Företagens tilltro till rättsstaten

Fru talman! Hannes Hervieu har frågat mig vilket samarbete som finns mellan Näringsdepartementet och Justitiedepartementet för att öka tilltron till rättsstaten hos landets företagare. Han har även frågat om regeringen avser att göra ytterligare insatser för att stärka företagens tilltro till rättsstaten samt om regeringen ser behov av ytterligare insatser för att stärka förutsättningarna för att Sverige ska ha en stark marknadsekonomi.

Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i växande företag genom väl fungerande marknader med goda ramvillkor. Regeringen ser företagens tilltro till rättsstaten som en viktig förutsättning för att uppnå dessa mål. Såväl regeringens kollegiala beslutsfattande som de beredningsprocesser som föregår besluten säkerställer ett samarbete mellan såväl Justitiedepartementet och Näringsdepartementet som andra departement som berörs av frågan.

Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att stärka företagens tilltro till rättsstaten. Exempelvis har arbetet mot arbetslivskriminalitet prioriterats för att det inte ska löna sig att bryta mot regelverk för att skaffa sig fördelar på marknaden. Regeringen arbetar även vidare med det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott och satsar på en unik utbyggnad av svensk polis.

Fru talman! Sedan starten på polistillväxten har antalet polisanställda ökat med fler än 5 000 personer. Det innebär att vi kommit mer än halvvägs mot målet att bygga ut myndigheten med 10 000 anställda mellan 2016 och 2024. Under 2020 har antalet poliser ökat i samtliga polisregioner.

Det har aldrig tidigare funnits så många poliser i Sverige som det fanns vid årsskiftet. Fler kollegor kommer att göra polisyrket mer säkert och öka effektiviteten i brottsbekämpningen. Därtill har även Åklagarmyndigheten och Kriminalvården fått ökade resurser.

Fru talman! Sveriges konkurrenskraft och ekonomins funktionssätt påverkas av ett antal faktorer där regeringen arbetar aktivt med insatser på många olika områden. Ett område i arbetet med att förbättra företagens ramvillkor är insatser som syftar till att förenkla för företagen, och regeringen avser, som tidigare aviserats, att i närtid återkomma med nya förenklingspolitiska mål.

Sveriges företagare kan känna sig trygga med att regeringen verkar för hållbar tillväxt och förutsättningar för fler jobb i växande företag genom bland annat insatser för att värna tilltron till rättsstaten.

Då Hannes Hervieu hade framställt interpellationen under den tid han tjänstgjort som ersättare för ledamot som därefter återtagit sin plats i riksdagen, medgav förste vice talmannen att Linda Modig i stället fick delta i debatten.

Fru talman! Jag tackar näringsministern för svaret!

Min före detta kollega Hannes Hervieus frågor i interpellationen till näringsministern belyste tre viktiga aspekter av företagens tilltro till rättsstaten. Näringsministern har redogjort för och gett några exempel på hur regeringen arbetar för att säkerställa detta.

När man tittar på bakgrunden till interpellationen och forskarna Niclas Berggrens och Andreas Berghs slutsatser om Sveriges ras på Economic Freedom of the World Index från plats 19 år 2015 till plats 46 år 2018 ser man att det är inom rättssystemets kvalitet och graden av regleringar av näringslivet som de största minskningarna sker. Skrapar man ytterligare lite grann på det som benämns som rättssystemets kvalitet ser man att det i sin tur beror på variabler som polisens pålitlighet och hur ingångna avtal upprätthålls rättsligt.

Gör man motsvarande studie av ökade regleringar avses dels återinförd värnplikt, dels ökad regleringsbörda för företagen. Forskarna påpekar att när det gäller just sambandet mellan ekonomisk frihet och tillväxt är det just rättsstatens kvalitet som verkar spela störst roll för att främja en god ekonomisk utveckling.

Fru talman! Sverige är ett land med högt internationellt anseende när det kommer till att vara en modern välfärdsstat med världsledande ledarskap på klimatomställningsområdet med respekt för mänskliga fri- och rättigheter och rättsstaten.

Men inget är, som bekant, så bra att det inte kan bli bättre. För att Sverige ska fortsätta vara ett land där entreprenörer vågar fortsätta satsa, riskera allt de äger och har för att leva sin dröm, driva sitt eller sina företag och anställa medarbetare behöver vi som lagstiftare och beslutsfattare hela tiden vara på tå och lyhörda för hur vi kan förbättra villkoren för Sveriges företagare. Därför är den minskade tilltron till rättssystemets kvalitet, polisens pålitlighet och hur ingångna avtal upprätthålls rättsligt från företagarnas sida en oroande signal att på allvar.

Det finns naturligtvis flera möjliga förklaringar till varför företagares tilltro till polisens pålitlighet har försvagats. En är kanske att polisens kapacitet i någon mening tillfälligt gick ned i samband med den stora omorganisationen 2015 när de 21 polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen ombildades till en myndighet. En sådan omfattande ombildning förstår vi tar mycket tid, kraft och energi från en organisations chefer, ledare och medarbetare.

En annan förklaring är naturligtvis brottslighetens förändrade karaktär och den våldsspiral och utbredda gängbrottslighet som tyvärr drabbat Sverige de senaste åren och som utmanat svensk polis, brottsbekämpande myndigheter och oss lagstiftare på ett påtagligt sätt. Det finns säkert fler förklaringar.

Fru talman! När vi nu genom januariavtalet rustar svensk polis och andra brottsbekämpande myndigheter och stärker hela rättskedjan är det viktigt att allmänhetens och företagens tillgång till polisen i hela landet säkerställs. Jag ser en uppenbar risk för att den gängbrottslighet som framför allt förekommer i våra tre storstäder får mycket uppmärksamhet och resurser på bekostnad av andra delar av vårt land.

När handlaren i Klimpfjäll tar inbrottstjuvar i butiken på bar gärning och får beskedet av polisen att man inte kan komma skadas förtroendet för polisen och hela rättskedjan. Det gäller inte bara handlaren i Klimpfjäll. Hos många av oss skapar det en krypande känsla av otrygghet. Vi vet inte om polisen kommer när vi råkar ut för brott.

Det är den typen av erfarenheter och händelser som gör att hederliga medborgare börjar ifrågasätta samhällskontraktet. Om jag inte kan känna den grundläggande tryggheten när jag behöver den, om jag inte får hjälp av polisen när jag drabbas av brott, om jag slutar polisanmäla snatterier och stölder i min butik eftersom jag vet att det inte är någon idé - de kommer ändå att skrivas av direkt - börjar samhällskontraktet naggas i kanten.

Jag vill därför be näringsministern utveckla sin syn på just äganderätten, näringsfriheten och betydelsen av en stark marknadsekonomi. Delar näringsministern min bild att det här behöver stärkas?

Fru talman! Jag ger mig in i debatten eftersom jag reagerade på statsrådets redovisning till Linda Modig när det gäller polisanställda och utvecklingen av polisens verksamhet. Det sker en utveckling. Men den är för långsam, och den är otillräcklig. Det behöver finnas fler poliser ute. I en artikel förra veckan bad rikspolischefen att man ska utöka polisen ytterligare för att de ska kunna täcka större delar av landet.

Jag kommer från åkerinäringen. Den är hårt ansatt av de kriminella nätverken. Man stjäl diesel, och man plockar fordonsdelar. Man ser åkeriernas bilar som reservdelsförråd och går dit och skruvar av däck, bromsok, strålkastare, dörrar och fordonspaneler. Man stjäl också gods från bilarna. Ibland tar man hela fordonet.

För den enskilde företagaren är det här katastrofalt. Det sätter käppar i hjulet och gör det svårt att bedriva verksamheten. Det leder också till enorma försäkringskostnader. Många kastar helt enkelt in handduken. Man orkar inte fortsätta. Man ringer till polisen och anmäler de stölder och tillgrepp som varit. Men man hinner knappt lägga på luren innan det kommer ett mejl om att ärendet är nedlagt. Det skapar inte ett förtroende för rättsstatens möjlighet att komma åt dem som ägnar sig åt brott.

Däremot är staten snar med åtgärder gentemot åkerier, om man glömmer att trycka på en knapp i färdskrivaren och sådant. Det blir alltså en sagolik obalans mellan det man utsätts för och svaret från myndigheterna. Det måste till en annan tingens ordning för att skapa ett större förtroende.

Linda tog upp handlaren i Klimpfjäll uppe i Norrland. Jag har själv mina rötter däruppe. Jag vet också hur besvärligt det är när man utsätts för brott. Men vi behöver inte åka så långt. Det räcker att åka till en liten ort som heter Bäckhammar i Värmland, i gränsområdet mellan Skaraborg och Värmland. Där kämpar en företagare hårt mot de kriminella som går in och stjäl i affären. De går in i princip som att de handlar; de betalar bara inte. Man har gång på gång försökt få hjälp och stöd från myndigheter. Men samhället förmår inte komma åt dem som begår de allvarliga brotten. Det har gått så långt att personalen i butiken känner sig otrygga när de ska gå till jobbet. För det lilla samhället Bäckhammars del är det en katastrof om den lokala handlaren lägger ned. Då måste de som bor där åka till Kristinehamn för att handla.

Detta leder till att företagare, handlare och vad de kan vara, flyr landsbygden. Det går inte att bedriva verksamhet, eftersom det inte finns hjälp och stöd att få från Polismyndigheten.

Därför reagerar jag nästan med ryggraden när statsrådet redovisar utvecklingen hos polisen. Visst sker det en utveckling, men den är inte tillräcklig. Av de 5 000 nya polisanställda är merparten civilanställda. Det är inte fel. Då kan man frigöra polisiära resurser utåt. Men man kan öka andelen civilanställda så att man kan frigöra ytterligare poliser.

Fru talman! Jag vill tacka Linda Modig och Thomas Morell för en bra och viktig diskussion.

Det är klart att vi tittar ut över världen. Det görs också ett stort antal utvärderingar av företagsklimat, graden av marknadsekonomi, investeringsklimat med mera. Sverige hävdar sig väl i nästan alla dessa undersökningar. Men precis som Linda Modig säger är det absolut inget skäl för att luta sig tillbaka - tvärtom. Sverige är ett litet, konkurrensutsatt land som dessutom bygger en stor del av vår välfärd och trygghet på utrikeshandel och investeringar och på att vara attraktivt som investeringsland. Det finns ingen anledning att luta oss tillbaka bara för att det kommer en mätning eller två eller i vårt fall ganska många mätningar som visar att vi har ett gott investeringsklimat och ett bra företagsklimat.

Vi kan dessutom addera att också brottsligheten tyvärr är dynamisk. Även den förändras. Vi hade, som Linda Modig sa, fram till 2017 en ganska besvärlig situation när det gällde polisen. En del handlade säkert om omorganisationen. En del handlade säkert om att det inte fanns tillräckligt med poliser. Det skapade frustration hos polisen över att inte kunna göra insatserna men också hos befolkningen. Det gäller inte minst företagarnas syn på att de inte riktigt möts upp när de känner en oro för eller för den delen drabbas av brott. Det är mot den bakgrunden som vi tillsammans, Linda Modig, har byggt upp och kommer att fortsätta bygga på den svenska polisen.

Och ja, Thomas Morell, det är fakta vi pratar om. Fakta visar att det blir fler poliser. Fakta visar att det blir fler polisanställda. Det är klart att det där hänger ihop. Om man kan underlätta för och ta bort byråkrati från poliser, till exempel genom att ha civilanställda, frigörs tid för poliser att vara ute. Men det är inte tillräckligt. Mot den bakgrunden kommer vi att fortsätta jobba på.

Ja, polisen har velat ha resurser under hela perioden. En myndighet har sällan fått mer resurser av en regering än man har begärt, Thomas Morell. Men så har faktiskt varit fallet med polisen.

Fru talman! Det finns som sagt en hel del att göra. Vi jobbar på, bland annat när det gäller förstärkning av polisen för att öka pålitligheten. Vi ser att allmänhetens förtroende för polisen har ökat sedan 2017. Det är bra. Det är dock inte tillräckligt. Jag skulle tro att det är på ungefär samma sätt hos företagarna.

Vi måste också utveckla de andra delarna av rättskedjan. Satsningarna på åklagarna, som vi gör tillsammans, och på kriminalvården med mera behövs också.

Fru talman! Vi behöver även utbilda polisen för att ta sig an det som nu växer och där jag tror att mörkertalet tyvärr är stort. Vårt samhälle genomgår en strukturförändring med en högre grad av digitalisering. De svenska företagen är både innovativa och villiga att genomföra ganska stora förändringar när de digitaliserar verksamheten. Då växer också möjligheterna för dem som vill ägna sig åt brott via till exempel internet och datorer.

När det gäller både lagstiftningssidan och brottsbekämpande har teknikutvecklingen tyvärr gått snabbare än det har gjort för våra myndigheter och lagar och förordningar. Där jobbar vi på, och vi kommer att behöva fortsätta att jobba på. Det är ett av de stora områden där vi har all anledning att tillsammans med näringslivet göra vårt yttersta för att bekämpa brotten.

Fru talman! Tack, statsrådet!

Jag välkomnar verkligen den beslutsamhet som näringsministern visar i fråga om att täta revorna i samhällskontraktet. Vi får aldrig förlora medborgarnas förtroende för vår förmåga att slå tillbaka mot brottsligheten. Vi behöver tvärtom försäkra, rent av säkerställa för, medborgarna och Sveriges företagare att polisen och rättssamhället finns där så snart tryggheten hotas, oavsett om det är i Botkyrka, Vårby eller Malmö eller i Boden, Vilhelmina eller Malmberget.

Digitaliseringens möjligheter är fantastiska. Men precis som näringsministern noterar är det också bekymmersamt.

Redan i dag drabbas många företagare av bedrägerier. Nätbedrägerierna ökar. Cyberangrepp av olika slag drabbar såväl offentlig sektor som företagare. Här behöver mer göras. Vi ser starkt fram emot centret mot hybridhot.

I Norrbotten är det nu kanske den bästa tiden på året: vårvintern. I dag rapporteras att skoterförsäljningen ökar, men tyvärr innebär det också att många näringsidkare och privatpersoner drabbas av skoterstölder. Här i Mälardalen och södra Sverige börjar man lägga ut båtarna vid bryggorna igen i maj och juni, och då ökar de stölderna. Det är precis den här typen av brottslighet som måste bekämpas. Staten måste finnas precis där brottsligheten slår till.

Fru talman! Det finns en fråga i interpellationen som jag menar att näringsministern inte nämnvärt besvarar. Det handlar om huruvida regeringen ser behov av ytterligare insatser för att stärka förutsättningarna för att Sverige ska ha en stark marknadsekonomi. En stark marknadsekonomi består såklart av flera viktiga delar. Det handlar om marknadsekonomins funktionssätt: att ingångna avtal "hedras", att det finns en tillit mellan ingående parter och att man levererar det man lovar. Det handlar också om egendomsskyddet och näringsfriheten, som jag nämnde förut.

Den grundlagsskyddade privata äganderätten är av fundamental betydelse för både vår demokrati och vår ekonomi. Äganderätten är också en förutsättning för ekonomisk utveckling och marknadsekonomi samt för en långsiktig och hållbar utveckling. Den är även av synnerlig betydelse för de gröna näringarna, som i sin tur är centrala för svensk ekonomi.

Den inhemska produktionen av mat och skogsråvaror behöver förstärkas och öka för att minska den nationella sårbarheten i kristider. Det är något som Centerpartiet har tyckt och drivit i alla tider och som nu under coronakrisen äntligen fler verkar ha kommit till insikt om. För att en sådan utveckling ska kunna drivas på ett hållbart sätt är egendomsskyddet avgörande.

Under senare år har tyvärr äganderätten alltför ofta blivit kraftigt kringskuren i naturvårdssammanhang, trots den självklara utgångspunkt som rätten att få bruka sin egen mark utgör. Områden med höga naturvärden har slentrianmässigt undantagits från aktivt skogsbruk, och flertalet skogsägare har på så sätt fått sin äganderätt avsevärt inskränkt när större och större områden pekats ut som bevarandevärda utan att markägaren haft rätt till ersättning. Ett beslut om bevarandestatus leder därmed till både ekonomiska förluster och begränsat inflytande över egendomen. Centerpartiet har länge drivit frågan om att stärka äganderätten, inte minst vad gäller de gröna näringarna, och har varit avgörande för att såväl Skogsutredningen som Artskyddsutredningen nu kommit till stånd.

I ljuset av detta är det positivt att domstolar i ett flertal vägledande rättsfall under senare år bekräftat äganderättens grundläggande och starka ställning i svensk rättsordning. Jag vill därför återkomma och be näringsministern utveckla sin syn på dessa grundläggande rättigheter, som äganderätten och näringsfriheten, och deras betydelse för en stark marknadsekonomi. Delar näringsministern min och Centerpartiets syn att äganderätten behöver stärkas?

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Precis som har sagts tidigare i debatten är det viktigt att samhället står starkt i kampen mot de kriminella. Tappar man tilltron till rättsstatens förmåga att lagföra den som begår brott är vi illa ute. Även om företagsklimatet är bra i Sverige - vilket jag nog vill påstå att det är i det stora hela - tär det här ändå på de företagare som utsätts för de kriminellas framfart. När man inte får det stöd och den uppbackning från myndigheterna som krävs kommer man att tappa viljan och förmågan att driva sitt företag vidare.

Jag kommer ju från åkerinäringen, som vi har diskuterat åtskilliga gånger, och jag pratar ofta med företagare där. Då kommer jag verkligen nära den lilla företagaren, för det är oftast bara en eller två åkare det är fråga om. De beskriver hur jobbigt det är att inte få stöttning från samhället när man är utsatt för brottslig verksamhet. Man överväger helt enkelt att lägga ned sin verksamhet, vilket naturligtvis får konsekvenser för hela samhället. Om företagarna tröttnar och inte känner förtroende för rättsstaten får det konsekvenser.

Jag välkomnar att regeringen satsar på polisen. Det är bra, men det är inte tillräckligt. De kriminella har en betydligt snabbare rekryteringsväg än vad svenska staten har. Här gäller det att öka takten och få ut fler som jobbar aktivt ute på fältet och verkligen sätter hårt mot hårt mot de kriminella, så att vi stöttar företagandet i landet.

Fru talman! Ja, Linda Modig, vi har en stark marknadsekonomi i vårt land. Vi har det därför att den typ av modell som Sverige har och har haft - med öppenhet, starka regelverk och inte minst stark tilltro till det gemensamma - har gjort att företagsklimatet och inte minst investeringsklimatet internationellt ses som väldigt gott. Där inbegrips naturligtvis också äganderätten; i Sverige kan man inte som i många andra länder bli av med sitt företag eller för den delen sin egendom från en dag till en annan.

Innebär det då att vi kan slå oss till ro? Nej, det gör det förstås inte. Vi måste fortsätta att jobba på. Men det finns också ett antal saker som vi genomfört. Vi har förstärkt rättsväsendet och regelverken och gjort lagstiftningsskärpningar. Rätt nyligen fick vi dessutom i enlighet med regeringens förslag en ny konkurrenslagstiftning som ska stävja den här typen av bedrägerier och konkurrensbrott, som vi vet är ett stort problem i många länder där det här inte fungerar, inte minst för marknadens del.

När det gäller äganderätten och de gröna näringarna vet Linda Modig mycket väl att en förstärkning av denna är en del av januariavtalet. Jag vet att Linda Modig är en klok person som känner till att det finns regelverk som ofta balanserar olika intressen mot varandra vad gäller många av våra basnäringar. Så vill vi också ha det. Vi kan jämföra med en annan lagstiftning som regeringen ganska nyligen beslutade att se över, nämligen minerallagstiftningen. Vi vet att det finns fastighetsägarintressen. Vi har samtidigt ett intresse av att öka produktionen av innovationskritiska mineral och metaller för att kunna ställa om och elektrifiera våra samhällen och se till att bli av med det klimatproblem vi har skapat. Samtidigt finns ursprungsbefolkningens intressen, miljöintressen med mera. Allt det här ska balanseras och göras på ett bra sätt. Detta måste man ständigt jobba på med eftersom verkligheten förändras, fru talman.

När det gäller vårt arbete med att stävja brottsligheten är det, precis som Linda Modig säger, så att vi har haft och har stora bekymmer med organiserad gängbrottslighet i många av våra storstäder. Vi har samtidigt, precis som Linda Modig också har vittnat om, en hel del både företag och medborgare i våra glesare områden som vittnat om att de känner sig övergivna. Allt detta måste hanteras, för det hänger i grund och botten ihop, ska vi vara medvetna om.

Då finns det ingen genväg, fru talman. Då måste vi ständigt se till att vi tillför resurser, att det blir fler poliser, att de som polisen haffar hamnar i rättsväsendet och att de åtalas om det finns grund för detta. Blir man dömd måste man naturligtvis också ta konsekvenserna av det.

Parallellt med detta jobbar vi både i Sverige och internationellt med att stävja en del av de nya brott som uppkommer. Jag är tyvärr tämligen säker på att vi i dag har ett stort mörkertal när det gäller den nya typ av brottslighet som riktas mot immaterialrätten med de möjligheter som den digitala tekniken ger och gör. Detta måste vi fortsätta att bekämpa, för jag tror att det är förödande för ett land som vill vara i täten och vill ta del av digitaliseringens frukter, såväl på marknaden som för människor i allmänhet.

Fru talman! Vi har en stark rättsordning, inte minst när det kommer till den lagstiftning som rör hur vi prövar miljöfarlig verksamhet, som till exempel just gruvnäring eller annan verksamhet som ianspråktar mark. Jag skulle vilja påstå att den lagstiftningen är rigorös och att vi har världens hårdaste miljölagstiftning.

Det som är bekymret är att den utmanas av en galopperande rättslig utveckling på EU-området. Den tillämpning som vi har sett under senare år av till exempel vattenlagstiftningen och Natura 2000-lagstiftningen på EU-området inger oro för hur ett land som är så rikt på yta över huvud taget ska kunna ta i anspråk och exploatera verksamheter framgent.

Vi har en stark marknadsekonomi och en stark rättsordning där vi har förmåga att balansera olika intressen och göra politiskt sammanvägda bedömningar. Men ändå - fru talman och herr näringsminister - är det inte bara på detta index som Sverige rasar.

Sverige rasar också tyvärr på Fraser Institutes rankning när det gäller policyindexet. Fraser Institute är en kanadensisk think-tank, en tankesmedja. Det gäller just på parametrarna rättssäkerhet och tidseffektivitet, alltså grundläggande rättssäkerhetsfrågor. Det handlar om möjligheten att bedöma tidsåtgången för processer och när man får sitt ärende avklarat. Där är där som talen för Sverige nu minskar. Här är det angeläget att regeringen snarast tar krafttag när det gäller att avgöra ärendena som är viktiga för gruvverksamheten.

Ett annat viktigt område som ligger Centerpartiet varmt om hjärtat är arbetet enligt januariavtalet om regelförenkling. Där är vi väldigt glada att förenklingsresan nu kommer igång. Jag vill gärna att näringsministern utvecklar de båda sistnämnda delarna. Hur kan vi fortsätta att förbättra företagens tilltro till rättsstaten?

Fru talman! Du har helt rätt, Linda Modig. Vi har hårda krav. Det ska vi också ha. Jag tror att vi alla i grund och botten är stolta över att när vi bedriver verksamhet - oavsett om det är i skogen eller för den delen om det gäller mineral i gruvor med mera - har vi hårda krav.

Vi gör inte i likhet med många andra länder som jag har sett. Där kan man läsa om förgiftade floder eller vatten, eller för den delen barnarbete och annat elände som vi tyvärr ser inte minst när det gäller utvinning av innovationskritiska mineral och metaller. De behövs till exempel för solceller, batterier och vindkraft. Allt detta är saker vi behöver.

Vi har hårda regler. Jag uppfattar och är väldigt stolt över att vi har företag som inte har någonting emot detta. De ser det tvärtom som en väldigt viktig del av sin konkurrenskraft. De kan stolt stå upp för att det de gör inte i onödan förstör miljö och klimat eller för den delen människor.

Mot den bakgrunden tror jag att vi är överens om att det är så vi ska ha det. Jag vet att vi är det mellan Centerpartiet och regeringen. Vi är också överens om att vi inte i onödan ska ha byråkrati eller att de processer som vi i dag använder ska bli alldeles för oförutsägbara. Näringen har i grund och botten ingenting emot själva kraven utan just processen i sig.

Det är mot den bakgrunden vi tittar över allt detta. Jag är också väldigt glad över att vi nu tittar över såväl minerallagen, Linda Modig, som de tillämpliga delar av miljöbalken som kan komma in här och också andra regelverk.

Det gör att vi får en större förutsägbarhet. Det gör att vi därmed kan se till att vi är ett land som på ett hållbart sätt hjälper till i den nödvändiga klimatomställningen. Samtidigt skapar vi ny tillväxt i vårt land och nya gröna jobb som är till glädje för hela landet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.