till industrierna, bostadsbyggande och infrastruktur. Det handlar naturligtvis också om att se till att hela Sverige behandlas likadant, så att även Norrland tillhör Sverige när man utformar reformer som elstöd och annat.


Anf. 95 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Jag vet att det här är ett politiskt område som väcker stort engagemang. Det gör det just med tanke på att det finns stora möjligheter med nyindustrialiseringen av norra Sverige, som såklart gynnar norra Sverige men även hela landet och i förlängningen hela Europa.

Jag ska börja med att svara på interpellantens fråga. Det går inte att lägga detta bara på kommunerna. Det huvudsakliga ansvaret för bostadsförsörjningen åvilar kommunerna, men situationen ser olika ut för de berörda orterna. Bristen på bostäder är ett av de främsta hindren för att fler människor ska kunna rekryteras till de aktuella företagen och kommunerna i Norrbotten och Västerbotten. Det är därför de åtgärder jag redogjorde för i mitt svar har vidtagits.

En samordnare har fått i uppdrag att främja koordineringen av statliga insatser för hållbart samhällsbyggande och gestaltad livsmiljö i Norrbottens och Västerbottens län. Regeringen har gett Länsstyrelsen i Norrbotten i uppdrag att fördela och betala ut ekonomiska stöd för innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt till de kommuner som berörs av omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vidare har regeringen beslutat om regler kring tidsbegränsade bygglov. Den tillfälliga regleringen förlängs med fem år till den 1 maj 2028. En kommun kan alltså bevilja ett tidsbegränsat bygglov på sammanlagt 15 år för en byggnad för bostadsändamål, och det är viktigt för att påskynda byggnation i norra Sverige, vilket samordnaren också påpekat.

Det har varit fem bostadsministrar de senaste åtta åren. Jag förstår att förväntningarna är väldigt höga på den nya regeringens bostadsminister, men på fyra månader har vi lagt om bostadspolitiken, rivstartat arbetet och pekat ut på vilka områden reformer ska tas fram när det gäller att få en effektivare bostadspolitik för ökat bostadsbyggande.

Det handlar om reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar byggreglerna, ger incitament till ökat bostadsbyggande och kortar ledtiderna. Vi - jag - har träffat väldigt många under regeringens första fyra månader och inventerat de förslag som redan finns och som vi snabbt kan gå fram med. En del annat tar längre tid.

Frågan går naturligtvis tillbaka till interpellanter från det nyss varande regeringspartiet: Varför gjorde man inte ännu mer för att förbereda den här expansionen när man hade åtta år på sig? Det har ju tyvärr varit alltför svagt när det kommer till reformtempo i de strukturella förändringar som behövs för att få en effektivare bostadspolitik. Nu ändrar vi på det och lägger om.

Vi ser stora vinster i att lägga ihop infrastrukturen - som inte minst Jimmy Ståhl var inne på - samhällsplaneringen och planeringen av bostadspolitiken i samma ministerportfölj på det nyinrättade Landsbygds- och infrastrukturdepartementet där också frågor om regional utveckling ligger. Detta är en tydlig signal. Regeringen har redan rivstartat arbetet och mycket mer är på gång.

När det kommer till investeringsstödet är det en fråga som debatterats i den här kammaren några gånger tidigare. Jag svarar gärna på frågorna igen. Det går att läsa riksdagens protokoll från de här debatterna om man vill veta mer, men Mikael Eskilandersson har en poäng: Varför anslår inte Socialdemokraterna en enda krona i sin budget till detta när de talar så mycket och så ofta om saken?

När det gäller Norrbotniabanan och ledamoten Sätherbergs fråga finns den väl beskriven i ett interpellationssvar från förra veckan. Det går också att ta del av i efterhand. Regeringens besked är tydligt: Intensifieringen av arbetet pågår. Trafikverket har det uppdraget, och jag förväntar mig att arbetet bedrivs i högt tempo.


Anf. 96 Linus Sköld (S)

Fru talman! Både bostadsministern och Mikael Eskilandersson behöver nu acceptera att de inte längre är i opposition. Min fråga till statsrådet var om han har några trovärdiga idéer för att stimulera bostadsbyggande i norra Sverige. Jag hörde inte en tillstymmelse till svar. Han säger att han ska lägga om bostadspolitiken, men än så länge är det bara ord. Det finns inte ens ett "vad". Vad menar man med att lägga om bostadspolitiken annat än att avskaffa investeringsstödet?

Jag bor i Norrbotten, min skånska till trots. Där bedömer 8 av länets 14 kommuner att de har underskott på bostäder. Northvolt i Skellefteå rekryterar enligt egen uppgift 100 medarbetare i månaden för tillfället. I Kiruna och Gällivare ska samhällena flyttas samtidigt som det råder stor bostadsbrist. Så sent som i den här veckan har vi kunnat läsa i Dagens Industri att bostadsbyggandet i norra Sverige minskar dramatiskt. Det är såklart en följd av oron i omvärlden och av stigande produktionskostnader, men regeringens agerande när det gäller investeringsstödet har förvärrat situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hemma i Älvsbyn byggdes det första flerfamiljshuset på decennier tack vare investeringsstödet. I stora delar av Norrbotten är det nämligen så, även i kommuner med omfattande bostadsbrist, att bostadsmarknaden är svag. Det betyder att produktionskostnaden inte täcks av marknadsvärdet.

Den som bygger en ny villa hemma i Älvsbyn har samma byggkostnad som någon som bygger en likadan villa i statsrådets Mullsjö eller för den delen mer storstadsnära. Men när villan i Älvsbyn väl är klar är den inte värd så mycket som den har kostat att bygga - särskilt inte om den ligger utanför centralorten. Det gör det svårt att lånefinansiera såväl bygget av egna hem som större investeringar i flerbostadshus.

Som följd av pandemin och kriget har som sagt byggkostnaderna ökat kraftigt, och det förvärrar det här problemet. När produktionskostnaderna ökar blir diskrepansen mellan kostnader och marknadsvärde större. Privat kapital investeras inte under sådana förutsättningar. Kommunerna kan som en följd av avskrivningsreglerna inte heller få ihop en sådan kalkyl, och enskilda får inte lån hos banken för att rusta upp eller bygga nytt.

Sedan Landsbygdskommittén 2017 pekade på behovet av att underlätta finansieringen av ny- och ombyggnation har flera olika möjligheter utretts, till exempel kreditgarantier, landsbygdslån och statliga topplån. Regeringen saknar som bekant representation från norra Sverige men har nu en unik chans att visa att man förstår villkoren för oss som lever och verkar i norra Sverige.

Ska det byggas fler bostäder i norra Sverige måste regeringen agera. Man kan då ställa den mer generella frågan som jag ställde nyss om det finns några trovärdiga idéer i statsrådets eller Mikael Eskilanderssons idébanker. Vad vill ni göra? Kom inte och skäll på mig - nu är det ni som har ansvaret! Kommer regeringen att återkomma med förslag som underlättar bostadsbyggande på svaga marknader, till exempel statliga topplån, kreditgarantier eller landsbygdslån?

(Applåder)


Anf. 97 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Jag noterar att Linus Sköld fortsätter att prata sig varm för ett investeringsstöd som han inte avsatt några pengar över huvud taget till. Men han ska få lite idéer av mig.

Både priset och tiden för byggande kan vi faktiskt förbättra och förenkla genom en annan process. Det effektiva sättet att öka och snabba på byggandet är att ha enkla, upprepbara processer. Vi sverigedemokrater lanserade Sverigehuset i valet. Det är ett typgodkänt hus som kan byggas i hela Sverige. Vi vill komma bort från att 290 olika kommuner ska ha att bedöma hus efter tusentals olika planer. Socialdemokraterna på sin tid utredde typgodkända hus men kom fram till att man inte ville ha det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller tillgången på mark som behövs påverkar man den bäst genom att se över riksintressena och förändra strandskyddet. Särskilt i norra Sverige är riksintressen enormt begränsande. Jag var i Kiruna för att studera flytten av staden, och det var uppenbart att det som begränsade byggandet mest var tillgången på mark. Det var framför allt riksintressen tillsammans med gruvans riskområde som begränsade den.

Mycket av detta kunde Socialdemokraterna ha löst under sina åtta år, men ingenting hände förutom att de införde investeringsstödet, som de inte ens själva vill ha kvar längre. Jag konstaterar att Socialdemokraterna hade fler bostadsministrar än förslag under tiden i regeringsställning. Jag har stora förhoppningar om att nuvarande regering kommer att producera fler förslag och lite färre bostadsministrar.


Anf. 98 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman! Skellefteå nämndes förut. Det är lite skillnad på Skellefteå och Kiruna och Gällivare. Med tanke på de problem som Northvolt har sprang jag på en annan lösning som man hade kunnat ha tillfälligt. Det tar ju sin tid att bygga fastigheter.

De städer som ligger utmed kusten uppe i Norrland skulle kunna nyttja sjöfarten. Då tänker ni: Sjöfarten? Jo, under kriget i Ukraina har exempelvis Tallink Silja valt att chartra ut ett av sina fartyg som hjälp till flyktingar i Polen. Man huserar alltså ukrainska flyktingar där. På samma sätt kan man hyra in kryssningsfartyg i tillväxtregionerna, om de är kustnära. Med Silja Serenade eller Silja Symphony får man tillgång till 986 hytter med närmare 2 850 bäddar.

I ett akut läge kan man alltså tänka utanför boxen tills man har fått fram fastigheten. Det tar ju sin tid att bygga fastigheter.


Anf. 99 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Det är glädjande att statsrådet i denna högerregering, till skillnad från den förra högerregeringen, tänker fullfölja Norrbotniabanan. Men är det inte också lite symtomatiskt för högern att man alltid följer efter och att man aldrig går före? Nu får vi höra tongångar om att det kanske är bättre att investeringarna hamnar utomlands än att de hamnar i Sverige. Det är det som gör oss så himla oroliga.

Det är inte bara genom en tanke som det här växer fram i norra Sverige i Norrbotten och i Västerbotten, utan allt hänger ihop. Det hänger ihop med att näringslivet och den förra regeringen gjorde satsningar på stora industriprojekt. Vi satsade på industrikliv och klimatkliv. Vi satsade på järnvägen. Mycket av det sa högerpartierna nej till, men nu när det fungerar kliver de fram och säger ja, ungefär som med Norrbotniabanan. Så kan vi inte ha det. Sverige ska ligga i framkant. Norra Sverige visar vägen just nu.

Därför blir frågan till bostadsministern med sitt ansvarsområde: Hur ska vi få igång bostadsbyggandet också på de orter som nu kommer att anställa mängder av människor och se till att Sveriges rikes aktiebolag går ännu bättre genom dessa stora industriinvesteringar?


Anf. 100 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Förutsättningarna för bostadsbyggandet har försämrats snabbt under det senaste året på grund av höga byggkostnader, stigande räntor och energipriser samt minskad köpkraft hos hushållen. Regeringen har därför lagt om bostadspolitiken och i högt tempo förbereder arbetet med de utpekade reformer som ska tas fram under mandatperioden.

I mitt förra inlägg pekade jag på att vi hade varit i ett bättre läge i dag om den förra regeringen hade haft mer fokus på att ta fram de reformer som krävs för att hålla igång byggtakten när konjunkturen viker.

Vi ska nu jobba i kapp detta i högt tempo. Samtidigt pågår flera olika insatser för norra Sverige, vilket jag redogjorde för i mitt interpellationssvar. Jag missade att svara på Anna-Caren Sätherbergs frågor i mitt förra inlägg, men vad vi nu gör är att ta ett samlat grepp. Vi lägger ihop infrastruktur med bostads- och planfrågor och landsbygdspolitik i samma departement. Vi har en strategi för norra Sverige där kompetensförsörjningen ingår, vilket arbetsmarknadsministern ansvarar för. Här ingår även energipolitiken, som vice statsministern och energiministern har ansvar för.

Vi arbetar i väldigt högt tempo med de reformer vi tar fram och med regelförenklingar för att det ska bli enklare att bygga och för att ledtiderna ska bli kortare, vilket gör att kostnaderna blir lägre.

Mikael Eskilandersson tog upp den viktiga frågan att mer byggbar mark behöver tillgängliggöras. Vi har tagit det första steget genom ett uppdrag till länsstyrelserna, som jag tidigare redogjorde för.

Vi har även en pågående förstudie som ska titta på nationell fysisk planering. I det ingår exempelvis riksintressesystemet i miljöbalken, där statens anspråk på mark och vatten främst tar sig uttryck. Förstudien tittar på hur det skulle kunna förändras för att i högre grad svara mot de behov som finns i samhället i dag.

När 52 procent av landets totala yta täcks av riksintressen - och i ännu högre grad i de norra delarna av Sverige, vilket Mikael Eskilandersson var inne på - kommer bostadsbyggande som intresse ofta att hamna i underläge. Detta ska förstudien titta på, och den arbetar i högt tempo med det. Det här är förstås processer som tar lite tid, eftersom det handlar om komplicerade frågor.

Parallellt med det jobbar vi i högt tempo med andra åtgärder liksom med insatser som utgörs av länsstyrelseuppdrag. Det är oerhört viktigt att vi har ett högt tempo här för att svara mot det behov som finns, som interpellanten och övriga ledamöter här pekar på. Vi är helt överens om det, och regeringen kommer att jobba i högt tempo.

Om jag får bestämma kommer vi inte att byta ut bostadsministern vartannat år eller ännu oftare som regeringarna har gjort under de senaste åtta åren. Nu kan vi jobba mer samlat, och jag ser fram emot en god dialog med Sveriges riksdag också i detta avseende.


Anf. 101 Linus Sköld (S)

Fru talman! Jag beklagar, men vem som är bostadsminister nästa år eller ens i morgon är det inte bostadsministern själv som får bestämma. Låt oss inte ta honom på orden när han säger så.

Jag hör att statsrådet säger att det här ska ske i högt tempo. Det är fortfarande väldigt oklart hur bostadsbyggandet ska stimuleras. Hur bostadspolitiken organiseras eller var ansvaret i departementet ligger kommer inte att öka byggtakten i Norrbotten. Ärligt talat kommer folk inte att kunna bo i samordningsuppdrag, länsstyrelseuppdrag eller ökad planberedskap hos kommunerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hör ingenting om hur incitamenten för att öka bostadsbyggandet ska se ut - inga idéer! Statsrådet är fortfarande svaret skyldig. Men omställningen i norra Sverige behöver fortfarande sin arbetskraft i både näringslivet och välfärden. Om omställningen ska bli av måste statsrådet steppa fram.

Regeringen har hittills inte visat sig förstå hur förutsättningarna i norra Sverige ser ut. I den här debatten gav jag statsrådet en unik möjlighet att visa att han förstår norra Sveriges förutsättningar. Jag beklagar att han inte tog den.

Byggtakten sjunker, och produktionskostnaderna ökar. Situationen är inte behjälpt av ett avskaffat investeringsstöd. Tusentals planerade bostäder riskerar nu att inte bli av. Och statsrådet står här svarslös. Han pratar om vilket departement som har ansvar för frågorna.

Vad ska statsrådet göra för att det ska byggas bostäder i norra Sverige?


Anf. 102 Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Regeringen ska ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar byggreglerna, kortar ledtider och ger incitament till ökat byggande. Jag har sagt det några gånger i den här interpellationsdebatten.

Jag får tacka för den unika möjlighet som Linus Sköld gav mig. Men så unik är den i själva verket inte, utan vi får många möjligheter att diskutera det här.

En av frågorna var: Vilka idéer och vilken idébank har statsrådet? Ja, idéerna hämtade vi inte från den förra regeringens hyllor när vi klev in på departementet, kan jag säga. Jag har många idéer. Det viktiga är reformer, och det är dem vi tar fram.

En annan fråga var: Är statsrådet beredd att underlätta för bostadsbyggande? Ja, det är det som är själva poängen med de reformer som ska tas fram. Det här kommer vi att återkomma till. Jag ser fram emot en mycket god dialog med Linus Sköld och alla andra ledamöter av Sveriges riksdag i det här avseendet. Vi kommer att återkomma. Det kan ni vara säkra på.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2022/23:189 Grön omställning och bostadsförsörjning

av Linus Sköld (S)

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

 

Klimatet kräver att vi ställer om till ett fossilfritt samhälle. Att genomföra en rättvis omställning innebär att ställa om på ett sätt som har starkt folkligt stöd. I norra Sverige finns en unik möjlighet som gör att omställningen till förnybara industriprocesser och en hållbar transportsektor kan genomföras på ett sådant sätt. I stället för att lägga skuld och ansvar på varje enskild individs konsumtion visar nyindustrialiseringen att omställningen kan innebära tillväxt, mervärde och fler jobb.

Och världens blickar är nu riktade mot det som sker i norra Sverige. Industrin investerar stora pengar i att ställa om sina processer med grön teknik. Det leder till att landets stora tillväxthopp finns i norr. Men för att investeringar i fossilfri stålproduktion, batteritillverkning och vätgasproduktion ska komma på plats krävs att det offentliga hänger med.

Regeringens samordnare för samhällsomställning i norr har bedömt att uppemot 100 000 människor ytterligare kommer att behövas i Norrbotten och Västerbotten för att klara av omställningen. De behöver ha någonstans att bo.

I Norrbotten är många bostadsmarknader så svaga att det är svårt att få ihop kalkylen för den som vill bygga nytt. Samtidigt råder bostadsbrist i en majoritet av kommunerna. I kommunerna Kiruna och Gällivare pågår en flytt av delar av centralorterna samtidigt som det råder stor bostadsbrist. Detta ställer krav på stort bostadsbyggande.

Som en följd av det ovan beskrivna har investeringsstödet för klimatsmarta lägenheter till rimlig hyra varit mycket välgörande. Men sedan regeringen abrupt avvecklat det blev många projekts finansiering betydligt skakigare. Stora inkonsekvenser har uppstått, och risken är att byggtakten avtar drastiskt trots att behoven av fler bostäder är stora i Norrbotten.

Frågan om hur bostadsbyggande kan underlättas på svaga bostadsmarknader har utretts upprepade gånger. Ska vi klara den gröna omställningen behövs insatser som gör att den som vill bygga nytt eller bygga om på landsbygden har möjlighet att finansiera det, trots ett lågt marknadsvärde.

Att klara bostadsförsörjningen i norra Sverige är avgörande för att vi ska klara den gröna omställningen.

Därför vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:

 

  1. Hur avser statsrådet att agera för att all den arbetskraft som nu behövs i norra Sverige också ska ha någonstans att bo? 
  2. Hur avser statsrådet att underlätta bostadsförsörjningen i samhällsomvandlingarna i Kiruna och Gällivare?