Förbättring av Kemikalieinspektionen

Herr talman! Det är roligt att återigen se riksdagsledamöter i arbete här i kammaren.

Sten Bergheden har frågat mig vad jag avser att göra för att Kemikalieinspektionen ska klara av sitt jobb och om jag kan tänka mig att lägga ned Kemikalieinspektionen och i stället skapa en ny och effektivare myndighet som klarar av att sköta sitt uppdrag i enlighet med EU:s krav.

Svar på interpellationer

Detta gäller en fråga om prövning av ärenden rörande bland annat bekämpningsmedel, och Kemikalieinspektionen har ansvar bland annat för detta. Handläggningen av bekämpningsmedel syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för människors och djurs hälsa och för miljön samt att förbättra den inre marknadens funktionssätt och samtidigt förbättra jordbruksproduktionen och se till att vi har effektiva biocidprodukter. Prövningen baseras på försiktighetsprincipen. Det är därför ytterst viktigt att handläggningen utförs med stor omsorg och i enlighet med de lagar och förordningar som finns på området.

Som jag tidigare framfört ser jag allvarligt på att handläggningstiderna för prövningen av bekämpningsmedel inte hålls. Avgiftsfinansieringen har dragits med stora underskott under många år, och även om flera regeringar har försökt lösa frågan har problem kvarstått.

Regeringen har gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att effektivisera och förkorta handläggningstiderna, men med bibehållande av en hög rättssäkerhet och en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön. I regleringsbrevet för 2015 skärptes återrapporteringskraven ytterligare. För att förbättra och förstärka uppföljningen av myndighetens kostnader och öka kostnadseffektiviteten i ärendehandläggningen har regeringen i myndighetsstyrningen infört återrapporteringskrav vad gäller kostnadsuppföljning och handläggningstider.

Regeringen har säkerställt att avgifterna har höjts för att täcka kostnaderna. För att ytterligare stärka myndigheten höjde regeringen i år anslaget med 10 miljoner kronor, som är öronmärkta för just prövningen av bekämpningsmedelsärenden.

Som en del i arbetet med att komma till rätta med de långa handläggningstiderna och den kritik som Justitiekanslern framfört inkom Kemikalieinspektionen den 1 juni 2015 med en handlingsplan för de inneliggande prövningsärendena. Det är naturligtvis viktigt att handlingsplanen följs så att balanserna snabbast möjligt arbetas bort och nya inte uppstår. Jag ser inga alternativ som skulle vara mer effektiva än det arbete som regeringen just nu gör.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret så här långt.

Precis som det står i interpellationen är anledningen bland annat att JK mycket allvarligt har kritiserat regeringen och Kemikalieinspektionen för att man inte klarar den tid det ska ta att få ett nytt tillstånd för ett växtskydd i Sverige. Det allvarliga är att medan övriga länder i Europa klarar tidsgränserna gör Sverige inte det sedan lång tid tillbaka.

Kemikalieinspektionen har tidigare tagit fram handlingsprogram för hur man ska lösa detta. Trots det har det inte hänt någonting, utan man tappar fortfarande tid. Man har tillfört mer pengar, men fortfarande klarar man inte av tiderna på ett år och i vissa fall på 18 månader.

Nu har Kemikalieinspektionen tagit fram ett handlingsprogram och föreslagit att man ska vidta vissa åtgärder. Bland annat ska man utbilda sin personal, och det är jättebra. Jag trodde att personal som sitter i en myndighet och jobbar med dessa frågor redan var utbildad, men det är bra om man ytterligare kan spä på och få en bättre skärpa i den delen.

Kritiken mot att Kemikalieinspektionen inte klarar av sitt uppdrag har varit långvarig. Därför är frågan: Är handlingsprogrammet och de åtgärder som regeringen nu har vidtagit för att följa upp detta och skjuta till lite mer pengar tillräckliga? Och framför allt: Är det acceptabelt att det ska ta till 2019 innan man är i balans?

Jag har förståelse för att man måste göra om en del i arbetet och jobba på ett annat sätt, men jag hade varit mer nöjd med svaret om vi hade haft ett handlingsprogram som sa att vi kommer att lyckas lösa detta efter 2016. Då har man ett år på sig att lösa problemen fullt ut och komma i kapp. Men att sätta upp 2019 som en ram i handlingsprogrammet för när vi tror att vi ska vara i balans tycker jag är en alldeles för låg ambitionsnivå.

Många av våra företag där ute har ett oerhört stort problem för att de inte får fram sina växtskydd. Ofta kan de nya växtskyddsmedlen faktiskt vara bättre för miljön, men de blir ändå ställda i kö och kommer inte fram. I stället får man kanske dispens för det gamla växtskyddsmedlet, som kan vara sämre för miljön. Utifrån detta miljötänk borde man gynna möjligheterna att få fram bättre preparat och snabbare handläggning.

Jag önskar en lite högre ambitionsnivå. Är ministern nöjd med handlingsprogrammet, och tycker hon att det räcker med att man blir färdig med detta 2019? Jag tycker att det är en låg ambitionsnivå. Nästa fråga är: Om våra myndigheter, som ska sköta detta, inte klarar av handläggningstiderna, kommer man då att kompensera företag och andra som lider ekonomisk skada?

Enligt EU har man egentligen rätt att använda vissa delar, men det är inte tillåtet än i Sverige. Då hamnar man i ekonomiska problem för att man inte kan använda växtskyddsmedlet. Man kan förlora plantor, och man kan inte bespruta växtlighet mot ohyra och annat och gör då stora ekonomiska förluster. Tänker regeringen ta ansvar för de ekonomiska förluster som görs på grund av långa handläggningstider?

Herr talman! Jag tackar för den fråga som ställts.

Precis som riksdagsledamoten är jag mycket angelägen om att vi har en effektiv handläggning av bekämpningsmedelsärenden. Det behövs för att säkerställa ett miljö- och hälsoskydd i hanteringen och användningen. Vi vet att inte minst företagarna i sektorn är angelägna om detta, men naturligtvis också den stora konsumentgruppen och de som bryr sig om våra kommande jordvärden och så vidare.

Men det ska vara en effektivitet som gör att det är rimligt från ett företagarperspektiv, så att man får en bedömning som görs i tid. Det säger lagen. Därför har Kemikalieinspektionen med rätta fått kritik för de långa handläggningstiderna.

Detta är inte något nytt problem, utan det har funnits under alldeles för lång tid. Det finns en frustration över fördröjningen i att hitta arbetsmodeller, och resursdimensioneringen och arbetsfördelningen för att klara uppgiften lämnar verkligen en del i övrigt att önska när det gäller att tillfredsställa lagkraven, det vill säga att handläggningen och bedömningen av ärendena ska ske effektivt, professionellt och i tid.

Detta ska en myndighet i Sverige leverera. Det är enligt deras reglemente att göra så, och det är regeringens uppgift att säkerställa att man tar itu med problem när man ser att de uppstår. Det problemet har funnits under många år. Som du är medveten om, Sten Bergheden, har också flera regeringar på flera sätt försökt ta itu med situationen.

Det jag redogjorde för i svaret är hur jag, sedan jag tog över ansvaret i oktober förra året, har säkerställt att Kemikalieinspektionen får en mycket tydligare uppföljningsram. Vi har stramat åt uppföljningskriterierna också utifrån kostnadseffektiviseringsskäl, och vi har krävt in handlingsplanen. Utan detta tror jag inte att det hade varit möjligt, och vi gjorde det samtidigt som vi dimensionerade avgifterna och anslagen till myndigheten på ett, tror jag, mer effektivt sätt.

Nu har vi inte helt sett hur detta faller ut. Jag kan absolut hålla med riksdagsledamoten om att man inte kan vara nöjd med att en myndighet tänker sig inte kunna hålla vare sig handläggningstider eller lagkrav under flera år. Det är naturligtvis ingenting man kan vara nöjd med, och det är därför jag kommer att säkerställa att de åtgärder vi nu har vidtagit följs upp så att de också får effekt. Jag är naturligtvis beredd att återuppta diskussionen och skärpa de åtgärder Kemikalieinspektionen måste vidta för att komma till rätta med problemet.

Precis som interpellanten pekar på är det många gånger en fråga om att nya växtskyddsmedel och bekämpningsmedel är bättre ur flera synpunkter, såväl ur arbetsmiljösynpunkt som ur miljösynpunkt. Därför vore det bra om de kom ut till näringen i tid, men det handlar också om att säkerställa ett högt skydd på de här produkterna för näringslivet i stort. Det är alltså en situation ingen kan vara nöjd med när det tar för lång tid, och jag vet att även Kemikalieinspektionen är missnöjd med situationen. Därför ligger vi på om att skärpa hanteringen.

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Jag vill ta upp en annan fråga. Arbetet går ofta till så att vi samarbetar i EU om de olika tillstånden. Då kan det vara så att Danmark eller Tyskland utreder ett preparat, och sedan kommer man fram till att vi i Sverige behöver använda en viss grad av dosering, för miljöns skull och annat. Det som har varit ett problem i detta är att vårt lands egen kemikalieinspektion omprövar en del av dessa beslut eller utredningar som redan har genomförts, vilket fördröjer och förhalar proceduren ännu mer för just svenska odlare.

Detta sätt att arbeta borde regeringen titta över med en gång. Har vi ett samarbete om växtskydd i de här zonerna borde man väl ändå acceptera det vi har kommit fram till i de olika delarna utan att göra om arbetet en gång till och lägga ännu mer kraft på den delen. Då får man väl godkänna den delen och sedan forska vidare på om man vill ändra långsiktigt på något annat sätt.

Jag tror att det vore bra om vi kunde skärpa detta. Jag tycker att handlingsprogrammet från Kemikalieinspektionen är alldeles för blekt, och jag tror att det finns en tydlig majoritet i Sveriges riksdag för att faktiskt vara lite tuffare i detta läge - just med tanke på historieskrivningen. Vi har tidigare sett att man har tänkt att åtgärda detta, och vi har från Alliansens sida skjutit till pengar för att man ska kunna göra det. Vi har dock inte sett ett annat sätt att arbeta som har gjort att man har ökat takten och löst problemet.

Jag tror alltså att regeringen, och om inte annat riksdagen, kan vara ännu tydligare i den här frågan. Vi vill helt enkelt ha snabbare resultat när det gäller hanteringen av Kemikalieinspektionens ansvarsområde.

Jag tycker också att det är viktigt att ta detta nu. Det är nämligen ett stort problem, och samtidigt sitter vi i grupper i riksdagen och regeringen och diskuterar hur vi ska öka svensk livsmedelsproduktion. Vi har då en myndighet i Sverige som ser till att bromsa och skapa sämre konkurrenskraft för svenska företag än för utländska. Här behöver vi hitta ett sätt för både våra myndigheter och annat att kunna gå i takt, för att vi ska kunna öka svensk livsmedelsproduktion.

Det borde alltså vägas in i den biten, att alla myndigheter gör vad de måste göra i det läget. Att acceptera att Kemikalieinspektionen ska få till 2019 på sig för att lösa detta bekymmer är att sända fel signaler till övriga myndigheter i Sverige. Det man säger är att du kan överträda din budget och nästan strunta i att ta åt dig kritiken av JK. Du kan låta bli att åstadkomma någon större förändring särskilt snabbt, utan du kan i stället rulla på. Du får fyra år på dig om du tar fram en handlingsplan för hur du ska lösa dina problem.

Vi måste ställa hårdare och tydligare krav på våra myndigheter. De är till för att granska både företag och privatpersoner, och de måste sköta sina uppgifter. De måste också sköta de andra åtaganden de har gentemot staten, som att hålla budget, ha kompetent personal på jobbet och se till att handläggningstider håller utifrån den lagstiftning som finns både i Sverige och i EU. När det gäller lagkraven kan man inte bara säga att man har ett viktigt uppdrag och att man därför kan gå utanför och strunta i de andra delarna av lagen.

Jag tror alltså att det finns ett oerhört stort signalvärde i att faktiskt sätta ned foten rejält mot Kemikalieinspektionen i detta läge. Vi kan inte acceptera att man har jobbat som man har gjort hittills, och vi kan absolut inte acceptera att det ska ta fyra år att rätta till detta. Framför allt är det ett stort hot mot de företag som planerar både odlingar och annat här i Sverige. De undrar om de ska våga satsa på dessa delar om de sedan står utan ett preparat den dagen de behöver det.

Jag är alltså inte nöjd, utan jag vill att ministern ska vara lite tydligare.

Herr talman! Ja, man kan vara hårdare och tydligare i sin kravspecifikation till myndigheten. Jag menar att det är precis det regeringen nu är. Jag har inte ägnat den här tiden åt att revidera vad som gick fel hos den tidigare regeringen när det gällde styrningen av Kemikalieinspektionen; det är så att säga historia nu, och nu står vi i den situation vi gör. Det den här regeringen och jag har sett till - det arbete vi har satt igång - är att ställa mycket hårdare och tydligare krav på Kemikalieinspektionen när det gäller handläggningstiden för bekämpningsmedelsärenden.

Det är en kritik som inte minst visar att man måste ta allvarligt på JK:s kritik. Det gäller alla myndigheter, och någon allmän dispens att skjuta på problem i fyra år har vi definitivt inte gett. Tvärtom har vi varit oerhört tydliga med att vi vill se resultat av de åtgärder vi nu sätter in. Det handlar om både en kostnadsuppföljning och, inte minst, en uppföljning av hur arbetssätten är. Dessutom har vi sett till att kostnadsdimensionera en del av verksamheten efter det ökande ärendeinflödet.

Vi har fört diskussioner med många förvaltningar och sett till att verksamheten effektiviseras, men när man har ett totalt ärendeinflöde är det inte ointressant att också kunna ta in i bilden att de avgifter företagarna betalar i samband med detta på något sätt ska komma verksamheten till del. För att upprätthålla en god kvalitet och inte minst en god, effektiv handläggningstid behöver alltså de här delarna kommunicera med varandra.

Det gör nu regeringen, och jag förväntar mig definitivt förändrade arbetssätt och en effektivare organisation av Kemikalieinspektionen i denna del. Det ska inte vara tal om annat.

Herr talman! Då vill jag ta upp en annan fråga. Man har nämligen utrett den myndighetsutredning som har presenterats - jag tror att det var i mars och att den ligger ute nu - där man diskuterar ett annat sätt att jobba. Kemikalieinspektionen nämns bland annat som en myndighet som skulle bli avplockad viss verksamhet och överlagd i en ny myndighet, som i utredningen fick arbetsnamnet Miljöinspektionen.

Mina frågor är: Tittar regeringen på den här lösningen, alltså att vi kanske skulle behöva inrätta en ny och effektivare myndighet som tar hand om de här uppdragen? Det handlar om att få en snabbare handläggningstid och få bort det som kanske har satt sig i väggarna när det gäller Kemikalieinspektionens sätt att arbeta i dag. Är det en intressant utredning att titta vidare på? Hur hanterar ministern och regeringen den delen? Jag skulle vilja få en kommentar till detta, om det finns möjlighet, för det är frågor jag ofta får utifrån att man diskuterar en ny myndighet som skulle lösa en del av de här sakerna.

Jag är inte heller överens med ministern; jag tror inte att dessa åtgärder räcker. Som jag sa tror jag att det är viktigt att vi från riksdagen i så fall markerar ännu hårdare. Ministern talar om att skärpa tonen lite om detta inte räcker, och jag tror att det vore bra att skärpa den redan nu och tala om att vi har tydliga hållpunkter för när den här biten ska hända samt att tidsaxeln till 2019 inte är acceptabel. Jag tror inte att det finns något stöd i Sveriges riksdag för att vänta till 2019 på att den myndighet vi har i Sverige när det gäller växtskyddet ska fungera.

Jag vill alltså ha mer tydlighet, och jag vill gärna ha en kommentar till hur man ser på den nya myndighetsutredningen. Väger man in den? Tittar man eventuellt på en ny lösning för hur vi ska behandla växtskyddsmedel i Sverige?

Herr talman! Jag får tacka för debatten som har möjliggjort för mig att i diskussionen här i kammaren tydliggöra att vi ser väldigt allvarligt på att en av våra myndigheter inte levererar enligt lagens krav när det gäller handläggningstider och effektivitet.

Justitiekanslerns kritik mot Kemikalieinspektionen måste definitivt få effekt. Vi har därför redan ställt betydligt hårdare och tuffare uppföljningskrav när det gäller Kemikalieinspektionens hantering av bekämpningsmedelsärenden. Vi avser också att följa upp detta mycket nära och säkerställa att de ökade ärendehanteringsströmmar som nu är kan hanteras på ett sätt som är effektivt från perspektiven kostnad och tid och inte minst från miljö- och hälsoskyddsperspektivet. Det är oerhört viktigt för näringen men också för respekten hos konsumenterna att vi får ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Interpellanten passar på att ta upp ytterligare frågor, bland annat om det större EU-hanteringssystemet. Det finns ju fler kemikalieinspektioner som godkänner växtskyddsmedel för företag i andra länder. Där är det, precis som tagits upp i debatten, en zonindelning. Det är i den norra zonen ärenden för Sverige handläggs. Naturen tenderar ju att se lite olika ut i olika naturområden. Därför är det av vikt att bedöma hur det här fungerar i Sverige. Det är därför det görs en nationell bedömning. Det inleds också en översyn av växtskyddsmedelsförordningen 2016 som eventuellt kan titta på hur man mer kan samköra de här sakerna.

Med detta får jag tacka för debatten om en väldigt angelägen fråga. Det är skönt att känna att det är fler som står upp för att myndigheterna ska leverera.

Överläggningen var härmed avslutad.