Göteborg och det nya Biståndsinstitutet

Fru talman! Cecilia Wigström har frågat statsrådet Ulrica Messing dels vilka bedömningar som gjorts när den planerade utvärderingsmyndigheten för biståndet blev en del av förslaget om omlokalisering av statlig verksamhet, dels vilka åtgärder som avses att vidtas för att garantera att den nya myndigheten får tillgång till den nödvändiga forskningsmiljön. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Sveriges höga ambitionsnivå i utvecklingssamarbetet ska självklart motsvaras av en lika hög ambitionsnivå i utvärderingsverksamheten. Regeringen har fattat beslut om att inrätta en ny självständig myndighet med ansvar för att utvärdera det svenska biståndet, Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete. Beslutet grundas på regeringens förslag om inrättande av en självständig funktion för utvärdering av det internationella utvecklingssamarbetet i propositionen Gemensamt ansvar - Sveriges politik för global utveckling som riksdagen godkände i december 2003. Utifrån detta lät jag under våren 2004 utreda former för utvärderingsfunktionen. I utredningen presenteras huvuddragen i det föreslagna organets utformning. Det ska vara producerande, verksamheten ska inriktas mot såväl samarbetsländerna och utvecklingssamarbetet som policybildningen i Sverige, multinationella organ och andra givarländer. I utredningen understryks också kravet på hög kvalitet i analysarbetet för att bli en ledande aktör i den internationella policyutvecklingen. Utredningen understryker också att självständigheten behöver garanteras på olika sätt, bland annat genom att organet blir en självständig myndighet och genom att det knyts till en universitetsmiljö. Tre lokaliseringsorter lyfts också fram av utredningen som särskilt lämpliga: Stockholm, Uppsala och Göteborg. Regeringen redovisade verksamhetens närmare inriktning i budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1, Utgiftsområde 7). Huvudinriktningen för institutets verksamhet är att studera de två största svenska aktörerna inom biståndet, UD och Sida, samt att genomföra utvärderingar på plats i samarbetsländerna. Arbetet ska komplettera den utvärderingsverksamhet som i dag redan bedrivs inom biståndet bland annat vid Sida. Samarbete ska ske med andra biståndsgivare och samarbetsländer. Regeringskansliet bereder för närvarande olika frågor inför inrättandet av den nya myndigheten. Beträffande lokaliseringsort sker en bedömning utifrån en rad kriterier, bland annat närhet till forskningsmiljö inom relevanta ämnesområden och med internationella kontakter och nätverk, lokal arbetsmarknad och närhet till svenska granskningsobjekt. Ytterligare ett viktigt kriterium är möjligheten till oberoende. Att utvärderingsmyndigheten inkluderades i den delrapport som Lokaliseringsutredningen (N2004:15) nyligen presenterat var utredarens initiativ och beslut. I delrapporten föreslås att myndigheten placeras i Karlstad. När det gäller förslaget om placering av utvärderingsmyndigheten och Lokaliseringsutredningens övriga förslag kan jag enbart konstatera att dessa för närvarande bereds i Regeringskansliet och att jag inte kan föregripa regeringens ställningstaganden.

Fru talman! Tack så mycket för svaret. För Folkpartiets del lägger vi stor vikt vid biståndet. Vi tyckte att det var positivt när hela riksdagen i enighet för ett år sedan beslutade att inrätta ett biståndsutvärderingsinstitut. Utredningen som biståndsministern tillsatte, Molanders utredning, kom i somras. Man förordade då tre olika huvudalternativ för lokalisering. Som göteborgare såg jag genast möjligheten att jobba för Göteborgs skull. Göteborg är ju Sveriges andra stad, men vi har bara sex huvudkontor. Det är få statliga arbetstillfällen, och det gör att samhällsvetare tvingas flytta från Göteborg. Dessutom har vi mycket relevant forskning på området, och det tänkte jag återkomma till lite senare. Jag jobbar för Göteborg. Men jag blev lite orolig när Bergqvist kom med en annan utredning efter jul och föreslog att institutet skulle hamna i Karlstad. Då blev jag orolig inte bara för Göteborgs del utan för kvaliteten för biståndsinstitutet som är så viktig. Jag tror att jag inte är ensam om den oron. Det är viktigt att institutet, som utredaren och ministern säger, placeras i en miljö nära högkvalitativ forskning, som har kontakter utåt internationellt och som kan bidra med input och idéer till utredningsarbetet så att vi får en bättre biståndspolitik. Jag har varit inne på hemsidan för Karlstads universitet för att se vad det är för ett universitet institutet ska hamna på. Jag blir oroad. Av universitetets hemsida framgår att det finns sex prioriterade kunskapsområden. Det är skog, miljö och material. Det är kommunikation och tjänstesamhälle. Det är lärande i skola och arbetsliv, regional identitet och välfärd, genusrelationer i samhället samt kultur och gestaltning. Ingenstans bland de sex prioriterade kunskapsområdena nämns någonting som har fokus på bistånd eller internationella frågor. Jag har vidare tittat på de disputationer som har ägt rum vid Karlstads universitet sedan i höstas fram till nu. Det har varit 22 disputationer vid universitet från alla fakulteter. Ingen av titlarna indikerar på något sätt att någon av doktoranderna har sysslat med ämnen som har relevans för biståndsverksamhet. Därför blir jag orolig. Göteborg har god forskning på området. Vi har en freds- och utvecklingsinstitution. Vi har en nationalekonomisk institution som är främst i landet när det gäller utvecklingsforskning. Vi har den bästa statsvetenskapliga institutionen i landet. Vi har en förvaltningshögskola. Vi har en socialantropologisk institution. Vi har också sektorsövergripande centrumbildningar som arbetar med Afrika, Asien, Mellanöstern och mänskliga rättigheter. 26 disputationer har ägt rum vid Göteborgs universitet sedan september, och hela sju av dem berör biståndsfrågor. De gäller Sri Lanka, Zimbabwe, islamiska partier, krigsjournalistik, Kap Verde och kurdisk identitet. Det är av den här anledningen jag blir oroad. Med en placering i Karlstad undergrävs institutets arbete. Jag vill höra en kommentar från biståndsministern, som är ansvarig för frågorna. Hur reagerar du över informationen om Karlstads universitets arbete? Ämnar ministern att arbeta för att biståndsinstitutet tas bort från Bergqvists lista på olika myndigheter som ska placeras ut i landet?

Fru talman! Vi kristdemokrater har under lång tid krävt ett oberoende internationellt institut som ska kunna granska biståndet. Vi tycker att det här är bra. När förslaget från Per Molander kom förra sommaren läste jag det. Jag tyckte att det var väl grundat. Det han skriver är lätt att förstå. Jag är här för att tala för, inte emot, något. Det är utifrån den kultur vi har på västkusten när det gäller synen på bistånd. Men just i fråga om ett utvärderingsinstitut tror jag att det hade varit bra för synen på biståndet att det hade förlagts utanför Stockholm. Vi kristdemokrater säger att vi är emot att flytta på olika departement och utlokalisera. Vi tycker att nya institut och så vidare ska placeras ut i samband med att de startas. Ett argument för att placera institutet i Göteborg är att det är på samma sätt. Det framkommer i utredningen att det vid IFAU i Uppsala finns en god intellektuell miljö och ett stort kunnande på området, men jag ska inte upprepa det Cecilia har tagit fram om vilka kriterier som talar för Göteborg. Jag har en undran. Ministern säger så här i sitt svar: "Beträffande lokaliseringsort sker en bedömning utifrån en rad kriterier: bland annat närhet till forskningsmiljö inom relevanta ämnesområden och med internationella kontakter och nätverk, lokal arbetsmarknad och närhet till svenska granskningsobjekt. Ytterligare ett viktigt kriterium är möjligheten till oberoende." Då är min fråga: Vad innefattar "lokal arbetsmarknad"? Vad innebär det när ministern säger "närhet till svenska granskningsobjekt"? "Ytterligare ett viktigt kriterium är möjligheten till oberoende." Finns det någonting som talar emot Göteborg av det som framkommer i utredningen? Är det det förhållande som universitetet har till Sida i dag? Ligger det någonting i det? Vi vet att det i Per Molanders utredning konstateras att det av universitetsorterna bara är Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala som har den bredden att de utgör tänkbara miljöer för det aktuella utvärderingsorganet. De fyra universiteten ska jämföras vad gäller aktuell position och utvecklingsmöjlighet i forskarsamhället. Det Per Molander tar upp är i synnerhet kärnämnena ekonomi och statsvetenskap. Jag skulle utifrån ditt svar på den frågan vilja veta vad som menas med det.

Fru talman! Jag ska börja med att återigen säga det som jag sade i svaret, att Lokaliseringsutredningen har lagt sitt förslag. Jag ska försöka kommentera frågor utan att föregripa regeringens beslut. De diskussionerna pågår självfallet just nu, och jag ska inte och tänker inte föregripa beslutet och därmed inte heller sätta ned foten. Vi tittar på helheten i lokaliseringsfrågorna just nu. Vad gäller utvärderingsfunktionen delar jag synen på vikten av att den blir bra. Det är oerhört viktigt att vi kan utvärdera den bra biståndsverksamhet som vi bedriver i Sverige och byta erfarenheter mellan svenska projekt och med andra delar av världen. De kriterier som har lagts fast för utvärderingskompetensen är de kriterier som Molander tog fram i sin utredning. Regeringen och jag finner dem alla högst relevanta. Men vid beslutet om lokaliseringsort blir det självfallet en sammanvägning av de kriterierna, och något av dem kommer att bli starkare än de andra - vilket är för tidigt att säga. En sak som jag vill stryka under är att bistånd handlar om ett stort antal sakämnessektorer. Några av dem är man duktig på vid Karlstads universitet i en svensk miljö. Det är till exempel det område som Cecilia Wigström tog upp, om genuskunskap. Det är ett område som är viktigt i biståndet. Därmed kan man se att olika universitet - Karlstad, Göteborg och andra - har kompetenser som är relevanta i en utvärdering av biståndet. En kompetens som också måste finnas i utvärderingsmyndigheten är utvärderingskompetens som sådan. Det är också en kompetens som kanske inte alltid är kopplad till internationella kontakter. Den är det ibland, men den är det inte alltid. Karlstads universitet har byggt upp en väldigt bra och spännande verksamhet, men det man möjligen brister i är just de internationella kontakterna. Möjligen kan man samarbeta med Örebro eller någon annan. I Göteborg har man en fantastisk internationell verksamhet. Man deltar på olika sätt i forskning, i utbyte och så vidare på det internationella området inom olika sektorer. Jag har både i mitt nuvarande och i mitt tidigare jobb haft glädje av erfarenheterna därifrån inom olika sektorer och inom olika ämnen som biståndet fungerar i. Det är jag fullt medveten om. Kriterierna handlar om olika saker. "Närhet till forskningsmiljö inom relevanta ämnesområden" blir ett väldigt brett kriterium, eftersom biståndet handlar om så breda sektorer. Det handlar om genuskunskap, som jag sade förut, men det handlar också om utbildningspolitik. Internationella kontakter är viktiga, liksom lokal arbetsmarknad, att kompetensen finns, att ha den arbetsmarknaden. Det blir en sammanvägning av de olika kriterierna, vilket blir viktigast när vi väl beslutar om lokaliseringsort. Oberoendet handlar om att för att kunna göra utvärderingar måste man vara oberoende från dem som man ska utvärdera. Det var en väldigt viktig del av beslutet - det gäller både från UD och från Sida - möjligen också oberoende från finansiering av biståndsmedel.

Fru talman! Det är glädjande att höra att biståndsministern verkligen värnar det här institutet och vill att det ska bli ett bra institut. Det är det jag också vill. Det är sant att man har genuskunskap vid Karlstads universitet, och det är en väldigt viktig del av biståndet. Men vi kan inte komma ifrån att det är en större bredd i forskningen både i Göteborg, i Stockholm och i Uppsala, som Per Molander i sin utredning kom fram till var de bästa alternativen. Det var inte någon av de 22 doktorsavhandlingarna vid Karlstads universitet som handlade om genuskunskap. Det finns säkert en institution, men de har nog inte så många doktorander i och med att det är ett nytt universitet. Institutet kan behöva en stor bredd av olika forskare för att kunna träffas och äta lunch, få idéer och kontakter, inte bara utomlands, när det gäller intressant forskning. En annan fördel med Göteborg, som jag ser det, är just oberoendet. Man har hört om konsulter i Stockholm som verkligen månar om att ligga geografiskt placerade så nära Sida som möjligt, gärna gatan intill. Kontakter spelar ofta roll, och om man ska vara oberoende kan distans vara bra. Det talar också till Karlstads fördel. Jag frågade när institutet blev en del av Jan Bergqvists utredning, och jag tolkar ditt svar som att han själv tog sig friheten att plocka in institutet i omlokaliseringsutredningen. Det innebär att det inte kommer från regeringen, att det inte kommer som ett initiativ från ditt håll. Jag ställde frågan om du var villig att verka inom regeringen för att ta bort det här institutet från regeringens slutliga förslag. Det rör sig ändå bara om ungefär 16 arbetstillfällen, och det kommer inte att påverka arbetsmarknaden i Karlstad nämnvärt. Däremot skulle det kunna vara oerhört positivt för institutet att placeras i Göteborg. Jag skulle vilja upprepa den frågan. Jag skulle också vilja fråga: När kommer regeringen att ta det slutliga beslutet om lokaliseringarna? Vet ministern det? Finns det en möjlighet att påverka, eller är det här förslaget från Jan Bergqvist ganska fast? Eller bedömer biståndsministern att det kommer att finnas utrymme för att regeringen tar andra beslut än enligt hans förslag? Det var de tre frågorna.

Fru talman! Jag tycker att Cecilia Wigström på ett väldigt förtjänstfullt sätt har tagit upp de kriterier som talar för Göteborg, eftersom jag fortfarande envisas med att det skulle vara bra för Sverige, för biståndet och för västkusten om vi fick detta lokaliserat till Göteborg. Jag tror att det är oerhört nyttigt. Om man ser på Per Molanders utredning kommer det också fram att man hade gjort en översikt över den statsvetenskapliga forskningen i landet som Vetenskapsrådet publicerade 2002. Jag sade att jag inte ska tala emot någonting, men man noterade en viss ovilja mot formella modeller och statistisk analys och samtidigt en fokusering på interna svenska problem, karakteristika som innebär att förutsättningarna för samarbete över disciplingränserna med framför allt ekonomer inte är de bästa och att en inriktning mot utvecklingssamarbetets problem kräver en viss omorientering. Utan att gå in på hur institutionerna i Göteborg arbetar har vi ju en anda av samarbete som är väldigt unik för Västsverige. Vi har lärt oss det. Det är viktigt i det här skedet. För ett oberoende institut är det viktigt att man kan hitta former. Jag kan inte gå upp för ytterligare en replik, men det hela talar för Göteborg också när det gäller miljöfrågor. Där är man ju stark. Genusperspektivet togs upp tidigare, men även miljöfrågorna inom biståndet är viktiga.

Fru talman! Miljöfrågorna är också jätteviktiga i biståndet. Det är det som är utmaningen, att hitta en avvägning av kriterier och kompetenser som täcker de frågor som vi tycker ska genomsyra en utvärdering. Det handlar om ett institut och en myndighet som har förmågan att själv utvärdera och upphandla personer som gör utvärderingar av det breda och stora biståndet som kommer att bli större eftersom vi gemensamt står bakom enprocentsmålet som vi kommer att uppnå nästa år. Molanders förslag är intressant och bra ur alla möjliga perspektiv. Det är en väl genomarbetad produkt. Den har vägt olika kriterier mot varandra. Den har dock fått en kritik. Det är att den kanske är för inriktad på kompetens kring ekonomi. Man måste se helheten i biståndet. Det handlar om frågor som vi har pratat om här men också sociala sektorer på annat sätt. Det är några av de faktorer som vi också tittar på nu, det vill säga ämneskunskaper. Det har han tagit upp även om han har definierat ekonomkunskap som en större del än vad det kanske måste vara i det här sammanhanget. Utvärderingskunskap är ju självklart ett absolut krav. Vi håller på och väger de här kriterierna mot varandra. Det finns kompetens på olika universitet runtom i Sverige. Det gäller Umeå, och jag var i går i Lund och på Malmö högskola som också har alldeles utmärkt kompetens på de här områdena. Jag vet att Göteborg är en fantastisk stad och har mycket kompetens på olika områden, även om jag som åttonde generationen stockholmare tycker mycket om Stockholm. Vi håller på och väger alla de här kriterierna mot varandra. Cecilia Wigström frågar mig om jag ämnar arbeta för att institutet ska tas bort från Lokaliseringsutredningens lista. Det pågår en diskussion nu, och jag tänker inte föregripa den. Vad som händer med den diskussionen är nästa omöjligt att säga just nu, men att det pågår en diskussion är helt klart. Det betyder att jag egentligen har svarat på den sista frågan om huruvida det finns andra förslag. Ja, det gör det, men var det kommer att landa någonstans vet inte jag. Jag kan inte föregripa den diskussionen. I samband med vårpropositionen kommer regeringen att presentera sitt förslag till Lokaliseringsutredningen. Det blir vid ungefär samma tillfälle som utvärderingsinstitutets lokalisering kommer att presenteras. Vi hade från början en plan om att sätta utvärderingsinstitutet i sjön den 1 juli i år. Det kommer vi troligen inte att hinna. Det finns redan i dag en kortlista med förslag på namn på chefer. Vi har med hjälp av en rekryteringsfirma satt i gång med att ta fram namn på chefer. De har börjat intervjua, men lokaliseringsorten kommer att vara avgörande för flera av de personer som står på listan. Det är bara att sätta i gång så fort som lokaliseringsorten är beslutad.

Fru talman! Jag tackar för svaren. Jag tycker att det är viktigt att ta den här möjligheten att lägga till lite mer för Göteborgs del. Det stämmer - när jag träffade företrädare för olika institutioner tyckte vi att det var lite väl mycket betoning på nationalekonomi i Molanders utredning. Bland annat är demokratifrågor jätteviktiga för biståndet. Vi har i Göteborg en väldigt duktig statsvetenskaplig institution. Jag vet att universitetet har skickat in brev till dig och den remissomgång som har varit och fört fram bredden. Göteborg är bra på att arbeta tvärvetenskapligt i de olika centrumbildningarna. Vi har också en magisterexamen i utvärdering vid Göteborgs universitet. Det är en viktig bit i detta. Jag vill avsluta med att tacka ministern för debatten. Jag tycker att det är viktigt att vi får till stånd ett bra institut. Biståndet är väldigt viktigt, och det har nu i Sverige framkommit en oerhörd biståndsvilja hos befolkningen. Vi ska ta fasta på den och också tåla att det kommer fram kritiska rapporter om biståndet, rapporter som kan göra det ännu bättre. Då behöver vi ett institut som hamnar i en högkvalitativ forskningsmiljö. Jag är orolig för att Karlstad inte kommer att motsvara det institutet skulle behöva. Jag ger allt stöd åt biståndsministern att i de interna överläggningarna i Regeringskansliet se till att det blir ett väl underbyggt beslut, gärna till Göteborgs fördel.

Fru talman! Jag ska avsluta med att säga att jag tar med mig det ni har sagt. Så ska vi fortsätta och prata om lokalisering av utvärderingsfunktionen. Biståndet kommer, som sagt, att öka framöver. Det är jätteviktigt att ta fram bra och dåliga saker - det är helt riktigt som Cecilia Wigström sade. Jag kommer just nu från ett samtal om människohandel. Vi var där alla överens om att grunden till det är fattigdom. Det är fattigdomsbekämpning som biståndet handlar om. Jag får tacka för debatten.