Försvar mot ballistiska robotar

Herr talman! Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta så att Sverige blir delaktigt i ett gemensamt försvar av vårt närområde mot ballistiska robotar samt om svensk delfinansiering av sådan förmåga är aktuell.

Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Mot bakgrund av den försämrade säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde ökar betydelsen av att stärka bi- och multilaterala försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. Sverige är militärt alliansfritt.

Tillsammans med en rad andra vapensystem är ballistiska robotar en del av den hotbild som det svenska försvaret ställs inför. Hotet från ballistiska robotar kan därför inte ses isolerat utan måste ses i ett bredare operativt sammanhang. Detta ställer krav såväl på utvecklingen av ett starkt svenskt luftförsvar som på olika typer av skyddsåtgärder för att skapa uthållighet och redundans.

I vårändringsbudgeten för 2017 tillfördes 500 miljoner kronor för satsningar på det svenska försvaret. Regeringen har tillsammans med Moderaterna och Centerpartiet den 16 augusti enats om att utöver de satsningar som genomförs som ett resultat av försvarsuppgörelsen 2015 och överenskommelsen om vårändringsbudgeten för 2017 förstärka det svenska försvaret ytterligare. Från och med 2018 ska därför ytterligare 2,7 miljarder kronor per år tillföras för att stärka den militära förmågan och förmågan inom totalförsvaret.

Luftvärn är en väsentlig förmåga för Sveriges säkerhet. Anskaffning av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd inleds under innevarande period och fullföljs under kommande försvarsbeslutsperiod, 2021-2025.

Det svenska försvaret stärks samtidigt som våra internationella samarbeten fortsätter att utvecklas. Någon svensk delfinansiering av ett gemensamt försvar med verkansdelar mot ballistiska robotar är dock inte aktuell.

Herr talman! Tack, försvarsministern, för det svar som ändå gavs! I december 2014 mottog försvarsministern en utredning som bar namnet Luftförsvarsutredningen 2040. Det var en utredning som var parlamentarisk och som hade jobbat under lång tid.

I en bedömningsruta som finns i utredningen på s. 287 skrivs följande: Konventionella ballistiska robotar och kryssningsrobotar utgör redan i dag men i allt högre utsträckning 2040 ett så pass allvarligt hot mot såväl luftförsvaret som övriga Försvarsmakten och landet att detta hot måste beaktas.

Lite längre ned fortsätter man, också i bedömningsrutan: Sverige kommer att behöva samverka med andra stater för att skapa ett skydd mot konventionella ballistiska robotar och avancerade kryssningsrobotar. Ett aktivt skydd kan endast uppnås genom internationellt samarbete, till exempel för att kunna upptäcka och bekämpa inkommande robotar.

Herr talman! I utredningen satt representanter för det socialdemokratiska partiet. Det är tre stycken riksdagsledamöter som samtidigt var medlemmar av försvarsutskottet: Anna-Lena Sörenson, Peter Jeppsson och Eva Sonidsson. Ingen av dessa ledamöter har inlämnat någon reservation eller något särskilt yttrande där man invände mot utredningens slutsatser. Faktum är att den i utredningen också sittande vänsterpartisten, Torbjörn Björlund, inte heller reserverade sig mot slutsatserna.

Jag förstår det nu som att statsrådet inte är beredd att låta Sverige samverka med andra länder kring ett sådant här försvar mot ballistiska robotar. Då blir min fråga: Vad är argumentationslinjen för försvarsministern? Har kärnvapenavskräckningen i världen totalt sett minskat de senaste tre åren? Eller gör Sverige nu anspråk på att helt på egen hand bygga upp ett missilförsvar mot ballistiska robotar och kryssningsrobotar?

Herr talman! Jag vill särskilt understryka det som sas i mitt interpellationssvar här tidigare: "Luftvärn är en väsentlig förmåga för Sveriges säkerhet. Anskaffning av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd inleds under innevarande period och fullföljs under kommande försvarsbeslutsperiod."

Det är ett konstaterande som jag tycker är viktigt att framhålla i det här sammanhanget. Jag ska inte gå in i någon diskussion om kriterier. Det är frågor som i så fall sköts av de myndigheter som är ansvariga i sammanhanget.

Man kan naturligtvis välja olika nivåer på hur man samarbetar. Jag kan nämna ett projekt som heter Nimble Titan som är ett multinationellt forum under amerikansk ledning vars verksamhet syftar till att gynna kunskaps- och informationsutbyte avseende integrerade luft- och missilförsvarsfrågor. Fokus för den dialogen ligger på politisk och militärstrategisk nivå, och arbetet bedrivs bland annat genom seminarier och spel. Utgångspunkten är fiktiva motståndare i en situation tio år in i framtiden.

Syftet med vårt deltagande i Nimble Titan är att inhämta information och bygga upp en policy och militärkompetens rörande integrerat luft- och missilförsvar. Särskild vikt läggs vid att testa samarbetsformer samt att inhämta kunskap om till exempel folkrättsliga frågor. Sverige ska inom ramen för Nimble Titan verka för transparens i robotförsvarsfrågor.

Fokus för det svenska deltagandet är att utveckla förståelse och kunskap om politiska likaväl som militära konsultations- och samarbetsmekanismer och planering av integrerat luft- och missilförsvar vid en annalkande krissituation. Särskild vikt läggs vid frågor avseende strategisk kommunikation i sådana situationer och också vid att utveckla förståelsen för det svensk-finska försvarssamarbetet.

Som jag inledde mitt inlägg med att säga kommer vi att förnya det medelräckviddiga luftvärnssystemet. Där har vi rb 97 Hawk, och det är det som ska ersättas. Det här är en prioriterad fråga under den tid som nu kommer framöver. Vi får väl återkomma till kompetensfrågor i det sammanhanget.

Herr talman! Det är alldeles utmärkt att Sverige deltar i studiecirklar om folkrättsliga problem som hör samman med missil- och robotförsvar. Men ingenting av det som försvarsministern säger leder väl kammaren till att tro att det där kommer att utvecklas till något verkligt försvar mot dessa mycket farliga vapen.

Jag måste ställa frågan till försvarsministern: Har Peter Jeppsson, Eva Sonidsson och Anna-Lena Sörenson kommit till felaktiga slutsatser när de skriver det de gör i luftförsvarsutredningen? Var Peter Hultqvist som dåvarande ordförande i försvarsutskottet och gruppledare för den socialdemokratiska kommittén helt okunnig om vad ledamöter från hans parti tyckte och tänkte och skrev i den här utredningen?

Herr talman! Jag uppfattar att försvarsministern menar att ett medelräckviddigt luftvärn kommer att utgöra ett tillräckligt skydd mot ballistiska robotar som från rymden närmar sig svenskt territorium. Har jag uppfattat det rätt på den punkten, försvarsministern? Ska Sverige bygga ett eget missilförsvar, och kommer de drygt 2,7 miljarder per år som försvarsministern nu hänvisar till efter den senaste uppgörelsen att räcka för att bygga ett effektivt skydd mot ballistiska robotar och kryssningsmissiler?

Herr talman! För det första har Widman inte rätt i beskrivningen av ekonomin kring upphandlingen av ett medelräckviddigt luftvärnssystem. Det ligger redan en hel del pengar i befintlig budget. De 2,7 miljarderna ska också användas till en hel del andra saker.

När det sedan gäller den här typen av frågor vill jag upprepa att det jag sa väldigt tydligt var att man väl får återkomma till vilka kriterier som gäller för den här upphandlingen i ett senare skede och vilka förmågor som i så fall ingår i det här sammanhanget. Jag tänker inte gå vidare i den diskussionen i dag av skäl som är tydligt förklarliga.

Svar på interpellationer

Det räcker för mig att i dag konstatera att vi ska göra en upphandling av ett medelräckviddigt luftvärnssystem och att den processen ska påbörjas i närtid. Det krävs också ett bemyndigande från Sveriges riksdag för att detta ska kunna genomföras.

Sedan får vi återkomma i ett senare skede med kriterierna för eventuella förmågor i det här sammanhanget. Widman behöver inte göra någon ytterligare tolkning än exakt det som jag säger i nuläget. Sedan får vi återkomma med ytterligare information i ett senare skede.

Ett gemensamt robotförsvar ställer helt andra krav också säkerhetspolitiskt och vidgar begreppen en hel del när det gäller ett sådant ställningstagande. Det är sådant man i så fall måste värdera i en betydligt bredare kontext än vad vi kan göra här i kammaren i dag.

Jag vill alltså understryka att ett gemensamt försvar med verkansdelar mot ballistiska robotar inte är aktuellt som det ser ut i nuläget.

Herr talman! Det är helt uppenbart att Peter Hultqvist underkänner sina socialdemokratiska kollegors bedömningar i Luftförsvarsutredningen 2040 där man var enig. Men jag vill till protokollet anmäla, herr talman, att jag helt delar utredningens slutsatser: Det finns inga som helst möjligheter för Sverige att på egen hand bygga upp ett fungerande försvar mot ballistiska robotar. Detta har alla länder som är i Sveriges storlek insett för länge sedan. Inget annat nordiskt land och inget land av vår storlek ute i Europa försöker på egen hand att bygga den här formen av förmågor. Det kräver samarbete.

Jag är glad och nöjd över att en offentlig utredning mycket tydligt har konstaterat detta, och jag förstår försvarsministerns svar som att vi svenskar, vi som bor här i vårt land inte, vare sig direkt eller indirekt, kommer att omfattas av något missilförsvar.

Herr talman! Allan Widman får naturligtvis stå för sina egna slutsatser i det här sammanhanget, och man kan dra iväg långt i de här arrangemangen. Tekniskt samarbete när det gäller den här typen av produkter och den här typen av förmågor är väl en sak. Sedan beror det på vad man lägger i ordet "gemensamt" och vad det sedan i ett utvecklat skede leder till för typ av förpliktelser och vad det omfattar.

Det finns många frågor som man måste kunna ge ett svar på när man använder den här typen av begrepp. Men tekniskt sett och produktutvecklingsmässigt sett är det här kompetenser som vi måste tillföra oss i ett internationellt samarbete men också på en internationell marknad. Det är inget konstigt med det. Sedan är det fråga om vad man lägger i begreppet "gemensamt försvar" och vad man i det yttersta drar ut det till för konsekvenser.

Det jag har försökt säga är att det kanske inte är helt enkelt att bara säga rakt av: Nu går vi in i ett gemensamt robotförsvar.

Jag har gett mitt svar här i interpellationsdebatten, och det är det som gäller för regeringens del.

Överläggningen var härmed avslutad.