Framtiden för Köpings sjukhus och andra utpekade nedläggningshotade sjukhus

Herr talman! Åsa Eriksson har frågat socialministern om han för någon dialog med Region Västmanland om framtiden för Köpings sjukhus utifrån dess möjliga roll som beredskapssjukhus och vad ministern avser att vidta för åtgärder för att säkra framtiden för Köpings sjukhus och andra sjukhus i landet som hotas av nedläggning.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Jag vill inledningsvis understryka att hälso- och sjukvården är en central del av Sveriges totalförsvar och måste kunna fungera även vid fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Förmågan att upprätthålla vård under svåra förhållanden är avgörande för både befolkningens trygghet och Sveriges samlade försvarsförmåga.

Natomedlemskapet innebär skärpta förväntningar på Sveriges förmåga att hantera masskadeutfall. Den svenska sjukvårdskedjan behöver kunna ta hand om skadade soldater från allierade förband och vid behov avlasta andra länders sjukvård, även för civila. Sverige behöver därför stärka sjukvårdens kapacitet att ställa om och hantera ett stort antal skadade. En robust vårdstruktur i fredstid är en förutsättning för att klara behoven i krigstid. Ökad vårdkapacitet kan bidra till både ökad patientsäkerhet i vardagen och förbättrad förmåga vid masskadehändelser.

När det gäller frågan om dialog med Region Västmanland vill jag framhålla att Socialstyrelsen för en löpande dialog med regionerna, inklusive Region Västmanland, inom ramen för myndighetens uppdrag att under 2026 starta en pilot för beredskapssjukhus. Målsättningen är att den ska utgöra grund för fortsatt arbete med att tillskapa förmåga motsvarande beredskapssjukhus på flera platser i Sverige. Enligt Försvarsberedningen bör det av geografiska skäl finnas beredskapssjukhus på Gotland och i Norrland.

Betydande resurser är avsatta för kommande år, vilket understryker regeringens långsiktiga ambition att bygga upp en robust och hållbar beredskap. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) avsätts 750 miljoner kronor under 2027 och 1 miljard kronor årligen från och med 2028 för detta ändamål.

När det gäller vilka åtgärder jag avser att vidta vill jag understryka att beslut om organisation, inriktning och eventuell avveckling eller nedläggning av enskilda sjukhus i dag som bekant ligger hos respektive region. Det statliga ansvaret tar sikte på att stärka hälso- och sjukvården som helhet. Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att stärka förutsättningarna för en tillgänglig, jämlik och robust sjukvård i hela landet.

Exempel på satsningar utöver beredskapssjukhus är arbetet med att stärka sjukhusens driftssäkerhet genom att Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen fördelar medel till regionerna så att verksamheten kan bedrivas även under höjd beredskap. Under 2026 har cirka 689 miljoner kronor avsatts för detta ändamål.

Under mandatperioden har regeringen också avsatt nästan 25 miljarder kronor i syfte att öka tillgängligheten och korta vårdköerna. En betydande del av dessa medel, cirka 11 miljarder kronor, har fördelats till regionerna genom förordningen (2024:1252) om statsbidrag för stärkt tillgänglighet och ökad vårdkapacitet i den specialiserade vården. Medlen ska bland annat användas för att stärka vårdkapaciteten och arbetsmiljön i den specialiserade vården, och regionerna har stora möjligheter att använda statsbidraget utifrån vilka insatser som ger bäst resultat i respektive region.

Regeringen kommer fortsatt att verka för att hälso- och sjukvården i hela landet har den kapacitet och robusthet som krävs såväl i vardagen som i kris och krig.

Herr talman! Köpings sjukhus är inte vilken verksamhet som helst. Det är en livlina. Det är ett löfte om att vården finns nära när minuter är livsavgörande.

Vad är det då som har hänt? Jo, efter valet 2022 fanns en bred enighet i Västmanland om att behålla akuten i Köping. Ändå beslutade den borgerliga regionmajoriteten i Västmanland 2024 – Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna – att i praktiken avveckla akutsjukvården i Köping. Med en rösts marginal beslutade man att ersätta ett akutsjukhus med en närakut. Det är inte någon liten justering. Det är ett systemskifte.

Herr talman! Akuten stängs nattetid, specialistvård flyttas och operationer försvinner. Kvar blir mindre vård, längre avstånd och ökad otrygghet för västmanlänningarna.

Samtidigt, herr talman, säger regeringen i ett uppdrag till Socialstyrelsen att Köping är ett sjukhus som är föremål för avveckling. Det är allvarligt, för vad betyder det i praktiken? Jo, att staten tydligen räknar bort Köpings sjukhus som ett fullvärdigt akutsjukhus på grund av den borgerliga majoritetens impopulära beslut.

Här står vi nu i dag med en regionledning som monterar ned, en regering som klassar sjukhuset som avvecklingshotat och invånare som undrar vart tryggheten tog vägen.

Herr talman! Det här är inte bara en lokal fråga för Köping, utan här går en ideologisk skiljelinje för vilket samhälle vi vill ha.

För högern verkar sjukvård vara en fråga om struktur, centralisering och kalkylark. Statsrådet vill som bekant förstatliga hela sjukvården.

För oss socialdemokrater handlar sjukvård i stället om trygghet, närhet och jämlikhet. Därför säger vi: En hjärtinfarkt i Köping ska behandlas snabbt, inte transporteras längre bort, till Västerås. En stroke ska få vård direkt, inte efter en extra ambulansresa.

Herr talman! Förutom den uppenbara försämringen det här innebär för invånarna i Köping, Arboga, Kungsör och Skinnskatteberg verkar akutnedstängningen också medföra nya kostnader för regionen. Det har blivit fler transporter, det har blivit en betydligt högre belastning på Västerås sjukhus och det har blivit längre vårdtider.

Det här är inte effektivt. Avstånd dödar i akutsjukvården. Men det verkar ignoreras i borgarnas beslut.

Herr talman! Jag vill be sjukvårdsministern att besvara en viktig fråga i kväll. Varför står det i Socialstyrelsens uppdrag att Köpings sjukhus är föremål för nedläggning? Vad ligger bakom det?

Vi socialdemokrater är tydliga med var vi står. Vi vill återupprätta akutsjukvård dygnet runt i Köping. Vi vill att Köpings sjukhus ska vara ett riktigt sjukhus, inte föremål för avveckling. Varför skriver regeringen att Köpings sjukhus är föremål för avveckling?

Herr talman! Jag ska ärligt säga att jag trodde att det här var en debatt i Sveriges riksdag och inte i regionfullmäktige. Det blir lite apart att föra en diskussion om detaljer i enskilda regioner. Jag ska ändå försöka svara på frågan efter bästa förmåga.

I uppdraget till Socialstyrelsen nämns ett antal sjukhus som har haft återkommande problem. Det står inte ”nedläggning”, som ledamoten sa, utan det står ”avveckling”. Det finns en rad sjukhus i Sverige där vissa funktioner har avvecklats, till exempel tillfälligt stängts under sommartider. Det kan vara stängt nattetid så att det är mer av en lättakut eller en dagakutmottagning. I Sverige finns nämligen ingen definition av vad ett akutsjukhus ska innehålla för att vara ett fullvärdigt akutsjukhus.

Av detta skäl nämns i uppdraget ett antal sjukhus som har haft återkommande problem med att hålla öppet och behålla sådana förmågor och sådan kapacitet som man rimligtvis bör kunna förvänta sig av ett sjukhus. De har också återkommande problem med kompetensförsörjning.

De här skrivningarna har rönt orimligt stor uppmärksamhet i relation till det övriga uppdrag som Socialstyrelsen fått. Man ska föra dialog med regionerna för att se hur intresse, förmåga och möjlighet ser ut att bygga upp en pilot för beredskapssjukhus.

Syftet är också att på sikt kunna etablera en modell för beredskapssjukhus på flera platser. Finns intresset från de här regionerna finns nu goda förutsättningar att få hjälp från regeringen och staten att upprätthålla en kapacitet som möjliggör att man kan stärka kapaciteten i händelse av kris och krig. Det var så man i Försvarsberedningen kom överens om att ett beredskapssjukhus skulle kunna fungera.

Socialstyrelsen för som sagt en dialog med alla regioner och har också fört dialog med Region Västmanland. Man hade ett möte den 8 juni, ganska nyligen alltså. Regionen har då haft möjlighet att framföra synpunkter och idéer som Socialstyrelsen har tagit med sig. Socialstyrelsen kommer att återkomma i augusti med en plan för det fortsatta arbetet.

Även om jag inte vill gå in på regionpolitik här i kammaren har jag förstått att det har beslutats om medel för att rusta upp Köpings sjukhus. Vi behöver därför inte förstora hotet för sjukhuset som helhet i den här debatten.

Herr talman! Tack, sjukvårdsministern, för svaret! Det var både tydliggörande och förvirrande.

Först och främst: Det finns ingen akutmottagning på Köpings sjukhus just nu, eftersom sjukvårdsministerns partikamrater och den övriga styrande majoriteten i Region Västmanland har stängt den. Det är därför den har problem med att hålla öppet – man har medvetet stängt den.

Före stängningen fanns det såvitt jag vet inga problem med att hålla öppet. Det fanns heller inga problem med kompetensförsörjning. Nu har vi däremot enorma problem med kompetensförsörjning.

De läkare och specialistsjuksköterskor som förut har jobbat med den verksamhet som finns på en akutmottagning som är dygnetruntöppen har nu valt att arbeta på andra sjukhus. De arbetsuppgifter som de är utbildade och tränade för finns inte där längre. Så nu finns det problem med kompetensförsörjning! Men det är något som den borgerliga majoriteten har skapat.

Det är väldigt välkommet att sjukvårdsministern säger att staten kan hjälpa till med resurser för att man ska kunna ha ett beredskapsperspektiv och vara beredd för både vardag och kris. Det är mycket bra. Men det allra enklaste vore om regeringen såg till att inflationssäkra statsbidragen så att regionerna inte var tvungna att skära ned vartenda år för att få budgeten att gå ihop. Det är det största problemet med välfärden just nu.

Eftersom regeringen har underlåtit att inflationssäkra statsbidragen utarmas nu regioner och kommuner. Man har satt dem på svältkur.

Vi socialdemokrater har alltid inflationssäkrade statsbidrag i våra budgetmotioner. Det har vi haft hela mandatperioden.

Vill sjukvårdsministern, om hon skulle få fortsätta efter valet i höst, satsa på riktade bidrag för beredskapssjukhus säger vi förstås inte nej till det, men det finns andra sätt som är enklare.

Köpingsborna förtjänar inte mindre vård. De förtjänar samma trygghet som andra. Låt mig vara rak och ärlig nu. Utan ett politiskt skifte i Region Västmanland kommer den stängda nattakuten i Köping inte att öppnas. Och utan ett politiskt skifte i regeringen kommer ännu fler sjukhus i Sverige tyvärr att listas som ”under avveckling”. Det behövs en annan politisk prioritering.

När viktiga behandlingar försvinner och verksamheter flyttas försvinner också förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal. När kompetensen lämnar försvagas inte bara sjukhuset utan hela vårdens kvalitet i hela regionen.

Herr talman! Ett sjukhus kan inte ha stängt på natten, eftersom de akuta sjukdomarna inte tar kväll. Ska det vara ett akutsjukhus behöver det vara öppet dygnet runt. Trygghet kan inte centraliseras till de största städerna. Den måste finnas där människor bor. Avstånd spelar roll när det handlar om akut sjukdom. När regeringen kallar Köping avvecklingshotat i sitt uppdrag till Socialstyrelsen blir det en självuppfyllande politik.

Jag beklagar beskeden från sjukvårdsministern och kan bara konstatera att om väljarna vill ha en dygnetruntöppen akutmottagning i Köping behöver de rösta på andra partier än dem som nu styr Region Västmanland.

Herr talman! Jag beklagar att jag återigen behöver påminna om att vi är i riksdagens kammare och inte i en regionfullmäktigesal. Det är mycket prat om regionpolitik och regionprioriteringar. På det temat skulle vi kunna diskutera Ljungby och Sollefteå, där interpellantens partikamrater styr och avvecklar sjukhus på riktigt och lägger ned akutmottagningar. Men jag tycker inte att vi ska ha denna diskussion här utan hålla oss till de frågor som faktiskt ska diskuteras här.

Regeringen har tagit ett stort ansvar för att förstärka regionernas förutsättningar att rusta vården stark. Vi ser också effekter av det nu, när vårdköerna har minskat med 36 procent jämfört med när Socialdemokraterna styrde landet. I oktober 2022, när makten lämnades över till oss, väntade nästan 56 000 fler än i dag olagligt länge på vård. Det här är människor av kött och blod som plågas och behöver vård.

För första gången på många år ökar också antalet vårdplatser, vilket spelar jättestor roll för att man ska kunna upprätthålla god och patientsäker vård, vara en attraktiv arbetsplats och säkra kompetensförsörjningen.

Det här är också aspekter som Socialstyrelsen har med sig i sitt uppdrag. Man ska beakta vårdplatstillgången och säkra att det finns en vårdplatstillgång i strategiskt viktiga områden i Sverige för att stärka hela landets totalförsvarsförmåga, där hälso- och sjukvården är en helt central del. Just därför har vi gett detta ganska unika uppdrag till Socialstyrelsen. Ingen annan regering har gjort något liknande för att säkra att det finns ett vårdutbud i hela landet.

Jag påminner åter om att med den organisation vi har i dag är den typ av strukturförändringar som sker i flera regioner – inte minst i flera S-styrda regioner, som Västernorrland och Kronoberg – fortfarande regionernas ansvar. Det är regionernas ansvar att säkra att invånarna får den vård de behöver och att besluta vilka sjukhus och vårdinrättningar de väljer att ha.

Herr talman! En närakut ersätter inte en dygnetruntöppen akutmottagning – lika lite som en brandsläckare kan ersätta en brandstation. Det är en helt annan funktion och en helt annan trygghet, och det ger framför allt en helt annan möjlighet att rädda liv i tid. Därför tycker jag att ministern behöver svara på det som är kärnan i denna debatt: Är Tidöregeringens linje att fler mindre akutsjukhus ska monteras ned? Eller är ministern beredd att stå upp för att akutvård ska finnas nära människor också utanför de största städerna och därmed inflationssäkra statsbidragen så att regionerna att upprätthålla akutvården?

Herr talman! Köpings sjukhus kan vara ett starkt akutsjukhus med dygnetruntöppen akut. Men då krävs politisk vilja, och den viljan saknas dessvärre; det har vi hört från regeringen här i dag. Därför är beskedet till alla som bor i KAK-området också tydligt: Bara med ett socialdemokratiskt styre i regionen och i regeringen kan nedmonteringen stoppas och tryggheten återupprättas.

En region är inte bara sin residensstad. Köping, Arboga, Kungsör och Skinnskatteberg ingår också i Västmanland och behöver närhet till en dygnetruntöppen akut, och så här ser det ut i många delar av Sverige.

Det här handlar om en ideologisk prioritering av vilken typ av sjukvård vi vill ha i Sverige. Det är ett viktigt val i höst, och vi vet vad vi kommer att jobba för.

Frågan till sjukvårdsministern kvarstår: Är Tidöregeringens linje att fler små akutsjukhus ska läggas ned, eller kommer de att få möjlighet att fortsätta ha öppet?

Herr talman! Återigen glider debatten över i regionpolitik, och jag beklagar det. Jag kommer inte att kommentera specifika funktioner och frågor i Västmanland – även om jag förstår att det fyller en funktion för att skapa content i den egna valkretsen. Jag bjuder på det.

När det gäller hur regeringen ställer sig till att säkra akutsjukvård är denna regering faktiskt den enda regering på väldigt länge som har tagit initiativ till att erbjuda regionerna möjlighet att få betalt för att säkra att de kan upprätthålla akutvårdsplatser, traumavård och andra funktioner som behövs i händelse av kris, katastrof och ytterst krig. Det handlar exempelvis om att kunna skala upp verksamheten för att hantera en masskadehändelse. Regeringen har alltså verkligen visat att vi är beredda att ta ansvar för att säkra att det finns ett vårdutbud som stärker totalförsvaret, motståndskraften och möjligheten att upprätthålla vård i hela landet.

Men ledamotens parti är inte berett att låta staten ta ett större ansvar för vården så att vårdutbudet finns kvar. Sverige har haft flera vågor av nedläggningar av akutsjukhus, och i dag har Sverige för få akutvårdsplatser. Det är också anledningen till att regeringen har gett Socialstyrelsen detta uppdrag.

Det tydliga svaret på frågan är att till skillnad från tidigare regeringar har den här regeringen tagit ansvar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.