Framtiden för naturbruksgymnasierna

Herr talman! Caroline Helmersson Olsson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta med anledning av den oro för naturbruksgymnasiernas framtid som finns runt om i landet.

Låt mig först ge en kort bakgrund till det arbete som Skolverket just nu utför när det gäller gymnasieskolans naturbruksprogram. I syfte att trygga den nationella kompetensförsörjningen, minska arbetslösheten bland ungdomar och underlätta övergången från skola till arbetsliv gav den förra regeringen en särskild utredare i uppdrag att bland annat utreda dimensioneringen av gymnasial yrkesutbildning. Utredaren skulle bland annat lämna förslag som syftar till att undvika kompetensbrist och minska risken för överutbildning inom yrkesområden med svag efterfrågan på arbetsmarknaden. Utredaren fick också i uppdrag att analysera om det finns anledning att göra mindre justeringar i det nationella utbudet av inriktningar och nationella program (dir. 2014:50).

Regeringen beslutade genom tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2015:15) att den skulle föreslå de justeringar av det nationella utbudet av inriktningar inom gymnasiala yrkesutbildningar som bedöms vara mest angelägna. I sitt delbetänkande En yrkesinriktning inom teknikprogrammet (SOU 2015:29) redovisade utredningen förslag till justeringar av naturbruksprogrammet. Utredningen ansåg att programmets inriktningar är otydliga, att det finns problem vad gäller vilka kurser som får erbjudas inom programfördjupningen och att det finns en risk för ekonomisk överkompensation för vissa utbildningar.

Med anledning av utredningens förslag har regeringen gett Skolverket i uppdrag att med utgångspunkt i utredningens förslag om nya inriktningar inom naturbruksprogrammet föreslå hur många gymnasiepoäng de nya inriktningarna ska omfatta och examensmål för programmet. Skolverket ska redovisa uppdraget senast den 29 april 2016. Därefter kommer frågan om eventuella förändringar av programmet att beredas i sedvanlig ordning inom Regeringskansliet.

Av utredningens betänkande framgår att en utgångspunkt för de förändringar som kan komma att göras ska vara att säkerställa att samtliga inriktningar får den yrkeskaraktär som examensmålen avser. En annan utgångspunkt ska vara att de huvudmän som tillhandahåller vissa naturbruksutbildningar inte ska överkompenseras för sina kostnader. Jag vill dock inte här i kammaren föregripa Skolverkets arbete i frågan. Regeringen kommer att ta ställning till Skolverkets förslag när myndigheten har redovisat dem.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag tycker att regeringen och inte minst statsrådet Aida Hadzialic har bra och höga ambitioner när det gäller att lyfta yrkesutbildningen och dess attraktionskraft och kvalitet. Ministern har bland annat arbetat för att 2016 ska vara yrkesutbildningarnas år och ämnar gå vidare med fler åtgärder för att höja yrkesprogrammens attraktivitet.

Anledningen till att jag ställde frågan om naturbruksgymnasiernas framtid är att Skolverkets väldigt långtgående förslag till ändringar har väckt stor oro i landet bland skolor, universitet och branscher. Det är få remissinstanser som har tillfrågats, och de har haft väldigt kort tid på sig. Man föreslår också ett ikraftträdande den 1 juli i år. Konsekvenserna är ganska svåra att överblicka, och eleverna har redan valt program.

Jag har såklart den djupaste respekt för att ministern inte kan föregripa processen, men jag är glad att ministern i svaret har klargjort processen. Regeringen äger frågan, och det gör mig trygg förstås. Men det uppfattas i remissvaren som att Skolverkets förslag inte harmoniserar med andra förslag som regeringen har, med strategier, utredningar och andra initiativ.

Jag tänker på Parlamentariska landsbygdskommittén, livsmedelsstrategin som är på väg in och inte minst pågående Gymnasieutredningen där jag själv sitter i referensgruppen. Dessutom sa statsministern i sin regeringsförklaring 2015 att Sveriges potential som turistnation med fokus på natur- och ekoturism måste tas till vara.

Hur ser statsrådet på potentialen, utvecklingen och kompetensförsörjningen inom detta område?

Herr talman! Jag tackar åter Caroline Helmersson Olsson för en bra fråga.

De synpunkter som har framkommit runt om i landet på naturbruksgymnasiernas framtid är Skolverkets förslag, och det ska nu tillbaka till regeringen. Jag vill dock förvissa alla om att regeringens linje är att yrkesprogrammen ska stärkas, däribland också naturbruksgymnasierna.

Apropå frågan anser jag att naturbruksgymnasierna är en viktig del av att hela landet ska leva och att hela landet ska få en god kompetensförsörjning. Många av de verksamhetsområden som naturbruksgymnasierna kompetensförsörjer är grundläggande bitar i den svenska exportnäringen. Det är enormt viktigt för den svenska ekonomin, för finansieringen av den svenska välfärden och för bygget av den svenska modellen. Vi måste se hela kedjan och hur den hänger ihop.

Jag ser att mycket börjar med naturbruksgymnasierna och att de är attraktiva, att deras status höjs och att fler elever ser att de kan få en bra framtid genom att välja dessa utbildningar.

Det här är givetvis en ansats som jag kommer att vårda och se till att regeringen fullföljer.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

En klar majoritet av alla inblandade i naturprogrammens utformning, branscherna, skolorna och universiteten, är enig om att det ska finnas möjlighet att läsa vidare och ta kurser i högre studier inom SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Det remitterade förslaget försvårar detta.

Enligt min mening måste det möjliggöras och förbättras då vi behöver tillämpad kompetens på universiteten och senare i det akademiska yrket. Det är viktigt att texten i de nuvarande examensmålen behålls: Elever ska också ges möjlighet att läsa kurser som förbereder för högskolestudier inom naturkunskap, främst med koppling till naturbruk.

20 procent av eleverna går i dag vidare till högre utbildning. SLU vill ha dessa studenter.

Jag förutsätter att ministern håller med mig då hon gett Gymnasieutredningen i uppdrag att se över detta och även titta på särskild behörighet.

Hur ser ministern på att stärka bryggan mellan akademi och praktik?

Det här med ekonomisk överkompensation för vissa utbildningar är såklart en jätteviktig fråga. Det har utredningar visat. På sikt kommer det säkert att självsanseras, för oseriösa utbildningar lever inte vidare. Men man måste kanske göra något nu, och som jag förstår har Skolverket en del förslag som har mottagits väl. Bland annat handlar det om att dela på djurhållningen, för det är framför allt där det är bekymmer.

Det har också kommit förslag från remissinstanserna. Bland annat skulle Skolverket kunna göra en djupare kvalitetsgranskning, och de nationella programråden kan stärkas och utvecklas.

Flera remissinstanser har också föreslagit en ny inriktning, naturturism, med en egen prislista. Jag tycker att det låter himla intressant med tanke på Sveriges stora potential inom området. Besöksnäringen är ju en basindustri i Sverige.

Håller ministern med om att detta är intressant att gå vidare med?

Herr talman! Jag håller verkligen med Caroline Helmersson Olsson i hennes beskrivning och analys. Det är ytterst viktigt att yrkesprogrammen som helhet och däribland naturbruksgymnasierna är kopplade till arbetslivet och arbetsmarknadens behov. På så vis ser vi till att eleverna blir attraktiva på arbetsmarknaden och att arbetsmarknaden får den kompetensförsörjning den behöver.

En viktig del i detta är att även yrkesprogramselever får högskolebehörighet så att de kan klara sig på den avancerade svenska arbetsmarknaden och även kunna omkvalificera sig livet igenom. Med en global ekonomi som är i ständig förändring måste vi också ha ett utbildningssystem som speglar det. Detta är viktigt för alla elever oavsett vilket program de går.

Jag vet att Caroline Helmersson Olsson jobbar aktivt med denna fråga inom ramen för Gymnasieutredningen.

När det gäller den andra frågan har vi sett att vissa utbildningar har blivit överkompenserade och fått mer pengar än de skulle ha fått baserat på den verksamhetskvalitet de har levererat. Detta vill regeringen komma åt, och därför tillsattes en utredning.

I grund och botten handlar detta problem om att vi har haft och har en vinstjakt i skola och övrig välfärd. Det vill regeringen sätta stopp för. Vi vill att skattepengarna används på rätt sätt och att Sveriges skolor och elever får den kvalitet de förtjänar. Det är ju våra gemensamma medel som används. Detta måste vi ta tag i ordentligt i både skola och övrig välfärd.

Caroline Helmersson Olsson nämner vikten av yrkesprogram med olika inriktningar som en möjlighet för besöksnäringen. Det håller jag också med om. Näringsministern brukar beskriva besöksnäringen som en del av den svenska basnäringen eftersom den är en viktig och växande del av vår ekonomi. Detta behöver kopplas ihop med en god kompetensförsörjning från våra skolor och vårt utbildningsväsen.

Utifrån alla dessa perspektiv ser jag att yrkesprogrammen med bland annat naturbruksgymnasierna är viktiga för att elever ska bli anställbara och kunna gå ut i jobb, för att arbetsmarknaden och näringslivet ska få den kompetensförsörjning de behöver och för att vi ska kunna bygga vidare på den svenska modellen.

Herr talman! Jag tackar statsrådet. Jag hade inte förväntat mig några andra svar. Jag känner att Aida Hadzialic är väl insatt i frågorna och kommer att jobba vidare med att stärka yrkesprogrammen i sin helhet och naturbruksgymnasierna, som vi talar om i dag.

De frågor vi talar om i dag berör 1 250 elever på 55 skolor i landet. De berör också de kommande eleverna, som jag hoppas är många fler.

Jag tackar ministern för debatten och önskar lycka till.

Herr talman! Jag tackar åter Caroline Helmersson Olsson för frågan. Det är viktigt att vi diskuterar naturbruksgymnasiernas förutsättningar och hur vi kan stärka yrkesprogrammen rent generellt. Framför allt gäller det under 2016 som är yrkesutbildningarnas år. Då behöver vi samlas på olika sätt för att öka attraktiviteten och statusen på dessa utbildningar.

Överläggningen var härmed avslutad.