Funktionella svenska flygplatser till gagn för hela landet

Fru talman! Hanna Westerén har frågat mig vilka initiativ jag och regeringen avser att ta för att säkerställa att Arlanda flygplats ska kunna hantera en avsevärt större mängd inrikesresenärer när Bra slutar flyga till Bromma och i stället trafikerar Arlanda. Hanna Westerén har även frågat mig om jag avser att ta några initiativ inom mitt ansvarsområde i fråga om vilken form av verksamhet och nivå på service som kan erbjudas till eventuella operatörer som börjar trafikera Bromma flygplats från årsskiftet 2024/25.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Först vill jag tacka Hanna Westerén för hennes engagemang för flygförbindelserna i Sverige. Ett väl fungerande, långsiktigt hållbart och tillförlitligt transportsystem där alla trafikslag utvecklas och bidrar till de transportpolitiska målen är en förutsättning för att hela Sverige ska fungera. Villkoren för att kunna leva, bo och verka i hela landet behöver förbättras.

Swedavia AB ansvarar för det nationella basutbudet av tio flygplatser, bland annat Arlanda och Bromma flygplatser. Bolag med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag, till exempel aktiebolagslagen (2005:551). I aktiebolagslagen finns en uppdelning av ansvar mellan ägare, styrelse och ledning. Det är bolagets styrelse och ledning som ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter samt den löpande förvaltningen av bolagets operativa verksamhet, och jag har inga synpunkter på hur Swedavia AB bedriver sin verksamhet.

Sedan regeringen tillträdde har vi vidtagit flera åtgärder för att stärka flygets konkurrenskraft och värna om god tillgänglighet med flyg. I december 2023 gav regeringen en samordnare i uppdrag att föra dialog med berörda aktörer för att identifiera och föreslå åtgärder som kan genomföras på såväl kort som lång sikt för ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet till och från Arlanda flygplats. Uppdraget ska redovisas slutligt senast den 31 maj 2025. Redan den 14 november i år överlämnade dock samordnaren en delrapport med fokus på järnvägsförbindelserna till Arlanda flygplats.

Andra åtgärder som regeringen har vidtagit är bland annat att det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage, GAS, har fått ett tillskott på drygt 1 miljard kronor för att motverka avgiftshöjningar. Det statliga bidraget för driftsstöd till icke-statliga flygplatser har dessutom fördubblats, och regeringen har i budgetpropositionen för 2025 föreslagit att flygskatten avskaffas från och med den 1 juli 2025, bland annat för att förbättra tillgängligheten i hela landet. Vidare fick Trafikverket i april i år ett uppdrag att utreda, förbereda och vidta nödvändiga åtgärder för att ge kommunala och regionala myndigheter möjlighet att komplettera det statliga utbudet av flyglinjer med allmän trafikplikt.

Åtgärderna är betydelsefulla för att skapa goda förutsättningar för flygets och flygplatsernas utveckling och konkurrenskraft. Regeringen fortsätter det strategiska arbetet avseende luftfartens konkurrenskraft.

Fru talman! Tack, infrastrukturministern, för svaret! Jämfört med den debatt som jag hade tidigare känns den här kanske lite mer hoppfull och framtidsinriktad.

Jag ska inte göra mig till talesperson för alla gotlänningar, för flyg är ju inte allas föredragna färdmedel till och från Gotland. Men jag vet att vi är väldigt många gotlänningar som sörjer att Bromma flygplats inom kort inte längre kommer att vara möjlig att trafikera.

Jag tror eller hoppas åtminstone att infrastrukturministern känner till att för gotlänningar och troligen också för en del resenärer från andra delar av landet har Bromma flygplats varit helt enastående. Jag vet inte - det hörde jag också från flygaktörer på ett möte tidigare - om det finns någon annan flygplats som erbjuder samma flyt i flödena och samma snabba väg in till Stockholms city. Det är otroligt hur smidigt och väl Bromma har fungerat i sin litenhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att all trafik flyttas över till Arlanda är en utmanande tanke för oss gotlänningar. Vi vet vad vi har, men vi vet inte riktigt vad vi får. I dagsläget använder de flesta av oss gotlänningar Arlanda någon gång om året och då oftast som transit, inte som vår slutdestination eller som vår avreseflygplats till Gotland. Och Bromma har tjänat Gotland oerhört väl. Jag vill få det sagt.

I och med att all trafik flyttas över till Arlanda ser jag några överhängande risker för flygvägen till och från Gotland förutom att vi på Gotland i största allmänhet hamnar längre bort och längre ut.

För det första vill jag lyfta fram att restiden till Gotland förlängs. Gotland behöver komma närmare fastlandet, inte längre ifrån. Efter nyår kommer restiden till Gotland med flyg - den effektiva restiden, också inkluderande resan till och från flygplatsen - att bli drygt en timme längre. Det tar också längre tid att ta sig runt inne på Arlanda flygplats. Det blir ganska många timmar per år, fru talman - timmar som gör att Gotland förlorar i attraktivitet och som försvårar fortsatt arbete och boende på Gotland.

För det andra känner vi stor oro över prisbilden, både priserna per flygbiljett då vi redan nu ser att färre aktörer gör att priserna rakar i höjden och priserna för att effektivt och snabbt ta sig till och från Arlanda flygplats. Brommas 42 kronor för tvärbana och tunnelbana blir väldigt svårslaget.

För det tredje förstår jag att det inte är möjligt att få Brommas litenhet på Arlanda, men smidighet och storlek behöver inte utesluta varandra. Efter nyår ska ännu mer inrikestrafik samsas med utrikestrafiken, och det kommer att kräva smarta lösningar. Jag hoppas att de är på plats efter årsskiftet när 90 procent av trafiken på Bromma flyttar över till Arlanda.

Därför skulle jag verkligen vilja höra ministerns bedömning. Hur rustad är Arlanda flygplats? Kan ministern förtydliga det? Jag tar ministern på orden i fråga om vårt gemensamma intresse för "det strategiska arbetet avseende luftfartens konkurrenskraft".

Fru talman! Jag vill först säga att jag delar bilden som Hanna Westerén ger uttryck för. Det är många som uppskattar och har uppskattat Bromma flygplats.

När det gäller den uppkomna situationen är det viktigt att inte dra för snabba slutsatser av beskedet från SAS och Bra. Vi följer utvecklingen noga och analyserar beskedet.

Det är lätt att avveckla den här typen av infrastruktur, men det är svårt för att inte säga helt omöjligt att återuppbygga den. Bromma flygplats har vid sidan av linjetrafiken en roll att spela för det samhällsviktiga flyget, till exempel ambulansflyget, och det är viktigt att skapa redundans och robusthet i flygplatssystemet. Det är förstås viktiga aspekter när frågan analyseras framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller den första frågan som ledamoten ställer är flera av de delarna något som Swedavias styrelse och ledning ansvarar för. De har ansvaret för bolagets operativa verksamhet, alltså flöden och annat inne på flygplatsen som Hanna Westerén tar upp.

Den andra frågan, som handlar om initiativ inom mitt ansvarsområde, rör framför allt pendlingen eller resmöjligheterna till och från flygplatsen. Här har regeringen redan gett Peter Norman i uppdrag att som regeringens Arlandasamordnare lägga fram förslag som kan stärka kopplingen till andra delar av transportsystemet och förenkla resandet till och från Arlanda för dem som reser både till och från Gotland och andra delar av landet och internationellt men också för dem som arbetar på Arlanda flygplats. Det är ungefär 20 000 arbetstillfällen, så det finns anledning att stärka pendlingsmöjligheterna också av det skälet.

Jag fick en fråga av en journalist när beskedet kom från Bra och SAS om det innebär att Peter Norman nu får längre tid på sitt viktiga uppdrag. Jag höll på att säga: Nej, han behöver nog jobba ännu snabbare, för det här gör det ännu mer angeläget.

Därför var det positivt att vara med på den hearing som arrangerades på Regeringskansliet tidigare i veckan, där Peter Normans delrapport med preliminära slutsatser diskuterades med olika aktörer som har olika delar av ansvaret.

För transportinfrastrukturen till och från Arlanda finns det flera sakägare, och det är viktigt att alla drar åt samma håll. Det Peter Norman bland annat har föreslagit är förstärkningar i infrastrukturen och förstärkningar i transportupplägg. Han har också förslag gällande avtalet med A-Train för att om möjligt få ökad trafikering men också lägre priser på resandet till och från Arlanda. De förslagen har precis lämnats i en preliminär delrapport, och den rapporten bereds nu i Regeringskansliet. I nästa steg kommer en rapport på vägsidan och sedan en slutrapport det datum som jag redovisade, den 31 maj 2025.

Tanken är att de här åtgärderna ska kunna tas in när den nya nationella planen övervägs, men flera av åtgärderna kan behöva göras tidigare än så. Flera av dem berör nog också Swedavias ansvarsområde. Då får jag hänvisa till det bolaget, som är ansvarigt för den operativa styrningen av flygplatsen.

Fru talman! Jag hör det ministern säger, att vi ännu inte vet hur det går med Bra och SAS, och så är det ju. Det är helt sant. Vi vet att sammanslagningen framarbetas i detta nu, och vi gotlänningar och även människor som vill resa till Gotland har börjat boka resor för nästa år.

Vi som arbetspendlar har ju bokat upp våra resor med SAS för nästa år. Det är det enda flyg vi har att boka. Det blir också någon sorts marknadsindikator. Det blir också väldigt bråttom, för om Arlanda blir betraktat som en oattraktiv flygplats - vi vet att man tävlar väldigt hårt med Kastrup - och Gotland betraktat som en otillgänglig destination vet vi att den förlorade attraktiviteten tar lång tid att återerövra.

Det är, fru talman, efter nyår det händer. Sammanslagningen är ju på gång. Den är absolut ett faktum senast efter årsskiftet. Då har vi ingen trafik kvar på Bromma. Det gör att det är väldigt bråttom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Infrastrukturministern hänvisar till utredningen som ska vara klar i maj 2025. Jag vill inte på något sätt förminska eller underminera den, för den äger absolut sin riktighet. Det är väldigt viktigt att den görs. Men det som jag tror att de flesta gotlänningar efterfrågar nu är åtgärder på både kort och lång sikt. När det gäller åtgärder på kort sikt står jag fortfarande frågande kring vilka de är. Som sagt, efter nyår händer det. Då är det 90 procent av passagerartrafiken på Bromma som plötsligt ska ske på Arlanda. Jag förstår ännu inte riktigt huruvida Arlanda faktiskt är rustat för det.

Jag tror också, fru talman, att infrastrukturministern möjligtvis vet mycket mer än jag om detta. Men Bromma flygplats är ju än så länge öppen. Det märks väldigt tydligt för oss som trafikerar den att det är en flygplats som nog räknar med att den är på väg mot historieböckerna. Det är ju ganska tomt i hyllorna. Många har nog redan nu börjat förändra sina resmönster. Såvitt vi vet är Bromma rent formellt kvar, men vi vet ju också att om 90 procent av trafiken försvinner efter nyår blir situationen helt ohållbar.

Då undrar jag vad planen är för Bromma flygplats framöver, om infrastrukturministern får bestämma och inte hänvisar till Swedavia. Det glunkas och ryktas om att det finns aktörer som är sugna och undersöker marknaden och tycker att det kan finnas utrymme för en aktör till, och Bromma flygplats är som sagt väldigt väl rustat för inrikestrafik. Men vilket erbjudande finns då till dessa aktörer efter årsskiftet 2025? Är Bromma flygplats på väg mot historieböckerna, eller står den rustad för inrikestrafik om det finns intresserade aktörer?

Fru talman! Jag har inga nya besked att ge kring Bromma mer än att vi analyserar läget och att det är viktigt att inte dra för snabba slutsatser just mot bakgrund av det som ledamoten tar upp, att det kan vara andra aktörer som vill trafikera. Det finns också andra skäl att titta på Bromma flygplats utifrån redundans, det samhällsviktiga flyget. Det finns många som tycker att man snabbt och enkelt kan fatta den här typen av beslut. Det besked jag gav tidigare var att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att återstarta sådan infrastruktur om man väl har fattat beslutet. Därför analyseras läget.

Jag har inte några nya besked att ge på de frågor som ledamoten ställer. Det här är en del av det nationella basutbudet, som också Swedavia, som är ansvarigt för flygplatsen, förfogar över.

När det gäller konkurrenssituationen mellan Kastrup och Arlanda har en mycket viktig bidragande orsak till snedvridningen av konkurrensen varit den flygskatt som har påverkat möjligheten till den internationella trafikeringen till och från flygplatsen i Sverige. Den har också varit en hämsko för utvecklingen av inrikesflyget. Nu tar vi bort den.

En annan del har varit den debatt som förts kring flygskam och att man inte ska resa med flyget. Man ska aktivt undvika flyget, enligt resepolicyer i många organisationer och även kommuner som också äger flygplatser, vilket man förstås kan diskutera. Men det är inte riktigt rätt forum för den här debatten. Jag konstaterar att vad Per G Braathen, Bras ägare, sa i en intervju kring Bromma är att det är flygskammen som har tagit livet av Bromma flygplats. Det får förstås stå för honom.

Det finns många olika faktorer som har gjort att inrikesmarknaden i Sverige är och har varit svag. Nu försöker vi förstås stärka luftfartens konkurrenskraft. Men det är klart att mycket av det som vi i dag ser hade kunnat vara i ett annat läge. Om det inte hade funnits en flygskatt och om inte debatten om att undvika flyget till nästan varje pris hade varit så stark hade vi kunnat ha en annan diskussion i kammaren i dag. Nu står vi där vi står. Jag hör ledamotens frågor. Jag vill förstås upprepa det jag har sagt, att frågor om Arlandas drift och hur väl rustad själva flygplatsen är är frågor för Swedavias ledning. Jag kan inte besvara dem. De är inte inom mitt ansvarsområde. Däremot är det hög prioritet i de åtgärder som gäller tillgängligheten till och från Arlanda, vilket också är en viktig fråga för Arlandas och flygets konkurrenskraft. Det är inte bara viktigt för flygets konkurrenskraft utan för hela transportsystemet i Sverige. Regeringens ambition är att binda ihop transportsystemet i större utsträckning och inte ställa olika trafikslag emot varandra, utan få en bättre funktion i transportsystemet som helhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Som sagt, som kommande från Gotland är färjor och flyg bland det bästa vi vet. Vår landsväg är våra färjor, men flyget är helt oundgängligt. Och det gäller ju i många delar av Sverige.

Om vi ska ha ett funktionellt inrikesnät behöver vi, precis som infrastrukturministern sa, flera funktionella trafikslag som inte ska ställas emot varandra.

Jag sörjer lite att jag inte får några besked, för jag tror ändå att infrastrukturministern har information om hur man rustar en flygplats inför en så pass stor förändring. Jag hade velat ha några ytterligare besked med mig hem i dag när det gäller vad vi kan förvänta oss på Arlanda nästa år.

Det blir en stor förändring. Som jag sa tidigare har Bromma flygplats tjänat Gotland otroligt väl. Den har fört oss närmare fastlandet, möjliggjort arbetspendling, besök och tillväxt i besöksnäringen bland mycket annat. Jag tror att den verkligen har varit en tillväxtfaktor för Gotland, så det är sorgligt för Gotlands vidkommande att Bromma flygplats försvinner. Därför hade det varit mycket mer lättuggat för en gotlänning och en gotländsk riksdagsledamot om den förändring som är i kommande hade varit fylld med lite hopp om att vi ska gå från något fungerande till något annat som också kan fungera. Men där känner jag mig fortsatt orolig, måste jag tyvärr säga.

Som sagt delar vi bilden av att flyget även fortsättningsvis kommer att vara en väldigt viktig del av den svenska trafiken och det svenska inrikesnätet. Jag hoppas verkligen att vi i framtiden kommer att ha bland annat en Arlanda flygplats som fungerar bättre än i dag, för det vi ser i dag kommer inte att räcka.

Fru talman! Det är en tuff situation och icke önskad utveckling. Det är en följd av att inrikesmarknaden har vikit för flyget. Orsakerna till det kan förstås diskuteras. Jag var inne på några av dem tidigare.

Fru talman! Ledamoten har frågat specifikt om initiativ inom mitt ansvarsområde, och det är detta som jag kan ge svar på i kammaren. Jag förstår att det kan finnas andra och fler frågor, men där får jag hänvisa till dem som kan besvara dem.

Självklart är det här en viktig fråga för mig som infrastrukturminister i regeringen att följa och vara uppdaterad om. Men de frågor som handlar om vilka initiativ som nu tas får jag hänvisa till dem som har mandatet att svara på dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tack så mycket för engagemanget! Det delar vi verkligen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.