Fler poliser i Strömsunds kommun

Fru talman! Saila Quicklund har frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa en högre polisnärvaro i landets mer glesbefolkade delar, för att minska otryggheten bland jämtlänningar samt för att öka antalet uppklarade våldsbrott.

De senaste åren har inneburit stora utmaningar för Polismyndigheten. Dessa har hanterats med den polisiära bemanningsnivå som den tidigare regeringen lämnade efter sig. Att det polisiära arbetet stärks och att fler poliser kan bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i hela landet är prioriterade frågor för regeringen.

Regeringen har därför nyligen aviserat mycket stora resursförstärkningar till Polismyndigheten och fördubblat antalet antagna till polisutbildningen. Detta är nödvändigt för att utöka den polisiära närvaron och förbättra förmågan inom utredningsverksamheten. Till 2024 ska antalet polisanställda öka med 10 000. Det är en ökning som ska komma hela landet till del.

Det är dock inte enbart Polismyndighetens ansvar att öka tryggheten och minska risken för brott, utan ansvaret delas av flera. Regeringens brottsförebyggande program riktar sig till en bred målgrupp, vilket är en förutsättning för ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete på lokal nivå.

Regeringen arbetar också kontinuerligt med att säkerställa att de brottsbekämpande myndigheterna har effektiva verktyg i den brottsutredande verksamheten. Regeringen har därutöver lämnat ett uppdrag till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten om förstärkt samverkan i det brottsutredande arbetet, vilket samtliga sju polisregioner redan har sett flera positiva effekter av. Enligt Polismyndighetens verksamhetsstatistik har antalet ärenden redovisade till åklagare ökat med 5,4 procent i Region nord under 2017 jämfört med föregående år.

För en god brottsbekämpning i landet krävs resurser på såväl nationell som regional och lokal nivå. Enligt uppgifter från Polismyndigheten fanns i december 2017 56 procent av Region nords resurser på lokalpolisområdesnivå, vilket är en klar förbättring sedan januari 2015.

I vilken utsträckning dagens fördelning är tillräcklig i förhållande till arbetsuppgifterna är en fråga för Polismyndigheten att bedöma. Men det är förstås en självklarhet att polisen ska finnas i hela landet. Det ekonomiska tillskottet som aviserats och andra åtgärder som regeringen har vidtagit ger förutsättningar för det.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Grunden till min interpellation är ett omfattande problem med underbemanning av poliser i Jämtlands län. Det här framhålls och bekräftas av en polischef, Jimmy Evans, i Strömsunds kommun. Samma polis beskriver också att Strömsunds kommun har sex poliser i yttre tjänst. Då ska vi komma ihåg att det här är en kommun som är precis lika stor som Skåne till ytan. Det är alltså sex poliser på det stora området. Då förstår man också utmaningarna och otrygghetsaspekten i Jämtlands län och i den här kommunen.

Det relevanta behovet är 8-15 poliser, och detta framhålls i direktiven till polisorganisationen. Det är alltså en stor lucka mellan det befintliga antalet poliser och det antal som det borde vara.

Det finns en mycket stor oro för otillräckliga resurser i länet generellt. Oron i Strömsunds kommun är bara ett exempel på den frustration som finns i Jämtlands län.

Självklart finns det också delar som har utvecklats i rätt riktning. Det tillstår poliserna, och vi kan se det i vissa områden också. Men den otillräckliga bemanningen är den mycket allvarliga frågan i det här sammanhanget.

Det här är inget nytt fenomen. Jag hade den här debatten med ministerns föregångare Anders Ygeman för ett år sedan. Han uttryckte då att Statskontoret hade flera initiativ som skulle stärka polisens kontakt med medborgarna samt att det lokala polisarbetet skulle prioriteras. Av det ser vi inga större effekter i dag. Därav min interpellation och fråga till ministern.

Jag är medveten om de stora utmaningar som vi verkligen har i storstäderna Göteborg, Stockholm och Malmö. Men hela Sverige måste leva, och det finns förväntningar på det bland de skattebetalare som vi har i vårt län.

Fru talman! Ministern svarar att regeringen satsar ett visst antal miljarder och då i en satsning till 2024. Jämtar och härjedalingar blir inte speciellt lugnade av det förhållandevis korta icke-svaret. Frågan var inte ställd ur ett riksperspektiv utan ur ett länsperspektiv och handlade inte om hur det ska se ut 2024, dit det är sju år, utan handlade om hur det är i dag.

Ministern säger i sitt svar att man har fördubblat antalet antagna på polisutbildningen. Fakta är att 900 poliser slutade 2017 och att 500 platser står tomma på polisutbildningen i dag.

Moderaterna föreslår 3 000 kronor mer i månaden till poliserna, 10 000 fler anställda inom polisen till 2025, bättre utrustning och hårdare straff för bostadsinbrott, vapenbrott, sexualbrott och attacker mot blåljuspersonal. Dessutom vill vi öka möjligheterna för kameraövervakning på brottsutsatta platser och strategiskt viktiga platser utan tillståndsplikt. Moderaterna lägger också 3,4 miljarder mer än regeringen under perioden 2018-2020 på att öka tryggheten i landet.

Min fråga till ministern är: Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att lösa den mycket allvarliga situationen när otryggheten är större än någonsin i landet och i vårt län? Inte minst på landsbygden, om vi tar det perspektivet, är otryggheten stor.

Fru talman! Det finns inga genvägar i det här. Om man vill öka antalet poliser är det ett antal åtgärder som man måste vidta. Man måste förbättra polisernas arbetsvillkor. Saila Quicklund nämnde löneavtal och lönefrågan.

Polismyndigheten och Polisförbundet tecknade för bara 14 dagar sedan ett avtal som ger poliser väsentligt större löneökningar än övriga grupper. Man ligger alltså väsentligt över det så kallade märket, som annars är det som lönerna sätts utifrån. Dessutom görs särskilda insatser för poliser i yttre tjänst. Det är också framtungt, det vill säga att de stora pengarna faktiskt går ut redan under det här året.

Det är möjligt att teckna ett sådant avtal eftersom regeringen har gått in med så mycket pengar till Polismyndigheten. Satsningen, från 2017 till 2018, är den största på 20 år. Den är på 2 miljarder i år, 2,3 miljarder året därpå och 2,8 miljarder 2020. Ingen regering, oavsett partifärg, har ökat polisens resurser på det sätt som vi gör just nu.

Att förbättra arbetsvillkoren är också avgörande för att kunna återrekrytera poliser som har lämnat yrket. Saila Quicklund nämner siffran 900. Det är den sammanlagda siffran för dem som har sagt upp sig och dem som går i pension. Ungefär hälften av dem, mellan 400 och 500, har gått i pension. Men ytterligare 400-500 har sagt upp sig. En del av de som har lämnat har gått till Säpo. De byter så att säga myndighet. Men det spelar ingen roll. Det viktiga är att man måste kunna erbjuda goda arbetsvillkor om man ska återrekrytera poliser som har lämnat yrket. De förutsättningarna finns nu, genom att vi har sett till att sätta av så mycket pengar.

Man måste också utbilda fler. Nu utbildas dubbelt så många poliser som för bara några år sedan. När vi tog över regeringsmakten var utbildningstakten 600-700 poliser per år. Det är alldeles för lågt. Om man betänker att 400-500 poliser per år går i pension är en utbildningstakt på 600 poliser alldeles får låg.

Vi har fördubblat det nu. År 2017 var kullen nya polisstudenter på 1 300, och de kommer att gå ut 2019. Saila Quicklund talar om att det är långt till 2024. Det håller jag med om. Men det är ändå inte särskilt långt till 2019. Och det är då den stora kullen, som påbörjade utbildningen för 2017, kommer att gå ut.

Vi kommer också att behöva bygga ut utbildningstakten. Det är därför vi ska starta en ny utbildning i Malmö från våren 2019. Vi startar också en ny utbildning i Västsverige. Jag tror att vi måste upp från 1 300 till ungefär 2 000 per år för att vi ska nå upp till målsättningen för 2024, det vill säga 10 000 polisanställda, totalt sett. Av dem kommer kanske 6 000-7 000 att vara poliser.

När expansionen sker måste den komma hela Sverige till del, såväl storstäderna som landsbygden. Jag är övertygad om att Polismyndigheten kommer att göra en rättvis fördelning i det avseendet. Men det är Polismyndigheten som gör de bedömningarna. Det är inget som regeringen styr över.

När det gäller Region nord, som Jämtland är en del av, har antalet poliser inte minskat där, totalt sett. Både antalet poliser och antalet civilanställda i polisorganisationen har tvärtom ökat där under 2017. Region nord har också den högsta personuppklaringsandelen i hela Sverige samt gör allt fler utredningar, vilket är väldigt positivt.

Fru talman! Låt mig referera till några faktiska förhållanden och exempel på hur polisorganisationen har fungerat i länet efter att man flyttade länskommunikationscentralen, LKC, från Östersund till Umeå. En rad incidenter, en hel del mycket allvarliga sådana, har inträffat. Till exempel har poliser dirigerats till fel län, fel adresser och fel stad.

På grund av geografisk okunskap vid RLC i Umeå har patruller i Östersund skickats till Örnsköldsvik - det är 30 mil mellan de orterna. De har också skickat en patrull till en adress i Krokom som inte finns. Det är alltså akuta utryckningar vi talar om.

En misstänkt olovlig körning ropades ut, och patrullen hänvisades till järnvägsövergången i Östersund, men det var järnvägsövergången i Brunflo det gällde. Det är ungefär 15 km dit.

En 13-årig flicka blev beskjuten. Det är ett solklart prio 1-ärende. Vid larm till polisen fick anmälaren svaret att det inte fanns några poliser att skicka till platsen. Det är fruktansvärda scenarier.

Under sommarperioden i fjol fanns det en polispatrull på ett område av 45 mil. En polispatrull på 45 mil är helt oacceptabelt.

I Strömsunds kommun är polisen under stora delar av året beroende av att en patrull åker från Östersund till Strömsund. Då ska vi veta att Gäddede ligger ungefär 25 mil från Östersund.

Inom länet pratar man mycket om behovet av framkörningstider. Det behövs alltså en sorts beräkningsmodell som tar hänsyn till avstånden i glesbygden. Jag skulle vilja att ministern kommenterar vad han tycker om det.

En likvärdig service i hela landet är helt relevant i sammanhanget. Även landsbygden behöver resurser.

Jag har tidigare lyft upp betydelsen av väl fungerande polisflyg. Pensionsavgångar väntar, och planerade utbildningar av piloter har ställts in tidigare. Det tar tre år att utbilda en pilot.

Polishelikoptern kunde inte åka till den tragiska bussolyckan i Sveg, som ministern säkert kommer ihåg. Det tar 30 minuter med helikopter till Sveg, och det var en väldigt allvarlig olycka. Man fick i stället koppla in Stockholm, varifrån det tog en och en halv timme. Det handlar om att man inte har full bemanning vid polishelikoptern i regionen. Man har en helikopter för 60 miljoner, men man har en underbemanning som innebär att man inte kan rikta insatserna på ett optimalt sätt. Polisflyget är oerhört viktigt för att kunna agera snabbt med tanke på de stora avstånden.

Mycket av diskussionen här handlar om rikspolitiken och rikspolisorganisationen. Förstår justitie- och inrikesministern landsbygdens förutsättningar? Är det som jag beskriver nu känt för ministern? Hur känner ministern för det som jag har tagit upp, till exempel att man har en polispatrull på 45 mil, att man vid beskjutningar uppger att man inte kan komma på grund av att man inte har patruller, felkörningar på grund av geografiska okunskaper och så vidare? Ministern får gärna svara på det.

Fru talman! Jag besöker regelbundet polisorganisationer över hela landet, både i storstad och i glesbygd. Senast var jag i Sollefteå och Kramfors. Dessförinnan, i våras, besökte jag faktiskt polisen i Östersund. Då fick jag en ganska bra bild av hur de jobbar med sin utredningsverksamhet.

Som jag nämnde har just Region nord den högsta personuppklaringsandelen i hela Sverige, vilket jag tycker är bra. Man har också lyckats vända trenden när det gäller att göra fler utredningar 2017. Det är första gången sedan 2009 som det börjar vända uppåt igen. Polisen levererar fler utredningar. Där ligger Region nord riktigt bra till. Man utredde fler våldsbrott, fler skadegörelsebrott, fler narkotikabrott och fler trafikbrott än under 2016. Där har man sett en uppgång.

Det är klart att förutsättningarna är helt olika i olika delar av landet. Men oavsett var man bor i Sverige måste man ha tillgång till bra polisverksamhet. Det kan inte misskötas på ett sådant sätt att det till exempel utbildas alldeles för få poliser, så att det efter ett par år upptäcks att utbildningsinsatsen har haft en för liten dimension.

Det var precis den situationen vi tillträdde till. Den gamla regeringen utbildade alltså 600-700 poliser per år, och 400-500 poliser går i pension. Var och en förstår att man inte kan ha den marginalen. Den är alldeles för liten.

Då måste utbildningstakten öka. Man måste förstås också satsa på att förbättra arbetsvillkoren, så att folk blir kvar. Och man måste kunna återrekrytera dem som har lämnat yrket. Allt det jobbar nu regeringen med.

Det finns dock en tidsaspekt här. Det tar två och ett halvt år att utbilda en polis. Det innebär att de som vi tog in kommer att gå ut 2019. Men då går som sagt 1 300 nya poliser ut.

Jag är övertygad om att de kommer att fördelas på ett sådant sätt att det blir fler poliser på landsbygden, i de mer glesbefolkade delarna av Sverige och i de områden där man ska täcka väldigt stora ytor.

Men då måste man vara beredd att verkligen göra den satsningen. Då kan man inte snåla. Då kan man inte i ena andetaget säga att man ska sänka skatten med 100 miljarder och i nästa andetag säga att vi måste satsa på polisen också. Den ekvationen går inte ihop. Man måste bestämma sig, fru talman, om man är beredd att satsa på sjukvård, skola, äldreomsorg, barnomsorg, allt annat i välfärden och polisen eller om det är annat som man i stället prioriterar.

Prioriterar man polisen blir det också fler poliser, men prioriterar man annat, ja, då riskerar man i stället att få färre poliser och en sämre utveckling.

Min fråga till Saila Quicklund, som känner till bakgrunden, blir då: Om det nu är så att Moderaterna vill ha fler poliser bland annat i Strömsund, varför utbildade ni då så få?

Fru talman! Ministern hänvisade till alliansregeringen. De flesta är nog mer intresserade av vad som sker här och nu och framöver. Jag har nyss beskrivit var Moderaterna står i den här frågan. Vi satsar 3,4 miljarder mer än regeringen på trygghetsfrågorna.

Ministern sa att det tar tid att utbilda. Faktum är att 500 platser står tomma, och det är oroväckande.

Innan vi avslutar den här debatten vill jag säga att jag hyllar de poliser som jobbar i vår region. Men vi måste lyssna när de säger att det är ett allvarligt problem med underbemanning.

Att man löser fler brott handlar ju mer om administrativa tjänster. Otrygghetsfaktorn kvarstår när vi inte har poliser att skicka ut vid allvarliga händelser.

Det är ett år sedan som man presenterade kommande lösningar från regeringen och polisorganisationen. Men vi har inte sett så mycket av de positiva effekterna i vårt län när det gäller trygghet.

Människor känner otrygghet. Det ser vi också på de opinionsmätningar som handlar om vad som ska rankas som den viktigaste frågan. Där är tryggheten oerhört central.

Hela Sverige ska leva, det är viktigt. Men så ser det inte ut i dag. Vi moderater har förslag som kan lösa de svåraste utmaningarna. Jag hoppas verkligen för landets skull att vi får möjlighet att iscensätta dem efter nästa val.

Jag kommer att följa upp de här frågorna. De är oerhört centrala. Det är viktigt att landsbygdsperspektivet alltid lyfts fram och inte bara riksfrågorna.

Vi får säkert anledning att debattera detta på nytt igen. Tack så mycket för debatten!

Fru talman! För det första: Om Region nord kan man säga att antalet poliser och civilanställda inte har minskat under 2017 i förhållande till 2016. Tvärtom ökade de något.

För det andra: Man genomför nu fler polisutredningar än vad man gjorde tidigare. Det handlar inte bara om administrativa tjänster, utan det handlar helt enkelt om att poliser och civila gör ett bra jobb. De utreder fler brott än vad de gjorde tidigare. Det innebär fler färdiga utredningar till åklagaren. Det gäller våldsbrott, skadegörelse, narkotikabrott och trafikbrott. Det handlar om ett utmärkt polisarbete.

För det tredje: I Region nord har man den högsta personuppklaringsandelen i hela Sverige. Det är bra, men det måste naturligtvis bli bättre. Det är precis därför som vi gör de satsningar som vi nu gör: 2 miljarder i år, 2,3 miljarder under året därpå och 2,8 miljarder under 2020. Det är den största satsning som någon regering, oavsett partifärg, har gjort på 20 år.

Men det handlar också om ett vägval. Om man ska fortsätta med detta måste man förstå att man inte i ena andetaget kan säga att man nu gör de stora satsningarna och i nästa andetag säga att man har lovat bort stora skattesänkningar. Det går inte. Man måste välja. Annars riskerar man att hamna i precis samma läge, fru talman, som man gjorde 2014, det vill säga att man måste gå ut till utländska bankirer och låna pengar för att man hamnade i ett stort underskott.

Så är politiken ibland. Man måste prioritera det som man tycker är viktigast. Den här regeringen prioriterar välfärd, satsningar på brottsbekämpning och polis före annat. Det är därför som vi nu kan redovisa de stora resurstillskotten.

Tack vare detta går det ut 1 300 poliser 2019. Jag är säker på att ni i Strömsund och Jämtland också kommer att få ett tillskott.

Överläggningen var härmed avslutad.