Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Friluftslivets potential

Interpellationsdebatt 16 december 2008
poster
Hoppa över anförandelistan
  • Bädda in video
  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 10

saknar porträttfoto
Andreas Carlgren (C)

Anf. 191 Andreas Carlgren (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Gunvor G Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att stärka friluftslivet för att på så sätt förbättra folkhälsan, skapa kunskap om naturen, öka välfärden och stärka demokratin. Anita Brodén har frågat kulturministern vilka åtgärder hon är beredd att vidta för att stärka friluftslivet och hur hon ser på friluftslivets betydelse för vardagsmotion och folkhälsan, men också vad gäller dess betydelse för arbete med integration, demokrati och kunskap om natur och miljö. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Låt mig börja med att säga att jag delar uppfattningen om vikten av friluftslivets värden och nytta för såväl folkhälsa, integration, naturkunskap, vår välfärd samt dess betydelse för ekonomin. För mig personligen är naturen en värdefull källa till rekreation och upplevelser. Det är en del av vårt natur- och kulturarv och utgör en gemensam värdegrund för oss alla i Sverige. De fantastiska möjligheterna som vi har i vårt land att vistas i naturen för upplevelser och fysisk aktivitet är oerhört viktiga. Dessa möjligheter utgör en attraktion som vi kan njuta av själva och erbjuda besökare från andra länder. En rik tillgång på natur och ideella organisationers engagemang är grunden för människors möjligheter att bedriva friluftsliv. Skolor och förskolor har också stor betydelse för att öka intresset för och kunskapen kring friluftsliv. Det finns många positiva effekter av friluftsliv, såsom hälsa och välbefinnande, ökad kunskap om natur och miljö samt social gemenskap. Regeringen ser positivt på att det finns en mångfald möjligheter att utöva friluftsliv, på egen hand eller i organiserade former. De ideella organisationerna och det personliga engagemanget bidrar starkt till att upprätthålla och utveckla intresset för och utövandet av friluftsaktiviteter. Friluftsorganisationernas verksamhet är mycket viktig för samhället. Regeringen betonar vikten av att friluftsorganisationerna fortsätter att verka i nya och gamla former, och att det även framöver finns en mångfald friluftsverksamheter som är lättillgängliga för alla grupper i samhället. Därför tilldelas Friluftsrådet årligen 25 miljoner kronor att fördela till angelägen verksamhet inom friluftsorganisationerna. Under hösten redovisades ett regeringsuppdrag om den slutliga utvärderingen av den lokala naturvårdssatsning som började 2004 som ett treårigt försöksprojekt. Redovisningen visar att det genomgående varit positiva erfarenheter av lokala initiativ och att en stor del av de flera tusen naturvårdsprojekt som genomförts just är inriktade på att tillgängliggöra naturen för olika grupper av människor i samhället. Att barn och ungdomar får en känsla av trygga och lustfyllda upplevelser i naturen är en förutsättning för en allmänbildning om naturen och en vilja att utöva friluftsliv. Jag vill uppmuntra kommuner att fortsätta arbeta på det här viset så att barn och ungdomar från tidig ålder får möjlighet att utöva friluftsliv. I budgetpropositionen för 2009 har regeringen lyft fram utomhuspedagogikens betydelse. Det är viktigt att rörelse i vardagen stimuleras. Det kan också nämnas att Statens folkhälsoinstitut har fått i uppdrag att sprida kunskap om hur hälso- och sjukvården kan använda fysisk aktivitet på recept för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. En samarbetspartner i detta arbete är Svenskt Friluftsliv, de ideella friluftsorganisationernas samarbetsorgan. Under innevarande höst har Miljödepartementet också anordnat ett seminarium om invandrare och natur i syfte att fördjupa diskussionen om förutsättningarna för givande natur- och friluftsupplevelser för alla. Vi vet att friluftslivet är inne i en förändringsfas. Det är centralt för regeringen att bejaka folkrörelsernas egenart, däri även friluftslivet ingår, och stärka förutsättningar för ett starkt och självständigt föreningsliv, där alla har möjlighet att delta. Nya generationer och nya medborgare gör att frågor kring friluftsliv behöver breddas. Regeringen finansierar ett forskningsprogram, Friluftsliv i förändring. Genom denna satsning har forskningen om friluftsliv ökat kraftigt. Det underlag som Gunvor G Ericson refererar till utgör en första delredovisning i programmet.
saknar porträttfoto
Gunvor G Ericson (Mp)

Anf. 192 Gunvor G Ericson (Mp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Att skapa förutsättningar som främjar hälsa är av stort värde inom alla politikområden, där man också har ett ansvar för det här. Jag har därför lyft fram dagens fråga om att uppvärdera friluftslivets potential. Självklart är utepedagogik och andra insatser viktiga som till exempel natur i vården. Sveriges lantbruksuniversitet har varit drivande i att uppmärksamma skolors uterum som pedagogisk resurs. Forskare vid Alnarp har i projektet Ute på dagis studerat förskolors utemiljöer och jämfört ett stadsdagis gård med ett ur-och-skur-dagis. Det visade sig att barnen på ur-och-skur-daghemmet hade lägre sjukfrånvaro, var starkare i kroppen, hade bättre balansförmåga och bättre koncentrationsförmåga. I debatten kommer jag fortsättningsvis att fokusera på folkrörelsernas, det vill säga friluftsrörelsens, roll i detta. Vi vet att för lite motion kostar samhället ca 6 miljarder om året. Korrekt siffra är 6 miljarder och inte miljoner som felaktigt hade smugit sig in i min interpellationstext. Kan vi underlätta för människor att själva påverka sin hälsa i positiv riktning är det bra inte bara för den enskilde medborgaren utan innebär också en besparing av skattemedel. Att skapa de samhälleliga förutsättningarna för hälsa är en viktig del och grund i folkhälsovetenskapen. Investering i friluftsliv är en investering i folkhälsan. Studier visar att äldre personer med en livsstil med friluftsliv och trädgård har bättre hälsa och lägre vårdkonsumtion. Människor blir friskare av friluftsliv. Min fråga var vilka åtgärder ministern är beredd att vidta för att stärka friluftslivet och på så sätt förbättra folkhälsan, skapa kunskap om naturen, öka välfärden och stärka demokratin. Jag tackar för svaret. Men svaret berättar mest om vad som hittills är gjort. Betyder svaret att ministern anser att insatserna räcker? Det är väldigt bra att ministern tydligt uttrycker att vi delar uppfattning om vikten av friluftslivets värden. Men vilka åtgärder leder den delade synen till? Hur ska de värdena främjas annat än i det forskningsprogram som pågår? Det är bra att regeringen betonar de ideella organisationernas engagemang. Frågan är dock om regeringens politik bidrar till att ta vara på det engagemanget eller möjligtvis sätter upp hinder för det. Samtidigt pågår en diskussion om strandskyddsregler, vilket kan riskera att motverka främjandet av friluftsliv. Attraktiva bostadslägen är normalt också attraktiva ströv- och friluftslägen. Där några enstaka får privatisera stränder inskränks andras möjligheter till tillträde. Frågan är vilket regeringen sätter främst, friluftsliv eller att få bygga på attraktiva stränder. Frågan kvarstår: Vilka visioner har ministern för framtidens friluftsliv?
saknar porträttfoto
Anita Brodén (Fp)

Anf. 193 Anita Brodén (Fp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Herr talman! Jag vill börja med att tacka miljöminister Andreas Carlgren för svaret. Min fråga var från början riktad till kulturministern, med en sådan inriktning, men jag kommer givetvis att ta tillfället i akt att nu lyfta in aspekter som berör miljöministerns område. Bakgrunden till min interpellation var, precis som också Gunvor G Ericson nämnde, att lyfta fram friluftsrörelsens betydelse och därmed också försöka medverka till att uppvärdera dess insatser och stärka den. De svenska friluftsorganisationerna har 21 medlemsorganisationer under sitt paraply. Det är nära två miljoner medlemmar som engagerar sig i olika verksamheter, till exempel scouting, cykling, orientering och vandring. Tiotusentals föreningar och hundratusentals ideellt arbetande eldsjälar - det är fantastiska siffror! Tillsammans genererar de här verksamheterna för vårt samhälle enligt en nyligen publicerad rapport hela 35 miljarder kronor. Verksamheten får precis som vi har hört nämnas här 25 miljoner från staten i bidrag. Det är en summa som enligt min bedömning förvaltas mycket väl. Inför kommande budgetberedningar kan vi måhända få tillfälle att återkomma till detta. Utöver att förbättra folkhälsan, ge människor förbättrad livskvalitet och stärka demokratin medverkar friluftsrörelsen till att skapa ökad förståelse för natur och miljö. Friluftsrörelsen har tagit ett otroligt stort ansvar för den viktiga utbildningssatsningen rörande allemansrätten. Jag bedömer att det är nödvändigt med den ständiga informationen om vad som menas med allemansrätten så att den varken urholkas eller missbrukas. Friluftsliv, natur och miljövårdspolitik är beroende av varandra. Inte minst den stadsnära skogen har en otroligt stor betydelse för många människor. I miljöministerns svar nämner han att han anser att det är viktigt att bejaka folkrörelsernas egenart där också friluftsrörelsen och friluftslivet ingår och att stärka förutsättningarna för ett starkt och självständigt föreningsliv. Jag vill ställa ytterligare en fråga till ministern. Bedömer ministern att det på de områden som jag specifikt har nämnt här - natur, miljövårdspolitik och allemansrätt - kommer att krävas framtida och ytterligare insatser?
saknar porträttfoto
Andreas Carlgren (C)

Anf. 194 Andreas Carlgren (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! För det första vill jag tacka bägge interpellanterna för frågorna som har ställts och för engagemanget. Vi har verkligen det gemensamt att vi har en fascination och beundran inför det fantastiska arbete som görs i den stora friluftsrörelsen. Det är helt avgörande och viktiga insatser som människor gör frivilligt, på fritiden och med ett enormt engagemang i sina medmänniskor, i vad detta betyder för samhället och självfallet också i vad det ger var och en av oss. Till Gunvor G Ericson vill jag säga att jag hoppas att det framgår av svaret att min vision verkligen är att friluftslivet ska spela en sådan viktig roll i olika delar av samhällslivet. Det gäller inom utbildningen, inom den förebyggande hälsovården, inom kulturlivet, i samband med naturvården och i pedagogiken även om visionen naturligtvis alltid när man lämnar sina interpellationssvar också tvättas i den korrekta kanslihushanteringen. I det arbete vi gör i samarbete med friluftsorganisationerna är en viktig del naturligtvis de pengar vi ger som stöd. Men mycket viktigare är det ansvar och den vilja till samverkan med friluftslivet som regeringen visar. Jag brukar möta friluftsorganisationerna i flera olika sammanhang - organiserat och med regelbundenhet - därför att det är en så viktig insats de gör. Jag ser också att det inte är så enkelt att vi politiker bara kan trycka på åtgärdsknappen och säga att med de här åtgärderna stärker vi friluftslivet. Så mycket av friluftens styrka kommer nämligen ur människornas eget engagemang. Jag tror att det skulle vara att lura oss själva att tro att om vi inför ett visst anslag, genomför en viss åtgärd eller trycker på en knapp så skulle det verkligen hända något. Det handlar mycket om att ge förutsättningar och på det sättet hjälpa fram det engagemang och den vilja som redan finns. Det vet alla vi som också själva kommer ur folkrörelsernas arbete. De ideella organisationerna samlas till rådslag både med övriga berörda organisationer och med regeringen. Det är någonting som vi vill slå vakt om och ta vara på. Vi kommer att fortsätta att ge bidragen och se till att därmed skapa de ekonomiska förutsättningarna. Vi uppmanar också kommunerna att ge de rätta förutsättningarna för det lokala friluftslivets arbete. Jag vill helt avvisa att de nya strandskyddsreglerna skulle hota friluftslivet. Tvärtom är friluftslivet utgångspunkten för strandskyddet också i fortsättningen. Vi kommer att stärka skyddet i de områden där exploateringstrycket är som hårdast. Men för att bevara legitimiteten kommer vi också att öppna större möjligheter att ta vara på och använda stränderna där befolkningstrycket är litet. Allemansrätten kommer i fortsättningen att vara lagligt fastslagen. Jag fick frågan om vad som kan behövas på natur- och miljöområdet i fortsättningen. Där ser jag att just sammanvävningen mellan å ena sidan naturvårdsfrågorna, skyddet av naturområden, å andra sidan friluftslivets roll och hur friluftslivet ska kunna ha tillgänglighet till de områden vi skyddar för framtiden är en sådan viktig fråga. En annan viktig fråga som vi nu betonar mer och mer i det framtida naturskyddsarbetet är landskapsvården och hur hela landskapet utformas på ett sätt som både gagnar miljö och biologisk mångfald och därmed också friluftsliv.
saknar porträttfoto
Gunvor G Ericson (Mp)

Anf. 195 Gunvor G Ericson (Mp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Det är intressant att ministern lyfter fram det här med pengar som en del och att stöd kan ske på olika sätt. Jag delar den synen. Men faktum är att pengar har en viss betydelse för förutsättningarna för olika organisationer. Det är sant som Anita Brodén nämnde här att Svenskt Friluftsliv som organisation har 25 miljoner kronor. Jag vill påminna om att det var Miljöpartiet i samarbete med den förra regeringen som lyckades öka stödet till friluftslivet och den dåvarande organisationen, som kallades Frisam. Man flyttade också över pengar från Riksidrottsförbundet när några förbund gick över från idrottsrörelsen till det som i dag är Svenskt Friluftsliv. Som vi hörde här kan man se att Svenskt Friluftsliv är en väldigt stor folkrörelse, vilket gläder mig mycket. Det har närmare två miljoner medlemmar, som Anita på ett förtjänstfullt sätt beskrev och talade om alla de engagemang som finns. Om man jämför med idrottsrörelsen har de cirka tre miljoner medlemmar, som också bedriver folkhälsoarbete samtidigt som de förstås bedriver elitidrott. Den organisationen har 1,5 miljarder i stöd, vilket är 60 gånger mer. De har 500 kronor per medlem jämfört med friluftslivets 12:50. Jag är medveten om att mycket av pengarna i idrottsrörelsen kommer från överskott från Svenska Spel. Det kan vara svårt att värdera det hela eftersom elitidrott föder bredd lika väl som bredden föder eliten. Det är ändå intressant att se proportionerna jämfört med stöd till motion och fysisk aktivitet som inte har tävlingsmoment och som ligger i friluftsorganisationen. Jag håller med om att det är viktigt att det finns en mångfald av friluftsverksamheter som är lättillgängliga för samhället. Det är viktigt att politiken ger förutsättningar för frivilligorganisationerna för att de ska kunna nå fler människor. Om man kan namnet på våra vanliga fåglar, blommor, träd och insekter blir det roligare att vara ute i skog och mark. Skogen blir fylld av al och tall i stället för bara träd. Att ha tillgänglighet, att kunna stiga in i naturens mångfald, allemansrätt och strandskydd är viktiga delar för detta. Men det är ännu viktigare att förstå detta med naturens mångfald så att den inte bara uppfattas som någonting grönt runt omkring oss, ett område som ännu inte har hunnit bli bebyggt eller asfalterat. Det är roligt att veta att en svala just är en svala och att den har varit på andra sidan jordklotet och nu flyger tillbaka till oss för att föda sina ungar fram på vårkanten. Vetskapen om att ungarna föds upp på myggor kanske gör det lite lättare att uthärda att vi har mygg i det här landet. Den kunskapen bidrar de här friluftsorganisationerna väldigt mycket till. Jag tror att det är viktigt att vi tar vara på den potential som finns hos de här organisationerna. I svaret säger ministern att regeringen betonar vikten av att friluftsorganisationerna fortsätter att verka i nya och gamla former. Det skulle vara intressant att få det belyst lite ytterligare hur ministern tänker kring det. Det finns också en stor genusaspekt i friluftslivet. I en av de här rapporterna kan man se vilka som är ute i naturen och hur den nyttjas. Man kan se att kvinnorna generellt sett är mer aktiva. Joggning, terränglöpning, jakt och fiske är mer vanligt bland män, för att ta några exempel. Gruppen under 30 år skiljer ut sig något genom att det är vanligare att de promenerar med hund och mindre vanligt att de arbetar i trädgården jämfört med övriga grupper.
saknar porträttfoto
Anita Brodén (Fp)

Anf. 196 Anita Brodén (Fp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Det känns att ministern är väldigt engagerad i de här frågorna som föreningsmänniska. Det är alldeles speciellt några saker som jag fäste mig vid i ministerns svar. Det gäller vikten av lokala initiativ och utomhuspedagogikens betydelse. Som tidigare lärare har jag själv egen erfarenhet av och har upplevt hur viktigt det är att man tar vara på detta. Det gäller också invandrare och natur och att se hur vi på något sätt kan hitta integration och lösa många av de här mötena mellan människor. Det finns många positiva saker som vi verkligen har gemensamt och kan arbeta vidare med. Det gäller också ministerns synpunkter på hur viktigt det är med samverkan och att vi kan ta vara på friluftsrörelsens och föreningarnas värdefulla insatser när det gäller skyddade områden, medverkan, engagemang och att finnas med i landskapsvård och så vidare. Jag tycker att det är på sin plats att lyfta in de olika sektorerna i de fortsatta satsningarna där vi hela tiden ska ha de här tankarna med oss. Det kan handla om alltifrån hälsopolitik, naturvårdspolitik, skol- och ungdomspolitik till kultur-, integrations- och jämställdhetspolitik. På alla de här olika områdena bör friluftspolitiken och de aspekterna finnas med. Fru talman! Svenskt Friluftslivs eget program är en nyttig läsning för oss politiker i både riksdag och regering. Där skriver man att för att kunna leva upp till målsättningen om en bättre folkhälsa och en ökad förståelse för natur- och kulturresurser har man fyra olika punkter som man särskilt vill lyfta fram. Man menar att det är viktigt med en politik med tydliga mål och visioner. Det är viktigt med en ändamålsenlig lagstiftning och infrastruktur. Man tar upp ekonomin, som vi redan har berört, och man talar också om en lämplig organisation när man har specifika önskemål. Då är min fråga till ministern: Är ministern beredd att titta på de här konkreta punkterna som Svenskt Friluftsliv har lyft fram för att se hur man kan möta dem?
saknar porträttfoto
Andreas Carlgren (C)

Anf. 197 Andreas Carlgren (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Som gammal, men absolut inte sliten, och entusiastisk föreningsmänniska tycker jag att det är självklart att vara övertygad om den roll som friluftslivet kan ha i en rad olika sammanhang. Jag vet att det till sist alltid blir en fråga tillbaka till den politiker som säger att han är engagerad, nämligen: Ger du pengar då? Då är mitt svar: Ja, jag ger pengar, men jag tänker inte låtsas att det är min förmåga att ge mer och mer pengar som kommer att betyda mest för friluftslivets och föreningslivets kraft. Jag vet själv av egen erfarenhet, och det vet vi alla, att det inte är så. Det är inte heller så enkelt att man klarar sig jättebra utan pengar. Det finns inget verkligt samband mellan pengasumma och det som faktiskt händer i föreningslivet. Precis som Anita Brodén sade handlar det om bredden. Det handlar om att det ska finnas mål, struktur, lokal verksamhet, organisationsförutsättningar och andra sådana förutsättningar i föreningslivet. Det kan vi skapa tillsammans. Skogsmulle skulle inte finnas på så många ställen om det inte fanns pengar, men å andra sidan har scoutrörelsen inte blivit så stor som den är på grund av pengar. Det visar också att sambandet inte är så enkelt. Det handlar om människors engagemang, att ta vara på det och skapa förutsättningar för det. Vi kommer, precis som jag visade i mitt svar, att arbeta så brett som svaret beskriver. Det handlar om det vi gör inom kulturlivet, det vi gör inom hälsovård och förebyggande hälsovård och det vi gör inom pedagogiken. Jag hade verkligen önskat att mina barn hade fått gå på ur-och-skur-dagis. Jag tror att det hade gett dem en massa erfarenheter och en grund som hade varit otroligt bra i en massa andra av livets sammanhang. På det sättet kan man också brett engagera invandrare och andra grupper. Jag ser framför allt ett stort hopp och stora möjligheter att utveckla friluftslivet. Jag ser också fram emot att framöver kunna beskriva mer av regeringens insatser, visioner och mål på det här området.
saknar porträttfoto
Gunvor G Ericson (Mp)

Anf. 198 Gunvor G Ericson (Mp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Detta är verkligen glädjande. Vi delar nog alla den här brinnande känslan att det är viktigt att värna det engagemang som finns i friluftsrörelsen. Jag tror att det är väldigt många människor som någon gång i sitt liv har varit aktiva i någon av dessa organisationer samtidigt som man kanske också har varit aktiv i idrottsrörelsen. Det är inte två miljoner på ena sidan och tre miljoner på den andra, utan i mångt och mycket är det samma människor som är aktiva i flera olika organisationer. Jag tror också, precis som ministern beskriver, att det är viktigt att se detta som en helhet. Vi brukar också värna om att organisationer ska ha en ökad autonomi för att kunna driva det här engagemanget på ett bra sätt. Det finns en annan skillnad mot idrottsrörelsen, om vi jämför med den, och det är att Riksidrottsförbundet självt fördelar medlen i myndighets ställe, vilket inte Svenskt Friluftsliv gör. Finns det någon diskussion inom regeringen att se över hur den organisationen ser ut? Jag skulle gärna vilja höra om det finns något sådant resonemang i regeringen. Jag välkomnar naturligtvis att regeringen återkommer med ytterligare förslag och åtgärder inom det här området. Jag värnar det kommunala självstyret. Vi i Miljöpartiet lyfter detta på kommunal nivå. Jag tror inte att vi i riksdagen ska sätta upp kriterier för hur man fördelar stödet på kommunal nivå, även om jag inser att det är jätteviktigt vilka signaler vi sänder härifrån. Jag förväntar mig att man på kommunal och landstingskommunal nivå fortsätter att bidra till de här organisationerna. Jag vet att hemma i Sörmlands läns landsting har man gett stöd till dessa organisationer.
saknar porträttfoto
Anita Brodén (Fp)

Anf. 199 Anita Brodén (Fp)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag vill tacka miljöministern för en fin debatt där vi har fått möjlighet att lyfta fram de här viktiga frågorna. Utan ideellt engagemang och utan uppoffrande eldsjälar skulle vårt samhälle stå sig slätt. Tack vare så många ledares engagemang får många människor mening och innehåll, sammanhang och gemenskap i sina liv. Vårt politikeransvar handlar om att möjliggöra för organisationerna att verka på ett långsiktigt sätt och att ge tydliga mål och möjligheter på detta vis. Jag vill därför tacka miljöministern för både förståelse och engagemang i de här frågorna. Fru talman! Jag vill dessutom ta tillfället i akt och tacka för det stora engagemanget och det framgångsrika arbetet vid FN:s miljömöte i Poznan under den gångna veckan. Och god jul!
saknar porträttfoto
Andreas Carlgren (C)

Anf. 200 Andreas Carlgren (C)

Hoppa till anförandet i videospelaren
Fru talman! Jag tackar så mycket för stort engagemang också från er meddebattörers sida. Låt mig också betona att utan ideellt arbete skulle mycket i Sverige stanna upp. Det arbete som kanaliseras i föreningar och folkrörelser spelar otroligt stor roll också för väldigt mycket av de upplevelser, den gemenskap och de erfarenheter som människor samlar på sig under livet. Jag vill möjliggöra det arbetet på olika sätt. Jag tror att det är mycket viktigt på rader av områden som jag har beskrivit, och jag tror inte att det är så enkelt som att bara trycka på pengaknappen, vilket också har framgått av mitt svar. Jag delar verkligen uppfattningen att det är viktigt att slå vakt om organisationernas autonomi. Därför vill jag inte heller bara göra det så enkelt att jag säger: Så här ska den nya verksamheten se ut! I stället vill jag uppmana organisationerna att medverka i en dialog och också se över sin egen verksamhet utifrån det som är deras verkliga syfte och själ. Frågan om jag tänker skapa möjligheter för Friluftsrådet att dela ut pengar i myndighets ställe är med det också besvarad. Jag tror inte att det skulle vara den främsta insatsen - däremot att stärka det lokala arbetet och betona kommunernas ansvar och roll. Jag vill också verkligen understryka det som Anita Brodén har sagt i flera inlägg: Det är det breda arbetet, möjliggörandet, som är den viktiga insatsen. Tack, bägge två! Jag önskar er också god jul! Tack också för de uppmuntrande orden!

Dokument

den 28 november

Interpellation

2008/09:167 Friluftslivets potential

av Gunvor G Ericson (mp)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)

Att skapa förutsättningar som främjar hälsa är av stort värde, och alla politikområden har ett ansvar för detta. Det är något som riksdagen har slagit fast, i full politisk enighet, i den folkhälsopolitiska propositionen.

För lite motion kostar i dag samhället ca 6 miljoner kronor om året. Kan vi underlätta för människor att själva påverka sin hälsa i positiv riktning är det inte bara bra för den enskilde medborgaren utan även en besparing av skattemedel. Det är ett sätt att skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa, som det heter inom folkhälsovetenskapen. Flera undersökningar och forskningsrapporter pekar på att en investering i friluftsliv är en investering i folkhälsa. Studier visar att äldre personer med en livsstil med friluftsliv och trädgård har bättre hälsa och lägre vårdkonsumtion. Människor blir alltså friskare av friluftsliv.

Friluftslivet bidrar också till att öka kunskaperna om natur och miljö. Om vi skapar en förståelse för naturen och miljön hos svenska folket har vi igen det mångfalt i vårt miljöarbete. Internationella studier visar att lek och vistelse i naturen före elva års ålder ökar miljömedvetenheten. Nyligen visades också att utomhuslek främjar jämställdhet mellan flickor och pojkar.

90 procent av svenska folket upplever att friluftsliv är viktigt för hälsan och gör vardagen mer meningsfull. Samtidigt vet vi att svenskarna rör allt mindre på sig. Stillasittandet är ett folkhälsoproblem. Redan nu lever vi allt färre år som friska och skillnaderna i ohälsa ökar mellan olika grupper i samhället. De sjukdomar som ökar är stressrelaterade som depressioner, trötthet och värk, men också sjukdomar som följer av ett alltför stillasittande liv som fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar.

I folkhälsopropositionen som riksdagen antog våren 2008 står:

”Regeringen har för avsikt att skapa ett dialogforum med nyckelaktörer inom livsmedelssektorn, experter, frivilligorganisationer, myndigheter och media för att gemensamt diskutera nationella utmaningar och olika aktörers möjliga bidrag till gagn för folkhälsan.” (s. 91, avsnitt målområde 9 och 10 Fysisk aktivitet och Matvanor och livsmedel)

Men – för att kunna göra det på ett bra sätt är det viktigt att frivilligorganisationer ges goda förutsättningar att delta och bedriva verksamhet.

Friluftsorganisationerna arbetar aktivt för att ge människor möjlighet till besök och aktiviteter i naturen. I dag får de svenska friluftsorganisationerna knappt 25 miljoner kronor i stöd. Det ter sig som en ganska blygsam summa med tanke på vad friluftslivet kan ge i form av en friskare befolkning. De svenska friluftsorganisationerna har nära två miljoner medlemskap och är alltså en av Sveriges största folkrörelser. Idrottsrörelsen med ca tre miljoner medlemmar som både bedriver folkhälsoarbete och elitidrott får via Riksidrottsförbundet 1 ½ miljard i statligt stöd.

Ansvaret för statens stöd till idrotten ligger på kultur- och idrottsministern och sköts av Riksidrottsförbundet medan statens stöd till friluftslivet sköts av Naturvårdsverket och ansvaret vilar på miljöministern. Det är viktigt att på olika sätt stimulera aktivt friluftsliv i samklang med miljömålen.

I Sverige är det aldrig långt till naturen. Man kan besöka vackra nationalparker eller ett naturreservat i närheten av där man bor. Naturvårdsverket ger råd och tips om vad man bör tänka på när man är ute i skog och mark. Huvudregeln i allemansrätten är ”Inte störa – inte förstöra”. Friluftslivet är en del av naturvården.

Det är viktigt att politiken ger förutsättningar för frivilligorganisationer att nå fler människor och ha fler aktiviteter som främjar hälsa. Det borde också vara angeläget för miljöministern att främja den potential som finns inom friluftslivet för att väcka intresse för miljöfrågor.

Kan man namnen på några vanliga fåglar, blommor, träd och insekter blir det roligare att vara ute i skog och mark. Skogen blir fylld av al och tall i stället för bara träd.

Det är viktigt att få tillgänglighet till att stiga in i naturens mångfald; allemansrätt och strandskydd är viktiga delar för det. Och ännu viktigare är att förstå naturens mångfald så att den inte bara uppfattas som något grönt omkring oss – ett område som ännu inte hunnit bli asfalterat eller bebyggt.

Det är gott att veta att en svala är just en svala – att få lära sig att den faktiskt har varit borta på andra sidan jordklotet över vintern och nu flyger hem till oss för att föda lägga sina ägg. Vetskapen att ungarna föds upp med mygg som kalasmat gör myggorna kanske lite mer uthärdliga på sommaren.

Även om det nu pågår en hetare miljödebatt än på mycket länge är det paradoxalt nog lätt att själva naturen glöms bort. Det handlar mycket om kurvor, mål och procentsatser. Vi får inte glömma bort varför kampen faktiskt förs. I skolan lär vi ut multiplikationstabeller och läsförståelse. Kunskaper om naturen borde vara lika självklara.

Lärandet är en aktiv och levande process, där individen själv skapar sin kunskap. Viktiga ingredienser för lärandet är att det är lustfyllt, med en nyfiken och frågande attityd. Regelbunden utomhuserfarenhet i skiftande miljöer, årstider och sammanhang leder till bra kunskap. Det kan vara konkreta faktakunskaper som fördjupas och ger förståelse. Men kunskap handlar också om färdigheter, att till exempel hantera håven eller luppen på rätt sätt. En fjärde kunskapsform är förtrogenhet, en dimension av kunskap som är intuitiv och står nära de sinnliga erfarenheterna.

Friluftsorganisationernas arbete förbättrar folkhälsan, skapar kunskap om naturen, ökar välfärden och stärker demokratin. Men de skulle kunna göra så mycket mer med de rätta förutsättningarna. Förutsättningar som främjar ett gott friluftsliv är goda ekonomiska förutsättningar, möjlighet för friluftsorganisationerna att själva fördela det statliga bidraget till friluftsliv och god organisation av samhällets resurser.

Källor:

-      Var i naturen – varför eller varför inte? Rapport 2, 2008, forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring.

-      Prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan.

-      Norling Ingemar och Larsson Eva-Lena 2004 Ett gott och friskare liv som äldre.

-      SBU-rapport nr 132/97 Längre liv och bättre hälsa – en rapport om prevention.

-      Children, Youth and Environment (Vol 16:1).

-      SOU 1999:84.

-      Bolin Kristian och Lindgren Björn 2006 Fysisk inaktivitet – produktionsbortfall och sjukvårdskostnader.

-      Sven-G Hultman, 2005 Natur i vården, förstudie av Uppsala läns landsting.

Med ovanstående som bakgrund vill jag fråga miljöministern:

Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att stärka friluftslivet och på så sätt förbättra folkhälsan, skapa kunskap om naturen, öka välfärden och stärka demokratin?