Framtiden för svensk biogas

Fru talman! Gunilla Nordgren har frågat mig om jag är beredd att snarast vidta lämpliga åtgärder för att komma till rätta med den snedvridna konkurrenssituationen, och om så är fallet, vilka åtgärder jag och regeringen ämnar vidta.

Jag delar Gunilla Nordgrens åsikt att det är olyckligt att svensk biogasproduktion drabbas på det sätt vi ser i dag. Situationen är en direkt konsekvens av att länder valt både olika stödnivåer och olika typer av stödsystem.

Direkt när vi fick kännedom om utvecklingen för den svenska produktionen av biogas inledde Regeringskansliet en analys av den uppkomna situationen och bakomliggande legala förutsättningar.

Det arbetet är komplext och pågår fortfarande. Den nu uppkomna problematiken uppstår dels på grund av att Sverige har en skatterättslig grön-gas-princip, som innebär att biogas som matas in på en plats i naturgasnätet kan hämtas ut som biogas långt därifrån, dels eftersom stödet ges på användarsidan i form av skattebefrielse. Båda systemen har varit viktiga för den ökade efterfrågan vi sett under lång tid i Sverige. Problematiken försvåras dessutom av att Danmark generellt valt att stödja biogas mer än Sverige. Jag kan dock konstatera att det danska stödet är godkänt av Europeiska unionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi fortsätter självfallet det analysarbete som påbörjats, och i detta ingår att analysera förutsättningarna för eventuella åtgärder.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag konstaterar att ministern i sitt svar på min fråga är överens med mig om att situationen för svensk biogasproduktion är utsatt, olycklig och oroande. Så långt är det bra. Nu är frågan vad ministern och regeringen är beredda att göra åt situationen.

Biogas är så mycket mer än bränsle. Biogasproduktionen är en av grundpelarna i ett hållbart samhälle i en cirkulär ekonomi. Med en egen biogasproduktion nyttjar vi våra egna tillgångar, som är en viktig del i arbetet med att nå målen om fossilfrihet och minskade utsläpp av växthusgaser. Det finns en stor potential att kraftigt öka biogasproduktionen.

Svensk biogasproduktion ger säker tillgång till flexibel och trygg energi. Den genererar dessutom rötrester som innehåller värdefull fosfor. Biogödsel klarar i dag även att användas för ekologisk odling.

Det finns således många mervärden. Frågan är om regeringen är beredd att diskutera med Danmark om gemensamma lösningar för en likvärdig konkurrens. Det kan vara svårt att förhandla med Danmark. Om detta inte fungerar, är regeringen beredd att ta egna initiativ? Branschen efterfrågar inte helt överraskande långsiktighet. Sverige har satsat på biogas eftersom den löser många av miljöproblemen. Avfall och restprodukter är värdefulla resurser. När kretsloppet sluts minskar klimatpåverkan. För att svensk miljöpolitik ska vara effektiv måste den bidra till att flera miljömål uppnås. Här är biogasen en viktig faktor.

Vad jag säger är cirkulär ekonomi i praktiken. Jag tror att vi är helt överens där.

Fru talman! Det är alltså nödvändigt med en konsekvent politisk prioritering. Biogas till vägtransporter har prioriterats i 20 år. Skattebefrielse är och har länge varit ett viktigt styrmedel för att stimulera biogasanvändningen. Men eftersom importerad gas också får skattelättnader, och i Danmarks fall dessutom får kraftfulla produktionsstöd, utvecklas marknadspriset till under produktionskostnad för biogas i Sverige. Det leder till förluster och nedläggningar, och framtida investeringar läggs i malpåse.

Jag inledde med att säga att biogas är mer än bränsle. Om fler bilar, inte minst lastbilar och jordbruksfordon, kördes på fordonsgas skulle vi öka vår självförsörjning av bränsle, vilket är önskvärt av många skäl - inte minst vid en eventuell kris då Sverige kan hindras från att importera bränsle - och den skulle ge gödningsmedel.

Ministern svarade att det danska stödet är godkänt av EU. Det har jag också läst. Då skulle ett sådant stöd eventuellt fungera i Sverige också. I Danmark subventioneras produktionen, och i Sverige subventioneras konsumentledet. Även i Tyskland och Nederländerna ges subventioner i produktionsledet.

Vill ministern att Sverige ska producera biogas? Jag tror det. Om svaret är ja, vad gör ministern och regeringen för att konkurrensvillkoren ska bli mer jämlika än i dag? När kan vi förvänta oss ett förslag på åtgärder som kan rätta till den snedvridna konkurrensen som finns i dag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack också för ledamotens engagemang! Jag tror att ledamoten Gunilla Nordgren gör en helt riktig bedömning att vi är överens i Sverige om värdet och vikten av långsiktighet och förutsättningar för en ökad produktion.

Ledamoten ställde två frågor: om vi är beredda att föra en dialog med Danmark och om vi är beredda att i samspråk med branschen se vilka förutsättningar som finns att vända på detta. Svaret på båda frågorna är ja. Vi har en pågående diskussion med branschen. Vi ämnar självklart också föra en dialog med vårt grannland Danmark.

Jag är tämligen säker på att det på sikt säkert går att hitta lösningar. Det som är lite mer prekärt är det kortsiktiga. Precis som Gunilla Nordgren säger har både Danmark och ett antal andra europeiska länder andra system. Vi ska komma ihåg att det tog dem två år att få dem godkända i Europeiska unionen. Tyvärr finns inte den typen av quickfix när det gäller just stödsystemen. Om det hade funnits hade vi naturligtvis snabbt kunnat åtgärda detta.

Vi tittar nu igenom vad som kan göras på kort sikt inom de legala ramar som finns i Sverige och i Europeiska unionen. Sedan tittar vi på vad som kan göras på lång sikt. Situationen är naturligtvis inte tillfredsställande. Hela poängen med att jobba tillsammans i Europeiska unionen med en inre marknad är att det finns gemensamma regler och konkurrensneutrala stödsystem. I det här fallet är det helt uppenbart att den danska gasen har fördelar eftersom man kan tillgodogöra sig båda länders stödsystem.

Det korta svaret på frågan - lite ovanligt i interpellationsdebatter - är ja.

Fru talman! Det är bra när vi kan ha samma synpunkter och jobba mot samma mål.

Danmark har fått godkänt för detta, vilket landet har fått besked om. Då kan man hoppas att det inte tar två år. Frågan är om man på något annat sätt under den tiden kan subventionera så att investeringarna inte läggs i malpåse. Jag har sett flera exempel i Skåne, där det finns mycket material att göra biogas av, där producenter är osäkra. En stor anläggning är såld till Finland, och en stor anläggning är lagd i malpåse. I Stockholm har arbetet kommit igång lite mer.

Det finns sådant som inte är bra. Det är också en fråga om försörjningstrygghet. Vi talar mycket om detta. Jag sitter i miljö- och jordbruksutskottet och jobbar med livsmedelsstrategin. Biogasen finns med eftersom det inte bara är fråga om livsmedel och vatten, utan det är också fråga om transporter. Om Sverige blir avstängt kanske vi inte har tillgång till el, energi och så vidare. Men då kan vi köra våra jordbruksmaskiner. Vi kan köra mat, till exempel från Skåne till Stockholm, med biogas. Vi blir alltså mer självförsörjande, och det tycker jag är ytterligare en viktig sak när det gäller försörjning som man ska försöka ha med sig i dessa tider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I livsmedelsstrategin talar man alltså inte bara om mat utan också om ett system som gör att vi kan klara oss om vi får importförbud genom att vi har egen energi för att kunna både producera mat - och då måste ju jordbruksmaskinerna köra på biogas - och transportera maten om tåg och sådant inte kan gå.

Det här är ju väldigt bra. Jag bara hoppas att man kan försöka sätta hårt mot hårt här. Eftersom Danmark har fått det godkänt och Nederländerna och Tyskland har samma system borde man kunna få igenom det lite fortare. Jag hoppas på det.

Fru talman! Vi ska se vilka förutsättningar och vilket handlingsutrymme vi har. Att föra dialog med branschen tror jag är viktigt. Jag tror också att det är viktigt att vi när vi väl gör något också vet att det håller. Det tror jag att vi alla är överens om.

Jag delar i grund och botten hela synen på det här med biogasen. Jag har till och med själv fått förmånen under de två och ett halvt år som jag varit energiminister att inviga ett antal anläggningar, alltid med framtidstro och glädje. Det är både klimatanpassning och miljöanpassning. Det leder också till jobb och tillväxt lokalt, och det ska inte underskattas i det här sammanhanget.

Ja, vi går igenom detta, ja, vi ska föra dialog med Danmark och ja, vi ser över de legala förutsättningarna eftersom den här situationen inte är tillfredsställande. Som ledamoten vet kom det plötsligt efter detta godkännande.

Det gläder mig att vi kan ha ganska stor samsyn också i den här typen av energifrågor. Vi har det sedan tidigare i energiuppgörelsen. Det är glädjande att vi kan ha det också i det här fallet, för jag tror att det är en styrka för vårt land när vi väl behöver vidta åtgärder att det finns stor samsyn i riksdagen.

Fru talman! Det låter ju bra, och det är bra att vi kan vara eniga. Det är mycket som vi inte är eniga om, så det är bra att vi kan vara eniga.

Man kan också hoppas att ni håller oppositionen uppdaterad om vad som händer. Vi - i alla fall jag - har ju också kontakt med branschen på olika sätt. Eftersom vi har samma syn är det bra om vi också kan hålla varandra uppdaterade, eller i alla fall att regeringen håller oss uppdaterade.

Fru talman! Jag kan utan några krusiduller säga att det gör vi gärna. Jag tror som sagt att vi i grund och botten har samsyn. Så har jag försökt jobba med övriga energifrågor gentemot de partier som vi har energiuppgörelsen med. Jag försöker se till att vi har gemensam information, för det underlättar senare i gemensamma tag.

Svaret på den frågan är alltså att när vi har ny information ska vi - såvida den inte omfattas av affärshemligheter eller sekretess - se till att oppositionspartierna också har den.

Överläggningen var härmed avslutad.