Friskolors möjlighet att ta emot nyanlända

Fru talman! Maria Stockhaus har frågat mig hur jag avser att agera för att verkställa den del av migrationsöverenskommelsen som avser friskolors möjligheter att ta emot nyanlända och när en lösning kan vara på plats.

Erik Bengtzboe har frågat mig hur jag ämnar se till att det blir möjligt för friskolor att skyndsamt ta emot nyanlända elever, och hur tidsplanen för en sådan förändring ser ut. Då interpellationerna behandlar samma sakfråga besvarar jag dem samlat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I migrationsöverenskommelsen ingår som en del att fristående skolor ska ha samma möjligheter som kommunala skolor att ta emot asylsökande och nyanlända elever. Syftet är att öka antalet skolplatser. Därför avser regeringen att inom kort tillsätta en utredning som bland annat snabbt ska utreda och föreslå hur enskilda huvudmän för skolor där det finns kö ska kunna ta emot nyanlända elever. Avsikten är att en ny lagstiftning ska vara på plats hösten 2016.

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret.

Vi vet att många kommuner börjar gå på knäna när det gäller att hantera alla nyanlända som kommer, inte minst alla barn. Det kommer fler hela familjer. Därmed har fler barn kommit på senare tid. Och de behöver skolgång.

På utbildningsutskottets sammanträde i dag redovisade utbildningsministern själv hur ojämnt fördelade de nyanlända barnen är mellan olika skolor. Det försvårar naturligtvis arbetet med att erbjuda en bra och likvärdig utbildning. Många av skolorna som tar emot flest nyanlända har redan många elever som inte har svenska som modersmål. Det underlättar inte heller integrationen.

Friskolor beskylls ofta för att plocka russinen ur kakan och inte vara med och ta ansvar. Det stämmer inte om man tittar på statistiken när det gäller elevunderlaget i fristående skolor. Totalt sett är det många elever med utländsk bakgrund som går i fristående skolor. Och det finns många exempel på fristående skolor som etablerar sig i områden där det finns många elever med utländsk bakgrund. Här i Stockholm har Internationella Engelska Skolan nyligen etablerat sig i Kista, som är ett område där det bor många nyanlända och många elever med utländsk bakgrund.

Nu har friskolorna signalerat tydligt att de vill vara med och ta ansvar och vill kunna ta emot nyanlända elever. Men lagstiftningen tillåter inte att de har en kvot om de har fullt. Då måste de följa den kö de har sedan tidigare.

Alla är överens om att vi befinner oss i ett exceptionellt läge och att extra åtgärder behövs. Alliansen och regeringen är dessutom överens om att vi måste göra förändringar för att friskolor ska ha möjlighet att ta emot nyanlända elever.

Det fascinerande är att Friskolornas riksförbund redan har tagit fram ett mer eller mindre färdigt förslag för hur det skulle kunna se ut. Man skulle ha en egen kvot, som skulle vara tidsbegränsad. Man skulle anmäla hur stor den kvoten skulle vara och hur man har tänkt ta in till den. Sedan skulle eleverna placeras där utifrån att de väljer. De kan bli rekommenderade. Men man skulle också kunna ta emot elever som anvisas plats på en skola. Det finns alltså ett färdigt förslag.

I ett sådant här exceptionellt läge krävs det handlingskraft och snabbhet. Tyvärr tycker jag inte att det kännetecknar Utbildningsdepartementet. Vi debatterade entreprenad i fjärrundervisningen för en vecka sedan. Det tog åtta månader att påbörja en utredning om entreprenad i fjärrundervisningen. Därför är jag orolig för att det här inte kommer att gå tillräckligt snabbt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Friskolorna står och knackar på dörren och vill hjälpa till. De har levererat ett mer eller mindre färdigt förslag som man skulle kunna be någon titta på snabbt. Jag oroar mig över att man på en månad inte ens har tillsatt utredningen. Migrationsöverenskommelsen är nästan en månad gammal nu.

Herr talman! Världen befinner sig utan tvekan i en exceptionell situation. Många människor befinner sig i en extremt tuff och pressad situation. Man tvingas lämna sina hem och sina familjer - inte för att man vill, inte för att man är en svensk, äventyrlig 19-åring som åker till andra jorden för att jobba för dålig lön, utan för att man måste. Man flyr för sitt liv och har inget annat val.

I alla diskussioner om det pressade, stressade och akuta läget är det viktigt att vi inser för vilka människor det är akut på allvar. Man får lätt ett systemperspektiv där man missar människorna bakom detta. Det är faktiskt för dem som det spelar roll.

Frågan handlar om att vi så skyndsamt som möjligt ska klara av att lösa en så kvalitativ och god skolgång som möjligt för dem som kommer till Sverige. Vi gör det inte för att på ett sådant sätt underlätta migrationsflödena. Vi vet att möjligheten att få en god utbildning och att snabbt integreras i det svenska samhället, med utbildning och med språk, är vägen in för att få chansen att forma ett nytt och eget liv. Samtidigt är läget väldigt ansträngt i många kommuner. Det går inte att förneka, även om det enligt de kommunala företrädarna ser olika ut över Sverige.

Just nu går det fort. Alla goda krafter behövs för att vi ska klara av att lösa situationen så effektivt, trevligt och funktionellt som möjligt. Men i ett läge då många skolor är pressade när det gäller att klara av att ta emot elever kan skolan i byggnaden bredvid ha ett sådant regelverk att de inte får ta emot nya elever över huvud taget. De har nämligen en kö in, och den kön får inte kringgås - inte ens för att ta in nyanlända elever.

Det sätter såklart en hämsko på systemet. Man kan inte arbeta så aktivt och fort som man skulle önska. Man kan inte skala upp de enheterna och se till att få in fler elever. Men det skapar såklart också mycket frustration då lärare och rektor på en skola känner att de måste ta ett stort ansvar medan andra lärare vill ta ansvar men inte får chansen att göra det.

En utredning är nu tillsatt för att se över möjligheten att kringgå detta, att lösa upp det regelverk som finns i dag enligt vilket skolornas tillstånd är baserat på att man har ett visst antal som modell. Vi måste se till att göra det flexiblare.

Jag vill fråga statsrådet om det i väntan på utredningen finns möjlighet att mer skyndsamt tillsätta en försöksverksamhet där man låter skolor som inte får ta in elever i dag eftersom de har kö få möjlighet att under en försöksperiod, under tiden vi nu har framför oss då trycket är som högst, ta in åtminstone en kvot elever och möta en del av trycket.

Herr talman! Jag vill tacka för interpellationerna och två viktiga inlägg. Jag vill verkligen understryka det som Erik Bengtzboe säger om att det är lätt att vi diskuterar vår situation som om den vore den allvarligaste krisen i världen. Den allvarligaste krisen är såklart för de människor som tvingas fly. På de principerna vilade den migrationspolitik som Miljöpartiet och Moderaterna en gång kom överens om. Jag hoppas att de principerna kan vägleda våra partier även framdeles.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige genomför just nu den största humanitära insatsen sedan andra världskrigets slut. Det är en mening som ofta upprepas av många fler än regeringen. Men det är verkligen så på riktigt. Om man tittar på vad som görs av alltifrån frivilligkrafter till dem som arbetar i och med skolan kan man se att det en humanitär insats som saknar motstycke sedan vi var med och hjälpte till när resten av Europa låg i ruiner efter kriget.

Jag är mycket glad över att friskolorna då signalerar att de vill vara med och ta ett större ansvar och göra en större insats i det arbetet. De ansluter sig då till en tradition och ett arbete som pågår överallt, i hela Sverige.

Då är två saker viktiga. Till att börja med kan friskolor utan kö vara med och ta det ansvaret redan från i morgon. Friskolor som följer den här debatten, läser protokollet efteråt och funderar på hur man ska göra kan, om man inte har kö till sin verksamhet, genast kontakta sin kommun, om man inte redan har blivit kontaktade, och bygga ut sin verksamhet med det antal platser som man uppfattar att man har kapacitet för. Det kan då också betänkas att många av de kommunala skolorna, för att klara situationen, har fått bygga ut mer än de uppfattar att de har kapacitet för.

Om man är intresserad av att ta ansvaret och inte har kö till verksamheten är det bara att kontakta sin kommun. Det är viktigt att påpeka det. Många friskolor har faktiskt inte kö till sin verksamhet. Här talar vi om den del som har det.

När det gäller friskolor med kö är vi överens om att vi ska ändra reglerna på ett sådant sätt att de som vill ta ansvar har möjlighet att vara med och ta det ansvar som de vill ta.

Vad har hänt dels sedan vi identifierade frågan, dels sedan migrationsöverenskommelsen slöts? Vi har gjort ett antal rättsutredningar utifrån vilka vi konstaterar att lagen måste ändras. Det är grunden. Det är klart att det allra bästa hade varit om vi på olika sätt hade kunnat hantera lagen så att den inte behövde ändras. Då hade det gått mycket fortare.

Vi har också tittat på den fråga som Erik Bengtzboe och Friskolornas riksförbund lyfter fram om att instifta en försöksverksamhet. Saken är den att regeringen inte kan ha en försöksverksamhet om hur man gör utanför lagen.

En försöksverksamhet måste också vara inom ramen för lagstiftningen. Då uppstår exakt samma problem med en försöksverksamhet som om man öppnar i stort.

Då har vi kommit till slutsatsen att det snabbaste vi kan göra är att ta fram en lagstiftning som kan börja gälla nästa höst. Alla som vet hur lagstiftningsprocessen går till inser att det blir en mycket snabb utredning som tittar på det förslag som Friskolornas riksförbund har tagit fram. Sedan tar man reda på vad kommunerna säger och försöker att få lagen på plats till nästa höst.

Sedan ska det väl konstateras - något som inte alltid konstateras av statsråd i den här typen av diskussioner - att en hel del av vår lagstiftning på friskoleområdet har vuxit fram genom att kommuner och friskolor har utmanat gällande rätt. Finns det någon som gör lagtolkningen att det skulle vara möjligt och som har en god samverkan med friskolor och redan nu låter friskolor gå in vore det intressant att se hur den lagtolkningen skulle se ut och hur man då väljer att agera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Från nästa höst hoppas vi att en lagstiftning är på plats som möjliggörs enligt den lagtolkning som vi har gjort.

Herr talman! Det finns faktiskt en öppning - jag vet inte om det var den som statsrådet tänkte på - som handlar om att det vore fullt möjligt att låta fristående skolor ta hand om förberedelseklasser även om det inte finns några platser. På det sättet kan man vara lite kreativ, men det förutsätter ju att det finns en bra relation mellan kommunen och friskolan. Baserat på tidigare interpellationsdebatter är det inte alltid som så är fallet eftersom man kan hamna i diverse rättsprocesser.

Från den 1 januari träder en ny lagstiftning i kraft som gäller stödboende för ensamkommande flyktingbarn, vilket är oerhört glädjande eftersom det inte känns rimligt att placera dessa barn på HVB-hem. Här har man hittat en annan variant som kommer att gynna de barnen.

Från den 1 mars införs en ny lag. Det är den anvisningslag som vi var överens om i migrationsöverenskommelsen. Stödboendet fanns inte med eftersom den processen påbörjades tidigare, men anvisningslagen var man överens om i samband med migrationsöverenskommelsen. Det är ingenting som kom till innan. Den lagstiftningen som är betydligt mer dramatisk och där det finns betydligt fler åsikter, fallgropar och annat lyckades man få fram så att den börjar gälla från den 1 mars.

Alla verkar vara överens, friskolorna vill ha den lagen, och den borde vara förhållandevis okomplicerad jämfört med en anvisningslag. Jag kan fortfarande inte förstå varför inte ens utredningen om hur det skulle kunna se ut att friskolorna skulle kunna ta emot inom en fri kvot inte ens är påbörjad. Det tycker jag är lite märkligt.

Alla verkar vara överens om det här. Men det händer ingenting. Med tanke på den situation som vi befinner oss i finns det inte utrymme för att sitta och vänta. Så fort initiativet kom var friskorna igång redan innan migrationsöverenskommelsen var klar. Den togs med i migrationsöverenskommelsen och man sa att man självklart skulle ta med friskolornas möjlighet att ta emot nyanlända.

Egentligen fanns det ett underlag för att tillsätta utredningen på en gång. Friskolorna hade redan konstaterat att det inte gick att göra detta inom lagens ram. Jag har fortfarande så oerhört svårt att förstå att det ska ta så lång tid. Jag vet också att lagstiftning tar tid, men vi är i ett exceptionellt läge. Kan man få fram någonting så dramatiskt som en anvisningslag till den 1 mars förstår jag inte varför det här ska dröja till den 1 juli. Det är obegripligt.

Vi behöver alla goda krafter. Vi behöver öppna möjligheterna för fristående skolor att vara med och ta ansvar snabbare än till den 1 juli.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Vi befinner oss i ett läge som förändras väldigt snabbt från dag till dag. Resurserna måste användas på det mest effektiva sättet både för att värna skattebetalarna och för att se till att man kan göra det som är mest humant för människor och ge det stöd som man har möjlighet till så snabbt som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I sådana här lägen är det frustrerande när lagstiftningsprocessen tar så lång tid. Om man driver en friskola, om man är rektor och vill göra någonting i morgon, så får man beskedet att den möjligheten öppnas upp om ett år, förstår jag att man känner frustration. Varje vecka som man kan kapa spelar roll och gör skillnad.

Därför vore det bra om regeringen framöver väljer att söka mindre konventionella lösningar med de aktörer som finns och jobbar aktivt med skolverk, med skolinspektion, med friskolor, med kommuner för att se vilken typ av samverkan passar bäst och hur man löser detta så effektivt som möjligt, inte bara när det gäller elevplatser. Man måste också se till hur man prestigelöst kan lösa detta med lärarkompetens och allting runt omkring. Det utgår jag ifrån att regeringen gör.

När det gäller köprincipen för antagning till skolor och det faktum att många skolors tillstånd är baserat på att de använder köprincipen är det ett system som nu verkligen visar sin svaga sida. Det är mycket möjligt att det går att ta sig runt systemet och i så fall är det välkommet - det tycker jag gott att man kan säga. Det finns alltså en hämsko över systemet. När man ser över det vore det bra om man undersökte vilken möjlighet det finns att bygga in någon form av flexibilitet i systemet, inte bara för att hantera den typ av situationer som vi befinner oss i just nu där det handlar om att snabbt bereda plats för många. Det handlar helt enkelt om att på ett bra sätt integrera alla de skolor som finns i det frivalssystem som vi har i den svenska skolan.

I den förra interpellationsdebatten diskuterade vi detta med att svenska föräldrar och svenska elever, oavsett partipolitisk tillhörighet, vill enligt undersökningar kunna välja skola själva. Men vi vet också historiskt sett att det system som vi har i Sverige i dag skapar onödig segregation. Det finns nu en bostadssegregation, precis som det var ända fram till 90-talet, som i alldeles för stor utsträckning avgör vilken skola som man får gå i. En del av det bekymret beror på kösystemet. Då blir det per automatik de som länge bott i området som får förtur, oavsett vilken skola som det handlar om.

Att söka flexibilitet som gör att man får ett system som föräldrar har förtroende för där valfriheten värnas och som skapar en viss rörlighet finns det nu möjlighet att göra. Jag hoppas att regeringen tar med sig detta i det arbetet. Även om man inte lyckas få det på plats genom en snabbutredning kan det vara en öppning för att vidareutveckla valfriheten i den svenska skolan.

Herr talman! Om jag förstod argumentationen rätt kan jag konstatera att användandet av en kö inte är det enda sättet att ha ett fritt skolval. Med tanke på andra diskussioner som vi har haft tycker jag att det var ett mycket klokt konstaterande. Där kommer vi sannolikt att hitta en gemensamt grund också för andra diskussioner.

Jag kan inte godta den jämförelse som Maria Stockhaus gör med anvisningslagen. Anvisningslagen var ju ett vallöfte från våra partier som sitter i regeringen. Arbetet med att ta fram en departementspromemoria inleddes så fort vi hade bildat regering. Innan migrationsöverenskommelsen var sluten hade promemorian remitterats, svaret från SKL var inlämnat och vi hade dessutom säkrat en parlamentarisk majoritet i och med att Folkpartiet en månad innan migrationsöverenskommelsen hade bytt fot och sagt att man var för en sådan lagstiftning. Den processen har ju pågått betydligt mycket längre innan det här problemet ens var identifierat av friskolorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om vi får på plats en ny lagstiftning blir det inte, som Erik Bengtzboe säger, om ett år utan om - som vi säger i skolvärlden - en termin. Då har vi pressat tidsplanen från det att man har identifierat ett problem till att man har ett förslag på bordet till att man har en ny lagstiftning. Tidsplanen är så pressad att jag inte kan lova riksdagen att den håller i varje detalj. Det här är en av de mest pressade tidsplaner som jag har sett när det gäller att ta fram en lagstiftning enligt de regler om beredningstvång som trots allt finns. Det här är en så pass komplicerad fråga att vi måste hålla oss till reglerna.

Jag kan säga att här sitter man inte och väntar. Alla som jobbar i svensk skola sliter nu extremt hårt, i varje fall på de skolor som tar det största ansvaret. Man jobbar på hårt med att möta elever vars första år inneburit krig och flykt. Lärare, rektorer, kommunala tjänstemän och de friskolor som är med och delar på ansvaret gör ett jättejobb.

Och de ska veta att vi faktiskt gör det på Utbildningsdepartementet också. Jag har redovisat en lång rad initiativ för utskottet i dag. Det pågår ett arbete för att vi ska klara att ge det bästa stöd vi någonsin kan ge till dem som nu genomför den största humanitära insatsen i svensk historia sedan andra världskrigets slut. Det är vår uppgift. Det är så vi kan klara den här situationen. En del av detta är självklart att friskolor, även friskolor med kö, ska kunna vara med och ta ansvaret. För att det ska bli möjligt måste vi ändra lagstiftningen.

Herr talman! Jag kan ändå konstatera att den här utredningen inte är tillsatt, trots att det är en månad sedan migrationsöverenskommelsen ingicks. Friskolornas riksförbund uppmärksammade dessutom det här redan innan dess, så det fanns all möjlighet att ta tag i det betydligt tidigare än vad som nu är fallet.

Någonting som jag tycker är oerhört viktigt, med tanke på tidigare diskussioner här i kammaren om ersättning till fristående skolor, är att det tyvärr är så att många kommuner, just när det gäller barn som behöver extra stöd, oavsett orsaken till det, inte riktigt skickar med samma pengar som man gör om de eleverna går i den egna verksamheten. Om man nu tillsätter en utredning tycker jag att det är viktigt att man är väldigt tydlig med att de här eleverna ska ha samma typ av ersättning som de skulle ha haft om de gick i en kommunal skola.

Med tanke på hur man hanterar barn i behov av särskilt stöd i kommunerna i dag är jag orolig för friskolornas del. När de öppnar sina hjärtan och vill hjälpa till och vara med och ta ansvar är det viktigt att de får rätt förutsättningar för att kunna sköta det uppdraget på ett bra sätt. Det är väldigt viktigt att det hinns med. Jag tycker fortfarande att det är olyckligt att det dröjer, med tanke på att det här har lyfts fram tidigare. Det finns bra initiativ från Friskolornas riksförbund, som har ett mer eller mindre färdigt förslag. Jag hoppas att det går så skyndsamt som möjligt, så att vi kan få upp det här i kammaren och så att det blir start senast den 1 juli nästa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill avslutningsvis bara tacka statsrådet för svaret och önska lycka till. Det är en speciell situation, och ni har mycket jobb att göra på Utbildningsdepartementet. Jag ska inte uppta er tid alldeles för mycket i onödan. Jag har fått svar på min fråga och är nöjd. Trevlig kväll!

Herr talman! Jag vill tacka interpellanterna för ett gott meningsutbyte. Jag lovar att vi genomför det här så snabbt som den svenska lagstiftningsprocessen tillåter.

Överläggningen var härmed avslutad.