Förföljelse av kristna i världen

Herr talman! Désirée Pethrus har frågat mig hur jag ser på Open Doors rapport World Watch List och arbetet framåt för att garantera religionsfriheten i världen. Hon har också frågat mig vilka åtgärder jag anser är viktigast för att skydda förföljda kristna i världen och på vilket sätt jag anser att UD kan arbeta vidare med frågan. Avslutningsvis frågar Pethrus vilka åtgärder jag avser att vidta för att i EU lyfta frågan om religionsfrihet.

Vi har ju sett att diskriminering, trakasserier och våld kopplat till människors religiösa och icke-religiösa identiteter har ökat kraftigt i takt med de senaste årens globala tillbakagång för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Detta är mycket oroande, och låt mig därför kort beskriva vad Sverige gör för att vända utvecklingen.

I de landrapporter om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer som UD kontinuerligt publicerar är religions- och övertygelsefrihet en stående rubrik. Det går att se ett mönster: I stater där begränsningar av religions- och övertygelsefriheten görs finns också en tendens att hot, våld och trakasserier mot personer på grund av religiös tillhörighet är vanligare. Denna dystra bild liknar de rön som Open Doors presenterar i sin årliga rapport World Watch List, vilken interpellanten refererar till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varje år granskas ett antal av FN:s medlemsländer i den så kallade allmänna ländergranskningen, eller UPR som den förkortas, under vilken medlemsländerna ger varandra rekommendationer avseende mänskliga rättigheter. Sverige deltar aktivt i dessa granskningar och har inkluderat - och kommer att fortsätta att inkludera - religions- och övertygelsefrihet i de rekommendationer vi ger.

Vi tar kontinuerligt upp religionsfrihet bilateralt i våra politiska dialoger i Stockholm och genom våra utlandsmyndigheter samt i olika multilaterala forum.

Sverige står i löpande kontakt med ledarna för trossamfund, inklusive representanter för kristna grupper, om deras situation.

Sveriges ambassadör för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer driver löpande religions- och övertygelsefrihet tillsammans med våra diplomater världen över. Man kan följa hennes arbete på nätet.

Sveriges ambassadör till Heliga stolen för en dialog med Vatikanen om frågan, och det svenska dialoginstitutet arbetar med interreligiös dialog med målet att minska interreligiösa konflikter.

Vårt sändebud för interkulturell och interreligiös dialog driver frågan om kristnas åtnjutande av de mänskliga rättigheterna och vad mer vi kan göra för att motverka förföljelsen av kristna och andra utsatta religiösa minoriteter. Den senare har nu även ett särskilt uppdrag för kampen mot antisemitism och islamofobi samt för att värna kristna och andra religiösa minoriteter i Mellanöstern och Nordafrika.

Som en del i Sveriges övergripande religionsdiplomatiska arbete ger regeringen stöd till interreligiösa initiativ inom ramen för United Nations Alliance of Civilizations, Unionen för Medelhavet och Anna Lindh Foundation.

Det svenska religiösa spåret i Cypernkonflikten har utvecklat en modell där kristna och muslimska ledare arbetar tillsammans för att stärka religionsfriheten och förebygga konflikt. Detta har varit väldigt intressant att följa.

Sverige trycker också på för att EU ska ha en stark och enad röst till skydd för religions- och övertygelsefrihet. Detta sker bland annat genom EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, Stavros Lambrinidis, och kommissionens särskilda sändebud för religions- och övertygelsefrihet, Ján Figel, samt genom unionens stöd till civilsamhället.

Vi är en aktiv och stark röst i unionens arbete med dessa frågor, och vi har bland annat framhållit att EU i ökande grad bör inkludera religions- och övertygelsefrihet i sina landrapporter om mänskliga rättigheter.

I FN:s generalförsamlings tredje utskott liksom i FN:s råd för mänskliga rättigheter arbetar Sverige aktivt tillsammans med EU med den resolution om religions- och övertygelsefrihet som EU årligen lägger fram. Det är en viktig princip att också rätten att byta religion och trosuppfattning, friheten att inte bekänna sig till någon religion eller övertygelse samt rätten att kritisera andras religions- eller trosuppfattningar respekteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På detta breda sätt avser vi att arbeta även i fortsättningen med denna fråga. Så bidrar vi på bästa sätt för att stärka religions- och övertygelsefriheten och skydda minoriteter, inklusive kristna minoriteter.

Herr talman! Tack till utrikesministern för svaret!

Det var en bra genomgång av vilka olika funktioner som arbetar med frågor som rör religionsförföljelse i Sverige, i EU och i FN. Det låter mycket bra.

Det jag ändå funderar över efter att ha hört svaret är hur ofta detta lyfts upp i det internationella samfundet. Det är ju en sak att ha olika funktioner som har en inriktning och som ska jobba med frågorna. Jag har dock följt utrikespolitiken ganska länge här i riksdagen, och det är väldigt sällan som frågan finns med inför internationella konferenser som en viktig fråga att ta upp.

Där skulle jag vilja se lite mer av ett engagemang. Kanske skulle Sverige och utrikesministern kunna bidra på det området.

Påverkar vi verkligen religionsfriheten där det på många olika områden inte ens finns någon sådan? Den är obefintlig i vissa länder. Kan ministern se några konkreta exempel? Finns det någon som mäter effekterna av insatserna från alla de olika funktioner som finns?

I min interpellation utgick jag från Open Doors årliga rapport World Watch List över de 50 länder där förföljelsen av kristna är som värst. Utvecklingen är väldigt entydig. Tyvärr är det så att förföljelsen av kristna ökar runt om i världen. Vi vet att det finns andra religioner, men jag har utgått från förföljelsen av kristna eftersom det är det denna rapport tar upp.

I 73 av de 150 länderna är det en hög eller extremt hög nivå av förföljelse. Antalet var 58 länder föregående år. Det har alltså ökat markant, från 58 till 73 länder.

Över 4 000 personer rapporteras ha dödats utifrån sin kristna tro, och var nionde kristen världen över anser sig vara förföljd på grund av sin tro. Denna andel har också ökat från tidigare år. Det är alltså en ganska skrämmande utveckling när det gäller religionsfrihet.

Att Nordkorea toppar listan avseende förföljelse är ju ingen nyhet, och det är kanske heller inte så förvånande. Men flera länder går i helt fel riktning. Till exempel har Kina, med 100 miljoner kristna, infört nya lagar som innebär att barn och unga inte får lyssna på någon religiös undervisning. Man får alltså inte ha någon typ av söndagsskola eller konfirmationsundervisning.

Den teknologiska utvecklingen gör att vi i dag kan få in fler rapporter från olika personer, men den leder också till annat. Till exempel vill man i Kina videoövervaka församlingsmedlemmarna under gudstjänsterna. De som inte gör detta får sina kyrkor nedstängda.

Vi från Kristdemokraterna har vid olika tillfällen försökt att lyfta fram vikten av religionsfrihet. Intresset från regeringen har väl varit så där. Utrikesdeklarationerna har inte satt detta på dagordningen. I den senaste deklarationen stod det en rad om att förföljelser av religiösa minoriteter är oacceptabelt.

Jag tycker att vi borde göra mer. Ute på ambassaderna måste Sverige kunna arbeta mer konkret för mänskliga rättigheter och stöd till enskilda som är förföljda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag får inget riktigt svar på om UD kan bli bättre på dessa frågor så att man har mer kunskap ute på ambassaderna och kan ge stöd och påverka i det dagliga arbetet.

Herr talman! Kära Désirée Pethrus: Jag tror alltid att vi kan bli bättre. Annars skulle jag inte vara politiker.

Det måste vara så att religions- och övertygelsefrihet som en mänsklig rättighet ska gälla för alla överallt. Det måste vara en integrerad del i det vi gör. Det är heller ingen tillfällighet att hela min utrikesdeklaration, som du märkte, var inriktad på att vi nu måste försvara väldigt grundläggande värderingar om demokrati och respekten för mänskliga rättigheter. Där ingår detta.

Jag tror alltid att vi kan bli bättre. Jag tycker faktiskt att våra ambassadörer och sändebud som jobbar med dessa frågor har gjort ett fantastiskt arbete med att också åka ut till våra ambassader och se till att hjälpa dem med deras olika aktiviteter.

Men säkert kan vi bli ännu bättre. När man ställer samman det - som jag gjorde här i början när jag redovisade det vi gör - är det en ganska imponerande lista. Men det vi har att kämpa mot är dessvärre att religion har politiserats i allt högre grad. Det är en utveckling vi ser över hela världen. Nationalism med religiösa inslag vinner ju mark på bred front i världen. Det är därför demokratin hotas, och det är därför de grundläggande mänskliga rättigheterna också hotas.

Vi kämpar mot en kraft som just nu tyvärr är väldigt mäktig och som gör allt större framsteg. Människor blir förföljda, fördrivna och dödade för sin tro.

Det vi kan göra är förstås - precis som du sa, Désirée Pethrus - att lyfta upp detta ännu oftare i internationella sammanhang. Ibland, kan jag säga, är vi den enda röst som talar om detta - den enda röst som vill tala om mänskliga rättigheter. Nu är det ett vinstintresse eller ett egenintresse som allt oftare tar över, också i internationella sammanhang.

Detta är en mycket allvarlig utveckling. Därför behöver vi hjälpas åt. Jag uppskattar att ni påminner om det. Jag uppskattar att ni håller tummen i ögat också på oss och ser till att vi alltid kan vässa våra insatser.

Vi behöver fler goda idéer om hur man gör detta, och som jag sa tror jag att vi behöver hjälpas åt med en demokratisk offensiv som inbegriper försvaret av mänskliga rättigheter.

Vi har dessutom sett att platser för religiösa ceremonier, till exempel kyrkor, rivs, precis som du beskrev, och på många håll i världen förstör man andakter med mera.

Vi ska fortsätta att agera på bred front för att motverka inskränkningar i religions- och övertygelsefriheten, och vi ska fortsätta att försvara individens rätt att välja religions- eller trosuppfattning. Vi ska göra detta genom att verka både internationellt och bilateralt i våra kontakter med andra länder och genom våra utlandsmyndigheter. Det finns säkert fler goda idéer om hur ambassaderna ska göra detta.

Vi ska inte glömma att framhålla sådana exempel som det vi har gjort på Cypern. Här har Sverige varit helt instrumentellt, och det har uppmärksammats runt om i världen att vi har bidragit till en interreligiös dialog. Jag tror att vi behöver mycket mer av just den sortens insatser i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är positivt att utrikesministern visar att hon har ett engagemang och att det här är viktiga frågor som hon vill och avser att lyfta fram. Det ska vi ta fasta på.

Tidigare har svenska organisationer jobbat med utbildningar på UD, men jag vet inte om det finns något sådant inplanerat nu. Det har handlat om att utbilda personal i hur olika religioner funkar i olika länder och hur man identifierar arbetet och jobbar på bästa sätt i olika delar av världen. Det vore intressant att höra om det finns några planer på utbildning av UD-personal i dessa frågor.

I onsdags föredrog utrikesministern den utrikespolitiska deklarationen i kammaren. Mycket i den kan Kristdemokraterna stödja, särskilt vad gäller mänskliga fri- och rättigheter och demokrati. Utrikesministern sa också att hon vill starta en offensiv för demokrati och få med sig såväl riksdagen som andra länder i detta arbete. Utrikesministern sa vidare att regeringen ska prioritera fred och säkerhet samt en aktiv diplomati.

Om denna aktiva diplomati ska bli ett stöd för personer som utsätts för religionsförföljelse krävs särskilda kunskaper om religionens roll och betydelse i det aktuella landet och om vilken påverkan det har på enskilda individer.

På vilket sätt kommer denna demokratioffensiv att kunna påverka personer utsatta för förföljelse på grund av sin tro? Kommer UD-personal att utbildas, eller har utrikesministern någon annan fundering på hur detta skulle kunna kombineras i denna offensiv?

Sveriges regeringar brukar lyfta fram att EU är vår viktigaste utrikespolitiska arena, och Sverige och EU har många möjligheter att via diplomati påverka skeenden såsom förföljelse av såväl individer som grupper. I sitt svar anger utrikesministern att Sverige är en aktiv röst i unionen för dessa frågor och arbetar för att EU i ökad grad ska inkludera religions- och övertygelsefrihet i sina landrapporter om mänskliga rättigheter, vilket låter jättebra.

Hur går det med detta? Händer det något på EU-nivå?

Fru talman! Tack för bra frågor, Désirée Pethrus!

Vad gäller landrapporterna har vi aviserat att vi inom kort under våren kommer att publicera 29 rapporter som rör europeiska länder. Här ingår förstås också denna fråga.

Det finns dessutom svenska civilsamhällesorganisationer som jobbar med MR och demokrati och som har en trosbaserad grund och särskild kompetens vad gäller religions- och övertygelsefrihet. Dessa spelar en viktig roll också i utvecklingssamarbetet, ofta med pengar från Sida kombinerat med egna medel, och här kan vi göra ännu mer.

Jag tror att vi kan göra den typ av insats som vi redan har använt och bjuda in organisationerna till en dialog om just detta. Hur kan de bidra? Hur tycker de att vi kan förstärka vårt arbete?

Demokratioffensiven måste arbeta på exakt detta sätt genom att öppna dörrarna och genom att engagera sig med många olika partner för att föra denna dialog. Vi måste förstå utmaningarna i samexistensfrågor, kopplingar mellan religion och politik i världen och vad religions- och övertygelsefrihet betyder. Detta är centralt, och därför satsar vi mer på utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kunskapshöjande insatser är en del av vårt arbete internationellt. Medverkan vid konferenser och insatser för medvetenhet är något som UD prioriterar, också i vår interna utbildning. Vi har också ordnat flera sammankomster för diplomater, specialister och civilsamhälle om relevanta teman. Inför resor, besök och stora förhandlingar brukar vi träffa företrädare för samfunden i Sverige, och vi fördjupar kunskapen och diskuterar olika situationer. Svenska missionsrådet har också bjudits in och genomfört utbildningar och seminarier om religionsfrihet, bland annat inom diplomatprogrammet.

Detta är säkert något vi kan intensifiera ytterligare, och jag ser detta som en uppmuntran och som ett exempel på vad vi behöver planera in i ännu högre grad än vad vi har gjort hittills.

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret och en bra genomgång av allt som görs, och Kristdemokraterna uppmuntrar verkligen detta på alla sätt.

Det är viktigt att det inte blir olika symboliska funktioner utan att det blir konkret och hands on och att man verkligen försöker få till stånd en förändring.

Det jag lite far efter är hur vi kan mäta effekten av det vi gör. Vilket är det mest effektiva sättet att arbeta på? Eftersom religionsförföljelsen ökar trots alla insatser behövs det kanske ett mer globalt arbetssätt i dessa frågor. Open Doors rapport visar att utvecklingen går i fel riktning, och nu krävs det mer konkreta åtgärder där vi kan mäta effekten. Jag har inget emot det utrikesministern och UD gör - det är jättebra - men jag tror att vi måste hitta mer effektiva åtgärder.

Vi vill ju garantera religionsfriheten i världen, så jag vill se mer konkreta åtgärder. Jag hoppas att UD blir bättre på att hitta olika instrument och verktyg för våra olika beskickningar. Jag hoppas också att utrikesministern kommer att fortsätta att lyfta upp frågan om religionsfrihet i EU och även FN för att man ska hitta effektiva sätt att arbeta med detta.

Jag tackar för de svar jag har fått i dag.

Fru talman! Hur mäter man framgång, särskilt när man talar om demokrati och mänskliga rättigheter? Man kan förstås göra det på en rad områden. Man kan se på antalet politiska fångar och antalet människor som upplever sig vara förföljda. Men vi utmanar enormt starka krafter, och tyvärr går denna utveckling i fel riktning. Därför måste vi bli bättre på allt detta, och jag tar till mig allt det som Désirée Pethrus har sagt.

Jag menar att detta kommer att bli en del av hur vi arbetar framöver under begreppen demokrati och mänskliga rättigheter. Därför är det viktigt att lära av erfarenheterna, att ta del av rapporter såsom Open Doors och att fundera över hur vi ständigt kan förnya detta arbete.

Det handlar om religionsfrihet men också om att det behövs en interreligiös dialog. Vi måste respektera varandras åsikter. Annars blir det fanatism, och det är det farligaste av allt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser fram emot ett samarbete, och ett första steg kan vara att UD bjuder in organisationer, partier och riksdagsledamöter till en diskussion om detta. Det tänker jag kan vara en bra början på detta arbete.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.