Förlängningen av A-Trains koncession för Arlandabanan

Fru talman! Jens Holm har ställt ett antal frågor om Arlandabanan till mig.

Som Jens Holm noterat förlängdes den 26 juli A-Trains koncession på Arlandabanan med tio år till 2050 genom att det av staten helägda bolaget Arlandabanan Infrastructure AB, AIAB, undertecknade en förlängning av det gällande Arlandabaneavtalet. De grundläggande förutsättningarna för Arlandabaneprojektet beslutades av riksdagen den 8 juni 1994. Socialdemokraterna reserverade sig då mot beslutet. Staten genom A-Banan Projekt AB ingick därefter avtalet den 3 juli 1995.

A-Train har sedan det ursprungliga avtalet ingicks 1995 haft en möjlighet att begära förlängning av koncessionen. Den möjligheten har nu utnyttjats.

Ansvaret för att pröva A-Trains begäran om förlängning och förhandla villkoren vilar helt på AIAB. Regeringen har inte fattat något beslut i frågan.

Som Jens Holm noterat finns en option för staten att ta över ägandet och driften av Arlandabanan. Regeringen redovisade sin syn i denna fråga i en skrivelse till riksdagen redan 2012.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

År 2050 upphör avtalet med A-Train AB, och nyttjanderätten till spåren återgår till AIAB. Då upphör också ensamrätten att ta upp och lämna av passagerare mellan Arlanda och Stockholm C. Redan nu bedriver såväl SJ som SL tågtrafik till Arlanda efter överenskommelse med A-Train.

Fru talman! Precis som konstaterades här trafikeras Arlandabanan av A-Train, i dagligt tal Arlanda Express. Det är ett bolag som i dagsläget ägs av australiska pensionsfonder och den kinesiska staten.

I somras, den 26 juli, förlängdes A-Trains privata monopol till 2050. Det gjordes efter ett beslut i det helstatliga bolaget Arlandabanan Infrastructure. I detta statliga bolag sitter det fyra ledamöter i styrelsen, bland annat en av ministerns sekreterare på Näringsdepartementet. Ministern hölls hela tiden informerad - jag har fått uppgifter om att man hade åtminstone tio informationstillfällen.

Det står också i skrivelsen om Arlandabanan att regeringen har möjlighet att förlänga det privata monopolet efter 2040. Men man har också möjlighet att fatta ett annat beslut ifall man tycker att det finns bättre alternativ.

För mig är det otroligt märkligt att regeringen har låtit förlänga det privata monopolet tio år till. Detta privata monopol har ju gjort att vi har de högsta priserna i världen för att resa till en flygplats.

Detta innebär att den absoluta merparten av de 20 000 anställda på Arlanda, Sveriges största arbetsplats, inte reser dit med tåget därför att det helt enkelt är för dyrt.

Endast en fjärdedel av flygresenärerna tar Arlanda Express ut. Vi kan jämföra med Gardermoen i Norge eller Kastrup i Danmark. Där tar mer än dubbelt så många tåget ut till flygplatsen jämfört med här i Sverige. Varför? Jo, därför att det är mycket billigare att resa där än det är här.

Konstruktionen med ett privat monopol försvårar också integrationen i regionen eftersom Arlanda Express är en helt separat bana, och när SJ och SL vill släppa av passagerare där måste man betala en väldigt hög avgift. Varje passagerare får sedan i sin tur betala denna avgift - 120 kronor per gång man kliver av på perrongen ute på Arlanda. Det är en otroligt dålig konstruktion.

Sämst är den nog ändå för klimatet eftersom den gör att människor i stället tar bilen, åker taxi eller buss etcetera i stället för att välja det klimatsmartaste sättet att resa, nämligen att åka ut till Arlanda med tåg.

Jag skulle säga att alla är unisont mot denna konstruktion, som regeringen har låtit förlänga. Till och med borgerliga politiker som Moderaterna här i Region Stockholm vill att det privata monopolet ska upphöra.

Därför vill jag fråga infrastrukturministern varför han och regeringen lät detta ske. Varför lät ni förlänga det privata monopolet till 2050? Och på vilket sätt anser ministern att den här konstruktionen underlättar för att nå våra klimatmål? Hade det inte varit bättre om vi hade kört detta i egen regi och integrerat Arlanda Express med resten av kollektivtrafiken? Jag trodde att det var Socialdemokraternas politik, men det är det uppenbarligen inte. Jag är besviken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tror att Jens Holm väl känner till den inställning som Socialdemokraterna hade till Arlandabanan när den byggdes.

Jag tycker att den erfarenhet vi kan dra är att OPS-lösningar skapar mekanismer som inte alltid är optimala. Det är viktigt att säga när vi står inför en tid då vi ska göra omfattande infrastrukturinvesteringar i Sverige. Då lyfts privatfinansierade lösningar ofta fram som ett alternativ. Jag vet inte hur många gånger jag varit tydlig med att det inte är en gratislunch. Det är inte ett sätt att förbilliga eller förmera infrastrukturen. Det kan vara ett sätt att få en snabbare process, men det innebär också att man avhänder sig inflytande.

Den diskussionen tror jag är nog så viktig att föra på en mer principiell nivå i det läge vi står inför i Sverige de kommande decennierna. Nu kommer det ju nästan regelbundet erbjudanden från koncerner och konsortier både i och utanför Sverige om att vara med och finansiera och lösa infrastrukturutmaningen. Jag tror att man måste vara noggrann med vilka steg man i så fall tar mot att avhända sig makten och inflytandet.

Jag utesluter inte att vi har OPS-lösningar i Sverige. Jag har sagt att jag är pragmatisk inför det om man kan se nyttor och fördelar. Men man måste vara medveten om att de kontrakt som tecknas gäller för väldigt lång tid eftersom det är stora och dyra investeringar vi talar om.

Så var och är fallet med Arlandabanan. Där tecknades ett avtal redan 1994 som gav ensamrätt och en rättighet för A-Train att i hittills gällande avtal begära en förlängning med högst tio år, från 2040 till 2050. Möjligheten att förändra det avgör naturligtvis bolaget. Det är inte regeringen som fattar beslut om detta.

Det man däremot kan konstatera är att det har skett en ökad integrering av trafiken. Både SJ och Stockholms Lokaltrafik kör numera även på denna sträcka, så integreringen har faktiskt fungerat allt bättre. Det är ju en ökad trafik nu jämfört med tidigare.

I grunden kan jag dela den inställning som Jens Holm har när det gäller det statliga ansvaret för infrastrukturen. Men jag konstaterar också att vi sedan länge har ordningen att Arlandabanan som konsortium bedrivs enligt de avtal som finns och att det är bolaget AIAB som har att ansvara för de beslut som tas när det gäller Arlandabanans framtid.

Fru talman! Jag tycker inte att ministerns svar är helt i sin ordning om man säger så. Ministern låter påskina att han inte har något ansvar för beslutet att förlänga det privata monopolet till 2050. Då tycker jag att det är viktigt att konstatera att regeringen har alla möjligheter att påverka det.

Beslutet togs mycket riktigt i det helstatliga bolaget Arlandabanan Infrastructure AB - om det råder inga tvivel. Men varför har man ett helstatligt bolag, där dessutom en av de fyra styrelseledamöterna är baserad på infrastrukturministerns eget departement, om det inte är för att man vill kunna påverka de beslut som tas i det här bolaget? Och varför har bolaget Arlandabanan Infrastructure, i alla fall enligt uppgifter som jag har fått, haft minst tio informationstillfällen med regeringen om just det här specifika fallet om det inte är så att man vill inhämta regeringens ståndpunkter i frågan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det står också i skrivelsen om Arlandabanan att det finns en option att förlänga till 2050, men regeringen kan också, ifall man anser att det finns en bättre lösning, välja att inte förlänga. Alltså: Regeringen hade alla möjligheter i somras att välja att inte förlänga det privata monopolet. Det är också precis vad statens utredare om Arlandas framtid, Anders Sundström, konstaterar i sin rapport. På s. 147 skriver han att efter 2040, då kontraktet för A-train går ut, behöver vi en bättre lösning med lägre priser, bättre integrerad kollektivtrafik, och så vidare.

Jag förstår verkligen inte, fru talman, varför regeringen har låtit detta ske, så jag frågar Tomas Eneroth igen: Varför lät ni förlänga kontraktet med tio år?

Sedan har jag en fråga till. Ministern säger att SJ och SL redan i dag bedriver tågtrafik till Arlanda, och visst är det så. Det låter som att ministern är nöjd med det, när vi alla vet att man gör det mot en väldigt hög betalning. Varje passagerare som kliver av på perrongen ute på Arlanda får betala 120 kronor. Jag måste fråga om ministern är nöjd med lösningen och om inte vilka åtgärder han tänker vidta så att vi bättre kan integrera kollektivtrafiken ut till Arlanda.

Fru talman! Tack, Jens Holm! Jag delar Jens Holms uppfattning att det är viktigt att vi har bra kollektivtrafikmöjligheter till Arlanda. De behöver utvecklas vidare. Och jag är nöjd med att SJ och Stockholms Lokaltrafik nu bedriver trafik dit i ökad utsträckning. Det är viktigt. Det är generellt viktigt att öka möjligheterna att ta sig till flygplatserna på ett sätt som minskar klimatavtrycken. Det är inte minst aktuellt i diskussionen om Bromma, dit det inte finns några spåralternativ utan i stället bussar och annan trafik.

När det sedan gäller avtalet har regeringen inte fattat något beslut. Det är bolaget som fattat beslutet. Det finns en rättighet för A-Train att begära en förlängning med högst tio år av det hittills gällande avtalet. Om staten vill kunna använda optionen att avbryta avtalet handlar det om hur integrationen har påverkats med övrig kollektivtrafik. Då kan vi konstatera att SJ och SL numera bedriver trafik på sträckan, dessutom i ökad utsträckning. Det torde då vara svårt att hävda att man inte fullföljer avtalet. Det innebär att bolaget har landat i bedömningen att en förlängning är det som är det mest lämpliga. Jag kan bara konstatera att det är det beslut som man har tagit från bolagets sida.

Fru talman! En enkel resa till Arlanda kostar 299 kronor. Att köpa ett månadskort för att resa med Arlanda Express kostar 1 100 kronor. Det är ingen städare, ingen som jobbar i check in eller någon annan personal ute på Arlanda - som inte får en prisreduktion via Swedavia - som har råd att resa ut till Arlanda under de här förutsättningarna. Det är också därför som den absoluta merparten av de nästan 20 000 som arbetar på Arlanda inte tar tåget dit. Den absoluta merparten av resenärerna till Arlanda tar inte tåget dit. Reser man kollektivt med SJ, med SL eller från Uppsala måste man betala en straffavgift för att kliva av på Arlanda. Det här är ingen optimal lösning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det helstatliga bolaget Arlandabanan Infrastructure valde att ändå förlänga den här koncessionen till 2050 - ett mycket olyckligt beslut. Ministern och regeringen hade dock alla möjligheter att inte göra den här förlängningen. Man hade tio informationstillfällen med regeringen i den här frågan. Varför har det helstatliga bolaget dessa informationstillfällen om det inte är för att man vill stämma av regeringens ståndpunkt?

Det är mycket olyckligt att regeringen har låtit detta ske. Nu sitter vi här med problemet. Jag skulle önska att regeringen utnyttjade den option som ändå finns att ta över den här verksamheten i egen drift.

Fru talman! Jag vill bara påpeka att Jens Holm kommer med ett antal påståenden som jag inte kan säga är korrekta, vare sig det handlar om tjänstemän och i vilket departement de hör hemma eller hur många sammanträden som vi har haft.

Om vi lämnar detta därhän kan jag konstatera att för pendlares periodkort betalar SJ, SL och UL en stationsavgift på knappt 7 kronor utslaget på 40 pendlingsresor. Den möjligheten till rabatt finns alltså. Och det är så man får fortsätta att utveckla resandet ut till Arlanda.

Jag tror att både jag och Jens Holm gärna ser en fortsatt utveckling av trafiken, för det behövs. Vi behöver ha mer klimatsmarta transporter ut till Arlanda. Men återigen: Avtalet är beslutat av bolaget. Det är också bolaget som tagit ställning till förlängningen med tio år.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.