Globalt partnerskap för anständiga arbetsvillkor och inkluderande tillväxt

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Sofia Amloh har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen ämnar vidta för att stärka och utveckla Global Deals ambitioner, att föra progressiv dialog tillsammans med arbetsmarknadens partner, inom Sveriges internationella utvecklingssamarbete.

Global Deal är ett globalt partnerskap som sedan 2018 drivs av OECD i samarbete med ILO och vars arbete utgör ett bidrag till genomförandet av Agenda 2030.

Under 2023 bidrog Sverige med 6 miljoner kronor till Global Deal och deltog i partnerskapets arbete, bland annat som ordförande i styrkommittén. Under 2024 bidrar Sverige med ett avslutande stöd till Global Deal om 3 miljoner kronor.

Sverige var länge den enda bidragsgivaren till Global Deal. Under de senaste åren har både antalet partner och den externa finansieringen till Global Deal ökat, vilket vi välkomnar. I ljuset av den positiva utvecklingen av Global Deals verksamhet och som ett led i att stödja utvecklingen av Global Deal till ett självständigt internationellt initiativ gör vi bedömningen att tiden är mogen för andra partner att ta en mer framträdande roll, inklusive vad gäller ordförandeskapet.

Sverige kvarstår tills vidare som både partner och styrkommittémedlem.

Vad gäller dialogen med arbetsmarknadens parter bekräftar regeringen vikten av denna kopplat till Sveriges internationella utvecklingssamarbete och har för avsikt att också framgent verka för effektiv social dialog.

Herr talman! År 2016 anslöt sig Sverige till initiativet Global Deal. Det är ett initiativ för trepartssamverkan med fokus på social dialog, inkluderande tillväxt och partnerskap mellan regeringar, företag, arbetsgivarorganisationer, fackföreningar, civilsamhälle och andra organisationer.

Målet med partnerskapet i Global Deal är att dra nytta av och bidra till en plattform som lyfter fram värdet av social dialog och stärker befintliga samarbetsstrukturer. Global Deal bidrar till att främja social dialog i samråd och förhandlingar mellan företrädare för regeringar, arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer i ekonomiska, sociala och politiska frågor. Det har bidragit till jämlika, konkurrenskraftiga samhällen.

Socialdemokraternas förhoppning är att Global Deal kan bidra ännu mer i ett globalt perspektiv till att uppnå målen om anständiga arbeten och hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030.

Med tanke på regeringens ökade fokus på handel och näringsliv när det gäller det internationella biståndet, borde inte Global Deal kunna ingå som en viktig pusselbit i det? Det känns lite märkligt att regeringen har ett sådant fokus men inte lyfter in Global Deal, som är ett internationellt initiativ som jobbar med just det.

Herr talman! Om regeringen nu kvarstår som partner och styrkommittémedlem - i svaret från statsrådet fick vi nämligen höra att man kvarstår tills vidare - gör man väl inte det utan att ha några ambitioner. Statsrådet borde kunna peka på några tankar och ambitioner i fråga om vad man ska göra, driva och verka för inom initiativet. Min fråga är om statsrådet kan konkretisera lite mer hur statsrådet ser på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller dialogen om arbetsmarknadens parter och fokuset på den sociala dialogen i Sveriges internationella utvecklingsarbete borde Global Deal som sagt kunna vara en del. Eller ser man Global Deals arbete som något som inte kan kopplas till biståndet? Jag blir osäker på regeringens hållning här.

Om man nu hänvisar till att dialogen med arbetsmarknadens parter ska ske utanför Global Deal, kan ministern då ge några exempel på hur den sociala dialogen skulle kunna ske utifrån en annan plattform i det internationella utvecklingsarbetet? Jag tänker mest på det vi fick höra i svaret om att effektivisera den sociala dialogen. Gäller det inom initiativet eller någon annan plattform?

Det svar som vi har fått här i kammaren i dag är samma som den tidigare ministern gav för snart ett år sedan och egentligen inte mycket mer. Därav kvarstår mina frågor. Finns det fler tankar om på vilket sätt man skulle kunna driva det här initiativet vidare?

Herr talman! För att skapa en produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor har den privata sektorn en nyckelroll. Det är därför viktigt att möjliggöra för investeringar i hållbart företagande i låg- och medelinkomstländer som skapar anständiga arbetstillfällen, leder till ekonomisk tillväxt och möjliggör för människor att ta sig ur fattigdom. Synergierna mellan handel och bistånd är därför en prioriterad fråga för regeringen.

Näringslivet har en mycket viktig roll att spela i arbetet för en hållbar utveckling. Svenska företag bör fortsatt ligga i framkant i fråga om hållbarhet och socialt ansvarstagande. Regeringen har en tydlig förväntan på svenska företag att agera hållbart och ansvarsfullt genom att arbeta för mänskliga rättigheter, jämställdhet, goda arbetsvillkor, miljö och klimat och korruptionsbekämpning. Företagens verksamheter ska inte orsaka, bidra till eller vara kopplade till övergrepp eller kränkningar av mänskliga rättigheter.

I enlighet med reformagendan avser regeringen nu att identifiera sektorer där utvecklingssamarbetets och näringslivets intressen sammanfaller och se hur vi kan stärka det arbetet, där svenska företag kan bidra med kunskap, innovation, hållbara lösningar och finansiella resurser. Regeringen visar därmed vägen för hur handel kan bidra till både ekonomisk och social utveckling och en hållbar omställning, bland annat genom att stärka Team Sweden-arbetet inom hållbart företagande, genom bidrag till svenska företags möjligheter att agera hållbart och ansvarsfullt samt genom att fortsätta främja internationell policyutveckling.

Regeringen bedömer att arbetet vi nu gör för att stärka synergierna mellan handel och bistånd och vårt tydliga fokus på mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och rättsstatens principer inom biståndet också kommer att bidra till att skapa förutsättningar för starkare rättigheter och anständiga arbetsvillkor för arbetstagaren. Arbetet med att stärka synergierna mellan handel och bistånd bedrivs också i Team Sweden-sammanhang i nära samverkan med aktörer i näringslivet.

Sverige var länge den enda bidragsgivaren till Global Deal, som nämnts tidigare. Regeringen bedömer att tiden nu är mogen för andra partner att ha en mer framträdande roll i Global Deal. Bedömningen görs mot bakgrund av en positiv utveckling av Global Deals verksamhet och medlemsbas och är ett led i att stödja utvecklingen av Global Deal till ett självständigt internationellt initiativ.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige kvarstår som sagt tills vidare som både partner och styrkommittémedlem.

Herr talman! Tack för det svaret, statsrådet! Det breddar ändå bilden av regeringens arbete när det kommer till handel och bistånd. Regeringens inriktning för det är ganska känd sedan tidigare.

Sverige har en ganska lång tradition när det kommer till att stå upp för handelspolitiken för att säkerställa en global handel. Fördelarna med den globala handeln kommer alla till del. Alla behöver få ta del av den vinsten, av den här kakan, så att vi också utjämnar skillnader. I och med att vi just nu befinner oss i en otroligt turbulent och orolig tid ser vi ökade handelskonflikter och geopolitiska spänningar. Därför är det viktigare än någonsin att Sverige verkligen tar initiativ och är pådrivande för en rättvis internationell handel.

När regeringen tillträdde 2022 ändrade man målet för handelspolitiken så att målet om en rättvis handel övergavs. Varför finns det inte längre med när vi behöver se till att så många som möjligt får ta del av handelspolitiken och den globala utvecklingen? Det är någonstans det som det här initiativet och partnerskapet, hela Global Deal, handlar om.

Jag behöver kanske helt ärligt säga i sammanhanget att Global Deal är väldigt likt den ordning som vi har på svensk arbetsmarknad. I den svenska modellen, som vi pratar om här, har vi en ordning där parterna, alltså arbetstagare och arbetsgivare, löser väldigt många av frågorna på arbetsmarknaden, och staten är en tredje part. De ska se till att vi får en så ordnad och flexibel arbetsmarknad som möjligt, så att det när det dyker upp saker är möjligt att lösa det som krävs.

Den har tjänat oss väl under väldigt många år. Den är en av anledningarna till att Sverige har så få strejkdagar och till att vi har haft en god utveckling vad gäller produktiva dagar i form av bnp och den välfärd vi har byggt i vårt land. Allt detta bygger väldigt mycket på den svenska modellen. Global Deal är ett svar i en internationell kontext att sätta tryggheten i anständiga arbeten i relation till vad handel kan generera och att vi får den här fördelningen.

Varför har regeringen inte kvar betoningen att handeln ska vara rättvis? Varför övergav man det i det nya målet för handelspolitiken när det kanske behövs mer än någonsin? På vilket sätt kommer detta att göras inom initiativet Global Deal? Vill regeringen egentligen glida ur det här initiativet som ett led i att handeln inte längre ska vara rättvis?

Herr talman! Respekt för mänskliga fri- och rättigheter är grundläggande för svensk utrikespolitik och är självklart en utgångspunkt i vår handels- och biståndspolitik. I multilaterala forum verkar Sverige konsekvent för upprätthållandet av mänskliga fri- och rättigheter. Det inkluderar yttrandefrihet, föreningsfrihet och arbetstagares rättigheter. Stöd till civilsamhället, MR-försvar, yttrandefrihet och organisationsfrihet är intimt förbundet med försvar av arbetstagares rättigheter. Att främja frihet och bekämpa förtryck för alla individer är en viktig tematisk prioritering inom ramen för regeringens reformagenda för biståndet, Bistånd för en ny era - Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I regeringens globala strategi för arbetet med mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och rättsstatens principer lägger regeringen ett större fokus på de individer som varje dag kämpar för sin frihet runt om i världen. Av det svenska bistånd som kanaliseras via Sida gick 2023 cirka en fjärdedel till området mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Utöver detta tillkommer kärnstöd från UD till FN-organ liksom från Arbetsmarknadsdepartementet till ILO. Att främja frihet och bekämpa förtryck av alla individer är också en viktig tematisk prioritering inom ramen för regeringens reformagenda för biståndet i stort.

Vad gäller frågan som kopplas till rättvis handel specifikt vet jag att det finns en skiljelinje mellan regeringens politik och oppositionspartierna. Man kan konstatera att det blåser starka protektionistiska vindar runt om i världen. Rättvis handel är ju inget tydligt internationellt erkänt begrepp. Om vi ska tala klarspråk lägger olika partier i oppositionen olika vikt vid vad det faktiskt betyder.

I de senaste frihandelsavtal som EU har tecknat finns tusentals sidor där man avtalar om flera olika viktiga områden som gäller MR-frågor. Om vi ändå ska definiera rättvis handel tydligt ser regeringen en stor risk med att det i praktiken skulle innebära mindre frihandel, färre frihandelsavtal och att de frihandelsförhandlingar som pågår dessutom kommer att ta längre tid.

Det är såklart lätt i teorin att säga att man är för rättvis handel, men i praktiken riskerar det Socialdemokraterna nu säger att innebära att vi inte får ett frihandelsavtal med Indien, Mercosur, Gulfstaterna eller Indonesien. Jag tycker att Socialdemokraterna behöver vara ärligare mot svenska folket i så fall om att man har bytt position och inte längre är en bastion för frihandel som fackföreningsrörelsen och Socialdemokraterna har varit historiskt.

Herr talman! Den förre utrikeshandelsministern har sagt att Sverige ska ta ett kliv tillbaka och att andra parter borde ta en mer framträdande roll. Det sägs i en tid då vi har otrolig turbulens. Vi har handelskonflikter runt hörnet. I en sådan tid tycker regeringen att Sverige ska ta ett kliv tillbaka.

Det är väl nu Sverige borde lägga in ännu en växel eller kanske till och med två växlar. Vi bör verka i ett befintligt initiativ som Global Deal, som bevakar och bejakar de samarbetsstrukturer som redan finns och har utvecklats under ganska kort tid med en svensk regering som initiativtagare. Det handlar om att sätta sig ned med alla berörda organisationer, regeringar och företag som behöver hantera de frågor som görs inom ramen för detta. Om man backar tillbaka och låter andra leda detta är det en väldigt passiv roll.

Min fråga kvarstår därför. Har regeringen som ambition att glida bort från en redan befintlig plattform som handlar om att stärka den sociala dialogen och lämna det åt sitt öde och låta andra eventuellt ta vid? Tänker regeringen med små och ospecificerade åtgärder, tankar och ambitioner så småningom dra sig ur det här och inte längre vara en del av det? Tänker man backa och vara ännu mer passiv och låta Global Deal gå i graven? Är det regeringens ambition?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Som tidigare påpekats gör regeringen nu bedömningen att tiden är mogen för andra partner att ta en mer framträdande roll i Global Deal. Bedömningen görs mot bakgrund av den positiva utveckling av Global Deals verksamhet och medlemsbas som vi har sett för att stödja utvecklingen av Global Deal att bli ett mer självständigt internationellt initiativ.

Regeringen har löpande dialog med representanter för civilsamhället för att inte minst diskutera frågor som rör mänskliga fri- och rättigheter. UD genomför till exempel regelbundna samråd med civilsamhället och fackliga organisationer inom MR-rådets möten.

UD har också andra samarbetsformer som inkluderar fackliga organisationer, till exempel kopplade till arbetet med OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande. Sverige har förbundit sig att främja riktlinjerna genom att inrätta en nationell kontaktpunkt, NKP, till vilken olika intressenter kan anmäla företag som man anser har brutit mot OECD:s riktlinjer. Sveriges NKP är en trepartssamverkan mellan stat, näringslivsorganisationer och facken.

Finns det skäl till det kommer jag att ta upp kränkningar av mänskliga fri- och rättigheter i arbetslivet både i bilaterala dialoger och i andra sammanhang.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.