Fjärrundervisning på entreprenad

Fru talman! Nu fortsätter vi med ytterligare en interpellation från Maria Stockhaus, och vi kommer ta i hand och tacka varandra när denna interpellationsdebatt är avslutad.

Maria Stockhaus har frågat mig när jag tänker tillsätta den utredning angående fjärrundervisning på entreprenad som riksdagen tillkännagav som sin mening att den bör tillsättas.

Enligt riksdagens beslut om propositionen Möjligheter till fjärrundervisning infördes den 1 juli 2015 en definition av fjärrundervisning i skollagen. I enlighet med propositionen har regeringen genom bestämmelser i skolförordningen och gymnasieförordningen beslutat att en skolhuvudman, under vissa förutsättningar, får använda sig av fjärrundervisning ibland annat modersmål, studiehandledning på modersmålet och moderna språk. Regeringen har även beslutat om en försöksverksamhet med möjlighet till fjärrundervisning i fler ämnen.

Dagens bestämmelser innebär att om det inte finns någon legitimerad och behörig lärare på en skolenhet så kan fjärrundervisning bedrivas av en lärare som finns på en annan skolenhet inom huvudmannens organisation. Genom bestämmelserna förbättras skolhuvudmännens möjlighet att anordna modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet för alla elever som har behov av det. De lärare som finns inom huvudmannens organisation kan användas mer effektivt bland annat genom att en lärare kan undervisa elever som befinner sig geografiskt långt bort från läraren eller är utspridda på olika skolenheter.

Regeringen och den borgerliga oppositionen är dock överens om att se över förutsättningarna för utökade möjligheter till modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och fjärrundervisning på entreprenad samt göra en bredare översyn av entreprenadbestämmelserna i 23 kap. skollagen.

Den pågående flyktingkrisen aktualiserar nu än mer frågan om hur skolhuvudmän kan ges goda förutsättningar att erbjuda nyanlända elever modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Sedan riksdagen gjorde sitt tillkännagivande har behovet av modersmålslärare och studiehandledning på modersmålet ökat ytterligare. Det är därför regeringens avsikt att snarast möjligt låta snabbutreda frågor om bland annat utökade möjligheter till modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och fjärrundervisning på entreprenad. Regeringen arbetar för att ny lagstiftning ska kunna träda i kraft nästa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet så mycket för svaret.

Ny teknik ger nya möjligheter, inte minst i skolans värld. Tillgången till it i skolan blir bättre och bättre, och med det följer både utmaningar och möjligheter - möjligheter som vi behöver ta till vara om vi ska kunna säkerställa att alla elever i Sverige får en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Möjligheterna att bedriva utbildning på distans och som fjärrundervisning är två exempel på innovationer som tekniken för med sig inom utbildningsområdet.

I slutet av hösten möttes jag och utbildningsministern här i kammaren i en annan interpellationsdebatt. Efter den debatten tog jag upp frågan om entreprenad i fjärrundervisning, som jag blivit uppmärksammad på vid ett besök i Ådalsskolan i Kramfors. Det här var innan propositionen om fjärrundervisning kom till riksdagen. Innan den kom vet jag att även SKL uppvaktade ministern i den här frågan för att uppmärksamma problemet med fjärrundervisning och det faktum att det finns kreativa rektorer som sätter elevernas rätt till undervisning före förbudet mot entreprenad och som i dagsläget bryter mot lagen för att säkerställa att eleverna får den undervisning de har rätt till. Till exempel fick Ådalsskolan kritik från Skolinspektionen så sent som i juni förra året gällande frågan om fjärrundervisning på entreprenad.

När propositionen sedan landade på riksdagens bord hade regeringen över huvud taget inte tagit hänsyn till den problematik som finns kring förbud mot entreprenad i allmänhet och hur det påverkar fjärrundervisningen och möjligheterna att erbjuda exempelvis modersmålsundervisning i alla delar av landet. Tack vare Alliansens ledamöter i utskottet kompletterades betänkandet med ett tillkännagivande, som också riksdagen beslutade om, innebärande att regeringen uppmanades att tillsätta en utredning kring frågan om entreprenad för fjärrundervisning. Beslut fattades i riksdagen den 19 mars i våras, det vill säga för snart åtta månader sedan. Sedan dess har ingenting hänt förrän nu. Först när Skolinspektionen och medier börjar uppmärksamma frågan på nytt börjar det hända saker.

Skolan i Sverige står, som jag sa i den tidigare interpellationsdebatten, inför enorma utmaningar när det gäller att klara skolgången för nyanlända elever och ungdomar som kommer till Sverige. Att utnyttja teknikens möjligheter fullt ut är en väg att underlätta för skolor och skolhuvudmän att till exempel erbjuda modersmål och studiehandledning till alla elever, oavsett vilket deras modersmål är. Den lärarkompetens som behövs i exempelvis modersmål finns inte alltid inom den egna kommunen, och utan en förändring i lagen när det gäller entreprenörsfrågan begränsas möjligheten för kommuner att inom lagens ram erbjuda elever modersmålsundervisning och studiehandledning.

Jag vet att ni kommer att behandla frågan om utredning av fjärrundervisning på entreprenad på regeringssammanträdet i morgon. Det är ju alltid något, även om det är för lite och för sent.

Fru talman! Jag tackar för interpellationen. Låt mig ge en möjligen justerad bild av historien i det här ärendet.

En av de första propositioner som jag lade fram - jag samtalade också med Maria Stockhaus om den innan den lades fram - handlade om möjligheterna till fjärrundervisning och om att utifrån den lagstiftning som då rådde utöka möjligheterna. Vi hade uppmärksammat frågan tidigare och blivit uppmärksammade på den, men kunde tyvärr konstatera att det inte fanns beredningsunderlag för att ändra entreprenadbestämmelserna. Den utredning som hade legat till grund för den proposition vi kunde lägga fram hade alltså inte något förslag som gjorde att vi kunde ändra entreprenadbestämmelserna.

Detta har väl sin bakgrund det också. Även om jag och Maria Stockhaus har fört diskussioner om detta - under den här mandatperioden och till viss del även under föregående mandatperiod, då Maria Stockhaus var ordförande för SKL:s utbildningsberedning - innebär det inte att det konsekvent har funnits en enighet mellan hela Alliansen, den föregående regeringen och den tidigare oppositionen om fjärrundervisning. Det fanns en viss skepsis mot användande av fjärrundervisning i den tidigare ledningen på Utbildningsdepartementet, vilket färgade direktiven till den utredning som tillsattes. Det innebar också - detta ska vi vara fullständigt på det klara med - att jag inte var övertygad om hur propositionen skulle landa i riksdagen.

Propositionen öppnade för mer tillåten fjärrundervisning än tidigare, och jag var då mycket glad för att den kritik vi fick från den borgerliga oppositionen riktade sig mot att vi inte gick ännu längre. Kritiken ledde till ett riksdagstillkännagivande, precis som Maria Stockhaus beskriver. Under de månader som följt sedan riksdagstillkännagivandet har vi prövat de här frågorna för att se hur vi så snabbt som möjligt kan göra de förändringar som krävs. Riksdagens tillkännagivande talade om en försöksverksamhet med möjlighet att använda entreprenad för fjärrundervisning. Regeringen har inte möjlighet att inleda en försöksverksamhet som står i strid med lagen. Vi prövade frågan om vilka möjligheter som fanns men fick konstatera att det krävs en lagändring.

Vi har också sett en del andra svårigheter. Vi får inte hamna i en situation där vi öppnar en marknad på ett sådant sätt att det blir ännu svårare att attrahera modersmålslärare eller studiehandledare till fasta tjänster. Det vi i huvudsak talar om här är huvudmän som hjälper varandra. Vi vill heller inte ha ett entreprenadförfarande där kommuner - detta känner Maria Stockhaus väl till - fastnar i långa upphandlingar av tjänster, utan vi vill på ett smidigt sätt kunna hjälpa varandra när ett behov uppstår.

Mot bakgrund av dessa överväganden har vi kommit fram till att det smidigaste är att en utredning lägger fram ett förslag som innebär att vi kan ändra lagen redan nästa år. Redan nu pågår fjärrundervisning, dels såklart inom lagens ram med lärare som finns hos huvudmännen samt lärare som kontrakteras per timme och därigenom är anställda hos huvudmännen, vilket är fullt möjligt även inom den nuvarande lagens ram, dels på det sätt som Maria Stockhaus beskriver. Skolinspektionen har tydliggjort att man inväntar den lagändring som regeringen aviserat innan man vidtar några åtgärder där. Detta är alltså också möjligt för huvudmännen att göra.

Fru talman! Innan utredningen tillsattes var fjärrundervisningen ett helt oreglerat område. Dessutom har det under resans gång hänt väldigt mycket när det gäller it-användningen och tillgången till it i skolan. Regeringen konstaterar att beredningsunderlaget inte var tillräckligt, men man hade redan då kunnat tillsätta en utredning för att titta på den här frågan utan att behöva invänta riksdagens beslut och utan att vänta ytterligare åtta månader, vilket nu är fallet.

Även om man naturligtvis inte ska uppmuntra till lagbrott har jag förståelse för de rektorer som försöker hitta kreativa lösningar för att deras elever ska få rätt till den utbildning de behöver. Det som är tråkigt, eller hur man nu ska säga, är att det modet nog inte finns hos alla rektorer. Det är därför viktigt att öppna möjligheter för entreprenad inom fjärrundervisningen så snart som möjligt. Jag funderar över hur många elever som hade kunnat erbjudas modersmålsundervisning och studiehandledning om regeringen hade agerat lite snabbare än vad man hittills gjort.

Att elever och lärare fysiskt befinner sig på samma plats är naturligtvis det bästa ur undervisningssynpunkt. Men när det inte är möjligt är det bättre att skolor i så stor utsträckning som möjligt kan utnyttja modern teknik för att säkerställa elevernas rätt till undervisning av behöriga lärare.

Jag har tagit del av förslaget till direktiv för den så kallade snabbutredningen av fjärrundervisning på entreprenad. Det ger upphov till en del frågetecken. Det gäller det lilla ordet "om", som finns på några ställen och som enligt min mening borde ändras till "hur". Om vi nu gör stora satsningar på it i skolan - vilket antagligen kommer att ske i större utsträckning framöver med tanke på att vi är överens om att det ska tas fram en strategi för skolans digitalisering - är det viktigt att vi lägger fokus på att diskutera hur skolor och huvudmän ska använda tekniken för elevernas bästa, inte om de ska använda den.

Det jag vänder mig mot är att det står i förslagen till direktiv att utredaren ska ta ställning till om skolhuvudmän ska ges ökade möjligheter att erbjuda elever undervisning i svenska som andraspråk genom fjärrundervisning på entreprenad. Vi har i dag en situation med många nyanlända elever som är i stort behov av undervisning i svenska som andraspråk. Skolverket har signalerat att det är ett ämne som har bland de absolut lägsta behörighetsgraderna i svensk skola. I årskurserna 7-9 är det 35 procent behöriga lärare i svenska som andraspråk, i årskurserna 4-6 bara 25 procent. I små kommuner kanske det inte ens finns behöriga lärare i svenska som andraspråk i alla årskurser. Även där kan fjärrundervisning på entreprenad erbjuda en lösning. Varför ska utredaren ta ställning till om i stället för hur fjärrundervisning ska kunna användas fullt ut inklusive entreprenad även för svenska som andraspråk?

Investeringarna i it kostar både tid och pengar, och det är viktigt att inte begränsa möjligheterna att utnyttja tekniken för elevernas bästa. Jag är övertygad om att rektorer och lärare som ges möjligheter och inte begränsas kommer att kunna hitta många kreativa vägar att säkerställa att alla elever får så bra förutsättningar som möjligt att nå målen i skolan, oavsett var de kommer ifrån och var de bor.

Fru talman! Den avslutningen av Maria Stockhaus instämmer jag helt och fullt i. Vi måste bort från en situation där politiker är inne och styr över detaljerna och ge större tillit till professionen och större möjlighet att uppfylla de krav som vi faktiskt ska ställa.

Det är lätt att konstatera att rektorerna i dag använder sig av den möjlighet som finns. Jag vill poängtera att skollagen är betydligt bredare än den bestämmelse som vi nu diskuterar. Den ger till exempel elever som har det behovet rätt till studiehandledning på sitt modersmål som en stödåtgärd. Den ger också rätt till elever att under vissa förutsättningar få modersmålsundervisning. Det är vad rektorerna baserar sina beslut på.

Jag måste för det formella i en sådan här diskussion också något korrigera bilden man beskriver. Det är förståeligt att man gör det utifrån skrivningen i lagen. Man beskriver det som att rektorerna bryter mot lagen. Vi har en skollag som är så uppbyggd att det är Skolinspektionen som inspektionsmyndighet som ska pröva hur olika företeelser i skolans värld förhåller sig till lagen.

Skolinspektionen har i och för sig i några fall lämnat kritik men inte gått vidare utifrån det. I det läget har Skolinspektionen också tydligt uttalat att den vet och ser att regeringen är på väg att föreslå riksdagen en lagändring. Det innebär att vi i detta skede inte bör sprida någon oro bland Sveriges skolor och rektorer som behöver använda sig av fjärrundervisning.

Det finns möjligheter med de nya regler som i dag finns. Det gäller till exempel om man timanställer en lärare som huvuddelen av sin tid är anställd hos en annan huvudman. Man kan också använda sig av den typ av samarbete och samordning som kan ske till exempel inom ramen för ett kommunförbund. Vi är på väg att ändra lagen för att också möjliggöra fjärrundervisning där huvudmän hjälper varandra.

Fru talman! Jag är fullt trygg med att de utredningsdirektiv som regeringen kommer att fatta beslut om innebär att vi i tid får det sakliga underlag på bordet som vi behöver för att kunna möta de utmaningar vi står inför utifrån detta hänseende.

Både Maria Stockhaus och jag håller med om att det inte är den enda lösningen för att möta lärarbristen. Det är heller inte den enda lösningen för att möta lärarbristen i förhållande till det stora antal nyanlända elever vi får.

Vi måste också, precis som det står i partiöverenskommelsen om detta, bli bättre på att använda pensionerade lärare och se till att lärare får den kompetens de behöver. Just nu bygger Skolverket upp ett större uppdrag för generell kompetens för till exempel lärare och rektorer om det finns ett sådant behov i svenska som andraspråk. Det handlar också om riktade insatser till de skolor som behöver det bäst.

Fru talman! Avslutningsvis är min bedömning att det inte hade kunnat gå snabbare. Den som känner till den svenska lagstiftningsproceduren vet att om man får en ny lag på plats ett drygt år efter att ett problem är uppmärksammat är det en mycket snabb lagändring.

Det hade på ett sätt kunnat gå snabbare. Det hade varit att föregående regering redan från början hade bestämt sig för att fjärrundervisning borde kunna användas mer extensivt och lagt fram utredningsdirektiv som motsvarade det. Men det politiska intresset fanns inte från föregående regering.

Jag är glad över att vi nu är eniga och att den linje som Maria Stockhaus har drivit länge också fått genomslag i hela den borgerliga alliansen.

Fru talman! Man hade kunnat få till en snabbutredning tidigare om det uppmärksammade problemet. Det är ungefär ett år sedan som problemet uppmärksammades inte minst i medierna. Det gällde framför allt Ådalsskolan i Kramfors, men det finns också andra som har haft det problemet.

Jag tycker inte att jag får något bra svar på om- och hurfrågan. Ett om är en signal att man kanske inte ska tillåta möjligheten att utnyttja tekniken. Det oroar mig. När det gäller just att utnyttja tekniken brukar Gustav Fridolin och jag normalt sett vara rätt så överens. Men det är ändå ett viktigt signalvärde att man börjar ifrågasätta om man över huvud taget ska öppna för denna möjlighet.

Jag kan förstå att huvudspåret alltid är att man ska ha en lärare på plats i klassrummet. Med den situation vi har just nu med lärarbrist inte bara för elever som är nyanlända utan även för elever som är födda här i Sverige behöver vi vara kreativa när det gäller att använda ny teknik. Vi ska inte i en utredning börja ifrågasätta om man ska använda tekniken för till exempel svenska som andraspråk.

Jag ser fram emot arbetet med den digitala strategin för skolan och hoppas att det inte finns en massa om i den som gör att man begränsar kreativiteten hos lärare och rektorer när det gäller att använda tekniken för att stötta eleverna. Ger man dem möjligheten och verktygen och är noga med att följa upp kvaliteten kommer lärare och rektorer att kunna hitta väldigt många bra lösningar själva utan att vi lägger oss i detaljerna.

Fru talman! Vi delar bilden av att fjärrundervisning är en liten del av lösningen för att se till att alla elever oavsett var de bor och oavsett vilken bakgrund de har får den utbildning de behöver. Det är också därför som vi har fattat beslut om att man ska inleda en försöksverksamhet med fjärrundervisning i fler ämnen än de ämnen som vi talade om när frågan var i riksdagen. Ett av dessa ämnen är såklart svenska som andraspråk. Det täcks också upp inom ramen för försöksverksamheten.

Jag är trygg med att den utredning som vi tillsätter kommer att ge oss det beredningsunderlag som vi behöver för att titta till exempel på SKL:s inspel och förslag att öppna bredare när det handlar om just ämnet svenska som andraspråk. Jag är övertygad om att i dessa frågor står Maria Stockhaus och regeringen varandra mycket nära.

Jag är också glad över att Maria Stockhaus har uppmärksammat det beslut vi har fattat om att nu ta fram en it-strategi. Det gör vi inte minst utifrån det arbete som görs inom SKL och gjordes inom SKL under den tid som Maria Stockhaus var ordförande i utbildningsberedningen.

Överläggningen var härmed avslutad.