Fortsättningen för Bromma flygplats

Herr talman! Maria Stockhaus har frågat mig hur jag avser att hantera frågan om Bromma flygplats framgent.

Regeringskansliet gav den 27 april 2021 en bokstavsutredare i uppdrag att analysera och redovisa hur driften och verksamheterna vid Bromma flygplats formellt kan avvecklas. Bokstavsutredaren redovisade sitt uppdrag den 31 augusti 2021. Rapporten har därefter skickats på remiss till och med den 20 december 2021.

Regeringen kommer att återkomma till riksdagen för att informera om hur regeringen avser att hantera de tillkännagivanden som finns.

Herr talman! Jag tackar infrastrukturministern så mycket för svaret, även om jag i ärlighetens namn kan tycka att det inte var mycket till svar.

Frågan om Bromma är en lång historia. Infrastrukturministern har varit här flera gånger och debatterat frågan med mig och andra, och den lär nog återkomma för diskussioner här i kammaren.

I grunden handlar det som jag ser det mycket om hur man ser på flyget och dess framtid. Är det här ett viktigt transportslag för svensk tillväxt och utveckling, eller är det roten till en stor del av de klimatproblem vi ser? Vi moderater har alltid värnat och kommer alltid att värna flyget. Vi ser att flyget ställer om. Förutsättningarna för att vi ska kunna flyga fossilfritt i framtiden skulle jag beteckna som mycket goda.

Flyget har drabbats hårt av pandemin. Trots det väljer regeringen att mitt i pandemin skapa osäkerhet och oreda och initiera en förtida nedläggning av Bromma, en nedläggning som skulle dra undan mattan för det svenska inrikesflygets återhämtning.

Turerna kring frågan om Bromma är problematiska. Det gavs ett beställningsuppdrag till Swedavia, som presenterade en rapport som hemligstämplades. Reaktionerna härifrån riksdagen var väldigt starka och tydliga. Det finns ett tillkännagivande från 2016 om att Bromma ska utvecklas. Men som svar på den här rapporten från Swedavia kom ytterligare ett tillkännagivande, där det framfördes att en diskussion om Brommas framtid inte kan ske förrän pandemin har klingat av och vi ser hur flygets återhämtning ser ut.

Herr talman! Detta tillkännagivande kom efter att regeringen tillsatt en utredning som var hårt styrd i sina direktiv. Det handlade om att Bromma skulle avvecklas, inte om det skulle avvecklas. Redan här hade regeringen kunnat agera på det tillkännagivandet genom att ändra direktiven eller förlänga utredningstiden, men inget av det valde regeringen att göra.

Utredningen levererades efter sommaren. Den skapade stor osäkerhet och oro. Utredaren hade inte i uppgift att titta på vilka behov som fanns av att utveckla Arlanda, men var ändå tydlig med att det finns en stor osäkerhet kring hur flygets utveckling kommer att se ut. Han var tydlig med att det kommer att försämra tillgängligheten från resten av landet. Det var också stor osäkerhet kring samhällsviktigt flyg och affärsflyg. Egentligen skulle jag säga att den här utredningen innehåller fler frågetecken än svar för dem som värnar flyget.

Att regeringen trots tillkännagivandet valde att skicka utredningen på remiss tycker vi moderater är anmärkningsvärt. Det verkar som att regeringen inte har någon som helst respekt för den majoritet som finns här i riksdagen när det gäller Bromma flygplats.

Detta agerande resulterade i att vi härifrån kammaren visade tydligt att vi saknar förtroende för regeringens hantering av den här frågan. Det blev ytterligare ett tillkännagivande.

Min kompletterande fråga till infrastrukturministern är: Tycker infrastrukturministern att regeringen i sitt agerande har respekterat demokratin och majoriteten här i riksdagen?

Herr talman! Jag kan medge att det var ett kort svar på en lång historia. Jag tror att både Maria Stockhaus och jag skulle kunna hålla en längre föreläsning om historien om Bromma, Arlanda och det svenska inrikesflyget.

Låt mig slå fast att det är viktigt att värna flyget. Flyget behövs, men flyget behöver också ställa om.

Det kanske inte riktigt framgår för dem som lyssnar på debatten och hör ledamoten Stockhaus utsagor, men faktum är att vi har satsat otroligt mycket på flyget, inte minst under pandemin. Vi har gått in med extra statliga resurser till de regionala flygplatserna och till de statliga flygplatserna. Vi har inrättat något så unikt som en allmän trafikplikt. När det kommersiella flyget lades ned och inte klarade att färdas under pandemin gick vi in med statliga pengar för att säkra flyg från Gotland till fastlandet och flyg från Norrland.

Så sent som i dag beslutade regeringen att förlänga de temporära beredskapsflygplatserna - 27 stycken - under hela nästa år för att säkerställa att det finns en flygplatsinfrastruktur.

Samtidigt har vi gett forskningspengar och utvecklingspengar till utveckling av elflyg. Heart Aerospace ser ut att ha kommit en bra bit på vägen mot att elektrifiera flyget. Naturligtvis börjar vi också att introducera biobränsle för flyget så att flyget kan ställa om.

Det är därför jag internationellt, apropå Chicagokonventionen, har drivit frågan om att förändra beskattningen av fossilt flygbränsle och fått mycket uppmärksamhet för det. På det sättet kan vi ha samma styrinstrument som vi har när det gäller fordonsdrivmedel.

I dag är det ju förbjudet att beskatta fossilt flygbränsle. Det är allt fler flygbolag som nu går in och tar ansvar, inte minst i Sverige. De tankar biobränsle, syntetiskt bränsle, fotogen eller liknande. Om vi kunde beskatta fossilt flygbränsle skulle det vara en bra drivkraft för att ställa om flyget.

Jag är i grunden teknikoptimist, och jag tycker att den här regeringen har satsat mycket på flyget i en svår tid. Detta är dock också en tid när man ska vara försiktig med att göra stora strukturförändringar utan att ha på fötterna. Det var bakgrunden till utredningen om Bromma.

Jag kan dela Maria Stockhaus uppfattning att utredningen skapade många frågetecken. Jag tycker att jag tidigare i debatten allmänt har hört att det bara är att lägga ned Bromma, men det är det inte. Det behöver göras omfattande marksanering, vilket får konsekvenser för ambulansflyg, för polisverksamhet och för annan verksamhet och andra aktörer som finns där. Magnus Perssons utredning, för vilken remisstiden snart är slut, visade med det gedigna underlag som nu finns på att det är ganska många saker som då måste hanteras.

Med anledning av att moderatledaren Ulf Kristersson nyligen öppnade upp både för en satsning på Arlanda och för en förändring där inrikesflyget skulle kunna flytta från Bromma till Arlanda - det var så jag tolkade honom - har jag varit tydlig med regeringens ambition att tillsätta en utredning om Arlanda och om hur vi ska säkra kapaciteten där. Detta är någonting som både Moderaterna och många andra från riksdagens sida har efterlyst.

Jag är väldigt mån om att lyssna på riksdagen. Jag har själv varit riksdagsledamot sedan 1994 och tycker att det är jätteviktigt att följa riksdagens intentioner i detta. Därför bereder vi nu direktiven för att titta på hur Arlandas kapacitet kan säkras och hur inrikesflyget ska kunna inrymmas där, med bra slottider och med bra möjligheter för flyg från hela landet. Samtidigt ska vi se om det är möjligt att göra det som behövs för att långsiktigt säkra Arlandas framtid och ha ett underlag som förmår att rekrytera till internationella direktförbindelser.

Jag hoppas att vi ska kunna ha bra diskussioner brett över partigränserna när det gäller flygets struktur, inte minst på Arlanda och Bromma. Jag fortsätter gärna att ha en bra dialog om detta, inte minst med Moderaterna.

Herr talman! Infrastrukturministern säger vackra ord om att respektera riksdagen, men jag kan tycka att detta inte är värt särskilt mycket när det gäller hanteringen av Bromma och hur man har hanterat de tydliga signaler som har kommit från denna kammare när det gäller hur en majoritet här ser på framtiden för Bromma flygplats.

Jag fastnade för det infrastrukturministern sa om att man inte ska göra stora strukturförändringar utan ett gediget underlag. Jag vet inte om infrastrukturministern på fullt allvar menar att den här Brommautredningen på något sätt skulle vara ett gediget underlag, med tanke på den extremt korta tid som utredaren hade på sig och de extremt styrande direktiven för utredningen. Frågan var inte om Bromma skulle läggas ned utan hur Bromma skulle kunna läggas ned.

Dessutom lyfte utredaren fram extremt många frågor som vi inte är i närheten av att ha någon lösning på. Vi kan heller inte få någon lösning på dem förrän vi ser vart flyget tar vägen när pandemin klingar av.

Herr talman! Jag reagerade också när infrastrukturministern, precis som många andra gånger, sa att flyget behöver ställa om. Jag skulle i stället säga att flyget ställer om. Att hela tiden återkomma till att flyget behöver ställa om tycker jag tyder på en viss lomhördhet när det gäller vad som faktiskt händer ute i branschen. Branschen behöver få höra att vi ser att man ställer om och inte hela tiden få påpekat att man behöver ställa om.

Jag tycker att det är helt fantastiska saker som sker inom flyget när det gäller teknikutvecklingen och den ambitionsnivå som flygbolag och flygplatser har när det gäller att skapa en fossilfri flygmarknad i Sverige. Vi i Sverige skulle verkligen kunna vara en förebild, men detta förutsätter att det finns bra infrastruktur för flyget. Elflyg kommer till att börja med att vara betydligt mindre, och det kommer antagligen att bli fler flygrörelser. Det går inte att kombinera stora och små flyg utan ordentliga marginaler, vilket är en oerhört komplex situation. Att allt samlas på Arlanda skulle kunna innebära att man hämmar utvecklingen av elflyg, för de kommer inte att få plats.

Herr talman! Jag skulle vilja komma tillbaka till frågan om hur infrastrukturministern tolkade intervjun med min partiledare i Dagens industri. Att vi, med tanke på att Miljöpartiet inte längre ingår i regeringen, ser en möjlighet att komma fram handlar om att säkra Arlandas utveckling, inklusive frågan om en ny rullbana. Där har infrastrukturministern varit mer tveksam, men vi tycker att detta är en oerhört viktig komponent.

Swedavias vd vill verkligen se en långsiktig överenskommelse när det gäller Arlandas utveckling. Detta gäller såväl själva flygplatsen som infrastrukturen till och från flygplatsen.

Det finns en alldeles utmärkt rapport från Arlandarådet som infrastrukturministern valde att lägga i någon byrålåda någonstans och som inte har fått se dagens ljus. Den skulle man kunna ta fasta på och utgå från.

Det kommer inte på tal att diskutera Brommas framtid innan det finns en oerhörd mängd överenskommelser på plats när det gäller Arlanda. År 2038 är inte så långt bort; jag tänker på miljötillstånd och annat för utvecklingen av Arlanda flygplats. Frågan är hur flygmarknaden ser ut då. Jag tror att man ska ta sig en ordentlig funderare innan man avhänder sig en så viktig del av svensk flyginfrastruktur som en citynära flygplats i huvudstaden.

Herr talman! Jag har inga bekymmer med att säga att flyget ställer om i stället för att säga att det behöver ställa om.

Jag är stolt och glad över hur flygets aktörer i Sverige agerar och hur man inom ramen för Fossilfritt Sverige - regeringens katalysator vad gäller att få branschen att utvecklas - har tagit sig an utmaningen, velat utveckla och tagit flera initiativ. Det tycker jag är bra.

Men jag arbetar också i internationella sammanhang. För inte så länge sedan var jag i Glasgow, på COP 26, och förhandlade och träffade transportministrar från hela världen. Jag vill påpeka att det är en resa kvar att göra innan det finns en uppslutning i världen kring att flyget ens ska ställa om.

Vi lyckades ändå - från att Sverige tidigare varit ensamt om att kräva förändringar var det nu närmare 22 länder som ställde upp på en deklaration om flyget. Det är bra med 22 länder, men världen innehåller väldigt många fler länder än så.

Internationellt sett - och flyget är internationellt - finns det alltså väldigt mycket mer att göra. Men Sverige har varit drivande här, och nu följer flera andra länder efter. Det är bra.

Låt mig sedan konstatera att Swedavia, som har att hantera både Bromma och Arlanda flygplatser har varit tydliga med att det inte finns marknadsmässiga förutsättningar att driva Bromma. Skälet till att man vänt sig till regeringen är att man står med betydande överkapacitet, och det är klart att det kostar att stå med väldigt mycket överkapacitet. Det är ett argument för att utreda förutsättningarna för en nedläggning av Bromma, men då ska det vara på bra grundunderlag och därför utredning. Men vi vet naturligtvis också att Arlanda har allt svårare att klara konkurrensen om internationella direktflygförbindelser.

Det växer oftare fram nya förbindelser från Köpenhamn, Berlin och Frankfurt. Jag vill inte att man i Sverige, som är ett exportberoende industriland, ska vara beroende av att från Sverige först åka till Kastrup och vidare ut i världen, utan att man även ska kunna åka ut i världen direkt från Stockholm. Men för att det ska vara möjligt krävs ett bättre passagerarunderlag på Arlanda. Genom att samla inrikes- och utrikesflyget där innebär det både att det blir bättre möjligheter att resa inom landet med snabba byten, om det nu går att göra, men också att vi får ett bättre underlag för internationella direktförbindelser. Det är också det som näringslivet för fram.

Jag kan ha all respekt, och ska ha det, för att Moderaterna inom sitt parti har lite olika uppfattningar, inte minst mellan Stockholmsregionen och övriga landet. Men jag tycker ändå att det är viktigt att vi alla partier lyssnar på vad svensk exportindustri och näringslivsföreträdare säger, och de säger tydligt: Värna nu Arlandas konkurrenskraft!

Om vi samlar verksamheten på Arlanda finns det också en möjlighet att lättare introducera biobränsle. Jag tror att 70-80 procent - jag ska ärligt erkänna att jag är lite osäker på siffran - av tankningarna sker just på Arlanda. Där finns möjlighet att introducera biobränsle. Låt oss hoppas att det blir elflyg på sikt, men resan till elflyg är ändå ganska lång just nu.

Utgångspunkten måste vara att ha bra faktaunderlag om Brommas framtid men också om hur kapaciteten på Arlanda kan säkras. Jag tycker att det nu vore läge att föra reala diskussioner om flygstrukturen framöver. Jag tror att det skulle vara uppskattat av inte minst aktörerna inom svenskt näringsliv.

Vi har bråkat om Bromma i 20-30 år. Det kanske är dags att se till att hitta en konstruktiv lösning. Det är det som jag vill arbeta för. Kan vi nå en lösning är det bra, annars får naturligtvis frågan fortsätta att hanteras av riksdag och regering.

Herr talman! Jag skulle vilja påpeka för infrastrukturministern att marknadsmässigt och affärsmässigt är två olika saker, och det Swedavia sa i rapporten var att det inte är affärsmässigt rimligt att ha kvar Bromma flygplats. Sedan är det ju ingen som har kunnat bedöma rimligheten i det, eftersom vi inte får se rapporten.

Det beror på vad som händer med flyget framöver, men Swedavia satsade ju en ansenlig summa pengar på Bromma flygplats före pandemin. Det tyder på att de hade en framtidstro när det gäller Bromma flygplats.

När det gäller näringslivet handlar det inte bara om näringslivet här i Stockholm utan om näringslivet runt om i hela Sverige, och där finns det väldigt många som efterlyser bra förbindelser till Stockholm och värnar Brommas framtid för att kunna ha bra tillgänglighet till Stockholm.

Jag delar infrastrukturministerns syn, herr talman, på en internationell beskattning av flygbränsle. Det är glädjande att det är fler länder som är inne på samma linje som Sverige.

För oss moderater är det viktigt att vi beskattar utsläppen. Tyvärr har vi i Sverige en flygskatt som i stället beskattar resande. Detta kombinerat med regeringens inställning till flyget i allmänhet är enligt branschen det som framför allt påverkar huruvida vi får direktlinjer till och från Stockholm eller om flygbolagen väljer Köpenhamn och Kastrup eller någon annan flygplats i Europa för sina direktlinjer. Det har varit en debatt om detta och vår svenska flygskatt, som tas som ett tecken på att vi helt enkelt inte vill ha flyg till och från Sverige.

Med detta, herr talman, vill jag önska infrastrukturministern en god jul och hoppas att infrastrukturministern får möjlighet att koppla av. Jag vill också passa på att önska herr talmannen och övrig personal här i kammaren en riktigt god jul.

Herr talman! Jag är glad över att Maria Stockhaus refererar till det jobb som vi gjorde i processen med Arlandarådet och också den Brommautredning som Anders Sundström höll i tidigare. Det var bra underlag, men för dem som följer debatten tycker jag ändå att det är på sin plats att ställa frågan vad som har hänt sedan dess.

Till och med före pandemin hade vi en debatt om flygskam. Väldigt många i Sverige lät faktiskt bli att flyga och valde andra alternativ, för man tyckte inte att flyget tog sitt klimatansvar. Där har mycket hänt. Inte minst i Sverige har flygets aktörer äntligen vänt och gör stora insatser för att ställa om.

Sedan kom en pandemi som innebar - om citatet från Trafikverkets rapport stämmer - att i princip allt reguljärt flyg mellan länder upphörde. Jag tror att vi måste vara medvetna om att vi har haft en situation där flyget i princip stod helt stilla. Det är klart att det skapar helt andra förutsättningar, inte bara för flygbolagen utan också för flygplatser och för svensk flyginfrastruktur. Det är skälet till att vi har fått gå in och göra väldigt stora insatser. Men det innebär att det fortfarande tar lång tid innan flyget kommer att återhämta sig, om ens någonsin.

Ericssons vd har sagt att de kommer att dra ned på sina resor med ungefär 50 procent, därför att de kommer att arbeta digitalt i stället. Vi åker inte över dagen till Bryssel, Frankfurt eller München, utan vi har digitala konferenser. Därför tror jag att alla inser att vi står inför ett läge där affärsflyget sannolikt kommer att minska ordentligt i volym, och det säger IATA och det säger alla flygets bedömare. Då måste vi fundera på om det är smart att upprätthålla dubbel kapacitet i Stockholmsregionen med de kostnader som det kommer att få i form av flygplatsavgifter för flygbolagen. Det blir en ack så dyr avgift också för flygets aktörer.

Jag tror att det är rationellt och smart för flyget att samlas på Arlanda. Men jag kommer naturligtvis att föra en bra dialog, hoppas jag, med partier i riksdagen om hur vi gemensamt kan hitta en överenskommelse om flygets struktur framöver.

Jag önskar också Maria Stockhaus en riktigt god jul och en fin ledighet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.