Fjärrstyrd flygledning på Åre Östersund Airport

Fru talman! Det här interpellationssvaret är utformat som ett samlat svar på ett flertal interpellationer. Edward Riedl, moderat ledamot, hade ju tre interpellationer som han återtog i går. Detta innebär att det svar jag nu kommer att läsa upp inte bara riktar sig till Saila Quicklund, utan det är det svar som regeringen avgivit till riksdagen, och det innefattar samtliga interpellationer. Det tror jag att också Saila Quicklund är införstådd med.

Fru talman! Edward Riedl och Saila Quicklund har ställt frågor till mig inom området fjärrstyrd flygledarverksamhet.

Edward Riedl har frågat mig vad jag avser att göra för att motverka den ökade sårbarhet som eventuellt uppstår som en följd av centraliseringen av flygledarverksamheten. Edward Riedl har också frågat mig hur jag avser att säkerställa att säkerheten inte äventyras vid ett skifte mot en fjärrstyrning av flygledarverksamheten samt hur jag bedömer att en flygledare kommer att kunna hantera fler flygplatser samtidigt med bibehållen säkerhet. Edward Riedl har vidare frågat mig om jag kommer att göra en översyn av den ekonomiska kalkylen för fjärrstyrningen och vilka åtgärder jag kommer att vidta om affären visar sig vara olönsam. Edward Riedl har slutligen frågat mig vilken min inställning är till besparingar inom flyget och om de alltid bör eftersträvas, hur små de än är.

Saila Quicklund har frågat mig hur jag motiverar en flytt av flygledartjänster från Östersunds flygplats till Arlanda och att det inte längre ska finnas en fysisk flygledarfunktion på plats i Östersund. Slutligen har Saila Quicklund frågat mig hur jag avser att agera med anledning av de jobb som kommer att försvinna i och med beslutet att fjärrstyra flygledningen på Åre Östersund Airport.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Eftersom samtliga ställda frågor berör det nyligen ingångna avtalet om fjärrstyrd flygledning mellan Swedavia AB och Luftfartsverket väljer jag att besvara dem i ett sammanhang.

Det är det statligt ägda bolaget Swedavia AB som äger de berörda flygplatserna. Swedavia AB fattar beslut om hur bolagets verksamhet ska bedrivas. Swedavia AB har ett uppdrag från ägarna och verkar inom de allmänna regelverk som gäller statligt ägda bolag i allmänhet.

Affärsverket Luftfartsverket utför flygledning åt Swedavia. Luftfartsverket och Swedavia har tecknat avtal om fjärrstyrd flygledning från en gemensam central för flygplatserna i Kiruna, Östersund, Umeå och Malmö. Avtalet baseras på bedömningen att ett digitalt utförande av tjänsten gynnar båda parters verksamhet och bidrar till de ekonomiska mål som gäller för respektive organisation.

Avtalet innebär att en anläggning ska byggas på Arlanda flygplats nära Swedavias operativa central och Luftfartsverkets anläggning för områdeskontroll och Arlandatornet. När anläggningen är klar kommer verksamheten i respektive torn successivt och över några år att föras över till centralen.

Avtalet mellan Swedavia AB och Luftfartsverket har ingåtts efter beslut i respektive styrelse och efter remittering till Försvarsmakten. Det är alltså inte regeringen som har fattat beslut i frågan.

Ansvaret för att införande av fjärrstyrd flygledning kan ske på ett säkert sätt ligger på berörda bolag och myndigheter. Införandet sker inom ramen för gällande regelverk och är föremål för Transportstyrelsens godkännande och tillsyn. En sådan prövning görs för varje enskilt fall. Det är alltså inte någon skillnad vad gäller kraven på säkerhet för fjärrstyrning och traditionellt utförda torntjänster.

Frågor om centralisering och de regionala aspekterna är viktiga i ett helhetsperspektiv. Regeringens ambition är ett Sverige som håller ihop. Jag kommer inom ramen för myndighetsdialogen med Luftfartsverket att följa hur arbetet med projektet utvecklas för alla de berörda fem flygplatserna.

Fru talman! Tack, infrastrukturministern, för svaret! Ja, det är mycket riktigt. Den 22 november tecknade Luftfartsverket och Swedavia avtal om att flygtrafikledningen på fyra av landets statliga flygplatser ska fjärrstyras från Stockholm. I grund och botten innebär det att flygplatserna i Kiruna, Umeå, Östersund och Malmö blir helt beroende av en fungerande it-kommunikation mellan Stockholm och dessa regioner för att det ska fungera.

Frågan har skapat stor oro. Vi har sett det på ledarsidor och i debattartiklar runt om i landet den senaste tiden. Många som bor i Jämtlands län ställer sig frågande till detta avtal och de konsekvenser som följer med det.

I går kväll hade jag bjudit in Luftfartsverket, Swedavia och Saab till ett öppet möte i Östersund. 100 personer kom till mötet. Vi var helt överväldigade. Det visar vilket fantastiskt stort engagemang som finns i denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Självklart handlar det om säkerhetsaspekten och den oro som finns. Men det handlar också om centraliseringen av kvalificerade arbetstillfällen från Norrlands inland. Det skapar till viss del en ilska över detta. Man beaktar också att länet har väldigt speciella väderförhållanden i och med närheten till fjällvärlden. Det kan bli väldigt snabba väderförändringar. Detta avviker också starkt från övriga orter som vi pratar om.

För övrigt bedriver statsrådets regering nu, enligt egen utsago, ett arbete med att utlokalisera statliga arbetstillfällen från Stockholm. Vi kunde i går ta del av det statsministern sa: Nu är det slut på centraliseringen av jobb. I går utlokaliserades 500 Sidajobb. De flyttas mellan två orter i Stockholmsområdet.

Samtidigt tecknar ett statligt verk ett avtal om att flytta 45 arbetstillfällen från landsbygden till huvudstaden genom ett projekt som delfinansieras av EU-pengar. Det totala antalet centraliserade arbetstillfällen kan på sikt, enligt uppgift, överstiga 200 personer när centralens fulla kapacitet uppnås. Vi talar också om en kompetens som kan få en avgörande betydelse för dessa regioners förmåga att hantera kriser genom att finnas kvar på plats.

Enligt förordningen om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap ska Luftfartsverket genom sin verksamhet minska sårbarheten i samhället och utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter under fredstida krissituationer och inför och vid höjd beredskap.

Min fråga till statsrådet blir då: Minskar vi sårbarheten i samhället om fyra regioners flygplatser blir helt beroende av it-kommunikation med Stockholm för att fungera? Det är en oerhört viktig fråga som jag skulle vilja att infrastrukturministern svarar på.

Fru talman! Tack, Saila Quicklund, för engagemanget! Jag noterade också att det hade varit många på mötet i Östersund i går. Det tycker jag är bra, för det visar att det finns ett starkt intresse och engagemang, inte minst kring frågor om flygsäkerhet.

Det är klart att Transportstyrelsen i den prövning som nu förestår kommer att vara väldigt noggrann när man prövar projekten utifrån de kriterier som finns. Här ska det inte råda någon skillnad i fråga om vilken teknik man använder, utan det är samma tuffa krav.

Det råder säkert inte heller någon tveksamhet om att vi i regeringen har prioriterat säkerhetsfrågorna, bland annat på förekommen anledning. Vi lever i en omvärld som ställer högre krav på att Sverige har bra säkerhetsrutiner. Dessutom finns det skäl att förstärka vår förmåga att klara av även bortfall av kapacitet. Därför är det viktigt att redundansen ökar och att vi har säkra system för flygledning.

Som jag förstår det var det ett av skälen till att Luftfartsverket och Swedavia var angelägna om att Försvarsmakten skulle kunna lämna synpunkter. Man remitterade därför förslaget till Försvarsmakten. Försvarsmakten har haft synpunkter på en av lokaliseringarna - Visby - men inte på de övriga. Hade Försvarsmakten haft det förutsätter jag att det hade fått en väldigt stor påverkan på myndigheternas och bolagets agerande i detta sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har inte prövat detta, utan det är just nu en process mellan Luftfartsverket och Swedavia. Sedan återstår det för en annan myndighet som regeringen förfogar över - Transportstyrelsen - att pröva detta. Jag kan inte föregripa den prövning som myndigheterna gör. Däremot är det ingen tvekan om att säkerhetsaspekterna kommer att vara helt avgörande. Här är det en målkonflikt som har att göra med å ena sidan bemanning och å andra sidan den nya teknikens möjligheter att faktiskt bidra till ökad säkerhet eller ökad service och ökade möjligheter. Jag förutsätter att det är några av de aspekter som man kommer att belysa i den prövning som sker.

Sedan är det ingen hemlighet att jag tillhör en regering som har haft en stor betoning på att vi ska vara en regering för hela landet. Det handlar om att inte längre centralisera verksamheter utan flytta ut verksamheter. Så har gjorts till Östersund. Där ökar Tillväxtverket med ett antal tjänster. Jag vill minnas att det var ett tjugotal. Statens servicekontor etableras. Till min hemstad Växjö flyttas det en statlig myndighet. På det sättet vill vi säkerställa att vi ska vara hela Sveriges regering och att staten ska finnas närvarande överallt. Det kommer otvetydigt att vara huvudlinjen för hela regeringens politik under en lång tid framöver, för det är viktigt att vi säkerställer statlig service i hela landet.

Det är klart att det kommer att vara någonting som både statliga myndigheter och statliga bolag har att förhålla sig till när de gör avvägningar i fråga om vilka prioriteringar de ska göra framöver och hur de ska följa upp de aktuella projekten.

Fru talman! Jag ska bara ge en kommentar om kompensation för förlorade arbetstillfällen. S-regeringen tog bort 1 200 jobb i Östersund. Det skulle kompenseras. Det har aldrig gjorts. Det är inte tillräckligt med de 20 tjänster som nu kom till Tillväxtverket. Vi hoppas att det kommer mer. Det är upp till bevis.

Under hösten har vi sett oväder och orkaner - några namn är Harvey, Irma och Ophelia - som har skapat otroligt stora och långvariga störningar vad gäller el och it-förbindelser. Skulle en händelse av liknande karaktär drabba Sverige riskerar vi att vitala delar snabbt slås ut. Det är också svårt att sätta in krishjälp i de drabbade regionerna när vi slår ut det snabbaste kommunikationsmedlet.

I dagens läge är denna förbindelse mest av informell karaktär. Lokalt placerade flygledare kan fortfarande kommunicera med flygplanen med hjälp av autonoma reservsystem som behöver placeras på eller nära flygplatsen för att kunna täcka området däromkring ända ned till marknivå. Om kompetensen flyttas till en annan del av landet blir även dessa reservsystem beroende av en fungerande förbindelse med den nya centralen.

En ny felkälla introduceras i systemet. Det kanske inte är en lösning som passar alla typer av flygplatser eller alla regioner. I utgångsläget omfattades även Visby flygplats av fjärrstyrningsplanerna. Men Försvarsmakten sa nej till det, och den flygplatsen ingår inte längre i detta. Självklart ställer man sig nu frågan vad som gäller för de övriga flygplatserna Kiruna, Umeå, Östersund och Malmö ur den aspekten.

Den tidigare infrastrukturministern Anna Johansson uttalade tidigare att hon var positivt inställd till fjärrstyrd flygtrafikledning, att det innebär att flygplatsens verksamhet effektiviseras och att det skapar förutsättningar för ökad säkerhet och samordning. Hon menade att det alltså finns stora fördelar med den nya tekniken, inte minst för att värna jobb i de berörda regionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har svårt att förstå vad hon menade. Det är förstås svårt för ministern att svara på det nu, men så uttrycktes det, och det är märkligt.

Det är också ett otydligt och märkligt svar när den tidigare ministern gömmer sig bakom argumentet att Swedavia är ett självständigt bolag som tar sina egna beslut. Det ministern inte tar upp är att hon i sin roll som minister representerar staten, som också är ägare av bolaget. Det här har vi också hört den nuvarande infrastrukturministern uttrycka.

Effektivitet och ekonomiska skäl ligger bakom som motiv för att genomföra detta projekt med fjärrstyrning. Men det handlar ju om småpengar i det stora sammanhanget. Vi talar om 3 ½ miljon, vilket är en promille av Luftfartsverkets totala kostnader.

Min fråga till ministern blir: Hur har totalförsvarsperspektivet vägts in i detta? Säkerhetsaspekten glöms nästan bort i diskussionerna när vi bara pratar om effektivitet, kostnadsminskningar och så vidare.

Projektet leder till en centralisering och ökar sårbarheten i våra regioner, vilket är mycket allvarligt. Hur ställer sig ministern till detta faktum?

Fru talman! Jag inser att Saila Quicklund gärna skulle vilja att jag uttalade mig mer i detalj om det föreliggande förslaget, men jag skulle i så fall föregripa den prövning som Transportstyrelsen gör. Då skulle jag säkert riskera att bli KU-anmäld av någon, och det vill jag som statsråd helst undvika. Transportstyrelsen har nu att pröva utifrån samma kriterier som gäller för flygledning, oavsett vilken teknik som används.

Jag noterar att Luftfartsverkets generaldirektör i medierna poängterade den prövning som Försvarsmakten gjorde. Hon skriver: "Samråd sker men Försvarsmakten har vetorätt. Vill Försvarsmakten behålla traditionell flygtrafiktjänst på en flygplats blir det så."

Jag kan inte ha någon annan slutsats. Säkerhetsintresset måste alltid gå före. Det handlar om flygsäkerhet och nationens intresse, och därför är det naturligtvis väldigt viktigt att den belysningen har gjorts under processen men att också Transportstyrelsen beaktar säkerhetsprövningen i den prövning de har att göra av det förslag som ligger framför dem.

Återigen: Jag tycker att det är viktigt att vi ser på vilka förutsättningar vi har att implementera ny teknik. Det kan finnas fördelar. Inte minst kan den nya tekniken innebära bättre möjlighet att bedriva flygtrafiktjänster under en större del av dagens och veckans timmar. Å andra sidan ska det bedömas utifrån de andra nackdelar det i så fall kan ha.

Det är därför jag med noggrannhet kommer att följa detta, precis som jag säger i svaret. Jag kommer också att invänta den prövning som Transportstyrelsen gör av förslaget.

Fru talman! Jag håller med infrastrukturministern: Det handlar inte om detaljer. Politikernas roll är att ta ett övergripande ansvar för det här. Det vi måste beakta är att säkerhetsaspekten vägs in, och här har ministern ett ansvar och måste ta det, via ett statligt verk och ett statligt bolag som det är fråga om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Är det en bra idé att styra fyra regioner från Stockholm? Enligt många bör den frågan behandlas av en oberoende instans som inte är ekonomiskt bunden av utfallet. Nu har vi ju kopplingen mellan Saab och Luftfartsverket. Konsekvenserna av ett felaktigt beslut skulle också kunna bli väldigt kostsamma för alla inblandade, inte minst invånarna i de här regionerna.

En oberoende prövning minskar också riskerna för ett felaktigt beslut och skänker legitimitet åt utfallet. Självklart ökar också trovärdigheten i sakfrågan.

172 flygledare har i en artikel skrivit att de ställer sig mycket frågande till fjärrstyrningsprojektet. Flera av dessa är nu pensionerade och behöver alltså inte flytta med, vilket ökar trovärdigheten när de beskriver att det finns stor oro för säkerhetsproblematiken.

Jag anser att det är viktigt att deras åsikter beaktas och att man för en saklig debatt. Det rör ju landets säkerhet. Lägg därtill att regeringen nu frångår sin strategi om att utlokalisera arbetstillfällen från Stockholm, som vi hör i det här sammanhanget. Vi talar alltså om 200 arbetstillfällen.

Avslutningsvis tycker jag att det finns flera frågetecken kvar. Jag kommer att följa upp det här arbetet, och vi kommer säkert att mötas igen i en ny debatt.

Tack så mycket för debatten!

Fru talman! Det handlar inte om att frångå någon strategi. Den strategin är solklar: Vi kommer att fortsätta att flytta ut arbetstillfällen och säkerställa att staten finns i hela landet. Vi tänker inte göra som alliansregeringen och centralisera verksamheter och lägga ned statlig verksamhet i stora delar av landet.

Faktum är att bland det första vi gjorde var att stoppa nedläggningen av ett antal skatte- och arbetsförmedlingskontor för att säkerställa att servicen finns i hela landet. Det är viktigt, och där tror jag inte att någon som följt den här debatten och de senaste dagarnas utspel tvivlar på oss.

Vi kommer att beakta säkerhetsaspekterna. Det tycker jag är helt avgörande, och jag kommer att följa frågan väldigt noga och säkerställa att det sker en ordentlig granskning. Det är en oberoende granskning. Transportstyrelsen är ju den myndighet som nu granskar Luftfartsverkets och Swedavias planer på att införa flygledning på distans eller fjärrstyrd flygledning, vilket begrepp man nu använder.

Detta innebär att det åligger den myndigheten att nu göra en ordentlig prövning, och det är också ett av skälen till att jag inte i detalj går in och har synpunkter på detta.

Däremot är det naturligtvis en fråga som jag följer väldigt noggrant eftersom den kan innebära både ökad flygsäkerhet och ökade risker. Så är det vid all implementering av ny teknik, och därför måste vi naturligtvis i slutändan vara beredda att kunna gripa in om vi ser att det skulle finnas några sådana risker.

Det viktiga i det här sammanhanget är att inse att vi inte är ensamma om den här utvecklingen i Sverige. I flera andra länder pågår både arbete med flygledning på distans och implementering av ny teknik. Vi får inte hamna, och det hoppas jag och tror att inte heller Saila Quicklund gör, i ett läge där vi ställer oss tveksamma till allt införande av ny teknik. Vi måste kunna se att det också finns förutsättningar och möjligheter att förbättra flygsäkerheten med hjälp av digitalisering och nya styrsystem. Låt oss hoppas att vi kan jobba tillsammans i den andan!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.