Föräldrastödsprogram

Fru talman! Johan Hultberg har frågat mig varför regeringen slopar satsningen på föräldrastödsprogram och huruvida jag avser att vidta några åtgärder för att stärka det förebyggande arbetet för att långsiktigt minska trycket på landets socialtjänster.

Socialstyrelsens senaste lägesrapporter visar att socialtjänsten har varit ansträngd i flera kommuner de senaste åren. Regeringen har därför vidtagit åtgärder för att stärka socialtjänsten och utveckla den sociala barn- och ungdomsvården. Jag ska nämna några av de åtgärder som vidtagits.

Först och främst fortsätter arbetet inom ramen för den nationella föräldraskapsstödsstrategin. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd har i uppdrag att stödja genomförandet och följa upp strategin, och alla länsstyrelser har i uppdrag att stödja aktörerna i respektive län i att utveckla sitt arbete. Strategin är ett viktigt verktyg för att stärka föräldraförmågan och relationen mellan barn och föräldrar. Målsättningen är att alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt.

Utöver strategin har Socialstyrelsen i uppdrag att stödja huvudmän och yrkesverksamma inom den sociala barn- och ungdomsvården. Socialstyrelsen har också i uppdrag att tillsammans med Skolverket genomföra ett treårigt utvecklingsarbete som ska syfta till att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Regeringen har även fördelat pengar till verksamheterna. För stärkt bemanning i socialtjänstens barn- och ungdomsvård fördelas årligen statsbidrag till kommunerna för fler socialsekreterare. Det innebär totalt 360 miljoner kronor 2018-2019 för stärkt bemanning och 150 miljoner kronor ytterligare under 2020. Utöver det fördelas statsbidrag till kommuner på 100 miljoner kronor årligen under åren 2018-2020 i syfte att stärka socialtjänstens insatser för barn och unga med psykisk ohälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den pågående utredningen Framtidens socialtjänst, som ser över socialtjänstens uppgifter och ansvar, har i sitt delbetänkande lagt en grund och visat på vikten av det förebyggande arbetet. I slutbetänkandet som ska lämnas senast den 1 juni nästa år kommer förslag på en moderniserad socialtjänstlag att presenteras. Jag ser fram emot utredningens förslag, vilka jag hoppas kommer att få stor betydelse för att möta flera av samhällets utmaningar och främja en jämlik, jämställd, hållbar och professionell socialtjänst.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Ministern säger att Socialstyrelsens senaste lägesrapporter visar att socialtjänsten har varit ansträngd i flera kommuner de senaste åren. Jag skulle vilja säga att det är dagens understatement. Om vi tittar på hur läget är och har varit under många år inom socialtjänsten ser vi att det är extremt ansträngt inte bara i några få kommuner utan praktiskt taget i Sveriges samtliga 290 kommuner. Inte minst är det så på grund av det stora mottagandet av asylsökande som vi har haft i kombination med att vi också ser ett ökat behov av socialtjänstens insatser, till exempel för att många barn och ungdomar mår psykiskt dåligt och är i behov av hjälp.

Jag och Moderaterna tycker att det finns skäl att tala om socialtjänsten som om den befinner sig i kris, åtminstone i form av en bemanningskris. Ministern lyfter i sitt svar här fram en del satsningar som regeringen har gjort för att förbättra bemanningen inom socialtjänsten, och gott är väl det, men grundläggande tror jag är att jobba med arbetsförhållandena inom socialtjänsten, att skapa bättre förutsättningar för medarbetarna att göra ett gott jobb, att förbättra arbetsmiljön och inte minst att jobba förebyggande, vilket den här interpellationen särskilt fokuserar på.

I dag saknas omkring 1 000 socialsekreterare i landet. Åtta av tio kommuner uppger att de har svårt att rekrytera socialsekreterare. Socialsekreterare träffar i genomsnitt sina klienter fyra timmar per vecka, och utredare inom barn- och ungdomsvården har enskilda samtal med barn och unga i genomsnitt tio minuter per dag. Jag tror att ministern är helt överens med mig om att det är en situation som inte är tillfredsställande utan tvärtom är mycket bekymmersam.

Från Moderaternas sida har vi lagt en lång rad förslag för att ta itu med de akuta problem som vi ser inom socialtjänsten. De handlar bland annat om att vi vill se en ny socialtjänstlag. Det är bra att det pågår en utredning och att en ny lag förhoppningsvis är på gång. Vi vill också sjösätta en nationell handlingsplan för att ta tag i till exempel arbetsmiljöfrågorna, se hur man kan använda digitalisering för att frigöra mer tid för handläggarna åt det verkligt viktiga arbetet och mycket annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En nationell handlingsplan tycker jag också, fru talman, ska fokusera mycket på att komma till rätta med de stora brister som vi ser i jämlikheten över landet. Det är väldigt stora skillnader inom vård och omsorg mellan olika kommuner, och detsamma gäller tyvärr också inom socialtjänsten. En liten kommun har kanske svårare att ge ett lika väl utbyggt stöd som en större, och de regionala skillnaderna och skillnaderna mellan kommuner är inte acceptabla.

Fru talman! Jag tycker att regeringen inte gör mycket och definitivt inte tillräckligt för att ta sig an dagens kris inom socialtjänsten. Men min interpellation handlar mer om det förebyggande arbetet och om vad vi kan göra för att förhindra att barn och ungdomar får sociala problem i framtiden och därmed hur vi långsiktigt kan arbeta för att minska trycket på socialtjänsten. Trycket på socialtjänsten är extremt högt, och då tycker jag att det är viktigt att vi jobbar förebyggande för att, inte i morgon men på lite sikt, minska trycket så att socialtjänsten får bättre förutsättningar.

Tyvärr tycker jag inte riktigt att ministern svarar på mina frågor om varför man slopar stödet till föräldrastödsprogram. Att stödja föräldrar torde ju vara det mest grundläggande och viktigaste, kan jag tycka, som man kan göra i det förebyggande arbetet när det gäller att hjälpa barn och ungdomar att inte hamna i bekymmer.

Fru talman! Jag upprepar gärna min fråga till ministern: Varför slopar regeringen stödet till föräldrastödsprogram när ministern i sitt svar säger att regeringens målsättning är att alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under hela barnets uppväxt?

Fru talman! Eftersom Johan Hultberg nämner till exempel en ny socialtjänstlag vill jag säga att det arbete som är påbörjat och som kommer att avslutas, åtminstone i meningen att utredningen lämnar sitt betänkande, i juni 2020 visar att regeringen är på den bollen på samma sätt. Det tar förstås tid att utreda hela socialtjänstlagen, men att göra det ur ett förebyggande perspektiv tror jag kommer att vara viktigt, och jag hoppas att det också blir ett användbart underlag och föremål för handling och inte bara för debatt. Jag tror inte att det finns någon som inte tycker att vi ska arbeta förebyggande, och att verkligen se till att socialtjänsten ges utrymme till detta är väldigt angeläget.

Digitalisering och AI tänker jag, när Johan Hultberg beskriver det, är sådant som man med enkelhet kan använda utan att behöva personal vid till exempel utbetalning av försörjningsstöd. Det här är delar som regeringen ser på och som jag utgår från att kommunerna tittar på, liksom att de tittar på varandra. Jag utgår också från att Sveriges Kommuner och Landsting som medlemsorganisation ser till att sprida kunskap om detta och att man hjälper sina medlemmar att driva en sådan utveckling. Jag ser väldigt positivt på det.

Det förebyggande arbetet sker naturligtvis både i form av att ha en skola som fungerar och en arbetsmarknad som gör att föräldrarna har ett arbete att gå till och en inkomst som de kan leva på.

När det kommer till utbildningsplatser och resurser har betydande insatser gjorts under senare år, och det kommer att fortsätta. Resurser till välfärden är förstås nödvändigt om kommunerna ska kunna välja att ha en bättre arbetsorganisation. Ibland kan man säkert organisera om, men min upplevelse och den respons jag får är att det tillskott på 360 miljoner årligen som har givits de senaste åren - 2020 är det på 150 miljoner - har spelat stor roll för möjligheten att kunna hantera situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill uppehålla mig lite vid kompetensförsörjningen. Det är en utmaning. Vi skulle kunna debattera nästan vilket område som helst inom såväl den sociala sektorn som hela samhället där det finns stort behov av kompetens. Då är det viktigt att vi satsar på utbildningsplatser för att se till att möjlighet till kompetensutveckling ges men också möjligheten att som vuxen studera och byta bana. Det handlar även om att den som inte har tillräcklig kompetens för att klara sitt arbete ska ha möjlighet att få kompetensförsörjning också inom ramen för verksamheten.

Kompetensförsörjning handlar alltså om pengar men också om att det ska finnas individer. Om vi sedan kan underlätta genom digitalisering på olika sätt och andra sätt att effektivisera organisationen är det klokt. I mångt och mycket är detta frågor för kommuner, för arbetsgivare och för chefer och ledare i verksamheterna. Det gäller att se hur organisationen kan lösas på bästa sätt.

Jag avrundar det här första svaret med att säga att regeringen fortsätter att fördela medel till pågående satsningar på föräldraskapsstöd. Myndigheter fortsätter att stödja både genomförandet och med att följa upp den nationella strategin för föräldraskapsstöd. Länsstyrelsernas uppdrag att stödja enskilda aktörer i respektive län fortsätter också.

Jag vill gärna ge ett exempel på hur regeringen arbetar för att sprida goda modeller. I till exempel Rinkeby har man ett arbetssätt där man jobbar man gentemot föräldragrupper i utsatta områden. Man jobbar inte med att ge ett möte eller ett hembesök, utan man jobbar mycket mer kontinuerligt. Under barnens 15 första månader gör man sex hembesök med både familjerådgivare och barnsköterska. Det ger föräldrarna en mycket bättre start i föräldraskapet men också en tilltro till myndigheter samt kunskap och vetskap om att och hur man kan söka sig vidare för att få mer stöd när barnen blir större.

Fru talman! Låt mig uppehålla mig ytterligare några minuter vid kompetensfrågan. Jag tycker egentligen att regeringen är för passiv här också. Statsrådet talar om utbildningsplatser. Men socionomutbildningen är väldigt populär. Jag tror inte att några platser gapar tomma där. Det utbildas många socionomer. Problemet är att för få av dem som utbildas söker sig till socialtjänsten.

Ett annat problem är att många väljer att gå vidare till andra arbetstillfällen eftersom man tycker att arbetet inom socialtjänsten är för tufft och att man får för lite stöd och handledning. Därför prioriterar Moderaterna just insatser för att ge en bättre handledning och bättre introduktion i yrket. Unga nyutexaminerade socialsekreterare får ofta ta hand om krävande och tuffa utredningar och ta väldigt svåra, många gånger livsavgörande, beslut.

Ledarskapet är viktigt. Vi vill ge bättre stöd till socialtjänstens ledare och bättre introduktion till nya medarbetare.

När det gäller grundorsakerna till sociala problem är jag och ministern helt överens om att skolan är central. Därför är det också ett misslyckande för den här regeringen att var femte elev lämnar grundskolan utan fullständiga betyg och utan behörighet till gymnasieskolan. Det innebär tyvärr en kraftigt förhöjd risk för sociala problem och för att hamna i ekonomiskt och socialt utanförskap. Det är oerhört viktigt att komma till rätta med de bekymren. Moderaterna prioriterar bland annat insatser för obligatorisk läxhjälp, sommarlovsskola för elever som har halkat efter och mycket annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill gå tillbaka till grundfrågan om föräldraskapsstödjande insatser. Det är bra att den nationella föräldraskapsstrategi som ministern lyfte fram fortsätter. Jag får ge regeringen lite beröm; det är också bra att regeringen har utvecklat strategin. Den första strategin utformades av Alliansen 2009. Den var betydligt smalare än dagens strategi.

Det är bra att regeringen har breddat och utvecklat den och att den nuvarande strategin både har fokus på de breda, allmängiltiga insatserna som riktas mot alla föräldrar och tittar specifikt på riktade åtgärder för grupper som kanske löper större risk att få sociala problem. Det är bra. Det är också bra att man har breddat utgångspunkten för vem som räknas som förälder. Man tittar även på möjligheten att stödja personer som kanske inte är juridiska föräldrar men som barnet betraktar som föräldrar.

Strategin som regeringen har tagit fram är bra, men jag menar också att det i den finns många goda argument för att den satsning som Moderaterna och Kristdemokraterna har gjort på föräldraskapsprogram behöver fortsätta. "För att nå målsättningen om att alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt behövs en fortsatt utveckling inom området", konstaterar regeringen i strategin. Därför behövs Moderaternas och Kristdemokraternas satsning på föräldraskapsprogram.

Undersökningar visar också att föräldrar inte erbjuds det stöd i föräldraskapet som de efterfrågar. Därför behövs Moderaternas och Kristdemokraternas satsning på föräldraskapsprogram.

I regeringens strategi lyfter man också fram just det universella stödet som en viktig del. Därför behövs Moderaternas och Kristdemokraternas satsning på föräldraskapsprogram.

Jag tycker att ministern fortfarande är svaret skyldig. Varför dra in de här i sammanhanget ganska futtiga 75 miljonerna till föräldraskapsprogram när man vet och själv lyfter fram att det är viktigt att stödja föräldrar i deras viktigaste roll i livet, nämligen att vara goda förebilder för och goda föräldrar åt sina barn?

Fru talman! Johan Hultberg säger att det inte är särskilt mycket pengar som regeringen drar tillbaka, och varför gör vi då det? Jag tänker att man måste fundera över hur ändamålsenlig just den satsningen är kontra helheten i själva strategin.

Riksdagen beslutade i samband med budgetbehandlingen att 75 miljoner kronor ska användas för införandet av ett obligatoriskt kommunalt föräldraskapsprogram. Regeringen har sett behovet av att bredda de insatser man ger. Johan Hultberg får gärna rätta mig i sitt nästa inlägg, men det räcker till något besök under uppväxten. Det blir inte många hembesök. Det är ingen tät kontakt.

Vi vill snarare använda insatserna på det sätt som man har gjort så här långt. Vi vill också fokusera särskilt på och rikta ytterligare medel gentemot grupper som befinner sig i utsatta områden. Där är kunskapen om det svenska samhället men också tilltron till myndigheter kanske många gånger inte vad de borde vara. Vi vet att myndigheter kan ge mycket stöd och hjälp. Då är det viktigt att man har kunskap om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen gör helt enkelt en annan bedömning och menar att det inte behövs något obligatoriskt kommunalt föräldraskapsprogram, men det behövs andra insatser. Program är en del av det man kan behöva. Återigen, det behövs ett bredare anslag.

Jag tycker själv att det är intressant och hoppas att Rinkebymodellen kan få stor spridning. Jag tror nämligen att det gäller att börja tidigt och förstå att alla föräldrar inte behöver samma, likadant eller lika mycket stöd. Vi behöver använda de begränsade resurser vi har. Det är inte bara ekonomiska resurser. Det är egentligen också det vi talade om i förra inlägget, nämligen kompetensen. Kompetensen är begränsad. Det är svårt att hitta tillräckligt många barnsköterskor och tillräckligt många familjerådgivare. För att räcka till att göra regelbundna och återkommande besök får man i olika kommuner och i olika regioner hitta olika sätt att arbeta beroende på hur det ser ut.

Så här långt tycker jag att det fungerar. Jag tror återigen att en viktig del är att få spridning på Rinkebymodellen, om vi menar allvar med jämlikhet i hälsa och mer jämlika förutsättningar för barn under uppväxttiden.

Jag tänker att vi kan ägna nästa replikskifte åt familjecentraler. Jag skulle åtminstone vilja säga några ord om det. Det är något som växer fram. Jag vet inte, men jag tror inte att det finns några regioner som inte har familjecentraler. Frågan är med vilken täthet de är placerade och var och hur strategiskt de är placerade. Det spelar väldigt stor roll att man gör det enkelt och tillgängligt, att man minskar avståndet och tar bort trösklar, inte minst när det gäller att vända sig till socialtjänsten.

I vårt samtal här tycker vi att socialtjänsten är jätteviktig, en grundbult och en viktig förutsättning och att där finns mycket kompetens. Alla upplever inte det på det sättet. Man kan uppleva att det finns ett avstånd till socialtjänsten, och man tar kanske inte kontakt i onödan utan upplever att det är att signalera ett problem och så vidare. Det behöver vi verkligen jobba med, på tal om stigman och annat i vårt samhälle på olika områden.

Även här gäller det för socialtjänsten att finnas i andra miljöer för att kunna erbjuda sin kunskap och kompetens till dem som behöver. Familjecentraler är ett viktigt område.

I januariavtalet mellan regeringen, Liberalerna och Centerpartiet har vi också sagt att vi ska titta på en mer samlad barn- och ungdomshälsovård. Detta säger jag för att man ibland vänder sig till barn- och ungdomshälsovården med olika typer av problem, kanske psykiska problem, som kan bottna i en problematisk familjesituation. Att hålla ihop barn- och ungdomshälsovården bättre än i dag kommer att vara ett viktigt bidrag till att underlätta för föräldrar och också ge barn en bättre uppväxt.

Fru talman! Jättebra att ministern lyfter fram familjecentraler! Här finns ett färskt tillkännagivande från riksdagen om att stärka arbetet med familjecentraler, så att de finns tillgängliga i hela landet. Det är mycket bra om ministern tar till sig det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De stora skillnaderna över landet är ett skäl till att det behövs ett krav på kommunerna att erbjuda föräldraskapsprogram. Hur programmen ska se ut ska naturligtvis avgöras utifrån deltagarnas behov. Det är alldeles riktigt att samma stöd och insatser inte behövs för alla föräldrar.

Själva poängen med att erbjuda alla föräldraskapsstöd är just att minska eller ta bort stigmat och att visa att föräldraskapet är utmanande för oss alla. Det är inte något som gäller bara några få, utan det gäller oss alla. Men givetvis är det så att vissa grupper löper större risk att hamna i bekymmer.

Vissa grupper behöver större och mer långtgående insatser och stöd. Till exempel kan man tänka sig, som ministern nämnde, att det kan behövas särskilda insatser för personer som kommer från en annan kultur eller har barn med någon form av funktionsvariation. Då kan man behöva annat stöd och andra insatser än andra föräldrar behöver. Det behöver också utformas individuellt. Jag tycker att det är viktigt att det ges ett generellt stöd till alla föräldrar, oavsett om de bor i Haparanda eller i Tanums kommun, som jag själv.

Jag menar, fru talman, att det är god ekonomi i att investera i föräldraskapsstödjande verksamhet. Kommunernas samlade kostnader för individ- och familjeomsorgen uppgick till omkring 46 miljarder år 2027. 45 procent av de kostnaderna hänförs till barn och ungdomar. Kan vi då investera de 75 miljoner som M och KD har avsatt tror jag att vi kan få mångdubbelt tillbaka i form av lägre kostnader för socialtjänsten och andra samhällsinsatser i framtiden. Jag uppmanar regeringen att prioritera om och inte stryka denna satsning.

Fru talman! Jag vill understryka hur ny Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd är. Den inrättades i juni 2015. Den finns just av det skälet att regeringen mycket väl inser behovet av kunskap som ligger till grund för stöd till föräldrar. Det är alltså en kunskapsmyndighet för föräldraskapsstöd för familjerätt och internationella adoptioner, men man ansvarar också för att bedriva och främja ett kunskapsbaserat arbete liksom kunskapsförmedling och förebyggande insatser till föräldrar och för att främja barns utveckling och hälsa.

Så sent som i augusti 2018, alltså för mindre än ett år sedan, fattade regeringen beslut om en nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd. Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och verksamhet som riktas till föräldrar och som stärker föräldraförmågan och relationen mellan föräldrar och barn. Det kan handla om att ge föräldrar kunskap om barnets rättigheter, hälsa och utveckling, att stärka föräldrars relationer till varandra och till deras sociala nätverk. Det kan handla om insatser och verksamhet som föräldragrupper inom mödra- eller barnhälsovården, föräldraskapsstödsprogram eller besök hos familjerådgivningen. Det kan också handla om aktiviteter som erfarenhetsutbyte med andra föräldrar, samtal med företrädare inom förskola, skola och barnhälsovård eller idrottsförening runt föräldraskapet när det gäller barnet och behovet eller att föräldrar tar del av föräldraskapsstödjande information på internet och sociala medier.

Jag nämner allt detta därför att föräldraskapsstöd är så brett. Jag tycker inte att vi ska smalna av det till att handla om 75 miljoner kronor till obligatoriska föräldrastödsprogram, utan bredden är viktig. Utifrån vad varje enskild familj och varje enskild förälder har för behov ska utbudet vara brett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För en del föräldrar finns det ett socialt nätverk. Där finns det skillnader när man får sitt första barn. Syftet med Rinkebymodellen är ju att nå alla som får sitt första barn. Men detta är ett arbete som regeringen bara har påbörjat.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.