FN-upphandling

Fru talman! Hans Rothenberg har frågat mig vilka initiativ som jag och regeringen har tagit samt avser att ta för att stärka svenska företags möjligheter att medverka i FN-upphandlingar. Jag välkomnar Hans Rothenbergs frågor. De ger mig tillfälle att visa att regeringen är proaktiv i en angelägen fråga.

År 2015 köpte FN-systemet varor och tjänster för 17,2 miljarder US-dollar, varav 0,2 procent från Sverige. FN:s upphandling förväntas fortsätta att växa på grund av fredsbevarande, flyktingströmmar, kriser, naturkatastrofer och klimateffekter. Det är en tragisk bakgrund till att nya affärsmöjligheter uppstår, men Sverige kan göra en skillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svenska företags kompetens efterfrågas i ökande grad. Det gäller inte minst varor och tjänster som står för hållbarhet, kvalitet, innovation, gynnsamma livscykelkostnader och systemintegration. På den humanitära sidan kan de exempelvis bidra till att bättre hjälpa människor på flykt och i nöd samt till nödvändig hushållning med knappa resurser.

Många svenska företag tvekar dock inför FN-marknaden, vilken ibland uppfattas som komplicerad. Därför ska vi lyfta fram de goda affärsmöjligheter som finns. Business Sweden ska ge företag mer stöd och råd, till exempel om registrering hos FN. Dessutom ska vi arbeta långsiktigt för en modern FN-upphandling som bättre släpper fram hållbarhet och innovation.

Sverige är, som Hans Rothenberg nämner, en stor bidragsgivare till FN-systemet. Exempelvis är vi den sjätte största bilaterala givaren för den humanitära verksamheten. Men vi kan inte kräva att FN köper svenskt. Däremot kan vi stärka affärsfrämjandet. Uppbackning från det officiella Sverige är särskilt viktig på grund av FN-upphandlingens formella karaktär.

Som en del av Sveriges exportstrategi har Utrikesdepartementet utarbetat en strategi för affärsfrämjande gentemot FN-systemet. Den är i kraft sedan december 2015 och syftar till ett stärkt, efterfrågestyrt exportfrämjande gentemot FN som fungerar uthålligt, konsekvent och långsiktigt. Målet är att svenska företag ökar och förbättrar sin marknadsbearbetning mot FN-systemet, att fler företag än tidigare bearbetar FN-marknaden, att bearbetningen breddas till fler svenska produkt- och tjänstesektorer än tidigare samt att innovativa svenska företag, även små, lyfts fram.

Allt fler företagsdelegationer genomförs till FN:s upphandlingsnav - Genève, Köpenhamn, New York, Amman, Wien, Nairobi, Rom, Entebbe, Bangkok - inklusive på affärsområdet kris- och katastrofhantering. Sedan hösten 2014 har 16 delegationer genomförts. Bara under de fem främjandeinsatserna 2015 deltog 42 företag, varav 27 små och medelstora. Insatserna utvärderas systematiskt. De har genererat många affärsuppslag, och företagen ger dem höga betyg. I oktober 2015 genomfördes den första svenska företagsdelegationen någonsin till ett flyktingläger, Al Azraq i Jordanien, under ledning av civilminister Ardalan Shekarabi. Regeringskansliet har delfinansierat de flesta av insatserna.

Business Sweden har fått medel i Sveriges exportstrategi. Bland annat återinrättas nu den strategiskt viktiga främjandebefattning vid FN-representationen i New York som den förra regeringen drog in 2014.

Utrikesdepartementet och Business Sweden har stärkt samordningen globalt. Den interna kompetensen har höjts väsentligt. Företagens behov kartläggs systematiskt. FN-organisationshandläggarna på UD, övriga berörda fackdepartement och FN-representationen involveras.

Strategin och insatserna har redan haft goda effekter för vårt främjandesystem gentemot FN. Mycket är långsiktigt arbete. Likväl har resultaten inte låtit vänta på sig. År 2015 ökade försäljningen från Sverige till FN med 25 procent jämfört med året innan till 36 miljoner US-dollar. Ökningen har förvisso skett från en låg nivå, men antalet svenska företag som är registrerade och aktiva i FN:s upphandlingsportal UNGM ökar stadigt. Mer kan göras och kommer att göras i främjandet. Men det är företagen som måste göra själva affärerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett lovande initiativ har tagits av ett konsortium lett av det statliga forskningsinstitutet Rise. Ett antal företag, myndigheter, enskilda organisationer och institutioner verksamma på det humanitära området deltar. Med stöd från innovationsmyndigheten Vinnova ska de ta fram en samarbetsplattform och en testbäddspilot för hållbar kris- och katastrofhantering. Med denna koppling mellan exportfrämjande och innovationspolitik bidrar vi på sikt till nya svenska lösningar för FN.

En jämn spelplan är viktig. Regeringen vill i dialog med olika FN-organ främja så kallad hållbar upphandling och innovationsupphandling. En modernisering av upphandlingen är nödvändig globalt. Det svarar mot 2030-agendan: Näringslivets innovationskraft måste tas till vara för att vi globalt ska klara de enorma hållbarhets- och humanitära utmaningar som världen står inför. Hållbarhet och innovation är svenska företags signum.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Det var en snygg volleyretur på en snygg serve, kanske som upplagt för ett bra svar.

Varför har jag ställt den här frågan? Det här är en fråga som jag ofta möter när jag träffar svenska små och medelstora företag som vill gå på export. De har produkter eller tjänster som fungerar för en världsmarknad, men de har generellt sett väldigt svårt att hitta ut.

Upphandling i sig är svårt. Offentlig upphandling är svårt; det kan min kollega Ann-Charlotte Hammar Johnsson som jobbar med de frågorna verkligen vidimera. Det är inte lättare när man kommer in i stora internationella system som FN. Små och medelstora företag känner sig ofta ännu mindre när de kommer ut och vill sikta på en global marknad.

Vi i Moderaterna presenterade det här med FN-upphandling och satte fokus på det redan i vår första närings- och handelspolitiska motion 2014. Jag är glad över att regeringen ganska snabbt hängde på. Märkligt nog är texterna ganska likalydande. Det är bra att regeringen är lyhörd för detta, men vi kan inte bara vara nöjda med det. Det här är något som behöver gå vidare, och det finns anledning att titta lite närmare på hur man skulle kunna utveckla de svenska möjligheterna att vara med i FN-upphandling.

Siffrorna förändras från år till år, men Sverige står ändå fortfarande för en bedrövligt liten del när det gäller FN-upphandlingar. Många uppfattar det här som svåra frågor och svåra system. Kanske inte alla tjänster och produkter passar för den här typen av upphandling. Framför allt har det inte funnits någon riktig vägledning.

Det är bra att Business Sweden, Vinnova och andra aktörer finns med och stöttar, men det blir väldigt fokuserat på de statliga organen när regeringen ska göra insatser. Låt oss i stället vända på kuttingen. Låt oss börja med de företag som vill ut på marknaden och höra vilken hjälp de egentligen vill ha. Deras svar är inte alltid Business Sweden eller Vinnova. Många av bolagen har kanske gjort en resa där de testat sina innovationer och fått nej från Vinnova och kanske inte fått den hjälp från andra myndigheter som man önskar. Därför är det viktigt att också små och medelstora företag kan få hjälp på ett relevant sätt utifrån sina förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns aktörer i Sverige som är duktiga på internationell handel. Det finns ett antal handelskamrar runt om i landet med specialavdelningar med specialistkompetens. Det finns också många mindre företag som har erfarenhet av internationell handel som också kan vara med och hjälpa till. Här har vi från Moderaterna föreslagit en upphandling av exportrådgivning.

Handelsminister Ann Lindes företrädare Mikael Damberg var inte pigg på en sådan upphandling. Jag tycker att det i det här sammanhanget skulle vara intressant att höra om nuvarande handelsminister är beredd att öppna för en upphandling av exportrådgivning som också skulle vara till gagn när det gäller svenska företags möjligheter i FN.

Herr talman! Det är viktigt att Hans Rothenberg tar upp frågorna, inte minst att han utgår från företagens egna behov. Jag nämnde redan i min inledning att under 2015 deltog 42 företag i insatser, varav 27 var små och medelstora. Det är inte bara stora företag som deltar.

Hans Rothenberg är tveksam till om det är denna hjälp som företag vill ha. Men det är viktigt att titta på vad företagen själva har svarat i utvärderingen. Sammanställningen av resultaten från förra året för affärsområdet internationellt upphandlade affärer samt kris- och katastrofhantering är inte helt färdig, men under 2015 svarade 84 procent av deltagande företag på den enkät som skickas ut efter en insats. 97 procent av dem som svarade tyckte att respektive insats var värdefull. 86 procent fick kontakt med potentiell kund. 17 procent fick affärer i direkt anslutning till insatsen. 70 procent bedömde affärspotentialen som god eller utmärkt. 81 procent tyckte att insatsen var bra eller utmärkt. Jag tycker att de satsningar som regeringen har gjort för att stötta företag har fått god utdelning bland företagen.

Vi har riggat främjandesystemet gentemot FN, och det är affärsnära och styrt av vad företagen efterfrågar och behöver. Det är inte så att det går till på annat sätt, att regeringen själv föreslår vilka affärer som göras. Tvärtom styr och efterfrågar företagen själva.

Det är också viktigt att säga att det inte bara är i FN-systemet utan också inom andra områden som regeringen försöker stötta företagen, nämligen utvecklingsbankerna och investeringsbankerna, så att svenska företag kan satsa mer på att sälja sina produkter.

Jag erkänner att jag ännu inte har satt mig in i Hans Rothenbergs förslag, men jag är villig att titta på förslaget och sedan kan vi återkomma i detalj.

Herr talman! Det var ett positivt besked. Det har inte låtit så tidigare när vi har föreslagit att mindre företag som representeras av kosmopoliter, som kan agera med egen personlig erfarenhet i förhållande till sina forna hemländer, kan vara behjälpliga. Moderaterna har dessutom föreslagit att det ska införas någon form av certifiering eller auktorisering för att få en kvalitetssäkring.

Det finns många företag som väntar på möjligheten att få hjälpa till. Det skulle också skapa andra affärsmöjligheter, inte bara för dem som vill exportera till en internationell marknad utan också för dem som kan hjälpa till i processen. Det finns en dubbel nytta. Det gläder mig att ministern inte avvisar tanken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Många steg görs bra, men det behöver också tänkas lite grann lateralt. Sweden International Chamber of Commerce, ICC, svenska Internationella handelskammaren, har glädjande nog fått observatörsstatus i FN:s generalförsamling. Det är en ödets ironi. För ungefär ett år sedan talade jag med handelsministerns kollega utrikesminister Margot Wallström om Taiwans status i FN. Taiwan är en av världens främsta exportnationer, och Sverige exporterar mycket till landet. Det landet har inte observatörsstatus i FN:s generalförsamling, men det har nu svenska Internationella handelskammaren. Det är bra. Jag hoppas att även Taiwan så småningom ska få denna status.

En sådan position kan bidra till att öka kunskapen. Det viktiga är att kunskapen sprids ned till många företag. Det är bra att det har blivit en 25procentig ökning av antalet företag som har blivit engagerade i FN-upphandling, men procent räknar man när man börjar på låga nivåer. Sedan får man börja räkna kvantitet.

En stor del av det som upphandlas av FN rör hälsa och utveckling. Här har svenska företag inom medicin och medicinteknik goda möjligheter att vara med på banan. Det kommer också att finnas möjligheter att delta i upphandling av tjänster inom hälsa och välfärd.

Jag hade för ett år sedan en annan debatt som landade hos Ardalan Shekarabi. Hur den hamnade hos honom begrep jag aldrig riktigt, för vi pratade verkligen förbi varandra. Jag frågade vad regeringen gör för att underlätta för svenska välfärdsföretag att gå på export. Att jag ställde frågan så beror på, som alla som jobbar med handel vet, att det är viktigt att ha en referensmarknad på hemmaplan. Referensmarknaden visar att de som står närmast gillar det man håller på med. Då har man argument för att gå vidare på en världsmarknad.

Men när regeringen motarbetar svenska välfärdsföretag att verka på hemmaplan kan de inte vara med på den internationella spelarenan. Hur ser ministern på att svenska företag inom välfärdstjänster ska vara med i FN-upphandlingar? Det handlar här om huruvida det går att bygga upp marknader i länder om det inte är möjligt att ha en hemmamarknad.

Herr talman! Jag börjar med de frågor som gäller statistiken och hur mycket som faktiskt säljs. Det är naturligtvis vanskligt med statistik.

Ett talande exempel är att för ett par år sedan fick Skanska prestigeuppdraget att renovera hela FN-kvarteret i New York. Det var en miljardaffär. Men detta kom inte med i statistiken eftersom fakturorna skickas av Skanskas dotterbolag i USA. USA fick den delen fastän det är fråga om ett svenskt företag. Om uppdraget hade räknats in i statistiken för Sverige hade Sveriges andel blivit större. Sveriges andel har ökat från en visserligen låg procentsiffra, 0,16 procent till 0,20. Det är en 25-procentig ökning, och jag väljer att se det positivt och att Sverige går i rätt riktning.

Det är viktigt att vi utarbetar en strategi för affärsfrämjande gentemot FN-systemet. I grund och botten handlar det om hur vi kan lyfta fram Sveriges styrka. Det handlar om innovation, hållbarhet och systemintegration. Just inom hälsa och välfärd, som Hans Rothenberg nämner, är Sverige starkt. Jag tror absolut att vi kan nå goda lösningar på området. Jag vet att Hans Rothenberg fiskar efter vissa förändringar i systemen, men jag tror tvärtom att det är positivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen vill att FN ska sköta sina upphandlingar genom att titta på hållbarhet och livscykelkostnader, men vi har inte fullt stöd från alla länder. Flera länder vill fortfarande att man enbart ska titta på priset, så kallad lowest bidder. Då har inte företag i Sverige en chans. Det svenska företag har en chans på är när det är fråga om hållbar utveckling, till exempel att följa Agenda 2030-linjen för att uppfylla hållbarhetsmålen. Vi tror att detta borde vara intressant för FN och samtidigt stärka svenska företag.

Men här måste vi göra ett jobb. Därför har vi som sagt åter tillsatt den position som den borgerliga regeringen avskaffade, alltså en främjare i New York. På vår avdelning på Utrikesdepartementet har vi dessutom tillsatt en person som bara ska hantera FN-upphandlingar.

Herr talman! Det fanns en tråkig anledning till att beskickningen i New York fick stänga när alliansregeringen trädde till. Vi ska inte gräva alltför mycket i det, men det fanns ett budgetunderskott som gjorde att utrikesförvaltningen fick skära ned mer än vad man önskade.

Jag har själv arbetat som mässarrangör och vet att statistik om besökare, utställare och kontakter som knyts är mumma när man ska försöka skapa sig förutsättningar för framtida argument. En person utöver en annan person är alltid 50 procent mer, men det är ändå bara en liten skvätt i Mississippi i sammanhanget.

Det är dock bra att titta på statistiken och mäta i dessa frågor, för vad vi ser framför oss är att det nog kommer att bli fler FN-upphandlingar. Så som världen ser ut i dag, och den är ju smått galen emellanåt, förväntar vi oss inte att det blir färre krishärdar runt om i världen. Det kommer inte heller att behövas färre insatser från svenskt bistånd eller möjligheter att bidra genom svenska företags export.

Därför är det bra att arbetet är igång och att regeringen inte har avvisat de moderata initiativen utan snarare gjort en karbonkopia på det hela. Nu är det ni som har makten och möjligheten att göra detta, och vi kommer att fortsätta att granska det.

Jag tar med tacksamhet emot signalerna om upphandling av exporttjänster och hoppas att vi inte behöver skriva om det i vår handelspolitiska motion till hösten.

Låt mig dock fortsätta att sätta fokus på välfärdstjänsterna. Företagen inom detta område behöver en referensmarknad på hemmaplan. Därför kommer välfärdstjänsterna att stå i fokus.

Tack för debatten!

Herr talman! Det här handlar visserligen om FN, men låt mig ändå nämna att det alldeles nyligen genomfördes en främjandedelegation under ledning av statsrådet Wikström om specifikt hälso- och välfärdstjänster. Vi vet att Sverige har mycket att erbjuda här och att det också är efterfrågat.

Jag delar Hans Rothenbergs syn på att vi tyvärr lever i en mycket orolig tid. FN:s upphandlingar förväntas växa på grund av fredsbevarande insatser, flyktingströmmar, kriser, naturkatastrofer och klimateffekter. Det är en tragisk bakgrund till att det nu uppstår nya affärsmöjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

UD:s enhet för främjande och hållbarhet delar ut pris till årets främjandeprojekt och till årets främjandeambassad. Förra året hade jag glädjen att dela ut det till ambassaden i Amman för den första handelsdelegationen någonsin till ett flyktingläger där man hade fört fram det nya affärsfrämjarområdet kris- och katastrofhantering. Vid besöket i al-Azraqlägret fördes innovativa lösningar fram som förbättrar livsvillkoren för flyktingar och bidrar till hushållning med knappa resurser.

Projektet har banat väg för ytterligare fältinsatser samt främjande av hållbar upphandling och innovationsupphandling i FN-systemet.

Tillsammans med insatserna i regeringens exportstrategi och strategin för affärsfrämjande gentemot FN-systemet är det tydligt att regeringen har fokus på att stärka svenska företags möjligheter att medverka i FN-upphandlingar.

Svenska företags kompetens efterfrågas i ökande grad. Det gäller inte minst varor och tjänster som står för hållbarhet, kvalitet, innovation, gynnsamma livscykelkostnader och systemintegration.

Hållbar upphandling kan och bör vara ett kraftfullt instrument för att möta globala utmaningar.

Överläggningen var härmed avslutad.