Framtidens cancervård och Försäkringskassan

Herr talman! Lotta Finstorp har frågat mig vad jag avser att göra för att underlätta för kroniskt cancersjuka så att de kan arbeta full tid men samtidigt få den behandling de förtjänar. Vidare frågar hon mig om jag avser att se över direktiven till Försäkringskassan för alla med kroniska sjukdomar som vid vissa specifika tillfällen behöver få behandling.

Jag tycker att det är viktiga frågor som Lotta Finstorp tar upp. Sjukförsäkringens utformning ska vara generell. Samtidigt måste den vara så flexibel att hänsyn kan tas till kvinnors och mäns individuella behov.

En individ kan få förebyggande sjukpenning för den tid det tar att få medicinska behandlingar. Sådan sjukpenning lämnas som hel, tre fjärdedels, halv eller en kvarts sjukpenning. Reglerna om karensdag gäller inte vid förebyggande sjukpenning.

Förebyggande sjukpenning kan kombineras med vanlig sjukpenning. Detta är viktigt då behandlingen i sig kan vara mycket påfrestande. Patienten kan behöva återhämta sig och inte arbeta efter denna. Sjukpenning och förebyggande sjukpenning är så kallade dagersättningar och kan lämnas utifrån situationen en viss dag.

Försäkringskassans västra region bedriver sedan en tid tillsammans med onkologin ett projekt i syfte att utveckla samarbetet och underlätta för patienterna. Projektet ska pågå fram till hösten. En preliminär bedömning är att nuvarande regelverk ger möjlighet till flexibla lösningar. Däremot finns en hel del administrativa svårigheter för myndigheten.

Jag har själv besökt projektet och tycker att det verkar mycket intressant. Erfarenheterna bör kunna komma till nytta i andra delar av landet. Om det skulle visa sig att regelverket behöver förändras är jag öppen för sådana förslag.

Herr talman! Den snabba positiva medicinska utvecklingen ställer nya krav på sjukförsäkringen. Kroniskt cancersjuka, liksom patienter med andra kroniska sjukdomstillstånd, måste få kontinuerlig behandling eller behandling med jämna mellanrum för att hålla sin sjukdom i schack. Vid de här tillfällena måste den cancerdrabbade ofta stanna hemma efter behandlingen, därför att den ger sådana biverkningar, och blir då tvungen att ta ut semester några dagar i månaden, alternativt gå ned i arbetstid, efter-som Försäkringskassan nekar en flexibel sjukpenning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För några veckor sedan träffade jag Blodcancerförbundet. De informerade mig om de problem som uppstår i ett oflexibelt sjukpenningsystem. I dag har forskningen gått framåt så att många av de personer som har dessa diagnoser lever som kroniker i många år. Tidigare var prognoserna ofta dåliga, men glädjande nog finns det i dag bra behandlingsmetoder som gör att man kan leva ett gott liv med sin sjukdom.

Ministern nämner i svaret förebyggande sjukpenning. Att det är ett bra alternativ till sjukskrivning överensstämmer helt med min uppfattning, men det är inte relevant för många patientgrupper, till exempel om man lever med en kronisk cancersjukdom. Orsaken är att den förebyggande sjukpenningen riktar sig till patienter där målet är att förebygga sjukdom alternativt förkorta sjukdomstiden. De som är kroniker behöver behandling regelbundet, och deras sjukdomstid kan varken förebyggas eller förkortas. Snarare handlar det om att förlänga livslängden eller förbättra livskvaliteten för individen. Det denna stora grupp kroniker behöver är en betydligt större flexibilitet i sjukförsäkringssystemet än i dag.

Förebyggande sjukpenning kan enligt Försäkringskassan endast användas för frånvaro i samband med behandling och vid resa till och från sjukvården i samband med behandlingen. Den kan inte nyttjas för frånvaro efter behandling till exempel för biverkningar som har orsakats av behandlingen. Behöver man vara frånvarande för biverkningarna måste man ta ut vanlig sjukpenning direkt efter den förebyggande sjukpenningen. Och för varje nytt sjuktillfälle gäller en ny karensdag.

Det känns inte som att systemet stimulerar till att vara på arbetet maximalt i samband med cancerbehandling, alltså till att kunna arbeta 100 procent av sin egen förmåga. Systemet slår undan fötterna på den som vill arbeta så mycket som möjligt. Det stimulerar i stället till att patienten tar ut en längre sjukfrånvaro för att slippa alla karensdagar i samband med cancerbehandlingsperioden.

Det här väcker en mängd frågor. Anser ministern att sjukförsäkringen ska stimulera till att man ska kunna arbeta till 100 procent av sin förmåga? Vem är vinnare i ett i sådant oflexibelt och otidsenligt system som vi har nu?

Jag ser att det egentligen bara finns förlorare, såväl samhällsekonomiskt som på individnivå. Arbetsgivare förlorar också på att man måste vara borta på ett annat sätt än om man kunde få en flexibel sjukskrivning.

Herr talman! Tack, Lotta Finstorp, för det här inspelet! I frågan vill jag vara tydlig med att jag på intet sätt är av någon som helst annan uppfattning än att vi behöver underlätta i den här delen.

Jag nämnde i mitt interpellationssvar det projekt som nu pågår i Västra Götalandsregionen mellan Försäkringskassan, Regionalt cancercentrum väst och cancerklinikerna i Västra Götalandsregionen. Det är ett oerhört spännande projekt där man har just perspektivet att det ska gå att växla mellan att arbeta och att vid behov, när man är under behandling, kunna ha den frånvaro som man anser är nödvändig.

Delvis lutar man sig på ett tidigare projekt som var likartat. I det här projektet fokuserar man just på cancerpatienter, precis som Lotta Finstorp nämner. Det tidigare projektet handlade om bröstcancerpatienter, och man tittar på resultaten från det. Resultaten visar bland annat att de som deltog i det projektet hade betydligt färre dagar med sjukpenning - man växlade mellan sjukpenning och arbete - än de som blev sjukskrivna under hela behandlingsperioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Faktum är att under en sexmånadersperiod var genomsnittet 94 sjukdagar för dem som fortsatte att arbeta i någon utsträckning och då kunde växla, medan den kontrollgrupp som var sjukskriven under hela behandlingsperioden hade 140 sjukdagar. Men det var inte det viktigaste resultatet från det här projektet, utan det var den vinst som de här patienterna själva beskrev när projektet avslutades, nämligen vinsten av känslan av frihet som följde med att de kunde avgöra från dag till dag hur mycket de orkade arbeta. Det faktum att de hade kvar den sociala kontakten med arbetet gjorde också att patienterna kände sig friskare.

Som jag nämnde för Lotta Finstorp träffade jag Försäkringskassan och dem som arbetar med det här projektet i Västra Götaland. De beskriver motsvarande resultat.

Det som har varit lite bekymmersamt är att man när man startade det här projektet som riktade in sig på cancer var ganska extensiv i sin tolkning av regelverket, vilket gjorde att man fick smäll på fingrarna av juristerna - nu är jag väldigt rak och ärlig. Det har gjort att man nu följer regelverket som har blivit lite tydligare, och man försöker att hantera situationen inom ramen för det.

Projektet ska pågå till september 2016. Vid avslutandet av det har man i uppdrag att återkomma till regeringen och Socialdepartementet med förslag till sådana förändringar som man önskar se.

Det ska också sägas att i det nya projektet prövar man flera olika vägar, inom ramen för regelverket, för att göra det enklare att kombinera arbete med behandling. Bland annat ska ansökan om förebyggande sjukpenning och sjukpenning kunna göras på samma blankett. Läkare ska kunna utfärda intyg som gäller alla tre ersättningsslag som kan vara aktuella, som ju Lotta Finstorp väl känner till - allt för att underlätta för patienterna.

Herr talman! Projektet i Västra Götaland är väldigt intressant. Min fråga var: Hur kommer ministern att kunna använda sig av det goda resultatet? Jag fick ett visst svar på den frågan. Detta borde gälla generellt i hela Sverige för de långvariga eller kroniska tillstånd där man regelbundet måste få en underhållande behandling.

Dagens sjukförsäkringssystem där man har fasta sjukskrivningsnivåer i form av hel, tre fjärdedels, halv eller kvarts sjukpenning är inte speciellt flexibelt. Det är ett stort steg, och det har vi debatterat tidigare, mellan att arbeta 25 procent och att gå över till att arbeta 50 procent med en sjukdom i kroppen. Jag tycker att tiden är mogen nu, med tanke på alla medicinska framsteg som görs, för att systemet blir mycket mer flexibelt utifrån individens behov av att vara sjukskriven.

Många kroniker med underhållande behandling beskriver att det när man får sin behandling är det från gång till gång svårt att veta hur man kommer att reagera på behandlingen. Det är också väldigt individuellt vilka biverkningar och följdeffekter behandlingen medför. Det är nu läge att ha en mycket mer flexibel sjukskrivningsnivå med tanke på hur forskning och framsteg ser ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ju större valmöjligheter som finns i sjukskrivningssystemet desto mer kan sjukskrivningen anpassas till en specifik behandling och till en specifik individ, som är unik på många olika sätt, utifrån biverkningar som minskar arbetsförmågan. Det finns bara vinnare om man kunde göra på det sättet.

Jag tycker att försöket i Västra Götaland är oerhört intressant. När det är genomfört hoppas jag verkligen att detta kan införas generellt i hela landet. Det är många som hör av sig och som känner till projektet och önskar att de ska få ta del av det även i andra delar av landet.

Många beskriver att Försäkringskassans administration är väldigt krånglig för den som inte är heltidssjukskriven eller sjukskriven utifrån de fasta nivåerna. Ibland kan det bli minst lika jobbigt att hantera det som att ha sin diagnos och sin sjukdom. Det måste vi försöka att komma till rätta med. Det är inte okej att man vid kontakter med Försäkringskassan ska uppleva det som jobbigt. Man kopierar papper och skickar in, och det blir ändå aldrig rätt. Jag kommer senare att beskriva en sådan erfarenhet som jag har väldigt nära mig.

För någon vecka sedan läste jag i GT om en förtvivlad förälder som hade ett barn med leukemi. I Försäkringskassans regler står det väldigt tydligt att vid vård av sjukt barn är Försäkringskassans uppdrag att besluta om att betala ut många av förmånerna. Är man förälder till ett allvarligt sjukt barn som inte har fyllt 18 år har man rätt till tillfällig föräldrapenning under ett obegränsat antal dagar. Den här föräldern ska nu betala tillbaka den sjukpenning som hon har fått ut under de dagar som barnet har kunnat gå i skolan. Det är oerhört märkligt, tycker jag. Jag skulle vilja att ministern kommenterar detta.

Herr talman! Tack för det inspelet, Lotta Finstorp! Jag instämmer i att den medicinska utvecklingen går väldigt snabbt. Det regelverk som jag inledde med om förebyggande sjukpenning kom till 1992 och har inte ändrats särskilt mycket sedan dess, vilket gör att det finns all anledning att utveckla regelverket med tanke på kroniker och cancerpatienter.

Tidigare projekt som handlar om bröstcancerpatienterna har utvärderats. Utöver att man beskrev vinsterna med att kombinera behandling och arbete och att vara i ett socialt sammanhang beskriver man det som också Lotta Finstorp tar upp, nämligen att administrationen av sjukpenningen var krånglig. Även Försäkringskassan har redan lyft upp detta kopplat till det projekt som man nu bedriver. Det är tungrott administrativt för Försäkringskassan, nu när man behöver följa regelverket by the book.

Det som Försäkringskassan gjorde under 2015 var en rättslig kvalitetsuppföljning av besluten om förebyggande sjukpenning. Kvalitetsuppföljningen visade då att man över landet hanterade regelverket på olika sätt. Det ledde fram till att Försäkringskassan förtydligade sin vägledning om att förebyggande sjukpenning, precis som Lotta Finstorp säger, bara ska lämnas för den tid som behandlingen förhindrar arbete inklusive resor. Det är kanske en bakgrund till den frustration om Lotta Finstorp har upplevt i dialogen med blodcancerpatienter.

Som tidsramarna ser ut är tanken att man under hösten 2016 ska komma med förslag som kan underlätta för den försäkrade, hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Förhoppningsvis ska förslagen landa mitt bord för att vi ska kunna ta frågorna vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den sjukpenning som man kan få i fasta delar är någonting som jag och Lotta Finstorp har diskuterat tidigare, så också den frågan finns med i detta.

Av de diskussioner som vi har haft uppfattar jag det som att det inte finns några jättestora skillnader mellan oss och Moderaterna i den här frågan. Om man har ytterligare konkreta inspel tar vi väldigt gärna emot sådana förslag, så att vi inte missar något i det arbete som nu ska göras.

Herr talman! Tack för ministerns lyhördhet! Det finns inte så många rätt eller fel i det här. Vi lever i ett socialförsäkringssystem som inte är helt riggat för den nya tid som vi redan befinner oss i avseende ny forskning, nya mediciner och så vidare. Det var ju därför som Socialförsäkringsutredningen tillsattes, för att utarbeta förslag utifrån hur Sverige ser ut i dag och hur människor lever och har det.

Förebyggande sjukpenning används relativt sparsamt. Det är väldigt olyckligt att man hanterar det olika över landet. Det måste man naturligtvis göra någonting åt. Det får inte vara ett rättsosäkert system. Ju mer flexibla lösningar i ett system desto större risk kan det vara för att det tillämpas olika över landet. Men här går det säkert att hitta lösningar.

Många vittnar om det oflexibla i systemet. Om man vill arbeta, och om man i ett sjukförsäkringssystem utgår ifrån att alla människor verkligen vill arbeta kan det sedan anpassas det till detta.

Jag vill ge ett annat exempel, helt kort. Det är en mig närstående som har en cancersjukdom som tack vare forskningsframsteg hålls i schack med licenspreparat. Hon är en av tre patienter i Sverige. Hon har ett läkarintyg som medger hundraprocentig sjukskrivning, men hon vill arbeta. Hon går på behandling två dagar i månaden. Hon har alltså fått gå ned i arbetstid för att klara de två dagarna när hon är inne för behandling.

Så ska det inte behöva vara. Man lever med en fruktansvärd sjukdom. Dessutom måste man gå ned så pass mycket ekonomiskt. Vi måste hitta flexiblare lösningar.

Herr talman! Tack, Lotta Finstorp, för att du delar med dig av det exemplet! Vi känner igen det här nu. Framför allt var det en tydlig ögonöppnare för mig när jag besökte projektet i Västra Götaland och fick träffa dem som faktiskt hade haft en stor nytta av det här. Jag har även tagit del av tidigare resultat från projekt där man har prövat detta.

Tänker man efter är det egentligen ganska självklart. Man drabbas av en svår sjukdom som tar över mycket i livet. Man kan då också hamna i en situation där man inte längre har kvar kontakten med det sociala liv som för många i hög utsträckning finns på arbetsplatsen. Då behöver vi naturligtvis utveckla våra socialförsäkringssystem så att de understöder en möjlighet som är positiv både för individen och för samhället i stort.

I det här projektet prövar man flera olika sätt för att förenkla för individen och förenkla administrationen. Man ser hur man kan göra detta. Man har också jobbat väldigt aktivt med just arbetsgivarna. Projektet har tagit fram ett särskilt informationsmaterial för arbetsgivare. Man ökar kunskapen hos arbetsgivarna om att det faktiskt finns goda möjligheter i dag att arbeta även under en cancerbehandling. Det handlar ju också om att förändra mindset hos oss som är runt omkring i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta har tagits emot väldigt positivt. Det har också varit lokala samverkansträffar med arbetsgivarna, där man verkligen har träffats och pratat igenom det här med goda resultat.

Jag vill återigen understryka att det är vår ambition, om vi får konkreta förslag på bordet, att verkligen förändra den här situationen. Jag ser fram emot en fortsatt dialog i frågan.

Överläggningen var härmed avslutad.