Företrädaransvar

Herr talman! Maria Malmer Stenergard har frågat mig om jag avser att göra en översyn av regelverket gällande företrädaransvaret i skatteförfarandelagen.

Frågan är ställd mot bakgrund bland annat av att den som startar ett företag tar en risk. Ibland händer det att affärsidéer inte bär, vilket kan leda till betalningssvårigheter. För de situationerna krävs, framhåller Maria Malmer Stenergard, ett regelverk som noggrant väger företagarens intressen mot borgenärens intresse av betalning.

Jag har nyligen besvarat en annan interpellation i samma ämne. Jag betonade då att min utgångspunkt är att de skäl som låg bakom införandet av företrädaransvaret fortfarande har bärkraft. Vilka effekter företrädaransvaret har beror på om reglerna är tydliga och även i övrigt utformade på ett ändamålsenligt sätt. Men det beror också på hur reglerna tillämpas i praktiken.

Med anledning av ett tillkännagivande av riksdagen om en översyn av reglerna om företrädaransvar har Skatteverket på regeringens uppdrag särskilt belyst ett par frågor, nämligen tillämpningen av möjligheten att medge så kallat borgenärsanstånd och därmed ge företaget en tidsfrist som sträcker sig bortom den ordinarie förfallodagen för skatten samt hur myndigheten beaktar reglerna om hel eller delvis befrielse från företrädaransvaret.

Skatteverkets redovisning av uppdraget är en del av underlaget för regeringens fortsatta arbete med anledning av riksdagens begäran om en översyn. Beredning pågår i Regeringskansliet, och jag är inte beredd att föregripa den beredningen.

Herr talman! I dag debatterar vi en ganska teknisk och knepig fråga: företrädaransvaret enligt skatteförfarandelagen. Men det är en viktig fråga för landets företag.

Fyra av fem jobb växer fram bland de små och medelstora företagen. De är Sveriges jobbmotor. För att fler jobb ska växa fram behövs en politik och ett regelverk som gör det lönsamt och attraktivt att vara företagare. Skatterna spelar en viktig roll i det. Skatterna spelar roll när människor väljer att ta risker och att satsa på att driva företag. För dem som lyckas finns möjligheter att växa och att så småningom kanske anställa. Det händer bara om de vågar satsa, om de tycker att det är värt att ta risken. Det är bara då jobben kan bli fler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är vår skyldighet som politiker att röja varje väg som kan leda till fler jobb. Det gör vi med ett attraktivt skattesystem som bygger på att det lönar sig att arbeta och att det lönar sig att driva företag. Men vi gör det också med rimliga regelverk på andra områden.

Ibland händer det att affärsidéer inte bär, vilket kan leda till betalningssvårigheter. Men det kan också hända de bästa att de av någon anledning missar en räkning eller att de hamnar i kortvariga betalningssvårigheter. Även för de situationerna krävs regelverk som noggrant väger företagarens intressen mot intressena hos dem som ska ha betalt.

Det vi diskuterar här i dag är när någon sitter i styrelsen för ett företag som av någon anledning halkar efter med betalningar av skatter eller avgifter och den styrelseledamoten kan bli tvungen att betala skulderna med sina egna privata pengar. Det kan absolut vara rimligt att det blir så i vissa fall. Man ska göra rätt för sig - det vill jag vara väldigt tydlig med. Men tillämpningen av det här regelverket har kommit att bli mycket tuff. På papperet ska det krävas uppsåt eller grov oaktsamhet, men i realiteten räcker det att man bara är en enda dag sen med företagets skatteinbetalning.

Också företagare är människor. De kan bli sjuka. De kan bli lurade av en kompanjon, och de kan ha oturen att välja fel redovisningskonsult. Återigen: Man ska göra rätt för sig. Men kraven får inte vara orimliga. Om man gör allt som står i ens makt för att göra rätt men det ändå blir fel ska man inte straffas som om man varit helt oansvarig. Jag tror att det är väldigt få i det här landet som tycker att det är rimligt.

Styrelseledamöter i framför allt mindre företag tar i dag stora risker när det gäller den privata ekonomin. Detta avskräcker människor från att driva företag och att sätta sig i styrelsen för små aktiebolag. Det är allvarligt, eftersom vi behöver fler entreprenörer och fler som vågar ta ansvar och risk. Dessutom är det faktiskt skevt att statens skulder får en helt egen gräddfil jämfört med andra som har pengar att kräva. Varför är det inte lika viktigt att andra borgenärer får betalt?

Herr talman! En majoritet i Sveriges riksdag är av uppfattningen att det här regelverket måste ses över. Det har vi meddelat regeringen. Skatteverket har kommit med ett pm till regeringen, men det var för över ett år sedan. Vad har hänt med frågan hos regeringen sedan dess? Och när kommer regeringen att återkomma till riksdagen?

Herr talman! Givetvis kan också företagare göra misstag ibland, och de är människor. Därmed finns möjligheten för Skatteverket att ge anstånd. Jag har också inhämtat uppgiften att Skatteverkets inställning är att ansökan om företrädaransvar bara ska göras när handläggaren gör bedömningen att samtliga rekvisit för ett utdömt ansvar föreligger. Vi ser också att det är en väldigt hög bifallsfrekvens när domstolarna prövar detta. Det är den information som jag har inhämtat från Skatteverket.

Vad gäller sakfrågan är det viktigt att det finns ett företrädaransvar. Det är någonting som vi använder för att bekämpa bland annat grovt organiserad brottslighet. När man har svårt att döma människor på andra sätt finns det ofta via företrädaransvaret en möjlighet att beslagta brottsvinsten. Det är en av många orsaker till att det är viktigt att det finns ett sådant företrädaransvar. En annan orsak är att vi vill att det ska vara sjysta konkurrensvillkor mellan företag som betalar skatter och avgifter och företag som inte gör det. Har man inte företrädaransvar finns det möjlighet för företag att fortsätta bedriva sina verksamheter trots att de inte har betalat sina skatter. Det försämrar naturligtvis konkurrensmöjligheten för de företag som gör rätt för sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är en skillnad mellan skattemyndigheten och andra borgenärer. Om ett privat företag inte betalar till en leverantör kan leverantören låta bli att leverera ytterligare varor. Den möjligheten finns inte för staten och för Skatteverket. Därför är det lämpligt att Skatteverket har en annan möjlighet än andra borgenärer. Skatteverket har nämligen inte samma möjligheter som till exempel en leverantör.

Vad är det som har hänt i Regeringskansliet? Ja, bland annat har vi gett det här uppdraget. Entreprenörskapskommittén har också behandlat frågorna. Det är just nu ute på remiss, och vi kommer naturligtvis att lyssna på remissvaren innan vi från regeringens sida bestämmer hur man ska gå vidare.

Det är viktigt att det finns goda möjligheter att bedriva företagande i Sverige och att skapa nya jobb. Det är någonting som är fantastiskt i Sverige. Det finns väldigt många goda idéer, inte minst bland våra ungdomar. Det handlar om att utveckla ny teknik, inte minst den nya digitala tekniken. Det är någonting som vi ska ta vara på. Det handlar om goda villkor för att starta och driva företag i Sverige. Det skapar jobb. Det skapar också skatteintäkter så att vi kan finanseria skolan, vården och omsorgen.

Herr talman! Jag är väldigt glad över att finansministern ser potentialen i Sveriges unga företagare och att hon säger sig vilja ha rimliga villkor för dem. Att Skatteverket tillämpar bestämmelserna så att samtliga rekvisit ska vara uppfyllda ser jag som en förutsättning, det vill säga att man följer lagen.

När jag lyssnar till finansministern låter det som att det nästan inte är något reellt problem. Men det är en uppfattning som inte delas av särskilt många. Det är tvärtom allt fler som uppmärksammar problemen med det personliga betalningsansvaret i skatteförfarandelagen.

Nyligen kom Entreprenörskapsutredningens betänkande, som finansministern refererade till. I det är man mycket tydlig. Det står: "Vi har i denna utredning hört från flera framgångsrika företagare att de inte går in som externa styrelsemedlemmar i mindre företag på grund av företrädaransvaret. - - - Företrädaransvaret försvårar därmed styrelserekryteringar samtidigt som lagstiftningen minskar möjligheten till en andra chans för företagare. - - - I våra nordiska grannländer omvandlas inte bolagets skulder till personliga skulder på samma sätt som i Sverige. - - - Ur ett entreprenörsskapsperspektiv är det olyckligt med en lagstiftning som både försvårar styrelserekrytering och möjligheterna till en andra chans för livskraftiga företag."

Jag tycker att utredningen sätter fingret på problemet. Vi måste se till att fler vågar vara med och skapa jobb genom att driva företag. Orimligt tuffa sanktioner som det i realiteten är omöjligt att skydda sig från, hur gärna man än vill göra rätt för sig, hör inte hemma i en företagarvänlig politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Återigen: Man ska göra rätt för sig, men kraven måste vara rimliga. Sådana mer rimliga krav finns i aktiebolagslagen som även staten kan använda sig av. Även i denna lag finns regler om personligt betalningsansvar, men det krävs mer för att de ska slå till.

Herr talman! Det finns ju en anledning till att man driver verksamhet i aktiebolagsform. En sådan viktig anledning är att man vill skilja den personliga ekonomin från företagets för att begränsa sin och familjens risk. Vi får inte glömma att just detta begränsade personliga ansvar för bolagens ekonomi har varit en framgångsfaktor för människors vilja att driva företag och därmed för svensk tillväxt.

Reglerna om begränsat personligt ansvar ska självklart inte missbrukas. Därför finns alltså regler om personligt betalningsansvar i aktiebolagslagen, men de är betydligt mer rimliga än reglerna i skatteförfarandelagen. Om staten skulle luta sig mot det regelverket hade kraven blivit mer rimliga och mer enhetliga, och man hade då dessutom likställt staten med andra borgenärer.

Det hade alltså blivit ett tydligare regelverk så att de som är villiga att ta risker och starta och driva företag vet vad som gäller. Man får inte underskatta hur viktigt det är.

Riksdagens oro har bekräftats av Entreprenörskapsutredningen och av flera andra. Jag tycker därför att det blir alltmer angeläget att något händer hos regeringen.

Herr talman! Det här är självklart avvägningsfrågor, och det är också tillämpningsfrågor. Min utgångspunkt är att det är viktigt att man har ett sådant här regelverk och att det fanns goda skäl till att man införde företrädaransvaret. Det är viktigt av flera skäl, bland annat för att kunna bekämpa grov ekonomisk brottslighet och för att ha bra konkurrensvillkor också för de bolag som gör rätt för sig.

Det handlar även om att skydda skatteintäkter. Staten har mindre möjlighet att agera mot bolag som inte betalar än andra borgenärer såsom banker och andra företag som är leverantörer. Därför kan det finnas goda skäl för att staten ska ha en särställning jämfört med andra.

Självklart är det viktigt att reglerna tillämpas på ett väl avvägt sätt. Våra nordiska grannländer har också regler. De ser inte exakt ut som de svenska, men det finns regler om att de som sitter i styrelser har ett ansvar. Bland annat i Norge har man ansvar för både skatter och avgifter när man sitter i styrelser för juridiska personer. Även i Danmark finns regler, även om de inte ser exakt ut som de svenska.

Givetvis kommer vi att titta på de remissvar som kommer in från Entreprenörskapsutredningen och därefter bereda frågan vidare i Regeringskansliet.

Herr talman! Uppgifterna om våra nordiska grannländer har jag hämtat från Entreprenörskapsutredningen som alltså säger att man inte har samma ansvarsgenombrott i dessa länder som man har i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En fråga som jag skulle vilja ställa till finansministern, och om den har besvarats under beredningen i Regeringskansliet, är hur mycket pengar det här egentligen handlar om. Har man någon uppfattning om hur mycket av de pengarna som ändå skulle kunna drivas in genom reglerna i aktiebolagslagen?

Det här är en knepig fråga, men den är viktig för svenskt entreprenörskap. Regelverket måste ses över. Det är riksdagen tydlig med, och det har nu också Entreprenörskapsutredningen slagit fast.

Det måste finnas en avvägning. En rimlig sådan avvägning finns i aktiebolagslagen, den som gäller för alla, alltså även för skatter och avgifter. Kanske räcker det för att skapa den tydlighet och rimlighet som krävs för att människor ska kunna vara beredda att ta risker.

Det är människor i arbete som bygger Sverige starkt. De är de små företagen som är Sveriges jobbmotor. Ska vi få fler jobb måste vi ha vettiga villkor för våra företag, och vi politiker måste förstå att allt detta hänger ihop.

Reglerna om personligt betalningsansvar för skatter ställer till det på ett ganska orimligt sätt. Det är klart att företag ska göra rätt för sig, men vi får inte avskräcka människor från att driva företag. Det gör de här reglerna i dag, vilket tydligt framgår av Entreprenörskapsutredningen.

Riksdagen har krävt förändring. Jag hoppas verkligen att regeringen inom kort kan återkomma till riksdagen.

Herr talman! Jag vill påminna om att det fanns en anledning till att man införde dessa regler. Det var för att det gjordes en bedömning att företag drevs vidare trots att man inte hade möjlighet att betala sina skatter och att företagen därför egentligen inte var ekonomiskt hållbara. Genom att inte betala sina skatter, och heller inte ha någon avsikt att göra det, kunde man alltså driva ett företag vidare. På så sätt blev det ojämna konkurrensvillkor i förhållande till andra bolag. Dessa skäl föreligger naturligtvis fortfarande.

Det är en avvägning, och det är naturligtvis viktigt att hitta rätt balans i lagstiftningen liksom att tillämpningen sker på ett väl avvägt och bra sätt för att både skydda statens intäkter och skydda de företag som betalar skatter som man ska. Det handlar naturligtvis också om att det ska finnas goda villkor att driva och starta nya företag i Sverige.

Jag har inte tagit del av uppgiften i dag, men om jag minns rätt får man in ungefär 500 miljoner kronor via företrädaransvaret. Hur mycket av det som man skulle få in om man gjorde en förändring beror naturligtvis på vilken förändring man skulle göra. Det går därför inte att svara på.

Nu kommer vi att titta på Entreprenörskapsutredningens remissvar, och så får vi se på vilket sätt regeringen återkommer.

Överläggningen var härmed avslutad.