EU:s yttre gränskontroll

Fru talman! Désirée Pethrus har frågat justitie- och migrationsministern varför regeringen motsätter sig att EU tar på sig ansvaret för bevakningen och kontrollen i fråga om EU:s yttre gränskontroll och vad ministern och regeringen gör för att främja möjligheten att söka humanitära visum utanför EU.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kontrollen över det egna territoriet är en av statens kärnuppgifter, och regeringens ståndpunkt är att kontrollen av gränserna är och bör förbli i första hand ett nationellt ansvar. EU-fördraget framhåller tydligt att den nationella säkerheten är varje medlemsstats ansvar och att det även fortsättningsvis ska vara så.

Enligt fördraget ska EU respektera medlemsstaternas statliga funktioner, framför allt när det gäller att hävda territoriell integritet, upprätthålla lag och ordning och skydda den nationella säkerheten. Gränskontroll är ett viktigt verktyg för att uppnå dessa mål, och det är därför inte förenligt med fördraget att överföra det grundläggande ansvaret för gränskontrollen till EU.

Det finns dessutom olika operativa problem om ansvaret skulle föras över till EU. Gränskontrollen är nära kopplad till det övriga polisiära och rättsliga arbetet, och det bygger på icke-harmoniserad nationell lagstiftning. Det är därför mycket svårt att överlåta ansvaret för gränskontrollen till EU. Av EU:s gränskodex framgår tydligt att gränskontrollen fyller en dubbel funktion. Den ska förhindra olaglig invandring men också förebygga alla typer av hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten.

Medlemsländernas olika geografiska läge, in- och utrikespolitiska situation och andra förutsättningar påverkar vilket fokus gränskontrollen i de olika länderna har. Vid en eventuell gemensam europeisk gränskontroll kan det bli svårt att behålla den inriktning på gränskontrollen som är nödvändig för att möta de olika medlemsländernas nationella utmaningar. Det kan också ifrågasättas om en gränskontroll i EU:s regi skulle vara mer effektiv än den nationella gränskontrollen.

Med den situation som nu råder inom Schengensamarbetet är det uppenbart att ett lands agerande får stora konsekvenser för ett annat. Mot den bakgrunden inser jag naturligtvis samtidigt att det finns behov av att se över det gemensamma regelverket på det här området. Jag välkomnar därför att Europeiska kommissionen har presenterat ett gränspaket som innehåller förslag om hur vi kan arbeta bättre tillsammans för att stärka kontrollen av den yttre gränsen. Det är en bra utgångspunkt för den fortsatta diskussionen. Vi kommer framöver att få anledning att i mer detalj återkomma med synpunkter på de enskilda förslagen.

Jag vill också framhålla att Sverige och regeringen kontinuerligt och på olika sätt bidrar till att stärka Schengensamarbetet och kontrollen av den yttre gränsen. I pågående diskussioner inom EU lyfter regeringen fram nödvändigheten av att kontrollen av den yttre gränsen sköts i enlighet med Schengenregelverket. Samtidigt uppmanar vi till solidaritet och till att berörda länder ska ges det stöd de behöver för att kunna genomföra de kontroller som de ska göra.

Under året har Sverige bidragit med att stödja de här länderna med personal och teknisk utrustning. Till exempel har Polismyndigheten bidragit med fler än 30 svenska gränspolisexperter i olika Frontexoperationer, och Kustbevakningen har bidragit med ett större fartyg, sjöövervakningsflyg och en patrullbåt till Frontex operationer i Medelhavet. Polismyndigheten och Kustbevakningen har också samverkat i en insats. Under 2016 kommer Sverige att fortsätta att bidra med personal och teknisk utrustning i syfte att stärka kontrollen av den yttre gränsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller åsikten att asylsökande ska kunna söka viseringar av humanitära skäl före inresa i EU kan jag informera om att regeringen avser att tillsätta en utredning om lagliga vägar för att söka asyl i EU. Den ska då ske i enlighet med överenskommelsen från den 23 oktober 2015 mellan regeringen och allianspartierna om insatser med anledning av flyktingkrisen. Humanitära viseringar är ett exempel på en fråga som utredningen ska titta på. Arbetet med att utforma utredningsdirektiv har påbörjats. Regeringen verkar även för att EU måste ta ett ökat ansvar för att vidarebosätta fler flyktingar och skyddsbehövande i samarbete med UNHCR.

I Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2016 aviseras ett förslag om ett strukturerat EU-kvotflyktingsystem, i syfte att bereda skyddsbehövande en säker och laglig väg in i EU. Förslaget väntas presenteras våren 2016.

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret, även om jag inte är nöjd med det. Det är nämligen motsägelsefulla uppgifter som har kommit i EU-nämnden och i det här svaret när det gäller var regeringen står i frågan.

Min fråga till statsrådet handlar om varför Sveriges regering hela hösten har haft en negativ hållning till att EU tar ett ökat ansvar för att säkra EU:s yttre gräns i en tid då många talar om en kollaps av densamma. Ungefär 1 ½ miljon personer har korsat den yttre gränsen illegalt under 2015, och ändå väljer statsrådet att hävda att Sverige inte kan och bör stödja ett övertagande när det gäller den yttre gränsen och att EU ska gå in.

I förslaget från EU säger man att EU-kommissionen, för att underlätta hanteringen av migrationen, förbättra den inre säkerheten i Europeiska unionen och slå vakt om principen om den fria rörligheten för personer, snarast möjligt bör inrätta en europeisk gräns- och kustbevakning i syfte att garantera en stark gemensam förvaltning av de yttre gränserna.

Fru talman! För mig blir det därför märkligt att statministern under hösten i flera olika medier uttalat att han inte vill ha en sådan myndighet och att Sverige självt ska sköta sina gränser. Samtidigt har regeringen sagt att vi måste få kontroll över våra svenska gränser eftersom de yttre gränskontrollerna inte fungerar. I går tog riksdagen till och med, på regeringens önskan, ett beslut om id-kontroller på båtar, bussar och tåg som transporterar passagerare till Sverige. Det är någonting som kan synas nödvändigt, men samtidigt riskerar det att försämra den ekonomiska utvecklingen i framför allt Skåneregionen.

Det är uppenbart att vi riskerar den fria rörligheten om de yttre gränskontrollerna inte fungerar. Vi riskerar Schengensamarbetet, vilket på lång sikt även påverkar den svenska ekonomin eftersom vi är beroende av hela EU-området.

Fru talman! På Migrationsverkets presskonferens om flyktingkrisen den 22 oktober, som jag tror att vi var flera som följde, meddelade Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson att dagens situation är som att Sverige skulle ha en landgräns mot Turkiet - detta eftersom Grekland, och även Italien gentemot Libyen, inte klarar av gränskontrollen. De registrerar och kontrollerar inte vilka som tar sig in i EU och ska söka asyl. Det innebär att man inte heller har kontroll på personer eller om det finns eventuella hot mot vår säkerhet. Vi vet inte vad de har för avsikter och vad de har i bagaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är naturligtvis inte hållbart. Det påverkar allas vår säkerhet. De som kommer via flyg kontrolleras noggrant vad avser identitet och vad man får föra in i Schengenområdet, men kommer man via en båt över Medelhavet har vi ingen kontroll. Det är naturligtvis inte hållbart. Vi måste få kontroll på situationen, och om vi ska få kontroll på våra egna gränser måste vi också se till att ha kontroll på de yttre gränserna. Samtidigt vill jag betona, fru talman, att det naturligtvis är oerhört viktigt att asylrätten fortsatt ska gälla.

I det här läget hör vi i olika medier regeringens ständigt återkommande negativa inställning till EU-förslaget om en europeisk gräns för kustbevakning för att förbättra kontrollen vid den yttre gränsen. Jag förstår inte riktigt hur regeringen tänker. Varför är det bättre att Sverige självt ska sköta kontrollen av gränsen mot Turkiet än att EU gemensamt ska göra det?

Fru talman! Det verkar råda en betydande förvirring om både den svenska hållningen och vad EU-förslaget materiellt innebär.

Några förtydliganden: Vi har inte, som Désirée Pethrus säger, intagit en negativ ställning till att stärka EU:s yttre gräns eller att ha starka Frontexoperationer för att skydda EU:s yttre gräns - tvärtom. Vi är ett av de länder som kraftigast har drivit att EU måste vidta åtgärder för att skydda den yttre gränsen. Vi är det land som hårdast har pressat på Grekland och Italien att göra rätt insatser. Hela vägen, vid varje EU-möte och varje bilateralt möte har vi drivit den uppfattningen. Detta går inte att blanda ihop med att EU ska hitta på en ny myndighet som ska ta över nationalstaternas uppgifter, det vill säga skydda det egna territoriet.

Frontex har i dag problem med att fylla sina operationer med personal och utrustning. Det problemet löser man inte genom att byta namn på Frontex till Frontex för kustbevakningen och ge dem överstatliga befogenheter.

Det totala antalet personer som skulle vara satta att sköta Frontex och det totala materialet räcker inte till att upprätthålla ens ett lands gränsskydd, än mindre EU:s gränsskydd. Det är helt enkelt en dålig idé att ha ett gemensamt skydd av de yttre gränserna i EU, för det är en nationell kompetens med nationell behörighet och nationella resurser. Har man inte tillgång till den nationella behörigheten, den nationella kompetensen och de nationella resurserna kan man inte utföra uppdraget.

Däremot - och där ska jag ge Désirée Pethrus lite rätt - måste vi vara mycket tydligare mot de enskilda medlemsländerna om vilka förpliktelser de har. Grekland och i viss mån Italien har inte levt upp till de nationella förpliktelserna. Men nu accepterar Grekland hjälpen från de andra medlemsländerna i Frontex regi. Min bedömning är att om Grekland inte hade begärt den hjälpen hade Grekland riskerat att suspenderas ur Schengen, och då hade Schengengränsen flyttats ett hack längre norrut.

Vi är helt överens om nuvarande situation. Schengens yttre gräns är inte tillräckligt tät; den är alldeles för porös. Det behöver vidtas ytterligare åtgärder. I kombination med dessa åtgärder ska vi också verka för lagliga vägar in. Men där vi skiljer oss åt är att Désirée Pethrus vill ha en överstatlig ny myndighet som hon tror löser en massa problem. Det tror inte regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I det underlag som finns om en europeisk gräns- och kustbevakning som ska skydda Europas yttre gränser sägs det att Nederländerna under sitt ordförandeskap under våren ska ta fram ett beslutsunderlag till stats- och regeringscheferna. Jag vet inte vad statsministern sa på mötet i går, om han ställde sig positiv till detta eller inte. Det kanske statsrådet här kan tala om. Men i underlaget sägs det att när en medlemsstat är oförmögen att vidta nödvändiga åtgärder för att säkra Schengenområdet ska den tilltänkta gräns- och kustbevakningen ingripa med ett genomförandebeslut. Det handlar inte om att överta nationalstaters ansvar.

Som statsrådet sa har EU under hösten behövt agera gentemot Grekland, som ju inte har klarat av sitt uppdrag att säkra EU:s yttre gräns och som också i början motsatte sig att EU ingrep.

Nu har EU agerat snabbt, vilket visar att EU kan hantera kriser. Det är bra. Precis som vid finanskriser och annat där EU agerar för att säkra euroområdet har EU under hösten, när man inte hade tillräckliga mandat och resurser att agera inom Frontex för att säkra gränserna, börjat vidta mått och steg för att få ett mer genomgripande system där det här ska kunna fungera. Vi vet inte hur Grekland och en ny regering i Grekland kommer att agera framöver. Vi kräver att det finns ett system på plats som fungerar.

Finns det då möjligheter inom fördraget att agera? Ja, i fördraget står det, som statsrådet också anger i sitt svar, att den nationella säkerheten är varje medlemsstats eget ansvar och ska så förbli. Vi kristdemokrater står upp för det och för subsidiaritetsprincipen, att vi ska fatta beslut på den mest lämpliga nivån. Men när det gäller just EU:s yttre gränser är det ju inte Sveriges egen gränskontroll som är den mest effektiva nivån, utan här måste vi lyfta den högre. Då krävs det uppenbarligen att EU har ett mandat att agera.

I EU-fördragets artikel 77.1 står att unionen ska utforma en politik med syftet att vidta nödvändiga åtgärder för att upprätta ett integrerat system för förvaltning av de yttre gränserna. Uppenbarligen står inte statsrådet bakom den fördragstexten. Jag ser det som ett stöd för att Sverige ska kunna gå vidare med att säkra sina egna gränser genom att ge det här stödet. Annars undergräver vi vår egen nationella suveränitet på ett annat sätt.

Fru talman! Vi kristdemokrater välkomnar att regeringen, i enlighet med statsrådets svar på min interpellation, ska tillsätta en utredning om fler lagliga vägar in i EU. Det är nödvändigt och något som jag sedan i våras har hävdat i EU-nämnden. Vi anser dock att det bör vara ett EU-gemensamt ansvar att folk som vill komma till EU bör kunna söka humanitärt visum och för den delen också arbetskraftsvisum i EU via kontroll utanför EU. Det skulle slå undan människosmugglarnas övertag och de farliga båtfärder som människor nu tvingas till på Medelhavet, så det välkomnar jag. Men jag skulle vilja betona att det vi från Kristdemokraterna driver är att det här måste ske på EU-nivå, därför att vi då kan få möjlighet att ta hit många till EU.

Jag skulle gärna vilja få en kommentar från statsrådet om hur han ser på att EU ska öppna EU-kontor för att man där ska kunna söka humanitära visum och arbetskraftsvisum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi vill att det ska finnas lagliga vägar in i EU. Det är viktigt att vi har det när vi samtidigt säkrar EU:s yttre gränser. Formerna för hur det ska gå till kan vi diskutera, och det kan vara många olika. Det diskuteras också inom EU. EU har nu vid åtminstone tre tillfällen uttalat sig för lagliga vägar in i EU, men det återstår väl att se.

När det gäller EU-fördraget kanske man borde läsa mer än en paragraf. Det som Désirée Pethrus läser upp ger möjligheten att utforma en politik för gränskontrollen, och den finns ju. Men det slås också fast att gränskontrollen är nationernas uppgift.

Man kan lite i marginalen notera att rådets rättstjänst inte än har uttalat om detta är förenligt med fördraget. Kanske borde Désirée Pethrus invänta rådets rättstjänsts tolkning innan hon själv gör tolkningar av fördraget.

Fru talman! Jag inser naturligtvis att vi själva måste ha kontroll över våra gränser. Det är nationalstatens ansvar. Och jag har väldigt svårt att se hur EU skulle kunna ta över en sådan säkerhetsfråga, eftersom nationell säkerhet ligger på varje nation själv att fatta beslut om.

Som jag uppfattar det handlar det här om att om den yttre gränsen hotas, så att alla medlemsstater hotas, måste vi ha någon typ av möjlighet att agera gemensamt.

Nu fick jag inget svar på vad statsministern har sagt om de rådsslutsatser som antogs i går på Europeiska rådet när det gäller insatsen med en ny kustbevakningsbyrå. Jag inser också att vi inte vill ha överstatlighet. Kristdemokraterna motsätter sig överstatlighet som bara är till för att öka överstatligheten i sig själv. Men vi menar att vi inte själva kan ta ansvar för säkerheten mot Turkiet, det som Migrationsverkets generaldirektör har sagt, utan det krävs att EU gemensamt fattar beslut om hur man ska agera när den yttre gränsen hotas.

Om vi inte säkrar den yttre gränsen kommer hela den fria rörligheten att falla, och det ser vi med regeringens förslag om id-kontroller som vi fattade beslut om i går i riksdagen. Vi kommer att tvingas stänga våra egna gränser om vi inte ser till att den yttre gränsen bevakas för vår säkerhet.

Jag tackar för svaret och debatten och önskar statsrådet och presidiet en god jul och ett gott nytt år.

Fru talman! Jag önskar Désirée Pethrus en god jul. Vi får återkomma när vi har lite mer konkreta förslag från EU-rådet att diskutera i början av nästa år.

Överläggningen var härmed avslutad.