Fler enkla jobb

Herr talman! Helena Bonnier har frågat Ylva Johansson och regeringen vilka åtgärder som avses att vidtas för att skapa förutsättningar för fler enkla jobb på svensk arbetsmarknad. Interpellationen har överlämnats till mig.

En av de största utmaningarna just nu handlar om att fortsätta investera i tillväxt och pressa ned arbetslösheten. Sedan regeringen tillträdde har det skapats många nya arbetstillfällen, och ytterligare 200 000 personer har i dag ett jobb att gå till.

Samtidigt är arbetslösheten hög bland personer som står längre från arbetsmarknaden. För att möta denna utmaning behövs kraftfulla åtgärder. Arbetssökande behöver ha rätt kompetens för att de vakanser som uppstår när det skapas nya arbetstillfällen ska kunna tillsättas. Regeringen gör därför stora satsningar på utbildningsområdet, och i budgetpropositionen för 2018 föreslås ytterligare medel till Kunskapslyftet, som, när det är fullt utbyggt 2021, kommer att omfatta ca 93 000 utbildningsplatser inom bland annat yrkesvux, folkhögskola och yrkeshögskola. Regeringen inför från och med den 1 januari 2018 utbildningsplikt för nyanlända som tar del av etableringsinsatser vid Arbetsförmedlingen i syfte att fler ska ta del av utbildning inom bland annat komvux och folkhögskola.

Anställningsstöden förenklas och förstärks för att skapa förutsättningar för att fler personer med svag förankring på arbetsmarknaden ska kunna få en subventionerad anställning. Införandet av introduktionsjobben kommer att bidra till ambitionen att skapa bättre förutsättningar för enklare vägar till jobb.

Arbetsmarknadens parter är centrala aktörer för att grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden ska komma i arbete. Regeringen välkomnar därför att fack och arbetsgivarorganisationer nu har träffat en bred principöverenskommelse om så kallade etableringsanställningar i syfte att göra det lättare för nyanlända och långtidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden. Parternas förslag förutsätter ett samarbete mellan arbetsmarknadens parter och staten. Regeringen ser positivt på att parterna har enats om ett förslag och kommer nu att analysera vilka statliga åtaganden som parterna efterfrågar genom överenskommelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tillväxtverket har under 2017 i uppdrag att främja modeller och initiativ som syftar till att matcha arbetssökande och arbetsgivare med utgångspunkt i företagens behov. Under 2018-2020 görs en satsning för att framgångsrika initiativ ska kunna skalas upp och för att ytterligare aktörer som erbjuder viktiga länkar in till arbetslivet ska kunna erbjudas stöd.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 föreslagit att Tillväxtverket ska få ett uppdrag att stärka nätverkande och öka kontaktytorna med arbetsmarknaden för utrikes födda kvinnor samt att en satsning görs för att främja utrikes födda kvinnors företagande.

Regeringen aviserar också i budgetpropositionen för 2018 en satsning inom de gröna näringarna, till exempel naturvård och markvård. Enklare vägar till jobb inom de gröna näringarna skapas genom till exempel praktik, moderna beredskapsjobb eller andra subventionerade anställningar. Det ger personerna kompetens som efterfrågas av näringslivet. Skogsstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning, Trafikverket och Naturvårdsverket ges särskilda medel för detta.

Regeringens satsning på extratjänster och moderna beredskapsjobb med målgruppen nyanlända och personer med långa tider utan arbete fortsätter. Antalet anställda ökar kontinuerligt och närmar sig nu 10 000 personer.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret, som jag tagit del av med stort intresse.

Det är onekligen positiva siffror som nu kommer från Arbetsförmedlingen. Fler personer har fått sysselsättning med den nu rådande högkonjunkturen, och konstigt vore det kanske annars.

Samtidigt har regeringen en lång bit kvar till att uppfylla vallöftet om 13 000 extratjänster, 32 000 traineejobb och 5 000 nya jobb inom social upphandling. Nu är traineejobben skrotade, och det beror helt enkelt på att de inte fungerade. Men då kan man ju fråga sig vart löftet om de här 32 000 arbetstillfällena har tagit vägen. Samma sak gäller de 5 000 jobben inom social upphandling. Lägger man samman detta är det ganska många jobb som fortfarande står och undrar var de ska finnas. Därför tycker jag nog att det finns anledning för mig att upprepa frågan: Vilka åtgärder vidtar regeringen för att skapa bättre förutsättningar för framkomsten av jobb, i synnerhet enkla jobb?

Det behövs en helt ny syn på vad för sorts arbetsinsatser som samhället behöver och som kan passa den stora grupp som i dag står utanför arbetsmarknaden. Det gäller nyanlända, lågutbildade och utrikes födda svenska medborgare. I begreppet "nyanlända" innefattar jag även asylsökare, en stor grupp som också kan vara en stor resurs. Tidigare fanns det möjlighet för dem att åtminstone få göra praktik under asylprocessen. Men den möjligheten är i dag borttagen. Så långt jag kan se krävs det uppehållstillstånd för alla de olika insatser som finns i dag, till exempel extratjänster. Det krävs att personen antingen har deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin i 450 ersättningsdagar eller är nyanländ och har fått uppehållstillstånd under de senaste 36 månaderna. Man ska också ha tagit del av en etableringsplan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns en stor klyfta bland de arbetslösa, och den gäller utbildningsgraden. Den klyftan kommer alltid att finnas, vilket gör det än viktigare att finna arbetsuppgifter som inte kräver gymnasieutbildning.

I svaret återkommer regeringen hela tiden till krav på utbildning. Att fler utbildar sig är naturligtvis viktigt och bra. Det är en väg in på arbetsmarknaden och en väg till försörjning. Regeringen har angett förstärkta satsningar på utbildning i sitt svar. Men utbildningsbehovet bland nyanlända, där arbetslösheten är som mest utbredd, är så pass stort att det i praktiken är omöjligt att uppfylla.

Flera av dem som har beviljats asyl i landet har väldigt låg utbildningsnivå. I vissa fall har de rent av ingen utbildning alls. De kan inte språket och saknar nätverk och kontakter. Då tycker jag nog att det är lite naivt att tro att de genom en rad utbildningsinsatser ska kunna förvärva den grundläggande kompetens som är ett krav för att över huvud taget beviljas tillträde på svensk arbetsmarknad, så som ni har utformat den i dag. Ta till exempel kravet på gymnasiekompetens! Det är en vattendelare på svensk arbetsmarknad. Verkligheten är att var tredje arbetssökande inte har gymnasial utbildning, och det är inte lätt att få det heller. Det är inte ens lätt för svenska ungdomar, som kan språket. För vuxna som inte kan språket och inte har någon utbildning i bagaget är det ännu svårare.

I dagsläget tar det ungefär nio år innan hälften av de nyanlända kommer in på arbetsmarknaden. Det behövs framför allt fler enkla jobb - jobb som inte kräver gymnasieutbildning eller högskoleutbildning och som inte kräver omfattande kunskap i svenska språket. Därför frågar jag: Hur tänker regeringen lösa det?

Herr talman! Jag tackar Helena Bonnier för en viktig interpellation. Frågan är hur vi nu möter den stora utmaning som Sverige står inför med att hantera de nyanlända som kom inte minst 2015. Det är en av de stora utmaningarna på svensk arbetsmarknad.

Vi ser nu hur jobben blir fler. Det är hög sysselsättning och sjunkande arbetslöshet, särskilt för ungdomsgruppen. Vi har nu väldigt låga nivåer på ungdomsarbetslösheten, faktiskt de lägsta siffrorna på över tio år. De grupper som är fast i arbetslöshet eller riskerar att fastna i arbetslöshet är de grupper som har varit borta från arbetsmarknaden ganska länge eller som är nyanlända och kämpar med att komma in. I takt med att arbetslösheten sjunker blir det svårare grupper som blir kvar i arbetslösheten, och då krävs det nya insatser. Det tror jag att vi är helt överens om.

Det är också bra att vi verkar vara överens om att det är viktigt med stora utbildningssatsningar. Om man inte har en grundläggande utbildningsnivå blir det väldigt svårt att klara sig i samhället i största allmänhet. Det handlar inte bara om att ta sig in på arbetsmarknaden. Det handlar också om hur man klarar sig som samhällsmedborgare. En av de viktiga förändringar vi gör nu är införandet av utbildningsplikten. När människor har kommit till Sverige för att ta del av vissa insatser från det offentliga finns det möjlighet att ställa krav på att de ska delta i utbildning för att få det ifrågavarande stödet. De som kommer får alltså möjligheter, men det ställs också krav på dem att delta i utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ska inte gå in på detta för mycket, men det är klart att vi är ganska nöjda med att vi nu är uppe i nästan 10 000 extratjänster. Vi har lovat upp till 13 000 extratjänster, men det här ligger över plan. Nu ligger vi före planen vad gäller extratjänster, som är en enorm möjlighet att ge en extra hjälpande hand, kanske i äldreomsorgen, i förskolan eller i den ideella sektorn, där det finns många organisationer som vill erbjuda de nyanlända eller långtidsarbetslösa en ny möjlighet.

När det gäller traineejobben och statistiken: Den förra valrörelsen handlade väldigt mycket om hur vi skulle få ned ungdomsarbetslösheten. Traineejobben var riggade på det sättet att de egentligen var en praktikmöjlighet för de ungdomar som hade gymnasieutbildning, så att de kunde komma in på svensk arbetsmarknad. Det är inte så att vi har misslyckats med det, utan det behövs inte längre. Traineejobben behövs inte. Det är inte ungdomar med gymnasieutbildning som har svårt att få jobb på svensk arbetsmarknad i dag. Man måste vara så pragmatisk att man stryker åtgärder som inte spelar någon roll och i stället riktar insatserna mot de grupper som vi kan vara överens om har problem. Det är där man kan göra stora insatser. Det är helt klokt att styra om på det sättet.

Jag redogjorde i mitt interpellationssvar för ganska många olika insatser som nu riktas till de här grupperna. Om jag får zooma ut igen: De här specialinsatserna behövs. Men det som verkligen skapar fler jobb som är ganska enkla att ta sig in i är att vi håller igång svensk tillväxt på en hög nivå. Vi har räknat med en tillväxt på 3 procent i år och en hög tillväxt även nästa år, högre än våra grannländer.

Arbetsförmedlingen räknar med att det i år och nästa år skapas ungefär 150 000 nya jobb i Sverige. Åtta av tio av de nya jobben kommer att gå till människor som är födda utanför Sverige eftersom arbetslösheten har sjunkit kraftigt bland infödda svenska medborgare eller människor som har levt hela sina liv här, samtidigt som vi har sett att den kvarvarande arbetslösheten finns i andra grupper.

Den stora insatsen är alltså att hålla igång tillväxten och jobbskapandet. Det skapas inte bara jobb för ingenjörer och professorer utan även för städare, köksbiträden och undersköterskor i en konjunktur som växer.

Herr talman! Tack, Mikael Damberg, för svaret! Det är givetvis välkommet om arbetsmarknadens parter nu kan komma överens om att skapa möjligheter till fler jobb, även om det inte nödvändigtvis är enkla jobb. Men jag syftar hela tiden på lite enklare jobb, som inte kräver den utbildning som ni har kört fast i. Visst krävs det en viss utbildning för alla arbeten, men den höga nivå som jag tycker att ni ligger på är inte realistisk.

Vi måste också understryka att alla detaljer i den överenskommelse som nu diskuteras inte är klara. Det är därför lite för tidigt för regeringen att tillgodoräkna sig principöverenskommelsen som en seger. Lite smolk i bägaren borde det väl ändå vara att inte alla fackorganisationer har anslutit sig till detta.

Innan den slutliga överenskommelsen finns på plats står det klart att vi ännu inte vet exakt vad den innehåller och kommer att innebära. Av det skälet ser vi detta som lite tveksamt, och vi frågar fortfarande om enkla jobb som inte hela tiden bygger på subventioneringar. De etableringsjobb som regeringen nu inför anser vi moderater vara fel väg att gå. Vi vidhåller att inträdesjobb är den rätta vägen för att varaktigt nå balans på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men vi måste också tala om förenklingar för företagande: skattelättnader, bidragssystemet, anställningskostnader. Vi måste titta på lagar och regler för att få en bra arbetsmarknad och bra möjligheter för just de enkla jobben, som jag återkommer till.

Vi ska inte heller glömma att Arbetsförmedlingen redan har ett uppdrag enligt lagen om etableringsinsatser för personer mellan 25 och 65 år som har uppehållstillstånd, och även för personer mellan 18 och 20 år som saknar föräldrar i Sverige. Det kan i detta sammanhang vara intressant att ställa frågan hur samarbetet med arbetsförmedling, kommun och näringsliv kan förbättras och kanske rent av radikalt förändras så att man når de mål som vi alla förhoppningsvis har: att fler personer ska känna tillfredsställelsen i att ha ett jobb.

Ett annat sätt att skapa bättre förutsättningar för fler enkla jobb vore att till exempel vidga RUT- och ROT-avdragen till att omfatta fler tjänster. Det säger ni nu att ni redan har gjort - ja, men man skulle kunna utvidga dem ytterligare. Framför allt skulle fler tjänster kunna ingå, och då skulle antalet enkla jobb öka; det har vi sett tidigare.

När det gäller beredskapsjobben visar en nyligen publicerad rapport från Statskontoret att de flesta har fått jobb, men inte i den grupp som beredskapsjobben var avsedda för. Det skulle inom till exempel vårdsektorn vara en utmärkt insats att införa enkla jobb. Är det riktigt rätt att utnyttja en utbildad undersköterskas kompetens på så sätt att hon ska vattna blommor och diska? Det skulle faktiskt någon annan kunna göra. En ny yrkeskår inriktad på service inom vård och omsorg vore säkert välkommen. Vi talar om enkla jobb - inte om jobb för helt outbildade. Men det finns enkla jobb som inte kräver gymnasieutbildning.

Staten kan inte skapa enkla jobb. Men staten ska skapa förutsättningar för att enkla jobb kan skapas i näringslivet, bland företag och i industrin. Jag undrar om statsrådet kanske håller med mig om detta.

Herr talman! Jag håller verkligen med om att det behövs både offentliga och privata jobb i framtiden och att näringslivet har ett stort ansvar.

Men om vi börjar med det offentliga tycker jag att det blir lite dubbla besked från Moderaterna i denna diskussion. Om man nu tycker att det vore bra att avlasta vård- och omsorgspersonal i Sverige med sådana arbetsuppgifter som ligger lite vid sidan av men som skulle kunna göra yrket lättare så att man får mer tid att göra det man verkligen ska på jobbet är extratjänsterna exakt en sådan åtgärd. Vad jag har förstått vill Moderaterna ta bort dem.

Det är 10 000 människor som nu har extratjänster och avlastar befintlig personal i bland annat vård- och omsorgsyrken. Detta ger en chans att få riktig arbetslivserfarenhet, komma in på en arbetsplats, visa att man duger och lära sig språket under en tid. Jag tror alltså att denna insats är väldigt bra och att det vore ett stort misstag om Moderaterna fick som de ville och tog bort denna möjlighet att avlasta personal i offentlig sektor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag går över till den privata sidan. I augusti skrev ni ihop er om inträdesjobben. Ni skrev att ni vill lagstifta om detta i framtiden, vilket egentligen innebär en lagstiftning om lägre löner på svensk arbetsmarknad. Jag blev upprörd över detta och tyckte att det var fel.

Ni skrev också att detta är en stor prioritet för en tillträdande alliansregering, om inte arbetsmarknadens parter enas om en motsvarande lösning. Nu har vi ju parter på svensk arbetsmarknad som brett har enats om en principöverenskommelse, och vad händer då? Det första som händer är att de borgerliga partierna står på rad och säger att de struntar i om parterna kommit överens om en ny modell för att få in mer folk på svensk arbetsmarknad med enklare vägar in, där arbetsgivarna bara behöver betala runt 8 000 kronor i månaden för att ha en anställd; det är principöverenskommelsen. Då dumpar ni det och hotar med att i stället gå in med lagstiftning och pressa lönerna på svensk arbetsmarknad.

Jag tycker att detta är ett väldigt märkligt besked. Det hotar den svenska modellen på svensk arbetsmarknad. Jag har lyssnat på många av mina kollegor i olika länder i Europa. Där har valrörelserna handlat om att politikerna ibland har velat gå in och bestämma om höjda minimilöner. Här har vi för första gången moderater som går till val på att sänka minimilöner i ett samhälle. Det kommer att få effekter för den här gruppen, men det kommer även att påverka svensk arbetsmarknad som ringar på vattnet.

Detta är ett förslag som jag tror att vi kommer att behöva diskutera många gånger fram till valet. Jag tror inte på att politiker ska lagstifta om sänkta löner på svensk arbetsmarknad, särskilt inte när parterna på svensk arbetsmarknad har gjort en principöverenskommelse som de vill ha en diskussion med det politiska systemet om och som de vill att vi ska supporta. Det kommer den regering som sitter nu att ta på väldigt stort allvar.

Herr talman! Det är helt uppenbart att vi inte har samma uppfattning i dessa frågor. Men de etableringsjobb som ni vill införa är utmanande för lönebildningen över huvud taget - att lågpresterande får lika mycket i lön som andra. Man öppnar också för eventuella bedrägerier. Det ska inte påstås att arbetsmarknaden är sådan, men det finns ändå en svajighet i det system man vill införa.

Jag vill också nämna detta med att man ska studera på arbetstid. Det är i och för sig bra med utbildning, men jag tycker att ni har kört fast lite för mycket i detta. Utbildningen ska alltså vara betald, medan andra på den svenska arbetsmarknaden får betala sin utbildning själva.

Det är dessutom bara vissa branscher som är med i överenskommelsen om etableringsjobb. Även där finns en skiljelinje som vi inte tycker är rätt. Det gäller även detta att arbetsplatser måste ha kollektivavtal för att vara med.

Det finns alltså många frågetecken. Det är mycket möjligt att de kan rätas ut i samarbete, men det måste ske innan vi kan säga att vi tycker att detta är ett bra sätt i stället för de inträdesjobb som vi har föreslagit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tror att detta är en otroligt viktig diskussion att ha inför valet i september. Vi kan ha en situation där fackförbund och arbetsgivarparter förhandlar på svensk arbetsmarknad om löner och villkor. Nu har de gjort en principöverenskommelse som handlar om att minska kostnaden för en företagare eller arbetsgivare som väljer att anställa en person som nyligen har kommit till Sverige eller en person som är långtidsarbetslös - radikalt minska kostnaden för att få in dem på arbetsmarknaden. Vi vet nämligen att dessa människor kanske inte är lika produktiva som någon som har bott hela sitt liv i Sverige eller som har rätt utbildning. Då sänker man kostnaden för företagen utan att sänka lönerna på svensk arbetsmarknad.

Jag uppfattade att Moderaterna var intresserade av att diskutera detta. Nu när principöverenskommelsen finns vänder ni och säger att det viktigaste inte var att sänka kostnaden för arbetsgivaren utan att sänka lönerna på svensk arbetsmarknad. Det är ett väldigt viktigt besked till väljarna inför valet i september.

Överläggningen var härmed avslutad.