Försämrad postutdelning i glesbygden

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Lotta Finstorp har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att avvisa Postlagsutredningens förslag om förminskad postgång till glesbygden.

2015 års postlagsutredning föreslår i sitt delbetänkande Som ett brev på posten (SOU 2016:27) att kravet på övernattbefordran ersätts med ett krav på befordran över högst två arbetsdagar, det vill säga tvådagarsbefordran. Man ska alltså acceptera att det ibland tar lite längre tid än en dag för ett brev att komma fram. I slutbetänkandet Till sista utposten (SOU 2016:54) föreslås bland annat att samhällsuppdragets omfattning bör förtydligas i de delar som avser undantag från femdagarsutdelning och var utdelning av postförsändelser ska ske. Ingenstans föreslås dock en förminskad postgång specifikt för glesbygden, som Lotta Finstorp antyder.

Digitaliseringen av samhället innebär bland annat att vi ändrat våra kommunikationsmönster, vilket ger minskande brevvolymer och ökad efterfrågan på snabbt bredband. Det gäller i stort sett i hela världen. Postmarknaden är en marknad i förändring, och det påverkar alla som använder sig av posttjänster men också de företag som verkar på marknaden. Postnord AB är inget undantag. Postnord AB:s dotterbolag Postnord Group AB är utsett av Post- och telestyrelsen (PTS) att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten i hela Sverige. Det innebär att Postnord ansvarar för en effektiv postservice i hela landet. Staten kräver att Postnord både ska ansvara för den samhällsomfattande posttjänsten och bedriva lönsam verksamhet. Den som är utsedd att tillhandahålla den samhällsomfattande tjänsten måste ha en rimlig möjlighet att utföra uppdraget. I dag är Postnord det enda företag som kan tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten.

Eftersom det är regeringens avsikt att säkerställa att det fortsatt kommer att finnas en posttjänst av god kvalitet i hela landet, som är kostnadseffektiv och i så stor utsträckning som möjligt motsvarar hushållens och företagens behov, ser vi att postlagstiftningen behöver förändras. Det behöver också vara tydligt för alla som använder sig av posttjänster och verkar på postmarknaden vilka regler som gäller. Därför planerar regeringen bland annat att lämna en proposition om ändringar i postlagen. Jag hoppas att kunna lämna den till riksdagen nu under våren.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Att veta att posten kommer fram till rätt mottagare och i rätt tid är en grundläggande trygghet för oss alla. Att som företagare kunna leverera till sina kunder tryggt och säkert är, liksom att kunna lita på att försändelser kommer fram, av största vikt för den som driver företag.

En av anledningarna till att jag har skrivit interpellationen är en upprörd Facebookdiskussion i min hemkommun Flen. Den vittnar om post som inte kommer fram, brev som kommer till grannen i stället etcetera. Rubriken för interpellationen är Försämrad postutdelning i glesbygden. Men den kunde lika gärna ha varit Försämrad postutdelning i hela landet. Jag är mycket oroad över vad som händer.

Ministern tar upp utredningen som heter Till sista utposten. Den har också lett till större oro ute i landet. Där finns bland annat förslag om en del försämringar. Det gäller bland annat övernattbefordran, som ministern tar upp, och slopad femdagarsutdelning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Danmark slopade man kravet på övernattbefordran i juli 2016. Ändå har den dåliga ekonomin för Postnord i Danmark fortsatt. Att införa kvalitetsförsämringar genom slopad övernattbefordran och slopad femdagarsutdelning är ett försök att hyfsa siffrorna för verksamheten i Danmark. Effekterna för svensk landsbygd och svenskt företagande kommer att bli väldigt stora om det genomförs. Propositionen har inte kommit än. Men vi kommer att försäkra oss om att den har hela Sveriges befolkning och företagare i fokus.

Det jag vill fokusera på i dag är problemen här och nu. Under hösten 2016 accelererade postproblemen. Nu går det inte en dag utan att adressater berättar om kallelser till läkare som inte kommer fram, fakturor som inte betalas i tid därför att de inte kommit fram och företag som har stora problem i relationen kund och leverans.

Svenska folket är djupt missnöjt med postutdelningen. Det vittnar Aftonbladet Inizios undersökning om, där hälften av svenskarna saknar förtroende för företaget, och en lavin av klagomål har nått såväl Postnord som Post- och telestyrelsen. Aldrig någonsin har så många klagomål om Postnord kommit in till PTS som under 2016. Det skriver de själva. Antalet klagomål som kommit till PTS har tredubblats jämfört med året innan.

Försenade, trasiga och försvunna brev tycks enligt klagomålen vara något som förekommer dagligen. Ibland händer det att människor får köra flera mil för att hämta sin post. Det är dåligt ur miljösynpunkt men också för människors vardag. Det har berott på att Postnord har vägrat att dela ut den men också på hur Postnord drar in posten i områden man anser har för trånga brevinkast. Även Postnords egen statistik visar att antalet klagomål har ökat under de senaste månaderna.

I dag kan vi höra på SVT:s nyheter att PTS har gjort tillsynsbesök under hösten på åtta av Postnords utdelningskontor runt om i landet. Bristerna kvarstår trots att man har försökt att åtgärda dem.

Även maskinsorteringen brister. I Sundsvall får vissa mottagare fel post varje dag på grund av felsortering. I Kungälv har det förekommit att all post på en brevbärarrunda har försvunnit, och i Gävle måste posten ibland sorteras om manuellt. Det som är oroande är att varken Postnord eller PTS tror att det kommer att bli en förbättring när det gäller kvalitetsproblemen.

Det finns många frågor som jag vill ställa till ministern i dag angående detta. Vad är det som händer? Varför har kvaliteten försämrats radikalt den senaste tiden? Hur avser ministern att åtgärda bristerna, så att invånarna återfår förtroendet för posten? Vad innebär postens samhällsansvar?

Fru talman! Interpellationen ger en utmärkt chans att diskutera den problematik som råder på operativ nivå. Det handlar om hur Postnord fungerar gentemot överenskommelser och kontrakt och hur PTS sköter uppdraget. Allt ansvar hamnar naturligtvis i knäna på statsrådet.

På PTS hemsida kan man läsa om PTS mål. Man kan då konstatera att målen är långsiktig konsumentnytta, långsiktigt hållbar konkurrens, effektivt resursutnyttjande och säker kommunikation. På samtliga punkter anser jag i detta fall att PTS misslyckas med att uppfylla målen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man kan läsa på Postnords hemsida. Det är två ord: Vi levererar. Det är ett hån, statsrådet. Sedan fortsätter Postnord: Vi säkerställer postservicen till privatpersoner och företag i Sverige och Danmark.

Statsrådet hänvisade till den samhällsomfattande posttjänsten. Vi kan konstatera hur det är på marken. Jag ansluter mig gärna till min kollega. I min valkrets, Jönköping, har jag inte enbart stött på protester via Facebook och så vidare. I verkliga livet får företagare inte sina beställda varor. Information om läkartider kommer fram för sent. Fakturor kommer inte i tid. Det kan resultera i att den som är skyldig pengar inte hinner betala i tid och därmed riskerar att få negativa poäng hos Upplysningscentralen. Det är en av de väldigt allvarliga konsekvenserna. Jag ska inte ta upp allt som både medborgare och företag har råkat ut för.

Anledningen till min intervention är att interpellationen berör alla dessa bitar. Jag vill gärna höra hur statsrådet tänker hantera situationen - konkret. Vilka krav ska statsrådet rikta så att saker och ting börjar fungera? Både PTS och Postnord skriver att de är där för att uppfylla ett antal mål. De målen uppfylls inte. Därmed är min bedömning att man bryter ett kontrakt. Det måste naturligtvis medföra konsekvenser.

Då vill jag fråga: På vilket sätt tänker statsrådet agera? Det handlar inte om att passivt sitta och avvakta att någonting ska inträffa. Vilka initiativ kommer att tas för att påpeka det olämpliga i detta? Det handlar också om att vidta de åtgärder som krävs för att förtroendet för Postnord och även PTS ska återställas.

Fru talman! Jag ska säga tack först och främst till min kollega Lotta Finstorp, som har väckt den här viktiga interpellationen. Som tydligt framgår handlar det inte bara om Sörmland eller om Jönköping. Jag skulle tro att det handlar om stora delar av Sverige. Jag förutsätter självklart att statsrådet personligen känner till den växande oro som faktiskt finns i stora delar av landet, inte minst utanför storstäderna, vad gäller den försämrade postservicen.

För oss lagstiftare i Sveriges riksdag är det oerhört viktigt att människor ska kunna leva, arbeta och förverkliga sina drömmar oavsett var någonstans i Sverige de bor. Landsbygden och inte minst de gröna sektorerna växer. Det kräver rimliga förutsättningar och goda villkor för företagande. Detta förutsätter att man gör det möjligt för människor i hela Sverige att leva på lika villkor. Då krävs det att man har en samhällsservice som fungerar och likställs på ett rimligt sätt.

I dag har företagare och boende på landsbygden allt svårare att ta del av samhällstjänsterna. Vi tar nu upp detta kopplat till posttjänster, men tyvärr drabbas enskilda när det gäller flertalet samhällstjänster. När postleveranser försenas, försvinner eller skadas kan det ställa till större problem, inte minst för små och medelstora företag som också ser till att det finns arbetstillfällen långt utanför storstäderna.

Vill regeringen på allvar - vi i Sveriges riksdag vill det - se en företagsamhet i Sverige som växer, även på landsbygden? Då krävs det ett fungerande postväsen.

Jag skulle vilja säga att Postnords omorganisering och förändring har lett till att man inte lever upp till den lag, postlagen, som Sveriges riksdag har fattat beslut om. Regeringen är ansvarig inför Sveriges riksdag och ska självklart se till att den lagstiftning som finns fungerar i sin helhet. Postlagen är tydlig. Det föreskrivs att det varje arbetsdag och minst fem dagar i veckan, utom under omständigheter eller geografiska förhållanden som tillsynsmyndigheten bedömer utgör skäl för undantag, ska göras minst en utdelning av postförsändelser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I dag är Gullspång, Töreboda och Tidaholm exempel på kommuner i Skaraborg där företagarna inte får del av postförsändelser fem dagar i veckan. Det påverkar deras möjligheter att vara entreprenörer och företagare. Det påverkar arbetstillfällen på landsbygden. Det torde vara en oro för regeringen när detta inte fullt ut fungerar.

Jag känner för dessa företag. Jag känner för de skaraborgare som drabbas. Jag måste säga att det är ynkligt att inte se till att man lever upp till postlagen, som den är skriven, på absolut bästa sätt.

Min första fråga till statsrådet Peter Eriksson är därför: Vilka åtgärder avser statsrådet att omedelbart vidta för att man ska leva upp till postlagen i dess helhet - över hela landet och alla veckans arbetsdagar? Det duger inte att statsrådet kommer tillbaka och säger: Ja, men jag har tänkt förändra postlagen; den betyder inte så mycket för mig. Nuvarande lagstiftning gäller. Jag vill höra vilka åtgärder statsrådet avser att vidta med anledning av detta.

Det andra viktiga är att regeringen har ett ansvar att se till att lagen efterlevs i hela Sverige. Tycker statsrådet och regeringen att postlagen är viktig för hela Sverige? Jag skulle också vilja höra en värdering från regeringen vad gäller postlagen i dess helhet. Tycker statsrådet och regeringen att hela Sverige fullt ut ska leva?

Fru talman! Jag vill säga till Lotta Finstorp och övriga i interpellationsdebatten att jag är väldigt glad över interpellationen. Jag tycker att det är en väldigt viktig interpellation.

Jag tycker att den situation vi har och speciellt har haft under 2016 - vi är nu inne i januari 2017 - när det gäller posten är helt oacceptabel. Det är en utveckling som är ganska dramatisk. Från PTS visar man att antalet klagomål på Postnord och övriga aktörer har ökat med 197 procent under 2016. Det är en dramatisk försämring.

Definitivt är det så, och vi kan inte acceptera att det ska fortsätta. Postlagen gäller, och den måste efterföljas av de aktörer som finns på marknaden. Den centrala aktören är Postnord, som också har det samhällsomfattande uppdraget att genomföra en fungerande postservice i hela landet.

Nu är det så här, vill jag bara kort säga, att jag formellt sett ansvarar för själva postlagstiftningen. Under det ansvarsområdet ligger också tillsynsorganisationen PTS, Post- och telestyrelsen.

De statliga företagen ligger däremot formellt sett under näringsminister Mikael Damberg, och han har satt igång ett arbete förutom det som PTS har när det gäller tillsynen. Man har ökat tillsynen på det här området och ställer nu tydliga krav. I den rapport som Finstorp citerade och som kom alldeles nyligen säger PTS att de i dag ännu inte kan säga om Postnord kommer att klara detta. De har alltså inte detta besked i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns fortfarande väldigt stora problem, och ett av de största problemen gäller bemanningen, särskilt i städerna, vilket hänger ihop med att detta är ett krävande yrke. Det är till exempel inte alla som klarar av att springa i trappor när de börjar komma upp i åren. Det innebär i sin tur att det har varit en väldigt hög omsättning på brevbärare och att det är svårt att klara bemanningsfrågorna.

Detta är några av de uppgifter och problem som Postnord har och som vi som lagstiftare och regering måste titta på när vi nu funderar på hur vi ska hantera det här framöver. Näringsminister Mikael Damberg har tydligt sagt att Postnord får ett halvår på sig att rätta till detta. Det sa han i höstas, i oktober, så under våren måste det därmed lösas.

Ett annat problem, som jag återkommer till, är den sammanslagning av Postnord och det danska postväsendet som har skadat den svenska postverksamheten kraftigt och som innebär miljardförluster och orsakar stora problem.

Fru talman! Tack, ministern, för en viktig debatt! Den dåliga postutdelningen är verkligen någonting som det talas om vart man än kommer i Sverige, i olika sammanhang. Framför allt är oron väldigt stor hos entreprenörer på landsbygden.

Ministern är medveten om problemen, och det är positivt. Det gäller bara att inte vänta för länge med att åtgärda dem. Ministern tar också upp problemet med bemanningen, och det är väldigt oroande hur dåligt brevbärarna och de som arbetar på Postnord mår. Det är inte bara kunderna som är arga och oroliga över försenad och försvunnen post; de postanställda vittnar om en ohållbar arbetssituation. De är helt enkelt för få.

Detta visas i den årliga enkäten om de anställdas nöjdhet som Svenska Dagbladet nyligen publicerade. Personalen är stressad och pressad, vilket leder till felaktigheter och dålig kvalitet. Det saknas ofta vikarier, så det är alltså oerhört sårbart om någon är sjuk. Det är då det blir fel, eftersom det kommer in vikarier som inte har tillräcklig utbildning på hur man ska hantera posten geografiskt.

Bemanningen är något som sticker ut som det stora problemet. Postnord har även svårt att behålla personal. Lokalt har bolaget flera gånger tvingats ställa in turer på grund av för låg bemanning. Detta har jag läst om i olika tidningar från hela landet. PTS säger också att adekvat bemanning vid oförutsedda händelser är ett stort problem, och det är oklart om åtgärderna är tillräckliga.

Det finns säkert en nyckel där: att det helt enkelt är för få personer som jobbar där.

I våras kom under 90 procent av alla A-brev som skickades fram i tid. Den siffran brukar vara 94-95 procent. Dessutom har det hittills i år kommit in 1 450 klagomål till myndigheten, vilket kan jämföras med 570 klagomål under samma period förra året, alltså bara en tredjedel jämfört med första månaden i år.

Enligt PTS beror kvalitetsförsämringarna på att brevvolymerna har minskat, och så är det ju. Vi går in i en digitalisering, och fler och fler skickar mejl i stället för brev. Men dessutom är det fler och fler som via internet beställer varor och tjänster som måste levereras, så det går ju inte att fasa ut brevbäringen. Frågan är om det någonsin går att göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har läst in mig på ämnet, och jag tycker att det är märkligt att man har dragit ned personal för att det skickas färre brev och för att man ser att bredband kommer att finnas över hela landet. LRF skrev ju i sin rapport nyligen att det bara är 20 procent av hushåll och företag på landsbygden som har snabbt bredband, och vi kan därför inte fasa ut posten innan allting finns på plats.

Det kommer alltid att skickas brev i pappersform, och därför är det helt fel att skruva ned ett samhällsuppdrag som människor och företag har ett stort behov av. Det måste stoppas! Att det skickas färre brev är en av de delar som Post- och telestyrelsen pekar på, men det går ju inte att dra ned på det sätt som Postnord har gjort.

Jag har många exempel på insändare i lokalpressen, och dessa har säkert även ministern sett. Det handlar verkligen om hela landet, framför allt landsbygden, men jag hörde att även Huddinge har stora problem att få rätt post. En person öppnade grannens deklarationsblankett nyligen - man förutsätter ju att posten kommit rätt.

Fru talman! Jag kan konstatera att statsrådet delar det allvarliga i situationen, och vi delar därmed problembeskrivningen. Samtidigt tycker jag att det är lite svårt att förklara både för mig själv och för andra att vi ägnar oss så pass mycket åt att förklara de problem som Postnord har i sin egen organisation och som dagligen orsakar skador såväl för privatpersoner som för företag. Dagligen förloras hundratusentals eller miljontals kronor i form av värden, för att inte tala om detta med läkartider och sådant som handlar om livet.

Vi kan alltså inte vänta. Vårt jobb är som jag uppfattar det inte att utöva ledarskap åt Postnord. De måste ta hand om sin egen organisation. Det bara är så. Vi får inte vänta på utredningar. Vi får inte vänta utan bara påpeka för företaget att de ska följa lagen. I annat fall drämmer vi till med konsekvenser. Allt detta för att företag och privatpersoner ute i landet ska få den service som de har rätt till.

Vi kan alltså inte vänta, statsrådet. Jag anser att det är mycket väsentligt att vi agerar här och nu och i princip visar, lite fritt översatt, var skåpet ska stå.

Jag vill slutligen tacka min kollega Lotta Finstorp, som initierade denna interpellation, som är väldigt viktig, och även Cecilia Widegren, som visade en del av vad som pågår i landet.

Fru talman! Statsrådet säger att postlagen gäller och ska efterföljas. Det blir ett uttalande som förpliktar i Sveriges riksdag. Det är klart att vi förutsätter att lagstiftningen gäller och att den efterföljs. Det uppdraget har regeringen. Delar av det stora arbetet ligger just på statsrådet Peter Eriksson.

Klagomålen har fortsatt att strömma till. Det är en ökning som statsrådet och regeringen själv beskriver som enormt stor. Statsrådet nämner 197 procent. Det är en enorm ökningstakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi är överens om problembilden. Det är bra i sig. Då gäller det att i nästa steg agera.

Jag blev dock orolig när jag hörde statsrådet i sitt svar till min kollega Lotta Finstorp nämna att han ska återkomma till riksdagen med ett förslag till en förändrad postlag. Jag är helt övertygad om att företagare i Gullspång och Töreboda samt privatpersoner i Tidaholm och Falköping lyssnar på debatten. De är arga och bekymrade. De vill inte att samhällsservicen ska skrivas ned utan att den ska rättas till.

Vilken ambition med postleveranserna har regeringen och det ansvariga statsrådet? Är det meningen att hela Sverige ska leva och att postleveranser ska fortgå på det sätt som lagstiftningen nu förespeglar? Vad vill statsrådet att jag ska återkoppla till respektive företagare och privatpersoner som känner oro? Det är ibland ett lotteri om man får postförsändelser eller inte. Det duger inte. Det är inte så hela Sverige ska växa till, och det är inte så vi får fler små och medelstora företag. Det är inte så man får tillgång till information om sin läkartid eller annat som man är personligen beroende av att få veta.

Fru talman! Jag vill återkomma till själva grundproblemet. Det finns två omvärldsförändringar som gör att situationen för Postnord är väsentligt ändrad. Det gäller bland annat digitaliseringen, som Lotta Finstorp nämner. Den har radikalt förändrat förutsättningarna för alla gamla postverksamheter i Europa och även i övriga världen.

När breven minskar i antal, som de gör i många länder, också i Sverige, med 5, 10 eller 15 procent om året, är det fråga om en grundläggande förändring. Ett företag som Postnord, som har krav på sig att ha en fungerande och effektiv verksamhet i hela landet, måste göra stora organisationsförändringar.

Den andra stora frågan handlar om att den förra regeringen gick in i ett avtal med Posten i Danmark, och det var ett katastrofalt beslut - i alla fall om man vill värna om den svenska postverksamheten och om man vill att företaget ska följa de förutsättningar och regler som riksdagen och regeringen ställer upp.

Det innebär att företaget har miljardunderskott att hantera. Än så länge har vi inte behövt hantera detta med hjälp av statliga stödåtgärder, men det kanske inte kan uteslutas i framtiden. Vi får se hur den utvecklar sig. Men beslutet under förra mandatperioden var inte bra om man vill värna en bra posthållning i Sverige. Alla måste erkänna att det var så.

Digitaliseringen innebär att posten har gjort stora organisationsförändringar. Det har inte alltid skett på ett bra sätt, och man har inte klarat att göra de förändringar som krävs av utvecklingen. Minskningen av brevmängden i Sverige har inte gått lika snabbt som i Danmark, men det beror delvis på politiska beslut. Vi har inte drivit på digitaliseringen från statligt håll lika hårt som i Danmark. Särskilt efter sammanslagningen genomförde den danska staten kraftiga åtgärder som minskade brevmängden dramatiskt. Där har på några år den totala brevmängden minskat med över 80 procent. Det gör skillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan finns också en positiv faktor för utvecklingen och möjligheten till en fungerande postgång. Det är den växande paketverksamheten. Det är troligt att den kommer att fortsätta att växa. Här finns i grunden något att bygga en framtida verksamhet på. Det finns ingen anledning att sikta på att lägga ned verksamheten. Det håller jag helt med om. Det gäller att se till att ha en bra verksamhet, men det gäller också att ha en lagstiftning som är i takt med tiden. Kanske är det inte rimligt att ha exakt samma regler i en framtida verksamhet med färre brev och mer paket än som det har varit. Om det ska bli en bra och effektiv verksamhet måste vi också förändra lagstiftningen. Därför kommer regeringen att lägga fram en proposition om detta inom kort.

Fru talman! Det känns lite märkligt att statsrådet skyller på minister Damberg och den förra regeringen. Det är här och nu vi måste hitta en lösning. Det är under 2016 som den stora försämringen har skett. Det går fort att bryta ned ett förtroende, men det är svårt att återfå förtroendet.

Jag har funderat över vad jag ska säga till Flensborna när de hör av sig på Facebook och till alla andra som är upprörda över vad som sker. De undrar vad ministern har sagt och hur problemet ska åtgärdas.

Det är viktigt med förutsägbarhet för att vi människor ska känna tillit till olika samhällsfunktioner. Om man vet att posten kommer enbart varannan dag kan man troligtvis som privatperson inrikta sig på det. Då vet man. Men företag på framför allt landsbygden måste ha brevutbärning varje dag och kunna leverera sina paket. Precis som ministern säger kommer paketleveranser att bli vanligare eftersom vi handlar på internet. Självklart måste Postnord anpassa sin kapacitet efter den minskning av antalet försändelser som kommer att ske, men det måste fungera under tiden. Det kan ta tio år innan vi hamnar där Postnord tror att de i dag befinner sig.

Jag läste häromdagen en bra insändare i den sörmländska lokalpressen - Eskilstuna-Kuriren. Skribenten beskrev Postnords tillstånd med villkor att utföra en samhällsomfattande tjänst. Skribenten menade att det på Postnords hemsida står att om du bor på landsbygden kan du lämna brev direkt till brevbäraren. Skribenten har försökt lämna brev till brevbäraren men har då fått veta att de direktiven inte finns längre. Det går inte att lämna över en försändelse för lantbrevbäringen att hantera. Men i så fall ska inte sådan information ligga kvar på hemsidan. Folk tror att de kan göra så. Det är dessutom miljövänlig service, ministern, att lantbrevbäraren tar med sig försändelser tillbaka.

Tack för en viktig debatt. Jag hoppas att få se åtgärder snarast.

Fru talman! Jag vill också tacka för en viktig debatt.

De förändringar vi ser nu, följden av sammanslagningen mellan Posten i Danmark och Posten i Sverige, får effekter som man inte kan smita undan eller inte låtsas om. De kommer att få betydelse för den framtida verksamheten och för riksdagen. Digitaliseringen kommer också att innebära stora förändringar. Den kan vi inte heller bortse från.

Vi ska inte låtsas inför medborgarna i Flen eller Kalix att allt kommer att fortsätta precis som förut. Så kommer det inte att vara. Det kommer att kräva förändringar, och det kommer antagligen att kräva förändringar i hela Sverige. Det handlar framför allt om organisationsförändringar inom Postnord, tuffare krav från statens sida att klara av uppgifterna och det lagstiftningen säger. Det innebär säkerligen tuffa tag för ledningen inom Postnord.

Svar på interpellationer

Vi närmar oss en situation där alla riksdagens partier måste kunna ge ett svar om hur vi ska klara frågorna i framtiden.

Min klara bild och mitt svar till Lotta Finstorp är att vi nu måste se hur verkligheten förändras. När det blir ganska stora intäktsminskningar för Postnord, vad innebär det för verksamheten? Hur ska vi se över lagstiftningen ur perspektivet med ett minskande antal brev i framtiden? Båda de sakerna kommer att ha betydelse och inverkan.

Överläggningen var härmed avslutad.