Fisket i Koster-Väderöfjorden

Fru talman! Johan Hultberg har frågat mig om det generella förbudet mot bottentrålning i skyddade områden, som enligt januariöverenskommelsen ska införas, kommer att omfatta Kosterhavets nationalpark eller om fisket där fortsatt kommer att kunna bedrivas och förvaltas så som i dag. Johan Hultberg har även frågat mig om lokal fiskeförvaltning likt den som utvecklats för Koster-Väderöfjorden är något som jag vill slå vakt om och sprida till fler områden.

Lokal dialog kring fiskeriförvaltning, som i exemplet Koster, har i flera områden visat sig vara ett framgångsrikt verktyg, och det är något som jag kommer att slå vakt om även i framtiden.

När det gäller bottentrålning kan den påverka skyddsvärda arter och livsmiljöer negativt. Delar av regeringens politik bygger på januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. I januariavtalet anges att ett generellt stopp för bottentrålning ska införas i skyddade områden. Möjlighet till begränsade undantag kan dock ges i förvaltningsplanen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Enligt skötselplanen för Kosterhavets nationalpark regleras fisket i området av Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. I vissa delar av nationalparken är trålning förbjuden. I övriga delar har Havs- och vattenmyndigheten bland annat infört krav på ett särskilt tillstånd för att fiskare ska få tråla efter nordhavskräfta i området. För att erhålla tillstånd krävs bland annat att fiskare ska ha genomgått en kort utbildning om bevarandevärdena i området samt om det regelverk som råder.

Till de särskilda tillstånden finns ett antal villkor som säkerställer möjligheten att justera åtgärder om behov uppstår och därmed även möjliggöra en adaptiv förvaltning. Tillstånden är årliga, vilket gör att Havs- och vattenmyndigheten kan neka tillstånd på grund av eventuella överträdelser. Vid behov kan regelverket anpassas inom ramen för Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter.

Länsstyrelsens bedömning är för närvarande att med den befintliga regleringen kan det trålfiske som nu bedrivs i Kosterhavets nationalpark fortgå utan att detta riskerar områdets bevarandemål.

I miljöbalken framgår att syftet med nationalparker generellt är att bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick. Det specifika syftet med Kosters nationalpark är att bevara det mycket speciella och artrika havs- och skärgårdsområdet och de landområden som ligger i närheten i väsentligen oförändrat skick. Samtidigt ska de biologiska resurserna i området kunna användas på ett hänsynsfullt sätt.

Frågan om ett generellt stopp för bottentrålning i skyddade områden och möjligheter till undantag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Här ingår frågan om bottentrålning i Kosterhavets nationalpark.

Jag ser Kosterhavets nationalpark som ett positivt exempel på samverkan, där bevarandeåtgärder tagits fram utifrån vetenskapliga underlag och där fiskeregleringarna så långt som möjligt utformas i samråd med forskare och fiskerinäringen.

Fru talman! Tack, ministern, för icke-svaret, får jag väl närmast säga. Men jag återkommer till det.

Jag är stolt bohuslänning. För Bohuslän är fisket något väldigt viktigt; inte minst har det en enorm historisk betydelse. Det är till stor del kring fisket som våra samhällen har byggts upp. Detsamma gäller för den industri som vi har haft, som har skapat jobb och tillväxt i min del av landet.

Tyvärr har antalet fiskare gått ned. Industrin har inte längre den stora ekonomiska betydelse som den en gång hade, men den är alltjämt viktig.

Inte minst är beredningsindustrin viktig. Jag hörde landsbygdsministern i en tidigare debatt referera till Sotenäs kommun. Denna lilla kommun har ensam omkring en tredjedel av den svenska fiskberedningsindustrin. Jag är stolt över att Bohuslän ständigt och jämt är en del av var mans buffé på midsommarbordet eller när man firar jul.

När det kommer till räkfisket och skaldjursfisket i stort, med havskräfta, är detta ett av de få fisken vi har kvar i Bohuslän. Det sysselsätter alltjämt tämligen många personer, det ger goda inkomster och det sker på bestånd som är hållbara.

Just räkorna och kräftorna är verkligen viktiga för en annan basindustri som har vuxit fram i Bohuslän i lite mer modern tid, nämligen besöksnäringen. Många vallfärdar för att gå på Smögenbryggan och käka färska räkor eller för att delta i räkskalningstävlingar i Strömstad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är någonting som är väldigt viktigt, och jag tycker också att synergin är viktig. Man kan inte negligera en bransch bara för att den inte direkt ger så många arbetstillfällen eller omsätter så mycket. Den är en del av en större infrastruktur, och den är betydelsefull för såväl den lokala identiteten som det lokala näringslivet i stort.

När det gäller denna fråga har jag ställt interpellationen utifrån januariavtalet. Det jag finner så anmärkningsvärt är att de fyra partierna - eller åtminstone Socialdemokraterna - har skrivit under avtalet in blanco. Den punkt som jag lyfte upp i min interpellation handlade om fisket. Där står det att det ska införas ett generellt förbud mot bottentrålning i skyddade områden.

Då kan man tänka sig att de fyra parter som skriver under avtalet vet vad som menas. Men nej, det vet de inte. Det var ju det jag frågade landsbygdsministern i denna interpellation: Innebär detta att det blir ett förbud mot bottentrålning i Kosterhavet, som till stora delar är en nationalpark?

Det är säkert många fiskare och många bland allmänheten som tänker att en nationalpark nog är att betrakta som ett skyddat område och således någonting som ska omfattas av detta generella förbud. Men det vet inte landsbygdsministern. Det kan inte landsbygdsministern svara på, utan det är någonting som bereds i Regeringskansliet. Det tycker jag är bedrövligt dåligt.

Samtidigt - om jag blir lite optimistisk, vilket man kanske ska vara så här på fredagseftermiddagen - betyder detta att det fortfarande finns ett handlingsutrymme och att regeringen inte har satt ned klackarna utan att det fortfarande går att försöka påverka regeringen i en mer rimlig riktning.

Fisket i Kosterhavet är egentligen, som ministern själv konstaterade, hållbart. Man har kommit väldigt långt med en adaptiv förvaltning, och man har pekat ut särskilt skyddsvärda områden där trålning inte får ske. Fiskarna har också varit med och utvecklat metoder som är mer skonsamma och mer selektiva. Detta är ett sant föredöme att värna, och det är min skarpa uppmaning till landsbygdsministern att göra så.

Fru talman! Jag vill börja med att vara tydlig mot Johan Hultberg med att jag på inget vis negligerar näringen. Vi har haft en första sittning tillsammans med fiskerinäringen och diskuterat alla de utmaningar som den står inför. Brexit är kanske den fråga som står högst på dagordningen just nu, men självklart kommer också bottentrålning, hur man ska jobba med att utveckla fiskeverktyg och andra frågor som är viktiga för näringen upp på bordet. Det är min absoluta ambition och avsikt att fortsätta ha en dialog med näringen om alla de frågor som ligger i min portfölj som berör förutsättningarna för näringen att bedriva och utveckla sin verksamhet. På den punkten kan jag alltså lugna interpellanten.

Sedan är det min bild, inte minst efter att ha samtalat med delar av näringen, att politiken och näringen har ett gemensamt intresse. Jag tror att näringens intresse av att säkerställa långsiktigt hållbara förutsättningar för fisket ibland till och med är större. I detta ingår också att skydda bevarandevärda både arter och miljöer. Det finns ingen motsättning i det. När man gör det är det ohyggligt viktigt att det sker i dialog med forskning, politik och bransch, så att man gör det på ett effektivt sätt som skyddar det man vill skydda och möjliggör för den näring som vi vill ha och behöver att fortsätta verka på det här området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det till exempel gäller Kosterhavet kopplat till trålningen är det här ingen ny problematik. Det är redan i dag ett skyddat område. Man har i dialog arbetat med att använda den undantagsmöjlighet som finns att tråla i området på ett sådant sätt att alla parter, såvitt jag har kunnat lyssna in så här långt, är väldigt nöjda med resultatet. Jag tror att det ställdes en fråga om jag ser det som en modell som till och med skulle kunna vara ett föredöme för andra områden. Det är ju en av de frågor som vi nu lyfter in i förhandlingen och i den översyn som görs utifrån det januariavtal som har tecknats mellan våra fyra partier.

Sedan kan jag konstatera att det börjar bli vida känt att Moderaterna numera, vilket inte är min bild historiskt, inte har någon större tilltro till att man nogsamt bör utreda och bereda frågor innan de kommer till beslut. Jag hävdar dock att det fortfarande är bra. Vi har kommit överens om en övergripande inriktning på 73 olika punkter. Samtliga 73 punkter håller just nu på att beredas och tas fram underlag för, för att det sedermera ska kunna resultera i beslut. Vi har tre och ett halvt år på oss att leverera på samtliga dessa punkter.

För mig är det naturligt att det är så det måste gå till att bedriva en politik som är seriös, så jag tycker nog att det mest var ett retoriskt knep från ledamoten.

Fru talman! Nej, det var inte alls ett retoriskt knep. Det var ett genuint uttryck för den frustration jag känner över regeringens fiskeripolitik.

Vi har alltså en näring som går på knäna i dag. I mitt Bohuslän har det på tio år gått från att vi har haft omkring 700 fiskefartyg till att vi i dag är nere på mindre än 400. När det gäller åldersstrukturen i kåren är genomsnittsfiskaren 55 år gammal. Det utfärdas extremt få nya licenser. Näringen upplever att kontrollapparaten är enormt omfattande, att man ständigt möts av misstro, missuppfattningar eller ointresse. Det är klart att när ett sådant här utspel kommer väldigt mycket von oben, landsbygdsministern, väcker det reaktioner och skapar oro.

Förslaget om ett generellt förbud mot bottentrålning gäller ju skyddade områden brett. Men jag väljer att specifikt lyfta fram Kosterhavet och Väderöfjorden just för att det är ett så gott exempel. Där har olika intressen krokat arm. Man har klarat av att överbrygga de intressekonflikter som naturligtvis finns ibland.

Kosterhavets nationalpark inrättades efter att fiskarna hade varit med på banan. Man hade en diskussion om hur nationalparken skulle utformas, så att fisket tar hänsyn till de mest sårbara och skyddsvärda områdena men man ändå kan fortsätta att bedriva fiske, hur man kan säkerställa turismens utvecklingsmöjligheter men samtidigt inte driva på en alltför hård belastning på de skyddsvärda naturmiljöer som också finns ovan land i området.

Nu kommer man uppifrån med ett politiskt avtal mellan fyra partier om att vi ska ha ett generellt förbud mot bottentrålning. Då är det klart att jag tänker att det är genomtänkt vad man menar innan man skriver under avtalet. Det hade väl varit en sak om man hade haft en punkt i avtalet som sa att vi måste ta steg för att miljöanpassa fisket eller någon mer allmänt hållen punkt, men den är ju väldigt konkret till sin natur. Punkten säger att det ska införas ett generellt förbud mot bottentrålning i skyddade områden. Det har skapat en enorm osäkerhet och oro hos Sveriges fiskare. Jag har talat med många som säger: Nu struntar jag snart i det här, nu lägger jag ned. Hur ska vi attrahera nya fiskare till den här branschen om det är den här typen av plakatpolitiska utspel som kommer?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Landsbygdsministern talar om långsiktighet. Det här är inte långsiktighet. Långsiktighet hade varit att visa respekt för den förvaltningsmodell som finns där och vårda och utveckla den. Jag tror att den verkligen hade varit någonting att exportera till flera håll i Sverige.

Om vi ska ha långsiktighet och en verkligt hållbar fiskeripolitik ska landsbygdsministern verkligen lägga sin kraft på att bygga goda relationer med våra vänner ute i Europa, för då krävs det att vi kommer överens på EU-nivå. En fråga som jag tidigare har tagit upp med landsbygdsministern handlar ju om att MSC har dragit tillbaka sin hållbarhetsmärkning av makrillfisket. Den frågan kan vi bara lösa om vi kommer överens inom EU och med Island, Färöarna och de länder som fiskar på bestånden.

Sverige ligger i absolut framkant när det gäller fisket. Vi har en väldigt engagerad kår av yrkesfiskare på västkusten som driver på för att utveckla fisket i en mer hållbar riktning.

När det gäller kräftan går det att fiska med bur, men när det gäller räkor går det inte. Om landsbygdsministern vill ha kvar ett räkfiske i Sverige, som alltså är det mest miljöanpassade som finns i Europa och troligtvis också i världen, med flytande trålbord, selektiva rister och engagerade fiskare, är det oerhört viktigt att Kosterhavets nationalpark undantas från det generella förbudet.

Fru talman! Jag tror att vi alla, om vi är seriösa, vet att alla förslag alltid bereds noga och förhandlas för stöd, när det behövs, innan de läggs på bordet. Det är inget konstigt i det, vill jag initialt framhålla.

Sverige har höga ambitioner när det gäller marina skyddsområden. Det är enligt min mening bra. Det är också min bild att fiskerinäringen tycker att det är bra. Det finns ingen uppenbar motsättning i det.

Totalt 10 procent av våra hav har någon form av skydd. Samtidigt pågår det redan i dag trålfiske i drygt 300 skyddade områden som berörs av det här skyddet. Det låter lite grann på interpellanten som att det är någonting helt nytt och konstigt som nu införs och att det riskerar att ställa allting på ända. Jag vill då bara klargöra att så inte är fallet.

Det är inte så att vi är färdiga bara för att vi är duktiga på ett område, har skyddsvärda områden där vi jobbar med undantag och i dialog med näringen och forskningen gör det här på ett bra sätt, utan min bild är att det finns både ett behov och ett intresse av att fortsätta utveckla de här områdena.

När politiker säger att man ska titta på någonting blir det oro innan man har landat i hur det exakt ska se ut. Jag beklagar att det blev så. Jag hade önskat att man alltid hade fått tänka färdigt på sin kammare och ha alla svaren innan man presenterar ett politiskt förslag. Det är dock inte min bild att det särskilt ofta är så vi har möjlighet att arbeta.

När man processar fram dessa förslag är det viktigt att göra det i dialog. Jag kan försäkra både interpellanten och näringen om att också detta förslag kommer att processas fram i dialog med näringen. För mig är det en självklarhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min uppfattning är att det arbete som görs i Kosterhavet är en vinn-vinnmodell. Jag ser gärna att denna modell både utvecklas och är modell för hur vi arbetar vidare med dessa frågor. Det kommer att vara min ingång när vi diskuterar politiskt hur vi ska landa i denna punkt, och jag är glad och tacksam om jag kan få draghjälp av Johan Hultberg i min argumentation och bild av varför detta är viktigt och bra. Ju bredare politiskt vi är överens i en fråga, desto mer långsiktig blir den och desto bättre förutsättningar har den att bli väl emottagen av dem som är berörda av den.

Jag förstår och sympatiserar med den oro som finns, och det är bra att Johan Hultberg lyfter upp frågan som en interpellation. Det är viktigt att vi hela tiden har en tydlig dialog med branschen om förutsättningarna, möjligheterna och vart vi vill komma. Det är bra att vi har denna diskussion, och jag tänker att vi kommer att behöva fortsätta att ha den.

Fru talman! Jag delar landsbygdsministerns uppfattning att det finns ett stort intresse hos Sveriges fiskare att delta i metodutveckling och att utveckla det svenska fisket till att bli ännu mer miljöanpassat än vad det redan är.

Men låt mig vara tydlig med att detta intresse bottnar i att man tror att det lönar sig att gå före och att det uppskattas att man gör saker på frivillig grund. Kosterhavets nationalpark hade inte blivit verklighet om inte fiskarna hade varit positiva och involverats i processen. Då väcker det ont blod om de i efterhand riskerar att bli straffade med ett generellt förbud mot det fiske som i dag bedrivs inom nationalparkens gränser.

Landsbygdsministern sa att man inte alltid har möjlighet tänka färdigt på de förslag man lägger fram. Nej, och det är alldeles uppenbart i detta fall. Under hösten var det mycket diskussion om servettskisser, och är det något som är en riktig servettskiss är det januariavtalet. Var och varannan punkt innehåller extremt stor osäkerhet och otydlighet.

Låt oss till exempel ta punkten om att det ska göras en skatteöversyn. Här får man minst sagt divergerande svar beroende på om det är en socialdemokrat, en miljöpartist, en centerpartist eller en liberal man frågar vad översynen ska syfta till och leda till.

Jag är bekymrad över hur lättvindigt man hanterar dessa frågor. Det kanske inte berör så många hundra personer, men för dem handlar det om deras dagliga bröd. Det handlar som sagt också mycket om kustsamhällenas identitet och om besöksnäringen.

Jag vädjar till landsbygdsministern att utforma ett klokt förslag och att kanske lyssna på och driva på en del av de förslag som jag har lagt fram i riksdagen om att få till en regelförenklingskommission, ta fram en handlingsplan för att underlätta generationsskifte och annat. Det behövs.

Fru talman! Det är glädjande att interpellanten har insett att det inte är så klokt att lägga oförberedda förslag direkt på riksdagens bord. Servettskissen är kanske det bästa exemplet på hur tokigt det kan gå när man inte har processat, förhandlat och tänkt färdigt.

Det normala sättet att utveckla politik är att man har idéer om vad man vill åstadkomma som man kommunicerar, ser om det finns stöd för och sedan utreder noga enligt konstens alla regler - vilket är det vi har för avsikt att göra med samtliga punkter i 73-punktsprogrammet. Så också denna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När vi utformar all politik, inte minst politik som påverkar näringar - det spelar egentligen ingen roll vilken näring vi talar om, även om just denna interpellationsdebatt handlar om fiske och specifikt räkfiske - kommer vi inte alltid att komma fram till samma slutsats, men det är mycket viktigt att ha en nära dialog i utformandet av alla förslag som berör en näring eller en bransch. Vi måste lyssna in hur de ser på både problem och möjligheter i det som är befintligt och i eventuella nya förslag.

För mig är detta helt naturligt, och jag kan försäkra interpellanten om att jag kommer att göra så också i denna fråga.

Jag tror att det finns stor potential att till denna fråga koppla frågor om exempelvis utveckling av nya fiskemetoder och nya verktyg - utöver det arbete som påbörjades redan förra mandatperioden då man avsatte pengar för det. Fiskerinäringen har varit både mycket delaktig och mycket nöjd med detta arbete.

Med en kombination av att i dialog titta på vilka metoder och modeller man ska ha för att säkerställa ett livskraftigt bestånd, vilket jag uppfattar att fiskerinäringen också ser behovet av, och hur man utvecklar fiskemetoder och fiskeverktyg kommer vi att kunna landa denna fråga på ett rimligt och bra sätt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.