Fler poliser i utsatta områden

Herr talman! Ellen Juntti har frågat mig på vilket sätt jag kommer att förhindra gängkriminalitet, skjutningar och andra våldsdåd med hjälp av färre poliser. Ellen Juntti har också frågat mig hur vanliga medborgare ska kunna känna sig trygga i utsatta områden om polisen inte har möjlighet att vara på plats där brott begås.

Sverige ska vara ett tryggt land att leva i för alla medborgare. Att minska brottsligheten och öka människors trygghet är målet för regeringens kriminalpolitik, och ett starkt och fungerande rättsväsen är en förutsättning för ett tryggt samhälle. I detta arbete har Polismyndigheten en viktig roll. En av de viktigaste utgångspunkterna i ombildningen av polisen är att genomföra det som Ellen Juntti efterfrågar, nämligen att stärka polisens lokala närvaro och tillgänglighet.

När det gäller polis nära medborgarna har regeringen i regleringsbrevet för 2015 gett Polismyndigheten i uppdrag att löpande redovisa det fortsatta genomförandet av ombildningen. Jag följer noga detta arbete för att förvissa mig om att intentionerna med ombildningen uppfylls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För tio dagar sedan presenterade jag tillsammans med justitie- och migrationsministern regeringens samlade insats mot organiserad brottslighet. Vi redogjorde då för flera åtgärder som kommer att ge Polismyndigheten ännu bättre förutsättningar att hantera de problem som Ellen Juntti beskriver. Som exempel kan jag nämna regeringens uppdrag till Polismyndigheten och elva andra myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Inom ramen för satsningen ska myndigheterna nu utöka organisationen till att även omfatta samverkan på lokal nivå. Särskilt fokus ska läggas på organiserad brottslighet i särskilt utsatta områden.

Ett annat beslut som regeringen nyligen har fattat är ett uppdrag till Polismyndigheten om att skapa förutsättningar för att ytterligare motverka förekomsten av illegala vapen och explosiva varor inom landet. Polismyndigheten ska identifiera, utveckla och sprida effektiva arbetsmetoder för att motverka bland annat skjutningar på offentliga platser. För att minska antalet illegala vapen i landet avser regeringen dessutom att genomföra en ny vapenamnesti under den senare delen av mandatperioden.

Regeringen har alltså vidtagit flera åtgärder för att ge myndigheterna ytterligare möjligheter att motverka illegala vapen, skjutningar och organiserad brottslighet. Regeringen har dessutom poängterat vikten av att arbeta mot organiserad brottslighet i särskilt utsatta områden.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag har ställt den här interpellationen om fler poliser i utsatta områden därför att utvecklingen i utanförskapsområdena går åt fel håll. Jag är väldigt orolig för den utvecklingen.

Vi i alliansregeringen satsade väldigt mycket på rättsväsendet, och det har också gett resultat. Brottsligheten minskar ju, men tyvärr inte i de utsatta områdena, särskilt inte med tanke på skjutningarna.

Alliansen ville att det skulle finns minst 20 000 poliser i Sverige. I budgeten för 2016 satsar vi pengar för att det ska utbildas ytterligare 1 000 poliser. Rikspolisstyrelsen kom med en rapport 2014 om att det finns 55 olika områden i Sverige där kriminella styr samhället ganska mycket, och det är helt oacceptabelt. I dessa områden avlöser skjutningarna varandra. Går det en vecka utan en skjutning blir jag nästan förvånad.

Det rör sig om uppgörelser mellan kriminella gäng. Oftast gäller det narkotika, och våldshandlingar sker mitt på ljusa dagen. År 2014 skedde det 365 skjutningar enligt uppgifter från Brå, alltså en skjutning per dag. Det är helt oacceptabelt. Människor som bor i dessa områden vågar knappt gå ut. Så kan vi inte ha det. Det måste bli en förändring.

Många poliser har sagt att det här inte håller. De har inte tillräckliga resurser. Bland annat har en polischef i Göteborg, Erik Nord, uttalat i en artikel:

Polisen klarar inte av att upprätthålla ordningen för att det helt enkelt är för få poliser. Många gånger är det kriminella som styr och sätter reglerna i dessa områden.

Det har gått så långt att de kriminella gängen i princip tycker att polisen ska fråga om lov för att de ska få komma till vissa områden. Då har det gått alldeles för långt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När poliser besöker dessa områden och går ur bilen, så är bilen sönderslagen när de kommer tillbaka till den. Dessa områden måste tas tillbaka. Jag välkomnar regeringens förslag som ni presenterade för drygt en vecka sedan.

Detta är många frågor som vi moderater har drivit, bland annat skärpning när det gäller illegala vapen och att det ska bli lättare att byta information mellan myndigheter. Vi vill även utöka möjligheterna till förverkande. Alla dessa förslag är bra, men det finns även andra förslag.

Regeringen har tagit bort minimikravet på 20 000 poliser ur sin budget. Det tycker vi moderater är väldigt dåligt. Som vi bedömer det finns det en stor risk för att antalet poliser kommer att minska. Poliserna är redan för få. Så det behövs inte färre, utan det behövs fler.

I samband med att regeringen presenterade förslagen om skärpningar mot organiserad brottslighet sa också rikspolischefen att det behövs åtminstone 1 000 nya poliser.

Då är min fråga till statsrådet: Varför tar ni bort kravet på 20 000 poliser? Ser ni inte att det finns en risk för att det blir färre poliser? Hur ska man i så fall kunna bekämpa brottsligheten? När det gäller de förslag som ni presenterade, när kommer de skarpa förslagen?

Herr talman! Först om målet 20 000 poliser: Det är en dålig styrsignal. Ingen annan myndighet styrs med kvantitativa mål för olika yrkeskategorier. Det finns många bra sätt att styra polisen, men ett kvantitativt mål för en yrkeskategori inom polisen är inte ett bra sätt.

Låt mig bara konstatera att det aldrig har satsats mer ekonomiska resurser på polisen. Det har inte funnits fler poliser på 35 eller 40 år i Sverige. Det har sannolikt aldrig varit fler polisanställda som sysslar med brottsutredande verksamhet.

Som Ellen Juntti sa har Moderaterna tyvärr inte satsat i budgeten på 1 000 nya poliser. Ni har satsat 15 miljoner kronor mer än regeringen. Den uppmärksamma lyssnaren av debatten vet nog att polisbudgeten ligger på helt andra nivåer. Om man ska få 1 000 nya poliser för 15 miljoner kronor kommer det att bli väldigt dåligt avlönade poliser.

Ni bygger ett luftslott. Ni ska öka utbildningen lite. Men ni vet ju inte ens vilken nivå som utbildningen ligger på, hur många det är som ska utbildas. Ni har bara valt något som låter bra och sedan har ni låtsasfinansierat det.

Jag noterar återigen att vi har en polisreform som vi är överens om. Den ska ge fler poliser närmare medborgarna. Reformen börjar nu ge resultat. Som jag berättade i ett tidigare interpellationssvar har vi fattat beslut om en ny polisstation i Rinkeby med över 200 anställda. Vi gör satsningar i Göteborg och Malmö. Polisen kraftsamlar och fokuserar på de 14 socialt mest utsatta områdena. Det är fler poliser anställda i dag, och det satsas mer pengar på polisen än under något år som Moderaterna styrde Sverige.

Låt oss också prata om bakgrunden till brott och inte bara om de repressiva åtgärderna. Jag förstod av Ellen Juntti att hon välkomnar de förslag som vi har lagt fram på det repressiva området. Förslagen är bra, men de räcker inte. Ska vi vända brottsutvecklingen måste vi också slå mot brottens orsaker och grogrunden till brottslighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Under den tid som Moderaterna styrde ökade klyftorna, arbetslösheten steg och skolresultaten sjönk. Då kan man inte bli förvånad över att brottsligheten ökar i de mest socialt utsatta områdena. Därför ska vi vidta de repressiva åtgärderna. Vi ska skärpa straffen för vapenbrott. Vi ska minska sekretessen.

Men vi måste också vända den sociala utvecklingen i utsatta områden. Vi måste se till att folk har ett jobb att gå till. Vi måste se till att barnen får en vettig utbildning. Vi måste se till att minska klyftorna. Där driver tyvärr Moderaterna en politik som riskerar att ge det rakt motsatta resultatet. Det är det resultat som blev arvet efter åtta år med en moderatledd regering.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Att det skulle vara dålig styrning att ha ett tak på 20 000 poliser tycker inte jag, så där tycker vi olika.

Statsrådet säger att det finns fler poliser nu. Ja, men jag är orolig för att det blir färre när man tar bort detta mål. Men statsrådet glömde säga att det aldrig har funnits så många medborgare i Sverige som nu. När det gäller antalet poliser per medborgare har det till och med blivit färre, har jag för mig att jag läste i en polistidning för länge sedan.

Under hösten har det varit ett stort missnöje bland poliserna. De har varit missnöjda över försämrade arbetsvillkor. Omorganisationen har också ställt till oreda. Sedan är de också missnöjda med lönen. Efter sju års tjänst ligger den på ungefär 25 000 kronor.

Moderaterna här i riksdagen har fått 2 870 brev, och vi har läst allihop. Jag ska läsa ur ett brev. En polis skriver:

Vi som arbetar i yttre tjänst blir bara färre och färre sett till befolkningen. Larmen blir bara fler och fler. Inte nog med att vi blir färre, vi får också fler arbetsuppgifter. Det finns mer och mer vapen. Brotten blir grövre och grövre. De platser som i samhälle är no go-zoner blir fler och fler på grund av för få poliser.

Jag fick Polistidningen i går. Den innehåller också citat från denna brevskörd. En mellanchef på ordningspolisen skriver:

Jag pressar mina patruller att jobba snabbare, äta på kortare tid, jobba över gång på gång. Varje gång jag lyckas få en patrull till mina ärenden pustar jag ut och hoppas att inte nästa telefonsamtal kommer att innebära att jag måste omprioritera min patrull än en gång. Kollegor blir mer och mer uppgivna, stressade och trötta, och frustrationen hämmar drivet och engagemanget i yrket.

Det här är ganska farligt. Statsrådet vet ju att jag själv har varit polis i 30 år. Det är ett väldigt påfrestande och tungt jobb. Det tar på krafterna när man hela tiden jobbar med samhällets baksida. Det gör att man påverkas som människa. Det är jätteoroväckande när man tappar inspirationen och drivet inom yrket. Man har ju mycket med människor att göra.

Som sagt är det viktigt att se till att det finns tillräckligt många poliser, så att man orkar med jobbet. Som jag sa tidigare välkomnar vi de förslag regeringen presenterade. Men det måste också finnas poliser som utför det som föreslås. Vad hjälper det att komma med en massa fina förslag om det inte finns poliser som gör detta? Att döma av de här breven är det klart och tydligt att det inte finns för många poliser utan för få. Då är min fråga till statsrådet: Hur ska alla de här nya förslagen genomföras om det inte finns tillräckligt med poliser, vilket det inte finns i dag heller?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! I år har vi det antal poliser som Moderaterna tyckte att det var lämpligt att ha i år. Det tar två och ett halvt år att utbilda en polis. Vi har exakt det polisantal som Ellen Juntti tyckte var optimalt för 2015. Det är nämligen hon som har bestämt hur stort antalet ska vara. Och det har inte funnits en krona mer till polisen i Moderaternas budget. Vi har fler poliser och fler polisanställda i dag än under något år då Moderaterna styrt Sverige.

Vi måste ändå prata om polisstyrningen. Vi satsar mer pengar på polisen, och vi har fler poliser. Men att sätta ett siffermål för en yrkeskategori inom polisen är inte en bra styrsignal. Ellen Juntti tycker att det visst är en bra styrsignal. Då måste jag fråga Ellen Juntti: Om det är en bra styrsignal till myndigheter att sätta upp siffermål för olika personalkategorier, varför har vi då inte gjort det för någon av de andra myndigheterna? Sverige har 343 myndigheter. Det är ett arv från allianstiden - jag ser att Sten Bergheden skrattar åt antalet. För 342 av de myndigheterna föreslår Ellen Juntti inget mål för någon personalkategori. Men för den 343:e myndigheten ska vi ha ett mål för en kategori. Varför är det som är dålig styrning enligt Moderaterna för 342 myndigheter en bra styrningssignal för den 343:e myndigheten?

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Ja, varför? Nu när vi har haft målet om minst 20 000 poliser har det faktiskt gett effekt. Det utbildas fler poliser. Just därför att vi har haft detta mål har det utbildats fler poliser. Och det har aldrig varit fler poliser tidigare i Sverige än vad det är nu, så det har faktiskt gett effekt. Sedan får man inte glömma att befolkningen har vuxit väldigt mycket, som jag sa tidigare, så det är inte fler poliser jämfört med antalet medborgare.

Statsrådet talar om de sociala klyftorna. Det är ofta väldigt unga personer som ägnar sig åt gängkriminalitet. De har börjat med brott långt innan de fyllt 15 år. År 2010 ändrade alliansregeringen lagen om unga lagöverträdare. Vi ville att fler brott där gärningsmannen var under 15 år skulle utredas, däribland alla grova brott. Vi gjorde det för att vi helt enkelt ville ha tydliga och tidiga insatser för att stoppa kriminaliteten, så att de unga lagöverträdarna inte skulle fastna i den.

Brå har gjort en utvärdering, och det har visat sig att det blivit fler utredningar, men inte så många som man hoppades på. Inte ens alla grova brott utreds. Vi tycker att det är väldigt viktigt att man utreder fler brott för att stoppa kriminaliteten. Stannar man kvar i kriminaliteten blir den bara grövre och grövre, och särskilt i de här områdena kan det bli grov gängkriminalitet.

Min sista fråga till statsrådet är: Tycker statsrådet att man bör utreda fler grova brott utförda av personer under 15 år för att få ett stopp, så att de unga lagöverträdarna inte fastnar i den här kriminaliteten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också passa på att tacka för debatten.

Herr talman! Jag ska ärligt erkänna att jag inte förstod den sista frågan. Det är självklart att alla brott ska utredas. Men när den misstänkte gärningsmannen inte är straffmyndig är det inte säkert att en polisutredning är det effektivaste sättet.

Jag noterar att jag inte fick något svar på varför de andra 342 myndigheterna inte skulle må bra av att ha siffersatta personalkategorimål. Vi har en jättestor brist på lärare. Om detta vore en så effektiv åtgärd för att få fler lärare, hade det då inte kunnat vara en idé att tipsa Jan Björklund om att sätta upp ett sådant mål?

Sanningen är ju att målet inte betyder någonting. Det är vilka resurser man är beredd att avsätta och vilka åtgärder man är beredd att vidta som avgör om man kommer att nå framgång. Det är inte det siffersatta målet om 20 000 poliser som gör att det är över 20 000 poliser, utan att alliansregeringen faktiskt var beredd att tillföra resurser för att anställa och utbilda poliser. Trots att vi nu har tagit bort målet är det ändå fler poliser än när vi hade målet - en bit över 20 000.

Men om polischefer skulle säga att det är bättre att vi till exempel höjer lönen för poliser i avtalsrörelsen, anställer bilinspektörer - vilket Sten Bergheden i den föregående debatten sa att han ville - eller anställer kvalificerade bedrägeriutredare i stället för poliser, då ska avgörandet fällas av Polismyndigheten. Vi ska ställa tillräckliga resurser till förfogande, och polisen ska fatta de operativa besluten. Låt poliser vara poliser. Låt professionen ta ansvar för det här. Då kommer vi att få en bättre utveckling i framtiden.

Jag skulle vilja passa på att tacka Ellen Juntti för debatten och önska en god jul.

Överläggningen var härmed avslutad.