Frivilligpoliser

Herr talman! Roger Haddad har frågat mig vad jag menar med mina uttalanden om frivilligpoliser, när jag avser att införa dessa och vilka befogenheter de då ska ha. Roger Haddad har också frågat mig om jag ser några risker med att införa en treårig polisutbildning med tanke på polisens akuta kompetensförsörjningsproblem. Han har vidare frågat mig om jag och regeringen planerar att lösa personalbristen inom polisen med volontärer och frivilligpoliser.

Polisen använder sig redan i dag av frivilliga, så kallade volontärer. Det är personer som på sin fritid hjälper polisen, bland annat i det lokala brottsförebyggande arbetet och i arbetet med att stödja brottsoffer. Volontärerna är inte anställda av polisen och har inga andra befogenheter än övriga medborgare. Rätt använda kan exempelvis ordningsvakter, väktare och volontärer vara ett bra komplement till polisverksamheten. Det är med den utgångspunkten inte aktuellt att nu snabbutbilda "frivilligpoliser" och att ge dem polisiära befogenheter.

Svensk polis har under det senaste året visat att myndigheten har flexibiliteten och förmågan att lösa många och besvärliga uppgifter under svåra förhållanden. Ombildningen av polisen till en myndighet är en viktig förklaring till att Polismyndigheten har kunnat kraftsamla för att hantera höstens flyktingströmmar. Det står dock klart att framför allt flyktingsituationen tvingat Polismyndigheten till hårda prioriteringar i verksamheten. Det är därför rimligt att se över om det behövs långsiktiga resursförstärkningar. I det budgetunderlag som Polismyndigheten nyligen har lämnat till regeringen har myndigheten specificerat sina resursbehov. Regeringen kommer i vanlig ordning att bereda detta inom ramen för arbetet med nästa års budgetförslag.

Polisutbildningsutredningen har i uppdrag att föreslå hur polisutbildningen kan omformas till en högskoleutbildning och ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 juni 2016. En förlängning av den nuvarande polisutbildningen skulle naturligtvis innebära krav på större framförhållning i utbildning och rekrytering. Jag är dock övertygad om att detta ska kunna hanteras av Polismyndigheten.

Herr talman! Jag tackar statsrådet Ygeman för interpellationssvaret. Jag blev lite orolig i går. Även om det inte står någonting om det i riksdagsordningen brukar vi få interpellationssvaren dagtid. Men när klockan hade passerat 16.00 i går hade jag fortfarande inte fått något interpellationssvar. Men det kom ungefär 18.15.

Detta indikerar att regeringen kanske har haft lite svårt att formulera sig och återkoppla till oss efter statsrådets svar på Liberalernas interpellation.

En anledning till att jag har ställt denna interpellation är att Liberalerna är mycket bekymrade över situationen inom rättsväsendet i Sverige, där den absoluta merparten av de anställda i rättsväsendet jobbar inom svensk polis. Den absolut största budgetposten av de drygt 30-40 miljarderna går till svensk polis. Och ingen kan ha missat denna debatt och den situation som svensk polis befinner sig i.

Några polischefer väljer att använda ordet akut. Jag använder inte det ordet, utan jag brukar använda begreppet att polisen befinner sig i en väldigt pressad situation. Det tycker jag är ett bekymmer och oroande i sig.

Det viktigaste som vi från Liberalerna har fört fram tidigt är att man ska försöka behålla de poliser som finns i myndigheten, mildra avhoppen och locka tillbaka dem som har gått till andra myndigheter, men också att inventera inte minst de pensionärer som kanske gick alldeles för tidigt i pension men som behövs och som har kompetens.

Vi ser i andra sammanhang att flyktingsituationen faktiskt har lett till att man inom vuxenutbildningen, inom förskolan och inom skolan har klarat sina verksamheter med hjälp av att man har lockat tillbaka duktiga pensionerade medarbetare.

Jag har även ställt denna interpellation mot bakgrund av att polisen lämnade en rapport om utsatta områden - 53 utsatta områden och 14-15 särskilt utsatta områden. I det svar som vi tidigare har fått om hur man ska hantera detta med synliga och lokala poliser har fokus i regeringens svar varit de särskilt utsatta områdena och inte de utsatta områdena. Men risken finns att vi får se ökad kriminalitet och ökad narkotikaförsäljning i de utsatta områdena, vilket i sin tur kan bidra till att de blir särskilt utsatta. Detta måste vi förhindra.

Ytterligare en anledning till att jag har ställt denna interpellation är ett uttalande från statsrådet, som inte bara jag utan flera ledarskribenter har uppmärksammat, i en stor intervju i tidningen Dagens Samhälle. Det är en mycket fin bild på statsrådet där. Där sägs det att frivilligpoliser kan öka tryggheten.

I svaret från statsrådet säger han att så kallade volontärer redan finns. Men jag har varit med i diskussionerna om dessa frågor så pass länge att jag vet att det är en skillnad i fråga om polisvolontärer och uttalandet i Dagens Samhälle där statsrådet sägs ha inspirerats av Nederländerna där man ska ha frivilliga deltidsanställda, och utbildningen av dem ska ske på låg fart.

Då är frågan: När kommer dessa frivilligpoliser? Hur ska urvalskriterierna se ut, och vilka befogenheter ska de ha?

Herr talman! De tre sista frågorna som Roger Haddad ställer är svåra att besvara med tanke på, vilket också framgår av artikeln, att regeringen inte har några planer på att införa frivilligpoliser.

Vad vi däremot har sagt är att vi inte tänker återinföra beredskapspolisen men att vi är beredda att titta på andra typer av mellanformer mellan de högutbildade och duktiga poliser som vi har i Sverige och exempelvis volontärer.

Då kan man hämta inspiration i England, Holland eller andra länder, men detta är mer av en förutsättningslös diskussion om framtiden. Hur kan vi komplettera polisen i framtiden? Grunden måste alltid vara en välbemannad, högutbildad, avlönad polisiär kår. Det är därför vi vill gå vidare med att göra polisutbildningen till högskoleutbildning, och det är därför vi satsar mer pengar på polisen än någonsin. Det är också därför vi har fler poliser än under någon borgerlig regering.

Herr talman! Lika bråttom som statsrådet hade att ta sig hit till kammaren för att besvara min interpellation, lika bråttom har han att avsluta sina inlägg och gå och sätta sig för att smaka det goda kaffet vi har. Det indikerar att regeringen inte har några klara och tydliga besked.

Det står ändå i tidningen Dagens Samhälle - och jag har också fått utdrag från andra ledarskribenter, och de har alla tydligt tolkat det så - att Anders Ygeman, inrikesminister, förbereder och uttalar att vi kan behöva frivilligpoliser. Men i det skriftliga interpellationssvaret till Roger Haddad och Liberalerna står det att polisen redan använder sig av frivilliga så kallade volontärer. Det är dock inte samma sak.

Polisvolontärer är verkligen volontärer; de är inte anställda. De kan nattvandra, och de kan sprida information från polisen eller Brottsförebyggande rådet. De kan vara stödpersoner för brottsoffer per telefon. Just den här meningen i interpellationssvaret är tagen från polisens hemsida: "Volontärerna är inte anställda av polisen och har inga andra befogenheter än övriga medborgare." Men hade tjänstemännen på departementet fortsatt och tagit med nästa mening, som inte är med i svaret men som jag har med mig från hemsidan, hade det stått att volontärerna inte får agera eller ingripa om ett brott begås. De kan rapportera.

Det är inte heller volontärerna min interpellation handlar om. Dem har vi följt i Stockholm sedan 2005, och Alliansen gjorde en lite bredare ansats i frågan ungefär 2009-2012. Det finns studier från Örebro universitet, en forskarrapport som kom förra året, som visar att det är en bra verksamhet men att det är otydligt vad man kan ge dem för uppdrag. Det är otydligt vilka befogenheter de har. De bidrar inte till ökad trygghetskänsla om man jämför med en uniformerad, utbildad polis. De kan bidra lite grann, men det kan absolut inte jämföras med riktig, uniformerad och dessutom fotpatrullerande polis. Det visar i alla fall den här lilla rapporten. Det visar att det lokala brottsförebyggande arbetet är mycket viktigt.

Detta handlar alltså inte om polisvolontärer utan om frivilligpoliser. Statsrådet säger att han vill öppna för en förutsättningslös diskussion. Innebär det att kammaren kan få något slags besked i dag? Är detta ett arbete som är påbörjat på Justitiedepartementet, att ta fram en mellanform av en polisutbildning? Jag har inga problem med något av detta om det blir tydligt vilka befogenheter de har och vilka fackliga synpunkter det finns. Det finns nämligen facklig kritik till och med när det gäller polisvolontärerna och ordningsvakterna, och det vet statsrådet. Ska de uträtta polisiära uppgifter? Vilka befogenheter ska de ha? Ska de vara avlönade eller inte?

Jag tycker att man ska vara försiktig, för polisverksamheten och det brottsförebyggande arbetet - inte minst i de områden som är särskilt utsatta - måste kunna känna att det är staten, samhället och polisen, inte de Vit makt-rörelser och medborgargarden vi nu ser i Västra Götaland, Södermanland och Dalarna. Det är mycket oroande, och det är i ljuset av det jag tycker att det måste finnas en tydlighet från regeringens sida i dessa frågor.

Herr talman! Jag tycker förvisso att jag var tydlig i mitt förra inlägg, men jag ska försöka vara ännu tydligare till fromma för Liberalerna och Roger Haddad: Basen i en rättsstat är väl utbildade, kompetenta och avlönade poliser. Det måste vara grunden. Det huvuduppdraget går inte att lämna över till någon annan. Det görs inget arbete på Justitiedepartementet för att införa frivilligpoliser. Däremot för vi en dialog vid de lite mer extrema händelser som har inträffat under det senaste året.

Vi hade förut en beredskapspolis, som den borgerliga regeringen avskaffade. Skälet till att den borgerliga regeringen gjorde det var att den inte användes. Finns det mellanformer mellan den vanliga medborgaren och polisen som andra länder har, som är intressanta och som vi skulle kunna dra lärdom av i Sverige - till exempel England och Holland har tagits upp i diskussionen - är jag beredd att föra den diskussionen med Roger Haddad och andra. Hur ser den bästa formen ut? Vad har vi mest nytta av? Jag för naturligtvis gärna den diskussionen även med polisfacket, som oftast är en konstruktiv part i att utveckla svensk polis.

I Holland har man gjort så att poliserna är fullt utbildade men på låg fart, vilket gör att de alla har polismans befogenhet men har ett annat jobb vid sidan om. Det liknar på det sättet lite de deltidsbrandmän vi har i Sverige. Det är intressant att titta på, men vi tittar även gärna på England och på andra förslag.

Det är dock - och här vill jag återigen vara tydlig - den välutbildade och avlönade poliskåren som måste utgöra grunden. Därför är det glädjande att regeringen har tagit initiativ till att polisutbildningen ska bli bättre och få riktig högskolestatus, vilket stärker polisers attraktivitet på den övriga arbetsmarknaden. Därför är det glädjande att vi i dag har fler poliser än under någon borgerlig regering och att vi i dag satsar mer resurser på polisen än vi någonsin har gjort tidigare. Det är en bra grund för att sedan diskutera andra former av polisiära eller delpolisiära verksamheter.

Herr talman! Det är klart att det blir otydligt när Anders Ygeman i Dagens Samhälle, Norrlands-Kuriren och Smålandsposten säger att vi ska ha frivilligpoliser. De skriver om uttalandet om frivilligpoliser. I det skriftliga svaret på interpellationen påstår han nämligen att det är polisvolontärer han menar. Men nu hör jag ju här att det inte är polisvolontärer han talar om, utan han talar om en mellanform. Skriv då det i det skriftliga svaret! Vad är problemet?

Ja, vi ökade anslagen, och vi ökade antalet poliser. Det står också i artikeln i Dagens Samhälle, på tredje sidan. Men det finns även en kritik av att ökningen av antalet poliser inte har lett till fler uppklarade brott. Det är en kvalitetsbrist vi ska angripa. I det skriftliga svaret jag har fått finns det också en indikation på att det behövs resursförstärkning och att vi behöver fler poliser. Det är någonting Liberalerna instämmer i. Men i Dagens Samhälle från den 25 februari står det: "Fler poliser löser inte problemet." Vad jag har förstått har Regeringskansliet och Justitiedepartementet inte inkommit med några rättelser till Dagens Samhälle.

Vad är det som gäller? Behöver vi fler poliser eller inte? Blir det en ny mellanform eller inte?

Herr talman! Roger Haddad får nog om han ska ägna sig åt den här typen av debatter göra sig besväret att läsa mer än en mening i taget. Det är ändå, som Roger Haddad ger uttryck för, tre sidor där jag resonerar kring olika former av utveckling för svensk polis. Jag skulle vilja säga att det framgår rätt tydligt för den som läser Dagens Samhälle vilken typ av diskussion jag har fört och att det inte går att ersätta riktiga, utbildade poliser med frivilligpoliser.

Det senare citatet Roger Haddad läser upp handlar om att det inte räcker att bara tillföra fler poliser om man inte tar tag i de grundläggande problemen i polisorganisationen. Vi måste föra bort onödiga arbetsuppgifter från polisen, och vi måste ha verktyg som gör att polisen kan jobba bättre och smartare. Vi måste öka uppklaringsprocenten av brott. Det går inte att bara hälla på fler poliser. Alliansen tillförde fler poliser under sin tid vid makten, och det tycker jag var bra. Det var ett beslut vi stöttade.

Men samtidigt föll uppklaringsprocenten, och då måste vi dra slutsatsen att vi också måste göra andra saker. Det är bra att tillföra mer resurser, men vi måste också titta på andra delar av polisorganisationen för att förbättra människors trygghet och öka förtroendet för rättssamhället.

Överläggningen var härmed avslutad.