Folkmord på den uiguriska folkgruppen i Xinjiang

Fru talman! Lars Adaktusson har frågat mig om jag och regeringen avser att på något sätt agera mot den kinesiska regimen med anledning av uppgifterna om pågående folkmord i Xinjiangprovinsen.

Vidare har Lars Adaktusson frågat mig om jag är beredd att definiera övergreppen mot uigurerna som folkmord, på det sätt som skett i USA, Kanada och Nederländerna. Slutligen har Lars Adaktusson frågat mig vilka slutsatser jag drar av det faktum att ett femtiotal experter i rapporten The Uyghur Genocide: An Examination of China's Breaches of the 1948 Genocide Convention anser att den kinesiska regimen är skyldig till folkmord på uigurer.

Som jag flera gånger tidigare framhållit ser regeringen mycket allvarligt på situationen för mänskliga rättigheter i Xinjiang. UD:s senaste rapport om situationen för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Kina från 2019 konstaterade att inskränkningar i individers åtnjutande av mänskliga rättigheter är särskilt förekommande i Xinjiang.

Givet den allvarliga situationen införde EU den 22 mars sanktioner mot fyra individer och en enhet med anledning av överträdelser av de mänskliga rättigheterna i Xinjiang. Det är viktigt att EU nu fortsätter att agera enigt.

Att folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna, upprätthålls berör hela det internationella samfundet. Därför har Sverige och EU vid ett flertal tillfällen tagit upp situationen i Xinjiang i möten med kinesiska företrädare. Både Sverige och EU har vid ett flertal tillfällen uttryckt oro över situationen för mänskliga rättigheter i Xinjiang, senast vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i mars 2021.

Det är genomgående av stor betydelse att det internationella samfundet får tillträde till Xinjiang för att på plats skaffa sig ett detaljerat underlag om utvecklingen. Sverige ställer därför sig bakom EU:s begäran att FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter ska beviljas meningsfullt tillträde till Xinjiang av Kina.

Fru talman! Två veckor har statsrådet och Utrikesdepartementet haft på sig att svara på min interpellation, som innehåller tre frågor. Ingen av frågorna besvarades i det som vi just hörde. Detta är milt uttryckt anmärkningsvärt, dels därför att det handlar om djupt allvarliga övergrepp mot hundratusentals oskyldiga människor, dels därför att ett statsråd förväntas respektera riksdagsledamöternas rätt att interpellera och få relevanta svar.

Fru talman! Det som sker i Xinjiangprovinsen i nordvästra Kina är omfattande människorättsbrott mot den uiguriska befolkningen. Det handlar om systematiska och riktade illdåd som diktaturregimen i Peking bär det fulla ansvaret för. Kristdemokraterna väjer inte för att tydligt uttala detta och definiera det som pågår som folkmord.

På hösten 2014 hade jag förmånen att träffa den uiguriska människorättsaktivisten Rebiya Kadeer. Hennes kamp för uigurernas rättigheter har till stor del skett i det tysta. Alltför få internationella medier och politiska företrädare har lyssnat till vad hon har att säga. Ändå var det en hoppfull Rebiya Kadeer jag mötte. Hennes budskap var att folkmord inte går att dölja och att världen en dag kommer att se.

Hon hade rätt - över tid har insikten ökat. Under såväl den tidigare som den nuvarande administrationen i Vita huset har USA klassat förbrytelserna mot uigurerna som folkmord. Samma beslut har fattats av Kanada och Nederländerna. Så sent som i förra veckan tog parlamentet i Storbritannien beslutet att definiera den kinesiska regimens övergrepp som folkmord.

Fru talman! Den hittills mest omfattande kartläggningen av det som sker i Xinjiang publicerades alldeles nyligen, i början av mars. Bakom rapporten står amerikanska Newlines Institute for Strategy and Policy tillsammans med kanadensiska Raoul Wallenberg Centre for Human Rights. Ett femtiotal internationella forskare och Kinaexperter medverkar med analyser av personliga vittnesmål och andra uppgifter som har framkommit.

I rapporten refereras till FN:s folkmordskonvention från 1948, som anger fem kriterier för definitionen av folkmord. Enligt de 50 forskarna uppfyller övergreppen mot uigurerna samtliga dessa kriterier.

Mot bakgrund av detta vill jag upprepa den fråga jag ställde i min interpellation: Anser utrikesministern att uigurerna är utsatta för ett folkmord?

Fru talman! Huruvida övergrepp eller kränkningar ska bedömas som folkmord innehåller både folkrättsliga, konstitutionella, straffrättsliga och politiska aspekter. En annan viktig, men inte avgörande, aspekt i en sådan bedömning är om till exempel en nationell eller internationell domstol eller tribunal har prövat frågan.

Även om rapporter som publiceras om situationen för de mänskliga rättigheterna i Xinjiang utgör grund för stark oro och kraftig kritik är det ett faktum att Kina ännu inte har möjliggjort en oberoende internationell granskning i Xinjiang. Det är därför av stor betydelse att det internationella samfundet får meningsfullt tillträde till Xinjiang för att på plats bilda sig en uppfattning om situationen.

Sverige och EU kommer att fortsätta att uppmana Kina att ge det internationella samfundet, företrädesvis FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, meningsfullt tillträde till regionen.

Det är också av stor vikt att journalister och mediearbetare ges möjlighet att rapportera löpande om situationen. Det är beklagligt att utrymmet är så starkt begränsat för journalister, mediearbetare och andra som rapporterar om förhållanden i Kina. Yttrandefriheten och mediearbetares säkerhet är en fråga som regeringen följer noga, också när det gäller Kina, vilket bland annat avspeglas i UD:s rapporter om situationen för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Kina.

Det är viktigt att understryka att frågan om hur de övergrepp som begås ska betecknas inte påverkar regeringens arbete med frågor om mänskliga rättigheter. Sverige fortsätter att agera tydligt och oförtröttligt i de forum som står till buds för att kränkningarna av de mänskliga rättigheterna ska upphöra. Bland annat verkar regeringen för att situationen ska uppmärksammas internationellt. Sverige har vid ett flertal tillfällen tagit upp situationen i Xinjiang i internationella sammanhang och i möten med kinesiska företrädare. Även EU har tagit upp frågan i direkta samtal med kinesiska företrädare, bland annat i samband med de två toppmötena mellan EU och Kina i juni och i september 2020.

Både Sverige och EU har vid ett flertal tillfällen i FN uttryckt oro över situationen för mänskliga rättigheter i Xinjiang, senast vid FN:s råd för mänskliga rättigheter som möttes i mars 2021.

I ett möte med FN:s generalförsamlings tredje utskott i oktober förra året anslöt sig Sverige till ett gemensamt anförande som riktade stark kritik mot Kinas agerande i Xinjiang.

Dessutom antog ett enhälligt EU nyligen sanktioner mot fyra individer och en enhet ansvariga för grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Xinjiang. Ett antal europeiska länder utanför EU ställde sig därutöver bakom det EU-gemensamma beslutet. EU har en viktig roll. Regeringen verkar för ett fortsatt tydligt EU-gemensamt agerande.

Fru talman! Även ett icke-svar kan vara talande. Att Sveriges utrikesminister inte förmår uttala att det är ett folkmord som pågår framför våra ögon visar vad detta handlar om - en utrikespolitik utan värderingar.

Att å ena sidan tala om att regeringen ser mycket allvarligt på situationen för mänskliga rättigheter och å andra sidan vägra kalla detta för vad det är går inte ihop. Det är inte trovärdigt.

Fru talman! Regeringen återkommer till att folkmord är ett begrepp som ska definieras av jurister och domstolar, inte av parlament och regeringar. Det är i grunden helt fel.

Runt om i världen har folkmordsfrågan hanterats politiskt sedan lång tid tillbaka. Orsaken till det är enkel: ord betyder något, och ord gör skillnad.

Den amerikanske professorn Gregory Stanton, medförfattare till Romstadgan och grundare av Genocide Watch, har vidimerat detta i sin forskning. Stanton visar att det var först när folkmordsbegreppet började användas om det som skedde i Srebrenica i Bosnien och i Rwanda som omvärldens passivitet ersattes av politisk handling. Samma forskning visar att internationella insatser oftast uteblir så länge omskrivningar för folkmord används.

Det är välkommet med fördömanden och med de EU-sanktioner som utrikesministern nämner mot den kinesiska kommunistregimen för den vedervärdiga behandlingen av uigurerna. Men det räcker inte.

Fru talman! I det brittiska underhusets debatt förra veckan om uigurernas situation i Xinjiang förklarade parlamentsledamoten Stephen Kinnock varför han och hans parti ställer sig bakom ett folkmordserkännande. Han sa: Folkmord kan aldrig mötas med likgiltighet eller passivitet. Stephen Kinnock är minister i Labourpartiets skuggregering.

Hans partikamrat, parlamentsledamoten och juristen Yasmin Qureshi, förklarade att parlamentets folkmordsbeslut är en vändpunkt. Ingen kan längre förneka omfattningen av de övergrepp som äger rum i Xinjiangprovinsen, sa hon.

Varför ser inte Ann Linde det som hennes socialdemokratiska partivänner i brittiska Labour ser?

Fru talman! Detta handlar verkligen inte om vad man ser eller inte ser, utan detta handlar om att det är en väldigt allvarlig situation för mänskliga rättigheter i Xinjiang. Vi agerar mot det på flera håll. Men i vanlig ordning väljer Lars Adaktusson att bara koncentrera sig på ett begrepp och inte agera mot det som faktiskt händer i Xinjiang och som är helt oacceptabelt.

Detta har visats i UD:s senaste rapport om mänskliga rättigheter. Vi har också med oro noterat de uttalanden som ett antal specialrapportörer och experter från FN har gjort om situationen i Xinjiang, både i juni 2020 och i mars 2021, om den mycket allvarliga situationen när det gäller mänskliga rättigheter i Xinjiang. Dessa specialrapportörers oberoende granskningar är en viktig del av det arbete som bedrivs för att granska situationen.

Vidare har regeringen mottagit uppgifter från människorättsorganisationer om tvångssteriliseringar, om godtyckliga frihetsberövanden och om otillbörliga inskränkningar av rätten till yttrandefrihet eller religions- eller övertygelsefrihet i Xinjiang.

Det är med andra ord väldigt tydligt att situationen är mycket allvarlig. Regeringen är och kommer att fortsätta vara konsekvent och tydlig när det gäller att ta upp frågan om den allvarliga situationen för mänskliga rättigheter i Kina med kinesiska myndighetsföreträdare, inklusive med Kinas ambassadör i Sverige.

För att kunna påverka denna utveckling bedriver Sverige ett långsiktigt och brett arbete för att värna om de mänskliga rättigheterna på alla områden av våra relationer med Kina. Vi stöder arbetet för de mänskliga rättigheterna som bedrivs inom ramen för EU:s relation med Kina, och det är genom EU som Sverige får bäst genomslag.

Arbetet med att stärka de mänskliga rättigheterna inom EU:s olika policyområden berör naturligtvis inte bara situationen i Kina. Ett exempel är det arbete som pågår för att stärka de mänskliga rättigheterna med gemensamma EU-regler för mänskliga rättigheter i näringslivet.

Sverige har en väldigt viktig roll i arbetet för att uppnå mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i många länder, inte minst i Kina. Detta är bara en av många aspekter på arbetet som har bäring på de mänskliga rättigheterna och hur vi arbetar för de mänskliga rättigheterna i Xinjiang.

Fru talman! Det är tveksamt om Ann Lindes partivänner i brittiska Labour skulle uppskatta det som utrikesministern just nu redovisade, eller för den delen den nya Bidenadministrationens företrädare i USA.

Genom oviljan att se och erkänna det som är folkrättens värsta och mest avskyvärda brott mäler den svenska regering ut sig. Och det är inte första gången.

Samma beräknande realpolitik som vi nu ser ligger bakom vägran att erkänna seyfo, det armeniska folkmordet 1915, och Islamiska statens folkmord på kristna 2014. Det förstnämnda kallar utrikesministern för ett massövergrepp. Det senare talar hon inte om över huvud taget.

Fru talman! Detta är, hur man än vänder och vrider på det, att kompromissa med grundläggande värderingar om människovärde och humanitet. Men det är också att svika de svagaste och mest utsatta, nämligen offren för folkmord och deras familjer - alla de tusentals människor runt om i världen som har rätt till upprättelse och rätt till omvärldens fulla och odelade stöd.

Fru talman! Det är genomgående av stor betydelse att det internationella samfundet får tillträde till Xinjiang för att på plats skaffa sig ett detaljerat underlag om utvecklingen. Sverige ställer sig därför bakom EU:s begäran att FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter ska beviljas meningsfullt tillträde till Xinjiang i Kina.

Sveriges och EU:s ansträngningar för att uppmärksamma frågan i olika internationella sammanhang fortsätter tillsammans med tydliga budskap till det kinesiska ledarskapet.

Att EU den 22 mars enades om att införa sanktioner med anledning av överträdelser av de mänskliga rättigheterna i Xinjiang visar på det allvar med vilket EU och flera andra länder ser på utvecklingen i Xinjiang. Kinas starka reaktion på EU:s beslut om sanktioner tyder på att EU:s beslut var en kraftfull signal till det kinesiska ledarskapet.

Sverige kommer att fortsätta vara en tydlig röst för de mänskliga rättigheterna i internationella sammanhang, liksom i möten med kinesiska företrädare.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.