Fikru Maru

Herr talman och ärade ledamöter! Désirée Pethrus och Ulla Andersson har frågat mig om jag anser att Etiopien lever upp till sina åtaganden utifrån landets ratificeringar av internationella konventioner avseende medborgerliga och politiska rättigheter och mot korruption. De har frågat på vilket sätt Sverige har nyttjat sin position i FN:s säkerhetsråd för att lyfta upp frågan om Etiopiens bristande rättssystem. De har även frågat om jag har för avsikt att besöka Addis Abeba för att framföra synpunkter på svenske medborgaren Fikru Marus fall och besöka Maru i fängelset. Ulla Andersson undrar även vad jag gör för att Fikru Maru snarast ska släppas från fångenskapen. Jag väljer att besvara interpellationerna i ett sammanhang.

Sverige har både under den tidigare och under den nuvarande rättsprocessen mot Fikru Maru arbetat intensivt med hans fall. Åtalspunkterna mot honom är allvarliga, och omständigheterna kring åtalet väcker många frågor. Vårt budskap till etiopiska företrädare är tydligt: Vi förväntar oss en rättssäker och skyndsam hantering av den fortsatta rättsprocessen, inte minst mot bakgrund av Fikru Marus bräckliga hälsa. Vi kommer att fortsätta vårt arbete så länge det behövs.

I enskilda fall arbetar vi alltid utifrån det konsulära uppdraget, oavsett vilken offentlig uppmärksamhet fallet får. Däremot ingriper vi inte i andra länders rättsprocesser. I det fall som Désirée Pethrus åberopar framhöll den dåvarande regeringen särskilt sin syn på press- och yttrandefrihet som en grundläggande demokratisk värdering. Det besök på ministernivå som genomfördes skedde då en dom hade fallit och vunnit laga kraft och de båda svenska medborgarna hade påbörjat avtjänandet av sina straff.

I det nu aktuella fallet pågår alltjämt en rättsprocess. Så länge den pågår fortsätter vi att bevaka processen på plats genom vår ambassad och i övrigt agera på det sätt som vi bedömer gagnar fallet bäst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi fortsätter att aktivt ta upp ärendet med våra etiopiska motparter på alla nivåer, såväl lokalt i Addis Abeba som i Stockholm och på andra ställen. Regeringen, däribland jag själv, har vid upprepade tillfällen tagit upp fallet med våra motparter.

Etiopien har ratificerat sju av nio huvudkonventioner vad gäller mänskliga rättigheter, och som på många håll i världen är utmaningen att åtagandena ska omsättas i handling. Etiopien granskades senast 2014 i FN:s universella granskningsmekanism, UPR. Sverige rekommenderade då att Etiopien skulle vidta åtgärder för att säkerställa fullständiga förenings- och mötesrättigheter, ta bort vaga bestämmelser i antiterroristproklamationen som kan användas för att kriminalisera utövandet av rätten till yttrande- och föreningsfrihet samt säkerställa att yttrandefriheten för det civila samhället, oppositionspolitiker eller oberoende medier inte begränsas. Detta är rekommendationer som Sverige ständigt tar upp med etiopiska företrädare när tillfälle ges.

Désirée Pethrus nämner även biståndet till Etiopien. Det svenska utvecklingssamarbetet är långsiktigt och riktar sig till Etiopiens folk. Det är inte fråga om något budgetstöd, och strategin innehåller tydliga och kraftfulla begränsningar när det gäller samarbete med staten, i synnerhet den centrala statsapparaten.

Vårt stöd går i huvudsak till multilaterala aktörer och civilsamhällesaktörer, och mänskliga rättigheter och demokrati är ett viktigt fokus i strategin. Det är regeringens ambition och förhoppning att detta kommer att bidra till att stärka människors möjligheter i Etiopien att åtnjuta sina medborgerliga fri- och rättigheter.

Herr talman! Stort tack, utrikesministern, för svaret!

Det här är en fråga som har engagerat mig och flera under en ganska lång tid. Fikru Maru har varit fängslad i Etiopien i över fyra år - en väldigt lång tid.

Sverige har en lång och historisk relation till Etiopien. Det var ett av våra första biståndsländer på 50-talet. Trots att Fikru Maru var fängslad dubblerades biståndet till Etiopien förra året. Det ökade från ca 100 miljoner per år till 200 miljoner per år. I en ny landstrategi har regeringen betonat vikten av att stärka mänskliga rättigheter i Etiopien. Det är bra eftersom vi dessvärre ser stora brister där.

Samtidigt har den svenska kardiologen Fikru Maru bland annat med svenska biståndsmedel startat Etiopiens första hjärtsjukhus i Addis Abeba. Han sitter fängslad på det som jag och hans advokat tycker är ganska lösa grunder. Statsrådet använder uttrycket "allvarliga grunder". Det är svårt att bedöma om statsrådet redan har tagit ställning till grunderna för åtalet.

Efter många år i fängelse blev Fikru Maru till slut frikänd från åtalspunkterna om mutor. Men i stället fick han nya åtalspunkter om terrorism emot sig. Under tiden som han satt i fängelset hade han startat terroristisk verksamhet, påstod man.

Det var ett par väskor med sjukvårdsutrustning som man ansåg inte hade förtullats ordentligt. Nu anklagar man Fikru Mari för terroristbrott som har planerats i fängelset. Det tar liksom aldrig slut på de olika anklagelsepunkter som man kan komma på i Fikru Maru-fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har stor respekt för att det är ett konsulärt fall. Det är klart att vi inte kan se mellan fingrarna när svenskar begår brott i andra länder och att det måste finnas ett rättssystem på plats.

Men jag tycker att regeringen och UD ibland missar målet när det rör sig om mer politiska processer där svenskar har fängslats. I det här fallet var det ju internt politiskt och enligt det interna rättssystemet i Etiopien som han fängslades. Man ville komma åt en annan minister. Jag vill fråga statsrådet: Är det inte skillnad på ett vanligt konsulärt fall och ett fall där personen har fängslats på politiska grunder? Måste man då inte agera på ett helt annat sätt?

Som jag tog upp i min interpellation tycker jag att den förra regeringen i fallet Martin Schibbye och Johan Persson agerade på ett helt annat sätt. Statsminister Reinfeldt träffade den etiopiska premiärministern, och Carl Bildt besökte svenskarna i fängelset.

Det är därför som jag återigen har lyft frågan: Finns det ingen möjlighet för någon av ministrarna att göra ett besök hos Fikru Maru i fängelset? Varför är man så motsträvig i den frågan?

Låt oss få se ett besök! Statsministern har vid ett tillfälle sagt att Etiopien är som hans andra hem. Det borde väl ändå kunna gå att visa att vi har tagit upp Fikru Maru-fallet genom ett besök i fängelset.

Herr talman och statsrådet! När vi vaknar på morgonen kan vi öppna dörren och gå ut och känna regndroppar på näsan eller solen smeka kinden. Vi kan känna vinden blåsa i håret. Vi kan känna dofter. Vi vet att dagen kan innebära att vi ska träffa vänner. Om man har ett jobb kan man gå dit. Vi kan träffa barn och barnbarn. Det har Fikru Maru nu förvägrats i över fyra års tid. Fikru Maru har suttit fängslad i fyra års tid och varit en bricka i ett politiskt spel. Det är det som detta faktiskt handlar om.

Vi är många som har engagerat oss i Fikru Marus fall. Själv är jag riksdagsledamot från det län där han bor. Han bor i Hudiksvall där han är hjärtläkare. Det är många lokalpolitiker över alla partigränser som har engagerat sig: riksdagsledamöter, EU-parlamentariker, journalister, ledarskribenter och många fler. När mänskliga fri- och rättigheter inskränks måste vi säga ifrån. När Fikru från Hudiksvall blir en bricka i ett politiskt spel i en rättsosäker stat med en auktoritär regim och far illa, då måste vi säga ifrån.

Vi har skrivit brev till ambassaden. Vi har frågat ministern vad hon avser att göra. Vi har haft seminarier och utövat påtryckningar. Det har hållits möten och publicerats artiklar. Vi har försökt att göra vad vi kan.

Det som Fikru Maru utsätts för i fängelset av regimen i Etiopien är helt enkelt omänskligt. Att vara fängslad i fyra år, att bli dömd och kort därefter frias visar att han har suttit där oskyldigt dömd i fyra år - fyra år av en människas liv.

Under den tiden har han också blivit allvarligt sjuk. Det terrordåd som han anklagas för skedde när han själv låg och kämpade för sitt liv på sjukhuset med en lungkollaps. Regimen påstår att lungan ska ha kollapsat för att han föråt sig på choklad, att han iscensatte det hela. Det är medicinskt omöjligt; det vet alla som kan något om medicin. Men det är det som är motivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet att EU har uppmanat Etiopien att respektera mänskliga rättigheter. Det är viktigt och bra, men det har ju inte förändrat någonting.

Jag vet att Amnesty nu har engagerat sig i Fikrus fall, och det är också väldigt bra. Jag vet att UD och ambassadören på plats har gjort insatser som har varit uppskattade av familjen, inte minst när alla nordiska ambassadörer var på plats under rättegången.

Men ändå står vi här i dag - fyra år av en människas liv. Fikru betalar ett väldigt högt pris. Det är därför som jag har ställt frågorna: Vad gör vi nu? Varför kan inte ministern eller till och med statsministern besöka Fikru Maru i fängelset? Jag tror att det skulle vara rätt obekvämt för regimen att ha besök i ett fängelse av ett statsråd. Det skulle få uppmärksamhet. Kanske man på det sättet skulle kunna få en bättre dialog med regimen och ta steg framåt i den här processen.

Under dessa fyra år har det inte gått framåt. Snarare hittar man bara nya anledningar att hålla Fikru Maru fängslad. Det var med anledning av detta som jag ställde mina frågor. Jag får tacka för svaret. Ni försöker på olika sätt att agera inom de ramar som ni har satt upp, men jag tror att man måste ta ytterligare steg. Eftersom det är ett politiskt spel måste nog politiken agera mer synligt och mer tydligt. Det hoppas jag också att utrikesministern kommer att göra, och jag återkommer till det i mitt nästa inlägg.

Herr talman! Tack, interpellanterna!

Vi delar den här frustrationen. Jag har full förståelse för detta. Jag skulle kunna ge exakt samma bild. Det som vilar på oss är att se till att vi använder alla våra diplomatiska verktyg på bästa sätt. Det här var ju också den förra regeringens utmaning, och den har fortsatt även för vår del. Frustrationen gäller att det tar så otroligt lång tid. Alla de insatser som vi har gjort har tyvärr inte lett till att vi har kunnat se en förändring eller att Fikru Maru har kunnat komma tillbaka till Sverige.

Vi gör alltid det som vi bedömer är bäst i det konsulära fallet och det som bäst kan bidra till en lösning. Vi vill inte heller utsätta personen för ännu större påtryckningar eller problem. Ni ska veta att vi verkligen använder alla de diplomatiska verktyg som vi har till vårt förfogande. Under en viss period tror jag att vår ambassadör i Addis Abeba arbetade dygnet runt med den här frågan. Vi sätter också stort värde på den kontakt vi har med Fikru Marus familj. Det har varit väldigt viktigt.

Vi har hela tiden kontakter på alla politiska nivåer, och vi ser till att lyfta upp frågan på alla sätt. Den etiopiska ambassadören har kallats upp vid olika tillfällen. Detta är något som vi bär med oss. Vi har absolut inte minskat våra insatser.

Jag tror att skillnaden mot tidigare och vid besök har blivit när en dom har fallit. Regeringen kan och ska inte ta ställning i skuldfrågan. I våra kontakter med etiopiska företrädare är vi mycket tydliga med att vi förväntar oss en rättssäker och skyndsam hantering av den fortsatta rättsprocessen. Det är nu upp till etiopiska myndigheter att leda detta i bevis. Vad jag menade med "allvarliga" var att anklagelserna är väldigt allvarliga.

Budskapet är tydligt. Vi förutsätter att den fortsatta rättsprocessen ska hanteras rättssäkert och skyndsamt och att man också tillgodoser Fikru Marus behov. Vi kommer att fortsätta med vårt arbete så länge det behövs och på det sätt som vi bedömer gagnar ärendet bäst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet också förstås att man i Etiopen är mycket känslig när någon försöker ingripa i landets rättsprocesser - på samma sätt som vi skulle vara det. Inte heller vi vill att ett annat land ska ingripa i våra rättsprocesser. Därför gäller det att bedöma vad som är lämpligt att göra, så att vi inte försvårar eller gör det ännu tyngre för Fikru Maru under dessa omständigheter. Vi överväger ständigt vilka diplomatiska verktyg vi kan använda.

Det är etiopiska myndigheter som bär ansvaret för hur denna rättsprocess fortsättningsvis ska behandlas. Det är de som ska ta ansvar för att Fikru Maru får en humanitär behandling. Detta kommer vi att fortsätta att hävda.

I början av maj träffade ambassadpersonalen Fikru Maru. Nästa besök hoppas vi kunna göra inom kort. Vi följer alltså detta mycket noga.

Herr talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Jag tror ändå att både jag och Ulla Andersson känner en ganska stor oro för hur det ska gå i fallet Fikru Maru. Jag tycker att jag under den tid då jag har suttit i riksdagen och det har inträffat fall som detta har kunnat lära mig att det är tiden som är det viktiga. Om ingenting sker under den första månaden riskerar alla dörrar att låsas.

Jag skulle vilja att UD reflekterar över hela arbetet med konsulära fall och med att skilja ut politiska fall. Kristdemokraterna har en ledamot som har varit fängslad på Kuba. Jag såg hur det hela gick till. De puckarna var inte alltför snabba. I det fallet gick det dock bra. Men det hade kunnat gå väldigt illa, vilket det gjorde för en annan person som var med i samma situation.

Jag vill även uppmana UD och utrikesministern att verkligen jobba med tidsperspektivet. Det var något som alla som engagerade sig för Martin Schibbye och Johan Persson kom fram till. Man väntade alldeles för länge innan man satte in några insatser, och därför tog det så lång tid.

Fikru Maru, en svensk hjärtläkare, sitter fängslad i ett etiopiskt fängelse sedan fyra år tillbaka. Man kan tänka sig själv hur det skulle vara. Vi vet hurdan situationen är och att han är svårt sjuk i ett fängelse med råttor, dålig hygien, brist på mat och så vidare.

En svensk medborgares liv står på spel. UD måste hitta metoder för att politiskt driva frågan. Därför ställer jag åter frågan: Vad kan regeringen göra ytterligare för att kanske göra ett besök i fängelset? Jag tror att det skulle kunna gå. Han har blivit friad från de första åtalspunkterna. Det visar att grunderna för åtalet är väldigt lösa.

Ministern lyfte även upp biståndet. Nej, vi tycker kanske inte att man absolut måste dra tillbaka biståndet, men vi kan inte ha ett kravlöst bistånd. Om biståndet varje år ska gå till att stärka mänskliga rättigheter, kan ministern då garantera att detta är vad vi kan se? Förbättras situationen i Etiopien med de 200 miljoner kronorna av skattebetalarnas pengar? Kan ministern här säga att vi ser att det går i rätt riktning? Jag är inte så säker på att hon kan det.

Biståndet är alltså en sak. Något annat som ministern också lyfter upp är att Etiopien har ratificerat sju av nio huvudkonventioner. Hon erkänner att det är ett problem när det inte omsätts i handling. Hon säger också att Sverige är kritiskt till att Etiopiens bestämmelser i antiterroristproklamationen är för vaga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta borde i sig göra att utrikesministern har tydliga punkter att ta upp med den etiopiska regeringen: Vad står anklagelserna mot Fikru Maru för? Hur skulle han i fängelset ha kunnat starta en terroristhandling med ett upplopp när han inte ens var där? Det påstås att han har ätit för mycket choklad, fått en lungkollaps av det och därför inte var i fängelset precis när upploppet inträffade. Vad är det för slags anklagelser vi ser?

Jag kräver att utrikesministern agerar mer kraftfullt än vad som har gjorts och vad vi kan se i dag. Jag tror att vi alla vill att han ska bli fri.

Herr talman! Man kan lugnt påstå att man känner sig ganska maktlös när fall som dessa uppstår. Om vi känner oss maktlösa kan vi kanske förstå hur Fikru Maru känner det när han sitter fängslad med diabetes och kraftigt försämrad hälsa och då till och med ambassadören nekas tillträde för att träffa honom. Hela den rättsprocess som har varit skulle jag nästan vilja kalla en parodi. Den är inte värd att kallas en rättssäker process.

Just därför har jag svårt att få hela resonemanget att gå ihop. Regeringen kan väl ändå inte mena att den litar på detta rättssystem, där han anklagas för mutbrott? Han är där med biståndspengar från Sverige för att bygga ett sjukhus. Han anklagas för mutbrott för att man ska kunna komma åt en minister i regeringen. Han sitter fängslad i fyra år och blir dömd, och efter någon månad säger de att de drar tillbaka detta för att i stället anklaga honom för något nytt, nämligen terrordåd.

Detta sker medan han ligger på sjukhus på grund av lungkollaps. Från det etiopiska rättsväsendet påstås att han har förätit sig på choklad och att han därför kunde befinna sig utanför fängelset när terrorbrottet skedde. Det säger sig självt: Grunderna för anklagelserna håller inte riktigt.

Familjen och gruppen som står bakom Fikru, som också håller i dialogen med familjen och med Fikru, vill att den svenska regeringen flyttar fram positionerna. De menar att det inte längre är en juridisk process, utan en politisk. Därför vill och förväntar de sig att regeringen ska ändra sin strategi något för att se om det kan ge resultat.

Jag vill höra hur utrikesministern ser på att Fikru fick sitta där i fyra år, oskyldigt anklagad och dömd, och att det nu har inletts en ny rättsprocess på lösa grunder. Hur ser ministern på kravet att ändra strategi för att se om det ger en bättre effekt?

Jag tror, precis som Désirée Pethrus, att det skulle få effekt på regimen om ett statsråd kommer till fängelset för att höra hur han har det, hur han mår, hur han ser på läget och vad han önskar att regeringen gör. Det skulle kunna få ett ändrat utfall.

Jag är ingen specialist på detta, men jag vill att något ska göras och att positionerna flyttas fram. Jag tycker och jag vill att Fikru Maru ska få komma hem till Hudiksvall och träffa sin familj och sina vänner och gå till sitt jobb på sjukhuset. Vi är väldigt många som vill detta. Det är med den vädjan som jag här i talarstolen tar upp detta. Jag hoppas på framgång som gör att Fikru kommer hem.

Herr talman! Vi har ingen annan önskan än att Fikru Maru ska kunna komma ut ur fängelset. Vi delar denna frustration och denna önskan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag accepterar inte påståenden om att det skulle vara hjärtlöst eller att vi inte skulle göra allt vi kan på UD. Vi har en utmärkt konsulär verksamhet. Vi har människor som alla har ett stort hjärta och som varje dag går till jobbet med avsikten att hitta de effektiva vägarna framåt i ärenden som många gånger har pågått och existerat under lång tid. När vi i den här regeringen tillträdde satt tyvärr Fikru Maru redan fängslad. Lång tid hade redan gått.

Det är inte så enkelt som att man bara går in och gör någonting, osäkert vad, och plötsligt har löst situationen. Många av de konsulära fall som vi har i dag är väldigt komplicerade. Det är mycket svårare med politiska kontakter. Det är mycket mer komplext än vad det kanske någonsin har varit tidigare. Jag vet inte något fall där man kan säga att det absolut inte har med politiken att göra. Det är just politik, och det är politiska kontakter.

Jag kan säga vad vi gör varje dag. Det som plågar mig mest som utrikesminister är att jag vet att det fortfarande finns svenska medborgare runt om i världen som har suttit fängslade eller som gisslan under flera års tid. Tillsammans med vår väldigt fina konsulära enhet gör jag allt jag kan för att få dem fria. Vi testar hela tiden: Fungerar det här? Kan vi göra mer påtryckningar politiskt? Kan vi ta nya kontakter? Det är därför som vi inte utesluter någonting, men vi väger det också mot att vi ibland riskerar att utsätta den här personen för ännu större prövningar och att det därför inte är en säker väg framåt.

Jag utesluter inga besök. Jag utesluter inga av de politiska och diplomatiska verktyg vi har till vårt förfogande. Men vi kommer att välja det som vi förstår faktiskt kan hjälpa till, så att man inte bara blir ännu tjurigare på motsidan och säger: Jaha, ska de nu ingripa i vår rättsprocess också - då hittar vi på ännu ett hinder! Som sagt utesluter jag ingenting, men vi kommer alltid att göra det vi tror är bäst för den person som är utsatt och som i det här fallet sitter i fängelse.

Så får jag frågan om vi ska använda biståndet som ett påtryckningsmedel. Men det svenska utvecklingssamarbetet är långsiktigt och riktar sig till Etiopiens folk. Det är inte fråga om något budgetstöd. Den här strategin innehåller tydliga och kraftfulla begränsningar när det gäller samarbete med staten, i synnerhet den centrala statsapparaten. Vårt stöd går i stället till multilaterala aktörer och civilsamhällesaktörer. Det är den vägen vi kanaliserar vårt stöd. Det vore fel att straffa Etiopiens folk på viktiga områden genom att dra ned på vårt stöd till demokrati och mänskliga rättigheter och våra försök att på olika sätt stärka rättsväsendet.

Jag tar inte åt mig när det låter som om vi inte skulle vara engagerade fullt ut. Det är vi, och vi delar frustrationen. Vi gör samma analys som interpellanterna. Nu handlar det om att förhoppningsvis kunna fortsätta att kanalisera det fina engagemang som finns, och vi använder förstås vår ambassad för det arbetet.

Herr talman! Jag är övertygad om att utrikesministern har ett engagemang för Fikru Maru och gärna vill se Fikru Maru fri. Där råder ingen tvekan. Men frågan är hur vi ska gå till väga för att det verkligen ska hända någonting efter så här många år. Jag har uppfattat att familjen - och även Fikru Maru själv, tror jag - skulle välkomna ett sådant besök och se det som väldigt betydelsefullt. De har själva sagt att de är beredda att ta den risken. Jag förstår att UD och den konsulära avdelningen gör avvägningar, men man kanske ändå måste lyssna på dem det berör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Biståndet ska vara långsiktigt, säger utrikesministern. Ja, vi har haft ett långsiktigt bistånd ända sedan 50-talet, så det är väldigt långsiktigt. Då är frågan varför det fortfarande är så stora brister när det gäller mänskliga rättigheter i Etiopien. Som statsministern brukar säga är det inte okej att det fortfarande är så stora brister i rättssystemet.

Mina slutliga frågor till utrikesministern är: På vilket sätt kan utrikesministern ytterligare bidra till att förändra systemet? Det verkar som att biståndet under all den här tiden ändå inte har gjort det. Kan man gå via andra för att försöka stärka rättssystemet? Jag skrev i min interpellation om FN:s säkerhetsråd. Finns det möjlighet att påverka på något annat sätt? Andra länder, till exempel i EU, skulle vid sidan av Sverige kunna skapa mer tryck i den här frågan för att förändra det system som håller Fikru Maru fången.

Jag tackar för en bra debatt och för det engagemang som utrikesministern visar. Jag hoppas förstås att Etiopien förändrar sin inställning.

Herr talman! Jag är helt övertygad om att de som jobbar med fallet Fikru Maru har stort hjärta och för en kamp. De som jobbar på UD är också väldigt proffsiga. Det är inte det som det här handlar om. Men det har gått fyra år, och vad kan vi mer göra? Behöver vi byta strategi? Det är det jag vill lyfta fram.

Jag förstår att det är jättesvårt att hantera ett annat lands rättsprocess. Det är precis som utrikesministern säger. Vi skulle inte heller vilja att andra länder gick in i våra rättsprocesser. Men att lita på rättssystemet i Etiopien tror jag är väldigt svårt. Jag skulle tro att det är få både i Etiopien och utanför Etiopien som gör det, när det är så här tydligt att det är en politisk process.

Jag tackar för att utrikesministern ändå öppnar för att se över vad mer man kan göra för att bistå Fikru Maru och hans familj i den svåra situation de är i och på vilka sätt. Jag tycker att det är viktigt i den här debatten att den öppningen finns.

Jag tror att vi är många som vill se någon form av framflyttad position om det går, och det tror jag att det gör. Jag hoppas också att man ska ta nya kontakter med familjen för att höra hur den bedömer läget. Det kanske redan är inplanerat. Jag tycker att det vore mycket rimligt. Det behövs helt klart fortsatta påtryckningar, men också förflyttningar i strategin för att få processen framåt, så att Fikru äntligen får komma hem till Hudiksvall och sin familj. Jag tackar utrikesministern!

Herr talman! Nästa rättegångstillfälle är den 7 augusti. Vi kommer förstås att fortsätta vara i kontakt med Fikru Marus familj. Det är otroligt viktigt, och det ingår alltid i vårt sätt att hantera konsulära fall. Fikru Maru företräds nu lokalt av tre advokater som ska föra hans rättsliga talan.

Som ni vet har vi tagit upp det här fallet på alla nivåer, också på ministernivå, i Stockholm, i Addis och på andra ställen. Vi har kallat upp Etiopiens ambassadör vid upprepade tillfällen. Budskapet är detsamma. Vi insisterar på att rättsprocessen ska vara rättssäker, att detta ska hanteras skyndsamt och att man ska se till Fikru Marus humanitära behov. Det är någonting som har ingått som en del i den dialog som vi för med Etiopien. Vi har visat på de orimliga påståenden som kommit om hans hälsa och allt detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som sagt menar jag att vi inte har andra verktyg. Vi kan inte gå in med en armé i Etiopien. Vi kan inte heller säga att vi tar bort allt bistånd som går till människor som behöver det väldigt väl och som går via FN-organ och så vidare.

Vi måste fortsätta att använda de politiska och diplomatiska verktygen fullt ut. Då måste vi ha hela verktygslådan och inte utesluta något. Men vi måste göra det på ett sådant sätt att vi upprätthåller internationella principer för vårt samröre med varandra också i fortsättningen.

Vi måste visa att vi har ett hjärta och att vi har fullt ut samma engagemang för Fikru Marus fall som vi haft hittills. Vi kommer att fortsätta att arbeta aktivt. Tack för debatten och engagemanget. Det säger jag också till alla i Hudiksvall och överallt runt om i världen.

Överläggningen var härmed avslutad.