Felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Josefin Malmqvist har frågat mig när jag kommer att agera för att åter tillåta systematiska och oanmälda hembesök hos bidragstagare. Hon har också frågat när socialtjänstens undantag från underrättelseskyldighet byts ut mot en underrättelseplikt vid bidragsfusk.

"Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket", sa min företrädare Gustav Möller, och det är lika sant i dag. Välfärdssystemet är till för dem som verkligen behöver det, och det är viktigt att se till att rätt person får rätt ersättning. Att bekämpa bidragsfusk är en prioriterad fråga, och regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att stärka kontrollen och minska brottsligheten inom välfärdssystemen.

Före detta statsrådet och landshövdingen Lars-Erik Lövdén fick under förra mandatperioden i uppdrag att gå igenom brister i dagens system och föreslå åtgärder för att förebygga och bekämpa välfärdsbrott. Han presenterade en lång lista på förslag, där regeringen redan har genomfört fler än hälften.

Det har exempelvis vidtagits ett flertal åtgärder som syftar till att förbättra kvaliteten i folkbokföringen. Regeringen har gett Skatteverket möjlighet att göra besök för att kontrollera en persons bosättning och även återinfört folkbokföringsbrott, något som alliansregeringen avskaffade.

Regeringen har också skärpt andra lagar. Straffskalan för grovt bidragsbrott har skärpts, och underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar har utvidgats så att även kommunerna omfattas av underrättelseskyldighet.

Så till frågan om hembesök. Socialtjänsten kan i vissa ärenden ha ett befogat intresse av att göra hembesök hos en biståndssökande. Sådana hembesök bör dock med hänvisning till den personliga integriteten göras med försiktighet och i sådana fall då de är nödvändiga för att få ett tillfredsställande underlag för prövning av personens ansökan om ekonomiskt bistånd. Att generellt utvidga lagstiftningen till att göra systematiska och oanmälda hembesök så som interpellanten önskar är dock förenat med svåra avvägningar, och frågan är inte okomplicerad.

För närvarande bedömer jag att socialtjänsten har väl avvägda befogenheter för att kontrollera den enskildes rätt till bistånd och att samverka med andra myndigheter för att beivra bidragsbrott.

Jag kommer givetvis att fortsätta att följa dessa frågor.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd kostar skattebetalarna drygt en halv miljard kronor årligen, enligt Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen, som presenterade sin utredning strax före jul. Detta fräter på tilliten och tar resurser från vår gemensamma välfärd och från dem som har rätt till stöd. Samma utredning som jag nyss nämnde uppskattar att runt 300 miljarder kronor har betalats ut felaktigt de senaste 15 åren. Därför frågade jag ministern om två av de åtgärder som har visat sig behövas, nämligen hembesök och underrättelseskyldighet.

När det gäller hembesök visade exemplet i Sundbyberg att vart fjärde hushåll inte hade rätt till stöd. 25 procent av dem som fick hembesök hade alltså inte rätt till stöd. Detta visar att hembesök är ett viktigt redskap. Den vanligaste orsaken var att man helt enkelt inte bodde på uppgiven adress, och detta upptäckte socialtjänsten när de kom och ringde på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hembesök var tidigare ett redskap som var tillgängligt för socialtjänsten, men efter ett antal domar är det inte längre möjligt på samma sätt för socialtjänsten att till exempel göra oanmälda hembesök. Hembesöken måste nu anmälas och vara godkända i förväg av den som ska få besök. Detta menar vi bör förändras så att det återigen blir möjligt att göra oanmälda hembesök.

När det gäller frågan om underrättelseskyldighet nämnde ministern den lagstiftning som trädde i kraft vid årsskiftet. Jag och Moderaterna välkomnar många av de förändringar som lagstiftningen inkluderar. Det är bra att de äntligen har kommit på plats och att vi äntligen har fått en del förändringar på detta område, men det är fortfarande otillräckligt.

Lagstiftningen gör skillnad på ekonomiskt stöd och ekonomisk förmån. Jag kan nämna ett exempel. Om polisen kontaktar kommunen med misstanke om bidragsbrott har kommunen, med den nya lagstiftningen, fortfarande inte möjlighet att till polisen meddela huruvida personen finns och får ekonomiskt bistånd från kommunen eller inte. Detta är något som behöver ses över. Därför kvarstår min fråga till statsrådet: När kommer regeringen att agera för att täppa till dessa luckor?

Fru talman! Tack, Josefin Malmqvist, för frågan!

Som jag sa i svaret är det förstås angeläget att den som får bidrag eller försörjningsstöd eller på annat sätt får del av skattemedel får detta på korrekta grunder. Det är en förutsättning för att det ska finnas tillit till det samlade välfärdssystemet. Detta är jag den första att understryka.

Det är också viktigt att socialtjänsten har tid och resurser att göra det som de är väldigt bra på, nämligen att förebygga att barn och unga hamnar snett, att ge familjer stöd, att ge möjlighet till behandlingar när människor drabbas av missbruk och så vidare.

Att lägga stora resurser på att systematiskt och mer generellt göra hembesök är inte ett förslag som regeringen planerar att lägga fram. Däremot finns detta verktyg för en kommun att använda sig av när man upplever att det finns ett behov. För att kunna säkerställa att en person verkligen ska ha försörjningsstöd finns det möjlighet att göra hembesök, men att göra detta systematiskt och besöka alla är inte något som vi planerar att lägga fram ett förslag om.

Jag tror att det är viktigt att se detta ur ett perspektiv som handlar om att personalen inom socialförvaltningen ska arbeta med annat än att göra hembesök. Jag tycker inte att man direkt ska sopa frågan om integritet under mattan. Det handlar om att göra hembesök utan någon annan egentlig anledning än att det är en person som har försörjningsstöd. Det bör finnas en annan grund utöver att bara ha försörjningsstöd, såsom misstanke om att personen får ett försörjningsstöd som inte ska ges. Bidragsbrott bör naturligtvis inte uppmuntras utan är något som ska beivras.

Fru talman! Men det är ju just detta som är poängen. Efter de domar som har kommit är det inte längre ett tillgängligt verktyg för socialtjänsten att göra oanmälda hembesök när de ser att det är ett redskap som de skulle vilja använda i sitt utredande arbete. Det var så tidigare, men det är inte så längre, därav min fråga till ministern, som jag fortfarande inte har fått svar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle vilja återvända till Lars-Erik Lövdéns statliga utredning, som presenterades för snart tre år sedan. Det finns många förslag i utredningen som fortfarande inte har kommit på plats. Ett sådant är att förbättra de brottsbekämpande myndigheternas förutsättningar att upptäcka och beivra bidragsbrott. Samtidigt väljer nu regeringen att i stället satsa dubbelt så mycket på friår som på polisen. Hur är detta att förbättra brottsbekämpande myndigheters förutsättningar att bekämpa bidragsbrott?

Jag skulle också vilja fråga om en samlad utbetalningsfunktion. Även detta är ett förslag som Lars-Erik Lövdén lyfter fram i sin rapport. Man vill samla utbetalningarna från välfärdssystemen för att på så sätt uppnå ökad kontroll. Detta är något som det finns goda internationella erfarenheter av, till exempel i Storbritannien och Norge, för att nämna två exempel. Utredningen föreslår också att Ekobrottsmyndigheten får ett särskilt ansvar för bidragsbrott.

Nu har nästan tre år gått, och därför vill jag fråga ministern: När kommer den samlade utbetalningsfunktionen på plats?

Fru talman! Det låter nästan på Josefin Malmqvist som att socialförvaltningen i princip inte kan göra mycket mer än att betala ut försörjningsstöd. Detta är inte riktigt med sanningen överensstämmande. Socialtjänsten kan kontakta andra myndigheter när det gäller uppgifter om förmåner och ersättningar från Försäkringskassan, a-kassa eller Pensionsmyndigheten, och det finns möjlighet att kontrollera till exempel folkbokföringsadressen. Det finns också möjlighet att göra hembesök, dock inte oanmält och systematiskt. Där finns en aspekt som handlar om den enskildes integritet.

Det finns ett behov för socialtjänsten att försäkra sig om att rätt bidrag går till rätt individer. Om det inte finns tillräckligt med underlag för att kunna utreda huruvida personen har ett behov av ekonomiskt bistånd finns till och med en möjlighet att neka utbetalning av bistånd. Det är viktigt att socialförvaltningen gör de kontroller som krävs. Möjlighet finns att göra hembesök, men det ska vara väl avvägt. Det ska finnas en grund för hembesöket.

Jag vill återigen understryka att en persons integritet inte är helt oväsentlig bara för att personen har ett ekonomiskt bistånd eller ett försörjningsstöd i botten.

Fru talman! Ministern låter ganska nöjd. Hon nämner att det nu till exempel finns möjlighet att se folkbokföringsadress. Som socialministern mycket väl känner till är utbetalningar av ekonomiskt bistånd inte kopplade till folkbokföringsadress utan till bosättningsadress. Det handlar om var man bor någonstans, inte om var man är folkbokförd. Detta är en av anledningarna till att möjligheten till oanmälda hembesök behövs - att denna information behöver komma till.

Enligt den utredning som presenterades före jul betalas alltså 20 miljarder årligen ut felaktigt i olika typer av bidrag från välfärdssystemen. Det är 5 ½ procent av alla bidrag. Det är skrämmande nog samma andel felaktiga utbetalningar som en annan statlig utredning konstaterade för 15 år sedan. Efter 15 år är det fortfarande samma andel felaktiga utbetalningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När ministern säger att hon kommer att fortsätta att följa dessa frågor undrar jag och, tror jag, många av Sveriges skattebetalare: När kommer regeringen att vakna och börja agera? Vi har svart på vitt att en lång rad åtgärder skyndsamt behöver komma på plats. Jag har fortfarande inte fått något svar från ministern om när dessa åtgärder kommer att bli tillgängliga för socialtjänsten i deras utredande arbete.

Fru talman! Jag vill än en gång understryka att välfärdsbrottslighet måste beivras. Det är långt mycket bredare än försörjningsstöd, som denna diskussion handlar om. Det gäller skattebrott och personer som inte betalar vitt när olika tjänster utförs, vilket är en stor del. Det finns också andra försäkringssystem och bidrag där vi kan misstänka att personer inte får del av dem på rätt grunder. Det är klart att det är otroligt viktigt att komma till rätta med detta.

Nu handlade interpellationen specifikt om oanmälda hembesök för att försäkra sig om att någon inte får försörjningsstöd på felaktiga grunder. Då är mitt svar avslutningsvis inte annat än det jag inledde med, nämligen att möjlighet finns att göra hembesök. Men att vi ska börja med oanmälda hembesök på systematisk grund utan att det finns en misstanke om att bidrag har betalats ut på felaktig grund är en typ av förändring som jag inte ser något skäl till att genomföra. Däremot är det viktigt att se till att man på olika sätt samordnar sig med andra myndigheter och skaffar den kunskap som krävs för att veta att personen i fråga ska ha det försörjningsstöd som betalas ut.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.