förtroendet för utbildningen i försvaret

Interpellationsdebatt 11 maj 2001

Protokoll från debatten

Anföranden: 6

Anf. 1 OLLE LINDSTRÖM (M)

Herr talman! Cecilia Magnusson har frågat mig varför regeringen inte utsträckt höjningen av garanti- ersättningen till att omfatta samtliga 480 dagar i för- äldraförsäkringen. Föräldrapenning utges till båda föräldrarna under sammanlagt 450 dagar och kan tas ut till dess barnet fyller åtta år eller avslutar sitt första skolår. Under 360 dagar motsvarar ersättningen förälderns sjukpen- ninggrundande inkomst, och under 90 dagar motsva- rar ersättningen garantinivån 60 kr per dag. För för- äldrar som saknar inkomst, har låg inkomst eller inte uppfyller kvalifikationskraven inom försäkringen motsvarar föräldrapenningen garantinivån. Fr.o.m. nästa år kommer föräldrapenning att utges under sammanlagt 480 dagar, varav 390 dagar enligt sjukpenninggrundande inkomst. Regeringen har i vårpropositionen föreslagit att garantinivån för dessa 390 dagar höjs i flera steg för att den 1 januari 2004 uppgå till 180 kr per dag. Regeringens bedömning är att förlängningen av föräldraförsäkringen med en månad tillsammans med höjningen av garantinivån gör föräldraförsäkringen till en mycket bra försäkring. Försäkringens kon- struktion med ersättning för inkomstbortfall och att reservera tid för båda föräldrarna är viktig i regering- ens arbete för jämställdhet. Den utsträckta tiden med föräldrapenning ger föräldrar en reell möjlighet att kombinera förvärvsarbete med föräldraskap. De 90 garantidagarna är annorlunda till sin ka- raktär. Den ersättning som utgår för dessa dagar är lika för alla och ersättningen utgår inte efter inkomst- bortfallsprincipen. Dessa dagar är särskilt viktiga genom den rätt till ledighet som är knuten till dagar- na. Jag vill i detta sammanhang framhålla att garanti- dagarna också skiljer sig från de övriga föräldrapen- ningdagarna genom att man kan välja nivå på ersätt- ningen. När en förälder arbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid kan föräldern välja att ta ut för- äldrapenning på hel, tre fjärdedels, halv eller en fjär- dedels nivå. Riksdagen har också nyligen beslutat om införande av ny förmånsnivå i föräldraförsäkringen och motsvarande rätt till ledighet. Den nya nivån motsvarar en åttondels förmån och träder i kraft den 1 januari 2002. Med den nya för- månsnivån kan en förälder arbeta högst sju åttondelar av normal arbetstid och samtidigt få ersättning för garantidagarna. Detta innebär att en förälder kan använda garantidagarna som ersättning vid arbetstids- förkortning. En förälder som minskar sin arbetstid med en timme om dagen kommer i princip att kunna få sin inkomstförlust ersatt genom att ta ut föräldra- penning motsvarande hel garantinivå. Regeringens arbete inriktas nu på att öka rättvisan och sysselsättningen i samhället. Utgångspunkten för förslagen i vårpropositionen har varit omtanken om dem med sämst ekonomiska förutsättningar. De för- delningspolitiska avvägningarna har således varit avgörande för regeringens förslag. Den höjda garan- tinivån för de 390 föräldrapenningdagarna innebär framför allt en förbättring för dem med sämst ekono- misk situation, bl.a. föräldrar som har en svag ställ- ning på arbetsmarknaden och studerande föräldrar.

Anf. 2 BJÖRN VON SYDOW (Försvarsminister)

Herr talman! Jag skulle gärna vilja tacka statsrådet Thalén för svaret på min fråga om varför man inte har höjt garantiersättningen i föräldraförsäkringen samtli- ga de 480 dagarna. Tyvärr, herr talman, tycker inte jag att jag har fått svar på den frågan. Jag tycker per- sonligen att det är ganska förvånande att statsrådet valt att inte svara på denna ganska självklara fråga som också kan vara mycket viktig för många föräld- rar i utsatta situationer. Äntligen har vi ju här i riksdagen kommit överens om att höja garantinivån i föräldraförsäkringen. De borgerliga partierna har länge försökt att få till stånd en höjning av garantinivån men mötts av ett kompakt motstånd från regeringen och de samverkande parti- erna. I stället för att värna de sämst ställda föräldrarna har man först prioriterat utökningen av föräldraför- säkringen med en månad till dem som har ersättning över garantinivån. Detta tycker vi moderater är fel prioritering. Nu kan man tro att regeringen tänkt om, men ty- värr är det bara delvis. En förälder som inte omfattas av föräldraförsäkringen utan är hänvisad till garanti- nivån - man kan t.ex. vara arbetslös, studerande eller egenföretagare utan försäkring - med ett barn som är 13 månader har endast 40 kr och 20 öre per dag att försörja sig och sitt barn på när skatten är dragen vid en ersättning på 60 kr per dag. Är det rättvist, måste jag fråga statsrådet Thalén, att man, när barnet är 13 månader, ska behöva vara hänvisad till en sådan er- sättning? Även om man jobbar är den här ersättningen långt under minimiersättningen för timarbete inom de flesta yrken. Jag ser att Björn Rosengren har kommit in i kammaren. Han kan kanske kommentera det i andra interpellationsdebatter. Man kan inte leva på 40 kr i timmen efter skatt. Är det en rättvis bedömning av värdet att ta hand om sina små barn med en ersättning på 40 kr och 20 öre? Det är de mest utsatta jag talar om här, herr talman. Jag tycker att det är de som ska ha mest stöd från samhällets sida. På mig verkar det som om regeringen inte vill se detta problem. Eller har jag missuppfattat den inställningen? I dag diskuteras höjningen i föräldraförsäkringen. Taket diskuteras högt, brett och ljudligt i tidnings- spalter. Men garantinivån har gått ganska ljudlöst förbi. Jag skulle vilja fokusera på denna fråga. Nu tror jag att det finns en lösning. Statsrådet sä- ger ju i sitt svar att man vill inrikta regeringens arbete på att öka rättvisan i samhället. Och det behövs verk- ligen en ökad rättvisa när det gäller barn till föräldrar i en utsatt ekonomisk situation.

Anf. 3 OLLE LINDSTRÖM (M)

Herr talman! Det handlar naturligtvis alltid om en avvägning. Vi vet att också Moderaterna och Cecilia Magnusson gör den avvägningen. Nu är det väldigt populärt att diskutera garantinivån, men i andra sam- manhang handlar det i stället väldigt mycket om att dra ned på de områden som rör barn och föräldrar. Min inställning är denna. När beslutet i riksdagen verkställs har vi 13 månaders föräldraförsäkring, dvs. 13 månaders inkomstrelaterad ersättning. Vi höjer också garantinivån för dem. Sedan har vi tre månader därefter, och de är lika för alla. Det är klart att det är en avvägning om man kan höja ytterligare för alla, men jag menar att den kostnad som detta medför måste vägas i förhållande till andra viktiga insatser man gör just för föräldrar. Det hindrar inte att man kan återkomma i ett sena- re skede när man ska göra nya prioriteringar. I vår- budgeten och i förslaget som rör föräldraförsäkringen i den här omgången valde vi att också höja ordentligt för kommande år. Det innebär att vi tar ett steg nu, och därefter ytterligare ett för att, som framgår av mitt svar, komma upp till 180 kr per dag år 2004. Min grundläggande inställning är den - och den kommer naturligtvis att vägleda mig i kommande prioriteringar - att jag vill fortsätta att bygga ut för- äldraförsäkringen i första hand till 15 månader. Det innebär en inkomstrelaterad ersättning i 15 månader, och det innebär naturligtvis också en förlängd högre garantinivå för motsvarande 15 månader. Det utrym- met har vi inte ännu, men det är min politiska ambi- tion att skapa ett sådant ekonomiskt utrymme att det blir möjligt. Det är också ett ställningstagande som Socialdemokraterna har gjort på sina partikongresser.

Anf. 4 BJÖRN VON SYDOW (Försvarsminister)

Herr talman! Det är avvägningar och prioritering- ar som gäller. Jag förstår statsrådets inställning till en viss del. Nu talar statsrådet Thalén om att man siktar mot 15 månaders föräldraförsäkring för dem med ersättning från föräldraförsäkringen, inte för dem med garantinivån. Det är det frågan gäller. Varför satsar man på dem som har möjlighet att försörja sig på 40 kr och 20 öre per dag? Varför inte satsa på de svagaste i samhället? Varför inte i första hand ta samtliga 480 dagar i för- äldraförsäkringen? Statsrådet nämnde att det ofta gäller att dra ned. Jag ska belysa vårt förslag, "Låt föräldrarna bestäm- ma!". Vi kopplar ett barnkonto efter föräldraförsäk- ringen. Man kan ta ut 20 000 kr per år, totalt 40 000 kr. Som föräldrar kan man när man vill vara hemma längre med sina barn få ut en ersättning på 167 kr per dag i 120 dagar. Det motsvarar efter skatt ungefär 250 kr, och det är väl en schyst timersättning i de flesta yrken. I vissa yrken är det en mycket bra timersättning. Det är det här frågan gäller. Varför vill inte stats- rådet och regeringen öka rättvisan för alla? Det vikti- gaste, tycker jag, är att de som är sämst ställda i sam- hället faktiskt får en möjlighet att utöva sitt föräldra- skap på ett bra sätt. Det är dem vi måste värna om. Jag skulle vara tacksam om statsrådet lite närmare kunde beröra den fråga som gäller de föräldrar som inte har någon inkomst att falla tillbaka på. Hur ska de på ett bra sätt kunna försörja sig och sina barn medan de är hemma och tar hand om dem?

Anf. 5 OLLE LINDSTRÖM (M)

Herr talman! Jag vet inte om Cecilia Magnusson och jag missförstår varandra. I argumentationen som Cecilia Magnusson ger får man intrycket att garanti- nivån inte kommer att bli 180 kr per dag. Det är ju det som är min poäng. Det kommer att bli 180 kr per dag i garantinivå för 13 månader. Enligt min och Social- demokraternas uppfattning ska detta byggas ut till att omfatta 15 månader när vi får ett sådant ekonomiskt utrymme. Vi följer den tid som inkomstrelaterad ersättning erbjuder. Sedan finns det en poäng som jag tycker att Ceci- lia Magnusson tappar bort. Den poängen har oerhört många unga människor lyft fram. Det är fördelen av att kunna kombinera studier med ett senare arbete och att kunna kombinera arbete, familj och barn för både unga kvinnor och unga män. Föräldraförsäkringens konstruktion är otroligt viktig för att skapa det stödet. Inte minst nu när vi tillhör och diskuterar inom ramen för den europeiska gemenskapen kan jag i det här sammanhanget nämna att av alla de förmåner som finns i det svenska samhället till nytta för våra med- borgare är nog föräldraförsäkringen den som de allra flesta övriga länder lyfter fram som den strategiskt viktigaste. Det gör man därför att den är kopplad till inkomstbortfallsprincipen och samtidigt - och det menar jag är viktigt - till en rimlig garantinivå som också följer med inkomstbortfallsprincipen.

Anf. 6 BJÖRN VON SYDOW (Försvarsminister)

Herr talman! Kan jag tolka statsrådet Thalén så att de 90 garantidagarna längre fram ska tas bort, efter- som statsrådet inte diskuterar frågan om de 90 dagar- na med en ersättningsnivå på 60 kr per dag? Det mot- svarar ju inte ens en schyst timlön. Jag kan tänka att det är en bra utveckling att ta bort en ersättning som egentligen inte ger något stöd till de föräldrar som lever på den och att utöka föräldraförsäkringen. Det är i så fall en bra utveckling. Det skulle jag gärna vilja att statsrådet svarade på. Så till det här med att kombinera arbete med att vara småbarnsförälder. Det är viktigt och angeläget att vi arbetar för detta. I det sammanhanget skulle jag gärna vilja ha statsrådet Thaléns kommentar till den incident vi hörde talas om strax före den 1 maj. Ett fackförbund - jag tror det var Byggnads - vägrade att skriva avtal med Skanska om att höja ersättningsni- vån i föräldraförsäkringen och om att arbetsgivaren skulle betala upp till 80 % av arbetsinkomsten när någon var hemma och tog hand om barn. Man vägra- de att gå med på en sådan överenskommelse. Är det ett bra sätt att kombinera föräldraskap och arbete, eller finns det andra sätt att göra det? Jag tror att det är viktigt att vi uppmuntrar arbetsgivare att vara med i processen och underlätta för föräldrar att vara föräldralediga. Från samhällets sida är det vikti- gaste att faktiskt stötta dem som har sämst förutsätt- ningar.

den 26 april

Interpellation 2000/01:419

av Olle Lindström (m) till försvarsminister Björn von Sydow om förtroendet för utbildningen i försvaret

Det är nu uppenbart att försvarsbeslutet från våren 2000 inte ryms inom den i förväg beslutade anslagsramen. På samma sätt som efter 1996 års försvarsbeslut har nya "svarta hål" blivit offentliga.

Beslutsunderlaget hade stora brister och de politiska förändringarna av utbildningsplattformarnas lokalisering har bidragit till ökade kostnader.

Försvarsmaktens ekonomiska underskott har nu lett till att utbildningsproduktionen drabbas av stora nedskärningar och därmed ambitionssänkningar.

Samtliga verksamhetsställen har fått spardirektiv som ofelbart leder till försämringar av utbildningen för de totalförsvarspliktiga.

Eftersom de fasta kostnaderna är höga får de framtvingade besparingarna mycket stora och negativa konsekvenser. Enligt de uppgifter jag inhämtat finns det förband och flottiljer där besparingarna uppgår till 40@50 % av den del som är påverkbar. Detta är enligt min mening inte acceptabelt.

Samtidigt pågår, eller planeras, miljardinvesteringar där realismen i dessa kraftfullt måste ifrågasättas. Investeringar i nya JAS-flottiljer, investeringar i den nya helikopterorganisationen samt flyttningen av Swedint från Almnäs till Kungsängen är tre exempel, men det finns fler.

Även om inte investeringar i mark och anläggningar belastar verksamheten direkt så ökar ändå den årliga kostnaden. Å andra sidan är det utmanande att dessa investeringar, ett uppenbart slöseri med skattebetalarnas pengar, kan göras obehindrat samtidigt som förbandsverksamheten åläggs besparingskrav av sådan omfattning att det blir förödande för utbildningsresultat och övrig verksamhet.

Utvecklingen inom försvarsmakten är destruktiv för samtliga anställda. Efter flera år av besparingar, nedläggningar och omflyttningar trodde nog de flesta att nu vänder det. Tyvärr blev det inte så, osäkerheten består. Anställda frågar: Vad är det för mening att genomföra investeringar som vi inte har resurser att använda?

Därför vill jag fråga försvarsministern:

Vilka åtgärder ämnar försvarsministern vidta för att återskapa en förtroendeingivande utbildningsproduktion inom försvarsmakten?