Förändringar i EBO-lagen

Fru talman! Désirée Pethrus har frågat mig vad jag avser med mitt uttalande om en social prövning i samband med eget boende och om jag kan utveckla vad regeringen avser med eventuella alternativ till Mottagandeutredningens förslag.

Roger Hedlund har frågat mig hur jag tänker mig att det nya förslaget kring EBO kan bli utformat och vilka fler förändringar jag anser kan vara nödvändiga för att förhindra att bosättning i trångboddhet sker i efterhand.

Reglerna för mottagande av asylsökande återfinns i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Av lagen framgår att Migrationsverket ska tillhandhålla boende i anläggning för alla som söker asyl. Av lagen framgår också att asylsökande kan ordna boende på egen hand, så kallat eget boende, förkortat EBO.

Asylsökande har alltså rätt att få boende ordnat under asyltiden men är inte skyldiga att bo i ett av Migrationsverket ordnat boende. Oavsett vilket boende en asylsökande väljer utgår en viss ersättning från Migrationsverket till asylsökande som saknar egna medel.

Det finns både fördelar och nackdelar med den ordning vi har i dag. Till exempel kan det vara bra för individen att själv få välja var man vill bo, och när fler asylsökande ordnar sitt eget boende minskar också statens kostnader. Eget boende kan dock i vissa fall också få negativa konsekvenser såväl för enskilda som för samhället i stort, exempelvis barnfamiljer som bor trångt och under socialt ohållbara former där barn inte kan läsa läxor i lugn och ro eller kommuner som får ta emot väldigt många personer utan planeringsförutsättningar för skola och omsorg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen avser därför att begränsa de negativa sociala konsekvenserna av asylsökandes möjlighet att ordna sitt boende på egen hand.

Våren 2018 kommer Mottagandeutredningen att presentera sitt förslag om ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. Utredningens förslag rörande asylsökandes boende kommer att vara utgångspunkt för regeringens fortsatta arbete med frågan. Regeringen avser att vidta åtgärder för att de negativa sociala konsekvenserna av asylsökandes möjlighet att ordna sitt eget boende ska begränsas. Utredningens arbete bör dock inte föregripas.

Fru talman! Tack för svaret, ministern! Det kom lite sent. Jag ställde frågan i slutet av november, och man har rätt att få svar inom 14 dagar, men jag tyckte att det var helt okej att skjuta på det och tänkte att det kanske skulle bli ett ännu mer fylligt svar. Det tycker jag dock inte att jag har fått, och jag tycker att jag inte har fått så jättemycket svar på mina frågor.

Frågan om EBO kom upp som en del av migrationsöverenskommelsen i regeringen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet som handlar om ensamkommandes möjligheter till uppehållstillstånd. Vi har en hel del invändningar mot det förslaget i stort men tycker att de signaler som kom från regeringen om förändringar i EBO-lagen låter lovande. Kristdemokraterna har nämligen i höstens budgetmotion i utgiftsområde 13 föreslagit just ett system där vi menar att asylsökande som väljer eget boende, EBO, måste kunna uppvisa ett trovärdigt och ett värdigt boende.

Regeringen sa vid presentationen av migrationsöverenskommelsen att man vill införa någon form av system med så kallat värdigt eget boende för asylsökande och sa sig vilja riva upp den så kallade EBO-lagen för att motverka extrem trångboddhet, men det ska också syfta till, sa regeringen, att stärka nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i det svenska samhället.

Vid regeringens presentation uppfattade jag det som att man om man inte kan hitta något alternativ som den pågående Mottagandeutredningen planeras komma med ändå kommer att lägga någon typ av eget förslag.

Under presskonferensen den 27 november preciserade statsrådet att utredningens innehåll delvis var känt, uppfattade jag det som. Därför ställde jag frågan vad statsrådet avser med sitt uttalande om en social prövning i samband med eget boende, vilket statsrådet hade gjort i sitt tal på presskonferensen. Jag tyckte också att statsrådet gärna kunde utveckla vad Mottagandeutredningen kan komma med för förslag som statsrådet ställer upp på.

EBO-lagen från 1994 har försvårat integrationen, som vi ser det. Vi har sett kommuner som Södertälje och Malmö som under lång tid har sänt ut nödrop och sagt att de har stora problem både med bostadssituationen och med att kunna tillhandahålla olika välfärdstjänster eftersom söktrycket har ökat så mycket. Man sover i skift i vissa lägenheter, men det har också uppstått en typ av marknad för att sälja lägenheter olagligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det vore klädsamt om vi kunde få lite mer information under den här debatten om vad statsrådet vill se för typ av förändringar. Vad är syftet? Jag hoppas att det är detsamma som för Kristdemokraterna, nämligen att just förbättra integrationen, minska trångboddheten, komma åt kriminella som hyr ut olagligt och så vidare. Det finns många olika delar, och jag skulle vara tacksam om statsrådet kunde ge någon typ av indikation på hur hon ser på den här frågan.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret på min interpellation! Min fråga handlar om EBO-lagen, som möjliggör för asylsökande att ordna ett eget boende. Regeringen har aviserat att man tänker komma med en förändring på det här området, vilket gläder oss från Sverigedemokraterna mycket eftersom vi har drivit frågan väldigt länge.

Regeringen talar om att man väntar på Mottagandeutredningens förslag om en reformerad EBO-lag med ett tillägg om att om ingen alternativ utformning hittas kommer regeringen att titta vidare på ett eget förslag. Någon form av värdigt eget boende talar man om.

Problemen på det här området är många och kända. Framför allt leder EBO till en stor trångboddhet inom vissa områden i Sverige. Vi har sett många konsekvenser, och polisen, socialtjänsten och bostadsbolagen vittnar om en svarthandel med hyreskontrakt i stor och organiserad skala där man bedriver någon form av parallell bostadsförmedling med ockerhyror.

Det här har lett till många andra problem också, såklart. Det handlar om sociala problem och om att integrationen försämras. Många personer som bor i de här fastigheterna har ingen riktig koll på vem som egentligen bor där eftersom det bor så pass många i trappuppgången. Det har också försämrat möjligheten för de unga att till exempel genomföra läxläsning och få studiero.

Ökad frustration blir såklart en konsekvens, och om inte annat för kommunerna också en stor svårighet att planera för den service som behövs i de här områdena.

Problemen är väldigt många. Vi kan prata om det länge. Det gläder oss också att vi är eniga om att problemen är stora.

De frågor jag har ställt är: Hur tänker statsrådet att det nya förslaget kring EBO kan utformas? Vilka fler förändringar anser statsrådet kan vara nödvändiga för att förhindra att bosättning i trångboddhet sker i efterhand, alltså efter att EBO har blivit beviljat till en asylsökande? Det är ju en sak att du kan visa upp ett kontrakt utan trångboddhet, men hur kontrollerar vi i ett senare skede att det inte bara är tillfälligt och en chimär?

En annan fråga som jag skulle vilja ha svar på från ministern är hur pass tydlig man har varit mot Mottagandeutredningen och hur de ska utreda detta specifikt. Jag känner inte att jag har fått något svar på detta ännu, varför jag hoppas att ministern ändå, även om jag förstår att regeringen väntar på det förslaget, kan prata om hur hon tänker sig att ett förslag från regeringen som den själv är nöjd med ska se ut. Kommer man att förvissa sig om att se över hur man skapar ett system där man inte i förlängningen skapar trångboddhet i ett senare skede?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill börja med att instämma i Désirée Pethrus problembeskrivning när det gäller EBO och hur det fungerar i dag. Det överensstämmer säkert också på olika sätt med många av de intryck som både Désirée Pethrus och jag har från Kommunsverige, och jag kan faktiskt också instämma med Désirée Pethrus om varför vi behöver göra en förändring.

Det regeringen har gjort veckorna före jul är att vi har meddelat och deklarerat att vi vill se en förändring av EBO-regelverket och att vi ställer oss positiva till att införa någon form av system med så kallat värdigt eget boende. Om man betraktar Kommunsverige finns det ett antal inspel, förslag och modeller som på olika sätt har kommunicerats genom åren mellan enskilda kommuner till statsmakterna men också genom SKL och i en dialog med regering och riksdag.

Mer bekant är kanske Södertäljes arbete med så kallat värdigt eget boende, och jag vet att det finns fler kommuner som vill bidra i det arbetet med sina erfarenheter och goda exempel kring hur man på olika sätt kan göra någon form av prövning.

När vi tittar på EBO per 1 000 invånare blir vi kanske inte så förvånade att vi bland de kommuner med flest EBO på 1 000 invånare ser Botkyrka, Sundbyberg, Södertälje och Malmö, vilket nämndes här. Men där finns också till exempel Älvdalen och Sorsele, så det är i hela Sverige. Det är stora och små kommuner, och det är i många avseenden kring EBO samma erfarenheter, det vill säga det finns för mycket negativa konsekvenser som kan vara det som beskrevs här med trångbodda barnfamiljer och svårigheter med läxläsning, men det kan också vara en ren handel med dyra bostadskontrakt som säljs och köps eftersom det regelverk vi har i dag skapar förutsättningar för detta.

Regeringen ser alltså detta och vill se en förändring. Den lämpligaste ingången i ett sådant förändringsarbete, har regeringen bedömt, är att invänta de veckor som är kvar av Mottagandeutredningens arbete. Vi gav en kortare förlängning på detta, så det kommer under våren.

I direktiven till Mottagandeutredningen finns ett tydligt uppdrag som handlar om de asylsökandes boende, och det står tydligt att det bör planeras och genomföras så att "det stöder Migrationsverkets verksamhet och främjar etableringen för dem som beviljas uppehållstillstånd och ska påbörja sin framtid i Sverige utan att försvåra en eventuell verkställighetsprocess".

Den dialog vi har med Mottagandeutredningen visar alltså att det pågår ett arbete med detta. Jag kommer dock inte att föregripa Mottagandeutredningen, utan jag kommer att invänta dessa veckor för att ta del av förslag också i den här delen.

Fru talman! Tack återigen för svaret! Jag förstår att statsrådet inte kommer att svara så mycket mer på frågorna om utredningen, men jag tänker ändå elaborera lite kring andra frågor om detta.

EBO-problematiken är ju ett stort problem för kommunerna, och väldigt många gånger påverkar och ökar det också utanförskapet, tror jag. Även om man ibland tror att EBO är bra för integrationen, tror jag snarare att det ibland kan bli tvärtom.

Om jag har förstått det rätt anger Migrationsverkets statistik i november att nästan hälften av de 83 000 som fortfarande finns i asylsökningsprocessen är i anläggningsboende, ABO. Det är 32 000 som bor i EBO, så det är alltså lite fler i ABO. Min fråga till statsrådet är om hon tycker att detta är en lämplig fördelning eller om statsrådet helst vill att alla ska vara i ABO.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Efter asylansökningstiden kommer etableringsfasen, och då ska man anvisas ut till kommunerna. Men även i den här delen av processen är det problem att få boende. Som jag sa tidigare skulle Kristdemokraterna vilja ha någon typ av alternativ för värdigt boende i stället för EBO, och vi funderar lite grann kring trångboddhetsnormer och krav av det slag som ställs på kommuner med uppgiften att tillhandahålla bostäder. Man har ju krav i anslutning just till anvisningslagen, och vi tänker att det kunde gälla även för asylsökande som vill bosätta sig i eget boende. Man skulle kanske kunna ställa krav på boendeyta.

Vi har också talat en del om att vi tror att integrationen måste börja tidigare. Vi vet i dag att många sitter i passivitet under asylprövningstiden. Man är inaktiv, vilket skapar frustration. Man blir passiv och börjar förvänta sig att samhället ska lösa olika saker åt individen.

I stället vill vi införa någonting som vi kallar för ett asylprogram som ska vara ungefär sex månader långt och obligatoriskt redan från dag 1 när man kommer till Sverige, med sfi, samhällsorientering och någon form av sysselsättning i boendet eller på annan plats i samhället.

Vi tror att man behöver en heltidsomsorg och även ett heltidsengagemang från den enskilde redan från dag 1 för att påskynda integrationsprocessen. Jag skulle vilja passa på att lyfta detta, för även i den här situationen väljer många EBO, och då vill man kanske inte vara en del av den samhällsinformation och mycket av det som sker på asylboendena i dag. Av dem som bor i EBO är det många som inte dras in i någon typ av samhällsorientering, utan det får vänta tills man har fått ett beslut om uppehållstillstånd.

Hur ser statsrådet på någon typ av program på kanske sex månader som man påbörjar redan på asylboendet för att sedan börja utslussningen? Har man börjat med språkträningen redan på asylboendet har man ju mycket vunnet när man går in i nästa fas för att söka arbete. I det läget har man annars många gånger fokus på arbete och glömmer bort språk och det här med samhällsorientering.

Vi tycker alltså att oavsett om man bor på ABO eller i EBO så bör man genomgå det här programmet, men vi tror ändå att det är bästa är att man gör det på asylboende. Jag vill gärna ha en kommentar från statsrådet, om det går bra.

Fru talman! Tack återigen för svaret, ministern!

Jag hade gärna velat veta varför det har tagit sådan tid för regeringen att inse problematiken med EBO och varför man inte har lagt fram förslag om att reformera lagen tidigare. Vi har sett problemen under mycket lång tid. De som jobbar i kommunerna har tydligt signalerat detta, men det har inte nått fram. Det hade varit intressant att få veta svaret på den frågan.

Jag hade gärna velat höra vilken inriktning som regeringen och ministern tänker sig för den reformerade EBO-lagstiftningen. Någonstans måste man ändå ha en åsikt i frågan även om man väntar på en utredning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har svårt att se hur en reformerad EBO-lagstiftning ska kunna förbättra situationen på området. Det är också därför det hade varit kul att få höra ministerns åsikt i frågan. Hur motverkar man trångboddhet när det handlar om personer som bosätter sig på en adress tillsammans med personer som redan bor där? Det finns få lägenheter där det finns utrymme för fler personer att bo. Dessa människor tyr sig av naturliga anledningar till släktingar, anhöriga och liknande kontakter som finns sedan tidigare. Jag har över huvud taget svårt att se hur det är möjligt att motverka den trångboddheten med en annan typ av reglering av EBO-lagstiftningen. Jag undrar framför allt hur det ska motverkas att man i ett senare skede bosätter sig på en annan adress än den man i första hand angav när man fick EBO beviljat.

Jag ställer mina frågor återigen, och jag hoppas att jag ändå kan få ett svar från ministern om hur man tänker på området. Vi sverigedemokrater anser att EBO-lagstiftningen verkligen bör rivas upp för att motverka dessa problem som skapas med trångboddhet i samhället. De problemen är så pass stora att det inte går att ha denna EBO-lagstiftning i fortsättningen. Någon åtgärd måste vidtas. Där anser vi att alternativet är att helt riva upp EBO.

Fru talman! Jag börjar denna gång med frågorna från Roger Hedlund. Varför nu och inte tidigare har regeringen bestämt sig för att riva upp och reformera EBO? Det är naturligtvis alltid svårt att svara när initiativ tas och varför de tas vid just det tillfället.

Jag har själv mångårig erfarenhet som kommunstyrelseordförande och kommunalråd i en skånsk kommun. Jag har under ett antal sammankomster tillsammans med kollegor på den tiden uppvaktat regeringen i EBO-frågan. Utgångspunkten har varit att det är oerhört viktigt att lyssna på kommunerna, att se de negativa konsekvenser av trångboddhet som många kommuner vittnar om. Det har under hösten känts bra för mig som ansvarig minister att få vara en del i regeringens arbete, där vi nu presenterar en tydlighet om att vi vill riva upp och reformera EBO. Det är för att komma till rätta med de negativa effekterna av EBO. Det här sker också för att stärka de nyanländas etablering på arbetsmarknaden.

Jag konstaterar att vi synes vara överens med Sverigedemokraterna om värdet i dessa frågor, men de döljer inte för mig vad Sverigedemokraternas utgångspunkt i den allmänna debatten om asylsökande och nyanlända är. Jag har den erfarenhet jag har av ett kommunalt arbete där Roger Hedlunds parti har varit mycket aktivt i att inte öppna dörren för någon. Då kanske EBO-frågan i sig inte blir den största frågan i den kontexten. Men för regeringen är den viktig och angelägen.

Sedan var det Désirée Pethrus frågor. Jag kan mycket kort instämma i värdet av att börja så tidigt som möjligt med insatser. Det är också en del av Mottagandeutredningens arbete att komma tillbaka med förslag. Det handlar ytterst om man ska välja en statlig eller kommunal modell för ett effektivt och väl fungerande asylmottagande. Där hoppas jag att vi mellan partierna kommer att ha en bra diskussion när utredningen presenterar sitt förslag. I grunden är det rätt tänkt att ju tidigare insatser, desto bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan finns en bra omständighet i arbetet med att reformera EBO, nämligen att det byggs bostäder som aldrig någonsin. Det underlättar naturligtvis det som sedan kan komma om konkreta förslag i fråga om hur en reformering av EBO ska se ut. Det kommer framöver att på ett helt annat sätt finnas tillgång till bostäder än under senare år. Det är också en viktig del i det arbetet.

Désirée Pethrus pekar på omfattningen av EBO i dag. Det är precis som Désirée Pethrus har sagt i debatten en hög andel. Förra året var det 32 000-33 000. Det närmar sig nästan en hälftenandel. När EBO beslutades 1994, eget boende för asylsökande och nyanlända, fanns en bedömning för beslutet att EBO skulle utgöra ungefär 10 procent. Det har funnits toppar med nästan 50 procent. Det är viktigt att det sker en reformering av EBO. Jag gläds över att det ser ut att bli en bred uppslutning i Sveriges riksdag. Det tackar jag särskilt för.

Fru talman! Vi är överens om att riva upp EBO-lagen. Samtidigt måste vi se över hur vi ska klara att ta emot fler i asylboenden. Det är många sådana boenden som läggs ned just nu. Hur tänker ministern om att fler och fler boenden läggs ned? Jag vet inte hur många platser som finns kvar, men de måste finnas med i beräkningen. Det kostar alltid att starta nya boenden.

Sedan var det frågan om den organiserade svarthandeln. Är det också något som statsrådet anser är viktigt? Boverket har pratat om att en hyresrätt kan kosta 100 000-150 000 kronor på svarta marknaden. Det blir en organiserad handel med lägenheter i Sverige. Det i sig blir en dragkraft för människor som inte agerar seriöst att söka sig till Sverige - knarkhandel, lägenhetshandel, människohandel. Det är frågor som vi måste fokusera på. De som kommer hit ska ha skyddsskäl - inte för att det är lätt att starta en kriminell verksamhet. Det är viktigt att sätta dessa frågor i ett större perspektiv. Jag vill gärna att statsrådet i sin sista kommentar svarar på frågan om antalet platser i asylboenden och hur hon ser på frågan om kriminella personer som ägnar sig åt den svarta marknaden för hyresrätter.

Fru talman! Jag kan instämma med ministern att det skiljer stort mellan Sverigedemokraternas åsikter i invandringspolitiken och Socialdemokraternas åsikter. Vi skiljer oss åt i huruvida vi ska hjälpa ett fåtal personer i Sverige eller om vi ska fokusera på att hjälpa de 65 miljoner personer på flykt runt omkring i världen som i dag lever under dåliga humanitära förhållanden. Det kan vi verkligen konstatera. Men låt oss hålla oss till saken. Vi pratar om EBO-lagstiftningen.

Problemet med trångboddhet och alla dess följdeffekter försvinner inte bara för att vi genomför Sverigedemokraternas migrationspolitik i morgon. Problemen med trångboddheten finns kvar. Jag skulle gärna vilja veta på vilket sätt som ministern menar att situationen blir bättre av att vi reformerar EBO-lagstiftningen till viss del. På vilket sätt blir situationen bättre när EBO ändå kommer att fortsätta att leda till ökad trångboddhet? Det finns i ett senare skede en stor risk att man efter att man har beviljats en placering enligt EBO bosätter sig på en adress där det redan är trångbott. På vilket sätt menar ministern att de nya förslag som regeringen har aviserat ska komma senare kommer att förbättra situationen? Den frågan kvarstår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi sverigedemokrater är tydliga med att bästa sättet att motverka trångboddhet är att riva upp EBO-lagstiftningen här och nu.

Fru talman! Jag inleder med att tacka interpellanterna Désirée Pethrus och Roger Hedlund för debatten. Regeringen tycker att debatten om att riva upp och reformera regelverket för EBO är viktig. Jag noterar också i debatten att vi synes ha en rätt stor samstämmighet om värdet av det.

Kort om de ytterligare frågor som Désirée Pethrus ställer till mig: Ja, det kan innebära att vi måste diskutera antalet platser i anläggningsboenden framöver. Men det ska man också se i ljuset av att vi år 2015 tog emot 163 000. De två nästkommande åren har vi legat på mellan 25 000 och 27 000. Det är synnerligen svårt att sia om vad de närmaste åren kommer att innebära. Vi ligger fortfarande på ett väldigt högt mottagande, men det är klart att förändringen från 163 000 till någonstans runt 25 000 ger en långsiktig förändring av antalet anläggningsplatser som måste tas med i bedömningen av helheten.

I frågan om olovlig handel med hyreskontrakt har vi haft en utredning och ett överlämnande, så den kommer vi att återkomma om.

Avslutningsvis till Roger Hedlund: Om regeringen och jag för fram förslaget att riva upp och reformera EBO är det väl klart att vi tror på en förändring. När Roger Hedlund säger att det inte kommer att leda till någonting har han fel. När regeringen uttrycker en ambition och en vilja och inväntar en utredning har vi naturligtvis också en ambition och en vilja att åstadkomma förändring. Det är jag helt övertygad om att vi kommer att göra tillsammans med hela Kommunsverige när det gäller EBO, för det finns ett stort behov av den förändringen.

Överläggningen var härmed avslutad.