Fastighetsskatten

Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen i dag kan utesluta ett återinförande av fastighetsskatten.

Förändringar av skatteregler måste alltid hanteras med stor varsamhet och omsorg om enskildas ekonomiska förutsättningar. Det fanns problem med den tidigare fastighetsskatten, men det finns också problem med hur den nuvarande fastighetsavgiften fungerar och hur den har påverkat stad och land. Ett problem med dagens fastighetsavgift, som infördes av alliansregeringen, är att den är regressiv. Det innebär att avgiften blir lägre i förhållande till fastighetens värde ju högre detta värde är. Fastighetsavgiften har alltså en särskild rabatt för höginkomsttagare - det är oftast de som bor i dyra villor. Övergången till fastighetsavgift innebar dessutom stora skattesänkningar för villaägare i mer välbärgade kommuner som Danderyd, Kungsbacka och Vellinge medan skatteuttaget har ökat i framför allt landsbygdskommuner som Kiruna, Tomelilla och Mullsjö.

I och med januariavtalet finns en överenskommelse om en skattereform. Den ska bland annat bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Några detaljer kring skattereformen har i det här läget inte låsts fast.

Fru talman! Tack för svaret, finansministern! Jag har frågat finansminister Magdalena Andersson om hon kan utesluta ett återinförande av fastighetsskatten. Jag hade hoppats på ett klart och tydligt ja - ett återinförande av fastighetsskatten är uteslutet. Men det är inte det svar som vi får. I stället svarar Magdalena Andersson att januaripartierna har en överenskommelse om en skattereform och att inga detaljer i nuläget är låsta. Ett återinförande av fastighetsskatten är alltså inte uteslutet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För miljontals svenskar innebär detta en osäkerhet om den framtida privatekonomin. Den gamla fastighetsskatten var avskydd och avskaffades på väldigt goda grunder. Skatten var oförutsägbar och godtycklig. Bostäder beskattades löpande oavsett om det fanns några löpande inkomster att betala med. Skatten gjorde att många människor upplevde en växande oro över möjligheten att bo kvar i sitt hem. Fastighetsskatten bidrog till en socioekonomisk segregation när de som inte hade råd med skatten i bostadsområden med en växande popularitet tvingades flytta. Änkor, änklingar och ensamstående föräldrar tvingades lämna sina hem.

Från Kristdemokraterna är beskedet att fastighetsskatten hör hemma på historiens soptipp och ska stanna där. Vi kommer att motsätta oss varje försök att återinföra den.

Fru talman! Ett återinförande av fastighetsskatten skulle få stora konsekvenser för många människor. Det finns olika beräkningar - det gör det alltid. Men i en rapport från SNS Konjunkturråd, där fastighetsskatt på både småhus och bostadsrätter föreslås, konstateras att en småhusägare i en storstad skulle få en skattehöjning på ungefär 31 000 kronor om året, och en bostadsrättsägare skulle få en skattehöjning på mer än 36 000 kronor varje år. Det handlar alltså om mer än en bruttomånadslön i skattehöjning varje år för en genomsnittlig löntagare.

På en del låter det som att fastighetsskatten är en helt naturlig skatt, eftersom den är stabil och är en säker källa till inkomst för staten. Det är en skattebas som inte kan flytta på sig. Men det resonemanget fokuserar helt och hållet på systemet och inte alls på den enskilda människan. Om du är pensionär, höginkomsttagare, ensamstående förälder eller låginkomsttagare spelar ingen som helst roll. Med en återinförd fastighetsskatt höjs skatten med tiotusentals kronor per år, oavsett om du kan betala detta eller inte.

Men det finns de som har tänkt ut lösningar på det problemet också. Stockholms Handelskammares omstartskommission tillhör dem som föreslagit en återinförd fastighetsskatt. De skriver i sin rapport, som släpptes för bara några veckor sedan, att de som inte har råd att betala kan ta lån för att betala skatten.

För mig är det ett koncept som är provocerande nog för att skrota hela idén direkt. Jag undrar, fru talman, om inte finansministern och regeringen håller med om detta. Vilka andra lösningar tänker sig finansministern för att låginkomsttagare inte ska tvingas flytta om fastighetsskatten skulle återinföras?

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att vi som politiker tar ett ansvar för att inte sprida onödig oro. Den bostad som man bor i är för de allra flesta människor oerhört viktig. Det är väldigt många som inte önskar flytta om de trivs i sitt boende. I Sverige bor man i genomsnitt ganska länge i sina boenden jämfört med hur det är i många andra länder. Hampus Hagman och alla vi andra som är politiker har ansvar för att inte i onödan sprida oro. Jag tycker att Hampus Hagman, med de siffror som han kommer med, i onödan sprider oro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det första jag säger i mitt interpellationssvar är ju att eventuella förändringar av skatteregler alltid måste hanteras med stor varsamhet och omsorg om enskildas ekonomiska förutsättningar. Det är en av de viktiga utgångspunkterna som jag har med mig i mitt arbete, inte minst när det gäller bostadsbeskattning.

När vi pratar om den fastighetsskatt som fanns tidigare är det viktigt att säga att det fanns en spärr som innebar att man inte behövde betala mer än en viss andel av sina inkomster i fastighetsskatt. Det fanns alltså en särskild spärr just för att låginkomsttagare inte skulle behöva flytta. Det är viktigt att inte glömma bort detta när man diskuterar den tidigare skatten.

Jag har sagt att jag inte utesluter någonting när vi ska börja diskutera en skattereform. Om vi ska göra en stor översyn av hela skattesystemet kan vi inte börja ett sådant arbete med att utesluta vissa delar. Om Hampus Hagman hade frågat mig om jag kan utesluta att vi ska ha en skatt på leenden, månresor eller badtofflor hade han därför fått samma svar, nämligen att jag inte utesluter någonting i början av en sådan här stor översyn. Det är inte ett sätt att komma framåt.

Hampus Hagman säger att det här är ett svar som tittar på systemet och inte på den enskilda människan. Jag tycker att det är lite svårt att läsa ut detta ur mitt svar, eftersom jag börjar med att prata just om vikten av omsorg om den enskilda människans ekonomiska förutsättningar.

Jag kan däremot konstatera att så som systemet är uppbyggt i dag, vilket i grunden är Kristdemokraternas system, finns det en stor omsorg om de enskilda höginkomsttagarna. Det som har hänt under de år som Kristdemokraternas system har fungerat är ju att de som bor i dyra villor i våra storstäder inte har fått någon skattehöjning utan en skattesänkning.

Om jag har rätt bor både Hampus Hagman och jag i villor som inte får någon skattehöjning när man gör omtaxeringsvärdena, medan de som har lägre inkomster - den ensamstående mamman i Laxå, pensionärsparet som bor i ett litet hus i Huskvarna eller förtidspensionären i Dorotea - däremot har fått skattehöjningar på fastigheten.

Är det rättvist, tycker Hampus Hagman? Hampus Hagman och jag ska inte få någon skattehöjning, men de som bor i små hus ute på landet och ofta har låga inkomster ska få höga skatter. Varför är det rätt?

Fru talman! Det är ett antal olika aktörer som har föreslagit ett återinförande av fastighetsskatten under de senaste åren, till exempel tankesmedjor och Finanspolitiska rådet. När finansministern säger att det är viktigt att inte sprida onödig oro håller jag helt med, och det är därför jag önskar att finansministern tydligt skulle kunna säga att det här är uteslutet, eftersom det skulle få stora negativa konsekvenser för enskilda människor - för låginkomsttagare, för änkor, för änklingar och för många andra.

De här instanserna föreslår inte skatt på leenden, badtofflor eller månresor, och det är därför jag inte frågar om det. De föreslår en konkret skatt som har funnits tidigare, och då vill jag veta vad Sveriges finansminister säger i det ärendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tänkte uppehålla mig lite vid påståendet att landsbygdskommuner som Kiruna, Tomelilla och Mullsjö, som nämndes i svaret, har fått ett ökat skatteuttag efter att fastighetsskatten togs bort.

Om man jämför dagens fastighetsavgift med hur det hade sett ut i dag om fastighetsskatten funnits kvar ser man att det är ett påstående som haltar betänkligt. Skattebetalarnas förening har gått igenom samtliga kommuners taxeringsvärden och visar att i samtliga kommuner hade den gamla fastighetsskatten gett en högre kostnad än vad dagens fastighetsavgift ger. I varenda kommun hade skatteuttaget varit högre om skatten hade funnits kvar. Det, fru talman, är viktigt att komma ihåg när finansministern påstår att landsbygdens låginkomsttagare har missgynnats av att fastighetsskatten togs bort.

Det fanns två viktiga poänger med att ta bort den gamla fastighetsskatten och ersätta den med en avgift. Den första poängen var att minska den löpande höga skatt som människor tvingades betala oavsett om de hade löpande inkomster eller inte. Den andra och minst lika viktiga poängen var att göra kostnaden mer förutsägbar.

I det gamla systemet, som finansministern alltså inte kan utesluta, avgjordes skattens storlek av bostadens taxeringsvärde. Det innebar att försäljningar i ett bostadsområde gav högre skatter för alla i området. Men vad din granne säljer sin bostad för säger förstås mycket lite om vad du har råd att betala i skatt.

Vart tredje år genomförs en fastighetstaxering för alla småhus. Den senaste skedde 2018 och baserades på försäljningar under de föregående åren. Detta höjde taxeringsvärdena med i genomsnitt 29 procent i landet. I det gamla systemet hade detta medfört skattehöjningar som inte kan betecknas som något annat än en skattechock. Med det nya systemet passerade detta närmast obemärkt förbi. Annorlunda uttryckt: I det gamla systemet hade pensionärer och ensamstående föräldrar tvingats bort från sina hem. Tack vare att den gamla fastighetsskatten avskaffades hände inte detta.

Fru talman! Det kunde ha varit värre. Det är Hampus Hagmans svar till den ensamstående mamman som fick en höjd fastighetsavgift, medan Hampus Hagman, jag och alla villaägare i Danderyd, Vellinge, Täby och andra orter med höga taxeringsvärden inte fick en högre avgift. Hampus Hagman har fortfarande inte svarat på om han tycker att det är rättvist.

Hampus Hagman säger att det är orättvist att vad grannen säljer sin villa för ska påverka vad du ska betala i skatt och att så ska vi inte ha det. Detta har Hampus Hagman avskaffat för sig själv, för mig och för andra som har råd att köpa dyrare villor. Men det är kvar för den ensamstående mamman i Laxå, pensionärsparet i Huskvarna och förtidspensionären i Dorotea. Det är vissa som ska slippa ha det så, medan de med lägre inkomster fortfarande lever i den världen.

Det är resultatet av Kristdemokraternas reform. Berätta för mig varför det är rättvist, Hampus Hagman!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Återigen är det så att ingen i Sverige betalar en högre fastighetsavgift i dag än vad man hade betalat om den gamla fastighetsskatten hade funnits kvar. Inte i någon kommun är avgiften i dag högre än den hade varit om Socialdemokraternas gamla system hade funnits kvar.

Faktum kvarstår, fru talman, att om fastighetsskatten skulle återinföras, vilket finansministern tyvärr inte kan utesluta, skulle pensionärer och människor med låga inkomster drabbas mycket hårt. Men det skulle också drabba människor med helt vanliga inkomster. Om vi tittar på småhus med taxeringsvärden på över 4 miljoner kronor, varav många ligger i Göteborg och Stockholm, där jag och finansministern bor, ser vi att fyra av tio husägare har en månadslön på under 29 000 kronor före skatt.

Det här handlar inte om några miljonärer. Det här handlar inte om dem som tidigare betalade värnskatt. Det här handlar inte om några lyxvillor.

Det här handlar om helt vanliga människor som sliter och som inte har råd med stora och oförutsägbara skattehöjningar. Det är ett sådant system som jag vill att finansministern klart och tydligt ska säga inte kommer att återinföras, och det kan svenska folket vara tryggt med.

Detta besked får vi dock inte från finansministern, och det beklagar jag.

Fru talman! Här har ju Hampus Hagman fel. Det var nämligen det första jag sa: Nej, man behöver inte oroa sig för oförutsägbara och snabba skattehöjningar. Jag säger att förändringar av skatteregler och eventuella förändringar av skatteregler alltid måste hanteras med stor varsamhet och omsorg om enskildas ekonomiska förutsättningar. Där har Hampus Hagman svaret.

Men när det gäller hur systemet fungerar här och nu är Hampus Hagman svarslös. Han kallar mig till riksdagen för att diskutera teoretiska förslag som kommer från privata organisationer, men när det gäller de orättvisor som finns här och nu i det system som Hampus Hagmans kristdemokrater har skapat är han svarslös.

Varför ska Hampus Hagman och jag inte påverkas när fastigheten stiger i värde medan vanligt folk med låga inkomster som bor på landsbygd och i glesbygd fortfarande ska ha alla de villkor som Hampus Hagman tycker är så orättvisa för mig och honom själv? Det är Kristdemokraternas politik. Jag är inte imponerad.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.