Farleds- och lotsavgifter

Fru talman! Anders Hansson har ställt ett par frågor till mig, om jag avser att ta konkreta initiativ för att säkerställa tillgång till isbrytning framgent, om jag och regeringen kommer att säkerställa att farleds- och lotsavgifterna inte höjs och om jag avser att ta några initiativ till en översyn av Sjöfartsverkets organisations- och finansieringsmodell. Jag väljer att svara på interpellationerna i ett sammanhang.

Regeringen har som ambition att få till en överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart. Regeringen vill också se fler svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan. Flera åtgärder som kan stärka sjöfarten har därför initierats. Inom ramen för regeringens nationella godstransportstrategi har Trafikverket tillsatt en nationell samordnare som ska jobba för en ökad inrikes sjöfart och närsjöfart.

I den senaste budgetpropositionen föreslog regeringen en förlängd satsning på en så kallad ekobonus i syfte att stimulera överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart. Det är 50 miljoner kronor under tre år. Regeringen har tidigare också gett Trafikverket i uppdrag att verka för ett utökat och breddat stöd till forskning och innovation på sjöfartsområdet. Upp till 100 miljoner kronor avsätts 2020, vilket är en fördubbling av Trafikverkets satsningar på sjöfartsforskning.

Precis som Anders Hansson påpekar är den svenska isbrytarflottan ålderstigen, och Sjöfartsverket står inför behov av att investera i flottan de kommande åren för att säkerställa att handelssjöfarten kan trafikera samtliga svenska farvatten under hela året. Mot bakgrund av detta har Sjöfartsverket inlett ett arbete för att designa en prototyp för en ny isbrytare. Regeringen har också givit Sjöfartsverket i uppdrag att återkomma med de närmare tekniska och finansiella förutsättningarna för att fortsätta med denna förnyelseprocess. Efter att myndigheten redovisat detta är jag beredd att verka för att myndigheten ska ges förutsättningar att kunna fortsätta med denna förnyelseprocess.

Myndigheten finansieras i huvudsak med avgifter från handelssjöfarten. Det är myndigheten som bestämmer avgifternas storlek. Sjöfartsverket är ett affärsverk. Överskott från affärsverksamheten bidrar till att finansiera övriga delar av myndighetens verksamhet.

Regeringen genomför en mängd andra åtgärder inom sjöfarten, exempelvis kapacitetshöjande åtgärder i Göteborgs hamn och Luleå hamn och nya slussar i Trollhätte kanal samt i Södertälje. Alla dessa investeringar kommer att stärka sjöfartens konkurrenskraft, och de belastar inte farledsavgifterna. I den nämnda godstransportstrategin återfinns även ytterligare initiativ för att utveckla sjöfarten och skapa förutsättningar att flytta över mer gods till sjöfarten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det svar som statsrådet Eneroth läste upp var ett svar på inte mindre än tre interpellationer som jag har ställt till statsrådet.

Den första handlar om Sveriges isbrytarförmåga, där Sjöfartsverket meddelat att tre nya isbrytare behöver köpas in till en uppskattad kostnad av ca 1,3 miljarder kronor styck. Frågan är hur detta ska gå till när Sjöfartsverkets ekonomi inte på långt när tillåter denna viktiga investering. Statsrådets svar är egentligen på fyra meningar. Statsrådet är beredd att verka för att ge myndigheten förutsättningar. Optimist som jag är tolkar jag detta som ett löfte och att vi kan se fram emot tre nya isbrytare.

Den andra interpellationen handlar om farleds- och lotsavgifter och faran med att de har höjts årligen under de tre senaste åren till stort men för svensk sjöfart, då dessa avgifter direkt påverkar handelssjöfarten.

Den tredje interpellationen gäller Sjöfartsverkets synnerligen knapra ekonomi. Som affärsverk ska Sjöfartsverket finansiera sin verksamhet genom att ta in avgifter. Med tanke på den mycket svåra ekonomiska situation som Sjöfartsverket befinner sig i gör detta att verket måste höja sina farleds- och lotsavgifter för att få in mer pengar, avgifter som får en direkt negativ påverkan på svensk sjöfart då den blir väsentligt dyrare än andra länders sjöfart.

De två sistnämnda interpellationerna bemöter statsrådet med tre meningar där det konstateras att det stämmer att ett affärsverk ska finansiera sin egen verksamhet genom avgifter. Jag hade nog hoppats på ett svar som problematiserade mer kring den onda spiralen att genom avgiftshöjningar för svensk sjöfart reparera verkets ekonomi.

Fru talman! Att ge svensk sjöfart de allra bästa förutsättningarna att konkurrera med andra länders sjöfart borde vara en av regeringens viktigaste uppgifter. I dag hanteras nämligen närmare 90 procent av alla varor som kommer till och från Sverige genom sjöfart i något led.

Sjöfarten tillsammans med våra hamnar och transportföretag tillser att hyllorna i våra butiker fylls på varje dag i veckan. Sjöfarten tillser att vi som land både kan exportera och importera varor från länder i hela världen. Sjöfarten är en grundläggande del av svensk välfärd.

Förutsättningarna är dock naggade i kanten av att den ledande myndigheten inom området, Sjöfartsverket, har en mycket ansträngd ekonomi. I sin egenskap av en av Sveriges tre kvarvarande affärsverk ska verket finansiera sin egen verksamhet just genom avgifter. Farledsavgifter och lotsavgifter står i dag för drygt 75 procent av verkets finansiering. Sjöfartsverket bedriver en mycket bra verksamhet, och det tror jag att vi alla är överens om. Men den ekonomiska situationen gör att avgifterna årligen måste höjas för att verket ska få en positiv ekonomi. Farledsavgifterna höjdes med 8 procent 2017, 9 procent 2018 och 2 procent 2019. Höjningen av lotsavgifterna var mer lätta att räkna; den var 5 procent varje år 2017, 2018 och 2019. Inför kommande år meddelar Sjöfartsverket att farleds- och lotsavgifterna ånyo kommer att behöva höjas för att sanera verkets ekonomi ytterligare.

Jag anser att de återkommande och årliga höjningarna borde ha varit en tydlig varningsklocka för regeringen. Men frågan måste ställas igen: När tycker statsrådet Eneroth att avgifterna har höjts så pass mycket att de blir så massivt negativa för svensk sjöfart, och i slutändan för svenska konsumenter, att regeringen faktiskt måste agera i frågan om höjda avgifter kontra Sjöfartsverkets ekonomi?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar Anders Hansson för detta. Vi har diskuterat sjöfart vid flera tillfällen. Vi delar det brinnande intresset för att stärka svensk sjöfart. Det roliga är att det sker. Svensk sjöfart utvecklas positivt och har gjort det sedan denna regering tillträdde, och även under den förra mandatperioden.

Så var inte fallet tidigare när vi hade en moderatledd regering. Då investerades det inte i sjöfarten. Då slogs rekord i utflaggningar. Sjöfartsverkets ekonomi räddades i slutet av mandatperioden med en ambulansutryckning i form av en satsning av tillfällig karaktär.

För att sjöfarten ska kunna stärkas långsiktigt behöver den goda förutsättningar. En del är naturligtvis tonnageskatten. Förändringen där gjorde att inflaggningen nu ökar. Det har varit nog så viktigt. Sedan kan det finnas skäl att utvärdera och justera tonnageskatten. Här finns en bra dialog mellan sjöfartens aktörer och regeringen. Men i grunden är det en viktig förutsättning. Om inflaggningen fortsatt ska öka handlar det om att successivt stärka svensk sjöfart. Det gör vi med en tredubbling av investeringarna i nationell plan, med en dubblering av satsningarna på forskning och naturligtvis med en beredskap att fortsatt agera för att se till att sjöfarten har goda förutsättningar.

Jag vill påpeka att det inte tillförs några resurser till sjöfarten i budgetmotionerna från Moderaterna. Däremot har Moderaterna en ganska hög agitation mot höjda farledsavgifter, som ändå är det strukturgrepp som finns för att säkerställa en stabil finansiering av viktiga insatser som Sjöfartsverket gör. Jag tror att det är viktigt att skapa lite ordning och reda i stället för den allvarliga situation som fanns under den förrförra mandatperioden.

För sjöfarten som sådan är naturligtvis investeringarna viktiga. Här gör vi stora satsningar från regeringens sida. Men naturligtvis handlar det också om att titta på den samlade avgiftsbördan när vi nu vill att sjöfarten ska utvecklas. Det är inte bara farledsavgifter och statens del som sjöfarten får ta, utan det är naturligtvis också hamnavgifter som också har höjts. Jag tror att det är viktigt att titta på den samlade avgiftsbördan för att vi också ska se hur vi kan hitta rätt incitament för att stärka sjöfarten.

Pia Berglund, som är nationell samordnare för sjöfarten, åker nu land och rike runt och diskuterar med hamnar och sjöfartens aktörer, åkerier och varuägare. Det är ett bra sätt att utveckla sjöfarten och identifiera de brister som finns där sjöfarten inte blir tillräckligt lönsam eller där trösklarna är för höga. Vi tittar också på olika former av stödsystem för att underlätta denna omställning.

Jag är stolt över alla de insatser som vi gör för att stärka svensk sjöfart. Men jag ser att det naturligtvis framöver också finns viktiga utmaningar. En av dem, som jag vill nämna några ord om, är satsningen på att förnya isbrytarflottan. Det är stora investeringar som vi talar om. Men de är samtidigt så nödvändiga för att sjöfarten i hela landet ska ha goda möjligheter. 90 procent av vår export går via sjöfarten någon gång. Inte minst med de växande investeringar som vi ser i Norrland med Northvolt, mineralnäringen eller andra basindustrier är det så otroligt viktigt att detta inte blir ett ansvar för den regionala sjöfarten eller ett regionalt ansvar. Det är ett nationellt ansvar. Det är för mig som inbiten smålänning helt avgörande att sjöfarten och isbrytarkapaciteten finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag fick nyligen besöka och studera den modernaste isbrytaren i hela världen, tror jag, nämligen den som Finland invigde för något år sedan. Jag blev djupt imponerad och ser fram emot att vi också i Sverige ska ha goda möjligheter att förnya isbrytarflottan. Isbrytarkapaciteten delar vi mellan Sverige och Finland.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för detta svar. Jag tror att vi kan vara helt överens om de långsiktiga spelreglerna och att de är viktiga. Lägg därtill att det måste vara internationella regler som berör sjöfarten, eftersom den rör sig på en marknad där just den internationella aspekten är så tydlig. Det är mycket viktigt.

Statsrådet tar upp tonnageskatten. Det är faktiskt en fråga som statsrådet och jag inte brukar diskutera. Jag brukar alltid få tala med finansminister Magdalena Andersson om den. Jag ska ta tillfället i akt att förmedla att jag gärna ser att man gör en utvärdering av tonnageskatten som nu har varit igång i tre år. Så sent som i dag i utskottet hade vi besök från sjöfarten som saknar engagemanget från regeringen när det gäller att få till en utvärdering och så att säga en tonnageskatt 2.0. Jag håller med om att den är bra, men den måste utvecklas. Andra länder jobbar kontinuerligt med detta. Sverige gör inte det, utan vi väntar just nu bara. Låt oss få en utvärdering så att vi snabbt kan göra de förändringar som behövs för att tonnageskatten ska kunna fungera ännu bättre och för att fler fartyg ska kunna skrivas i Sverige.

Det finns mycket att säga om sjöfart. Men grundproblemet tycker jag ändå att vi lite grann går runt, och det är att vi har den största spelaren inom sjöfarten som är Sjöfartsverket. Det är ett av de tre kvarvarande affärsverken. Men det är ett affärsverk som tyvärr, trots goda ambitioner, god vilja och goda medarbetare, inte når upp till resultatkravet. De har ett resultatkrav på 25 procents soliditet över konjunkturcykeln, men det har man inte uppnått sedan 2009. Man har i dag en soliditet på 2 procent. Risken för negativt kapital föreligger redan i år.

Detta är någonting som jag anser är akut - och jag brukar inte ta detta ord i min mun - eftersom Sjöfartsverket är en så viktig aktör inom sjöfarten. Och den enda möjlighet som Sjöfartsverket har för att finansiera sin verksamhet är att höja de avgifter som man kan höja. Naturligtvis kan man effektivisera myndigheten. Men då innebär det också att man nödgas ta bort samhällsservice som man håller på med i dag, och det tror jag inte att vare sig statsrådet Eneroth eller jag vill att man ska göra. Sjöfartsverket säger självt att man annars måste höja avgifterna med 10 procent permanent, och lotsavgifterna måste få full kostnadstäckning. Det är omöjligt att spara sig ur detta med nuvarande förutsättningar. Det är vad jag hör från Sjöfartsverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Lägg därtill diskussionen om isbrytare. Sjöfartsverket är den myndighet som ska införskaffa isbrytarna. De kostar 1,3 miljarder styck, och vi behöver tre stycken. De gamla är helt enkelt för gamla. Men vi behöver också nya isbrytare som når en bredd på 32 meter och inte 24, vilket de vi har i dag gör. Med en kostnad på mellan 1,1 och 1,3 miljarder styck - jag tog det högsta för att det inte skulle komma några överraskningar senare - får vi konstatera att Sjöfartsverket inte kan klara det inom sin ekonomi i dag. Man har svårt att klara sig som det är.

Det är viktigt att statsrådet tittar till Sjöfartsverket. Det är en myndighet som vi behöver. Men den behöver för tillfället hjälp.

Fru talman! Tack, Anders Hansson!

Jag delar uppfattningen att det behövs en förnyelse av isbrytarflottan. Det är en fråga som jag har varit engagerad i under en längre tid. Det är mycket stora investeringar vi talar om. Det handlar även om en verksamhet som bedrivs gemensamt med i huvudsak Finland men också med Estland. Finland gjorde nyligen en investering i en fantastisk isbrytare som har den bredd och den kapacitet som behövs. Jag kan rekommendera ett besök på den.

Det här handlar i grunden om att vara ekonomiskt beredda att satsa för att stärka sjöfarten. Regeringen har, inte minst sedan jag tillträdde, gjort ganska stora insatser för att stärka svensk sjöfart och dess konkurrenskraft. Moderaterna har inte visat något ekonomiskt engagemang budgetmässigt, även om jag vet att Anders Hansson har ett starkt engagemang. Man har inte föreslagit några särskilda satsningar på sjöfarten utan har i huvudsak kritiserat de avgiftshöjningar som kommit.

Det är viktigt att vi skapar långsiktigt stabila spelregler för sjöfarten, inte minst för att få fler svenskflaggade fartyg så att den svenska handelsflottan stärks. Det är ingen prestigefråga. En del tycks tro det. Men det är viktigt för Sverige och för vår kapacitet, i orostider och som redundans, att säkerställa att det finns svenskflaggad kapacitet.

Det är också viktigt att de som vill arbeta i branschen kan känna tillförsikt, att det finns framtidsutsikter samt att det går att rekrytera fler till sjöfarten. Jag tänker använda några sekunder av svarstiden åt att plädera för att det också krävs en annan typ av rekrytering. 2 procent av de anställda inom sjöfarten är kvinnor. Det duger inte. Branschen behöver arbeta mycket mer strukturerat för att säkerställa en breddad rekrytering. Det kommer också att stärka konkurrenskraften och kvaliteten inom sjöfarten. Det finns nu ett starkt engagemang hos sjöfartens aktörer. Jag är imponerad av verksamheten ute på Donsö, dit man kör gymnasieungdomar och andra för att visa framtidsutsikterna inom sjöfarten.

När det gäller Sjöfartsverket vill jag säga att det är en fantastisk myndighet. Det är ett bra affärsverk som bedriver en imponerande verksamhet och som ger en service åt svensk sjöfart. Ja, det finns stora ekonomiska utmaningar. Det har funnits under väldigt lång tid. För mig föranleder det snarare en diskussion om affärsverksstrukturen som sådan. Men givet de förutsättningar som finns är det viktigt att inse att Sjöfartsverket genomför ett gediget effektiviseringsarbete samtidigt som man utvecklar verksamheten och bidrar till att stärka svensk sjöfart på ett bra sätt. Jag är alltså imponerad av arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En viktig målsättning är naturligtvis att se till att såväl Sjöfartsverket som andra statliga myndigheter har goda långsiktiga ekonomiska förutsättningar.

Avslutningsvis tror jag att vi kan vara eniga om att sjöfarten har, rätt hanterat, goda förutsättningar för att stärkas. Det gäller inte minst den kustnära sjöfarten och inlandssjöfarten med det uppdrag som finns på Trafikverket. Låt oss då arbeta gemensamt, över partigränserna, för att öka medvetenheten om sjöfartens kapacitet.

Jag ska ärligt säga att ekonomiska incitament inte alltid är utgångspunkten. Det handlar också om kunskapen hos transportköparna om att sjöfarten är ett bra klimatsmart alternativ. Regeringen kommer att gå fram med klimatdeklarationer, för att på det sättet öka kunskapen om vilka klimatavtryck de olika transporterna gör. Det kan vara ett sätt att stärka sjöfarten.

Fru talman! Jag gläds åt att statsrådet Eneroth i sina betraktelser över Sjöfartsverket nämner just finansieringsmodellen och organisationsmodellen. En av grunderna till den här interpellationsdebatten är att jag tror att de måste ses över i det här affärsverket. Det faller på sin orimlighet att man inte får ihop sin ekonomi mer än genom att höja de avgifter som så starkt drabbar sjöfarten.

Utan att avslöja för mycket kan jag säga att trafikutskottet just nu sitter med sjöfartsbetänkanden, och Moderaterna och flera andra partier kommer att stödja att Sjöfartsverkets organisations- och finansieringsmodell bör ses över. Det är också något som Riksrevisionen kritiserade i en rapport 2018, om jag inte missminner mig, just för att affärsverken inte hade den styrning som man tyckte behövdes.

Regeringen svarade att den inte delade Riksrevisionens syn men också att man skulle vidta några åtgärder. Det var att följa verksamheten för att säkerställa fungerande verksamhetsmässiga förutsättningar och ändamålsenlig styrning. Man skulle också samla avsteg i regler för att få bättre överblick.

Den första punkten är synnerligen aktuell. Det är en verksamhet som tyvärr inte fungerar och som tyvärr kommer att behöva göra det som varken Sjöfartsverket eller vi vill: höja avgifterna för handelssjöfarten. Det skulle missgynna svensk sjöfart och konkurrensfördelarna för svensk sjöfart. Vi måste bli bättre där och se över Sjöfartsverket.

Fru talman! Jag vill tacka Anders Hansson.

Jag noterar att jag inte fick något svar från Anders Hansson, trots att jag vid två tillfällen nämnde det faktum att Moderaterna inte i någon budgetmotion har velat lägga extra resurser på sjöfarten. Detta handlar ändå om ekonomi i grunden. Frågor om organisation är viktiga. Den uppfattningen delar jag. Det ska vi alltid diskutera. Men det är att agera och att vara beredd att prioritera som är avgörande.

Den här regeringen har prioriterat, med tonnageskatten, med satsning på forskning, med tredubblad satsning på farledsinvesteringar och med andra incitament för att stärka svensk sjöfart. Det har sjöfarten inte sett under lång tid. Och effekterna syns, med ökad inflaggning och en helt annan tillförsikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sjöfarten står också inför stora utmaningar med investeringar i förändrade drivlinor - det är nog så intressant - och även där i bioenergi, metanol eller för den delen elektrifiering i ökad utsträckning.

Det här är alltså ett exempel på att transportsystemet i Sverige håller på att transformeras. Det är avgörande att vi klarar det. Det kommer att bidra till att stärka konkurrenskraften. Men det kommer också att bidra till att vi klarar klimatmålen och att Sverige blir det där första fossilfria välfärdslandet och en permanent världsutställning där vi visar att det faktiskt går.

Om vi klarar det med de svenska aktörerna inom sjöfarten kan också omvärlden göra det. Då kan vi lättare och tydligare ställa krav i IMO eller andra internationella sammanhang och tala om att det går att klara omställningen. Jag tror att som världen ser ut just nu är det den signalen som behövs.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.