EU:s återhämtningsmedel och nya klimatinsatser

Fru talman! Jens Holm har frågat mig om jag avser att säkerställa att en mycket stor del av återhämtningsstödet från EU används till nya och additionella klimatåtgärder, exempelvis hållbara städer, extra stöd till kollektivtrafiken, järnvägen, växtbaserad kost och investeringar till anslutning av havsbaserade vindkraftsparker.

Regeringen har varit tydlig med att det som ska öka farten i svensk ekonomi efter pandemin är en grön återstart som också bidrar till att Sverige kan uppnå våra högt ställda klimatmål samtidigt som vi kan skydda och värna värdefull natur.

Sverige drev mycket starkt i förhandlingarna av RRF-förordningen att det skulle finnas en koppling till EU:s klimatmål. Det var också ett viktigt krav från Europeiska kommissionen. Minst 37 procent av kostnaderna ska gå till klimatåtgärder, och ytterligare minst 20 procent ska gå till digital omställning. Åtgärder som finansieras från RRF får inte ha betydande negativ effekt på miljön eller klimatet, enligt principen "do no significant harm" i taxonomiförordningen, som innebär att en ekonomisk verksamhet inte får orsaka betydande skada för något av de sex miljömål som pekas ut av taxonomin.

Klimatpolitiska rådet har rekommenderat att Sveriges återhämtningspolitik ska användas för att förverkliga den klimatpolitiska handlingsplanen och befintliga strategier som konkretiserar vägen mot världens första fossilfria välfärdsland.

Arbetet med att utforma Sveriges återhämtningsplan är nu inne i sitt slutskede. Vi har valt att utnyttja den möjlighet som ges av förordningen att lämna in något senare än den 30 april. Men jag kan försäkra Jens Holm om att regeringen inte använder EU:s återstartspengar till att fylla redan tomma hål i regeringens budget.

När regeringen utarbetade budgetpropositionen för 2021 visste vi att Sverige skulle kunna få medel från faciliteten. Vi kunde därmed använda förväntade medel från RRF som finansiering. Budgeten för 2021 innehöll en grön återstart. 10 miljarder är avsatta i budgeten till nya eller förstärkta satsningar på naturen, klimatet och den biologiska mångfalden. Men då förordningens tekniska detaljer alltjämt förhandlades var det inte möjligt att redan i september i fjol specificera exakt vilka åtgärder som skulle ingå i planen. Enligt förordningen är det möjligt att retroaktivt söka stöd för åtgärder från och med februari 2020.

Budgetpropositionen 2021 innehåller de klimatinvesteringar som regeringen bedömer är strategiskt mest viktiga utifrån det omställningsbehov vi ser i dag. De nationella budgetprocesserna behöver fortsatt respekteras, vilket också är något Sverige har varit drivande för i framtagandet av RRF. Tanken med RRF är inte att EU ska närma sig en gemensam finanspolitik.

Exakt vilka åtgärder som ska ingå i Sveriges återhämtningsplan får vi återkomma till när regeringen fattat beslut om planen. Att minst 37 procent ska gå till klimatinvesteringar följer av förordningen. Jag instämmer helt med Jens Holm och med Finlands finansminister att det är viktigt att staten ska göra investeringar som också får privata pengar att strömma till. De svenska stöden Industriklivet och Klimatklivet är verkligen framgångsrika exempel på det.

Fru talman! Jag vill tacka miljö- och klimatministern för svaret på min interpellation. Vi är nog överens om att pandemin är förfärlig och att vi vill att den ska ta slut så fort som möjligt. Vi ser nu att vaccineringen rullar ut i en ganska hög hastighet och kan ändå se ett ljus i slutet av tunneln.

Det intressanta som vi då behöver fråga oss är vad vi gör efter pandemin. Vi vet ju att det kommer en återstart av svensk ekonomi liksom andra ekonomier. Då är det viktigt att vi inte bara går tillbaka till hur allting var förr utan ser till att göra någonting bättre efter pandemin så att vi kan få en hållbar återstart av svensk ekonomi.

Under pandemin har det också hänt mycket intressant som visar på ett förändrat beteende hos svenska folket. Vi ser samma trender runt om i världen. Man väljer exempelvis att cykla mer, man uppskattar naturen väldigt mycket och man ifrågasätter den industriella djurhållningen. Pandemiviruset kommer ju ursprungligen från djurriket.

Jag tycker att det är bra att EU har lanserat det här stora återstartsprogrammet, även om man kan diskutera finansieringsformer etcetera. Men nu finns det på plats, och till Sverige kommer uppskattningsvis 35 miljarder kronor i återhämtningsmedel. Av dessa 35 miljarder kronor ska 37 procent, alltså ungefär 13 miljarder kronor, öronmärkas för klimatåtgärder. Ministern får gärna bekräfta dessa siffror så att jag har förstått dem rätt.

EU säger att det är viktigt att detta inte bara ska gå till att finansiera den ordinarie driften i budgeten. Till exempel står det i artikel 5 i den förordning som styr dessa medel att pengar inte får användas till återkommande nationella budgetutgifter.

Det tolkar jag som att det är väldigt viktigt att vi nu passar på att använda de här återhämtningsmedlen till att göra någonting nytt för klimatet och ser till att det blir extra satsningar för att ställa om Sverige när vi ska återstarta ekonomin. Det är precis vad även Klimatpolitiska rådet har sagt. Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna sa i en intervju härförleden att han verkligen hoppas att regeringens pengar inte går till att täppa till tomma hål i budgeten.

Det finns mängder med saker som regeringen skulle kunna investera dessa pengar i, till exempel att bygga hållbara och rättvisa städer och dra nytta av det förändrade och positiva beteende som vi har sett under pandemin. Man skulle kunna bygga städer där man uppmuntrar till mer gång och cykel, minskar bilismen, anlägger mer grönområden och så vidare. Vi skulle kunna investera i stöd till växtbaserad kost, alltså minskad köttkonsumtion och mer vegetarisk mat. Vi kan göra mer investeringar i utbyggd vindkraft, till exempel bekosta anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft. Vi kan hjälpa kommunerna att ta fram ett nytt planeringsstöd för att planera för nya vindkraftsparker - de kommunala planerna för vindkraft som finns i dag är ju mer än tio år gamla.

Jag skulle vilja fråga ministern om nya additionella satsningar kommer att presenteras. När presenteras den svenska återhämtningsplanen? Hur kommer hanteringen i riksdagen att se ut? Kommer vi i riksdagen att också få säga ja eller nej till regeringens förslag?

Fru talman! Jag tackar Jens Holm för en viktig debatt.

Det är sant att jag självklart som miljö- och klimatminister är besjälad av att göra stora insatser för att nu bygga upp det som vi har satt som mål, nämligen att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdssamhälle och uppfylla de miljö- och klimatmål som Sveriges riksdag har ställt sig bakom.

Samtidigt är det viktigt att påminna Jens Holm och andra om att vi fortfarande är mitt i en pandemi. Mycket av det budgetarbete som har gjorts hittills har handlat om att klara av att få Sverige genom pandemin, att se till så att det finns företag som kan ställa om, att människor är i arbete och kan utföra de nya gröna jobben. Att först rasera ekonomin genom att inte göra tillräckliga insatser för att sedan försöka bygga upp den är en oklok strategi.

De vaccinationer som Jens Holm nämnde är anledningen till att vi ligger väl i fas. Att det sker många vaccinationer är tack vare att regeringen har gjort stora satsningar i budgeten på regioner och särskilt riktade satsningar på vaccinationer.

Det är också värt att notera i början av debatten att Vänsterpartiet i grunden motsätter sig EU-pengarna. Om Vänsterpartiet hade stått där jag står, och jag hade stått där Jens Holm står, hade vi inte kunnat hålla en debatt över huvud taget. Då hade det inte kommit några EU-pengar. Tack vare att den svenska regeringen drev på hårt inom EU för att det skulle bli en grön satsning, satsningarna som ska vara den gröna återhämtningen på EU-nivå, blir återhämtningen genuint grön.

Jag kan ge Jens Holm ett tydligt och lugnande besked att de siffror vi har förhandlat in i budgeten gäller på EU-nivå, och de ska såklart också gälla för det svenska återhämtningspaketet.

Jag vill verkligen poängtera för Jens Holm och alla andra att vi gör något nytt för klimatet. Vi lade redan i den förra budgeten den största gröna satsningen som någonsin har tagits med i en budget på riksdagens bord. Det var stora satsningar på i princip allt som Jens Holm lyfter fram här i debatten. Det är sådant som vi redan gör. Det finns redan investeringsmedel för mer gröna städer. Stadsmiljöavtalen går åt till att bygga ut kollektivtrafiken och cykeltrafiken med cykelbanor runt om i Sverige.

Jag antar att Jens Holm har noterat att det under de senaste åren har lagts 100 miljarder kronor i vindkraftsinvesteringar tack vare den politik som regeringen driver. Det är bara början. Det kommer att komma ännu mer framöver. Det finns nu också en överenskommelse om havsbaserad vindkraft där vi ska se till att anslutningsavgifterna kommer att betalas av det offentliga för att få mycket mer havsbaserad vindkraft på plats. Vi håller på att göra något stort, och det märks i Sverige. Enorma investeringar kommer nu på plats i form av stål utan kol, i batterifabriker, i att ställa om bilindustrin till att bygga elbilar med mera. Det är tack vare ett tydligt mål och att man fyller upp med gröna budgetmedel som investeringarna blir möjliga.

Det är lätt att prata, men det är värt att minnas att när vi hade ett budgetsamarbete var det inte Vänsterpartiet som drev igenom gröna satsningar, utan det var Miljöpartiet i den konstellationen. Jag hoppas verkligen att Jens Holm och Vänsterpartiet fyller orden med att också driva grön politik, inte bara i valrörelsen utan också när politiken ska genomföras och i prioriteringarna i budgetarbetet. Det har jag inte sett så mycket av än så länge.

Det är tydligt att de EU-medel som kommer bidrar till ett mervärde, att det går att göra mer grön politik än annars. Vi var medvetna om satsningarna när vi utformade budgeten, och vi kommer att veta att satsningarna finns när vi ska utforma kommande budgetar. Då finns möjlighet att använda pengarna för att göra det vi redan har gjort, nämligen gröna investeringar.

Fru talman! EU-förordningen har även regeringen varit kritisk mot. Med förordningen får EU för första gången någonsin möjligheter att skaffa sig egna medel, det vill säga första steget mot en egen finanspolitik. Det tycker vi inte är bra.

Däremot tycker vi att det är jätteviktigt att pengarna öronmärks för hållbara investeringar. Vi har under förhandlingarna sagt att 37 procents öronmärkning inte är tillräckligt. Alla pengarna borde gå till hållbara investeringar. Sedan har Per Bolund helt och hållet fel vad gäller Vänsterpartiets ekonomiska politik. Vi har varje år lagt mycket mer pengar till klimatinvesteringar än vad regeringen har gjort. Till den senaste infrastrukturpropositionen lägger vi 170 miljarder kronor mer än regeringen, nästan uteslutande till järnvägen och cykelinvesteringar. Även under vårt samarbete drev Vänsterpartiet igenom många viktiga reformer på klimatområdet, bland annat mer pengar till kollektivtrafiken.

Men nu pratar vi om EU:s återhämtningspengar. Det som jag tycker är viktigt att få svar på i debatten är huruvida Per Bolund och resten av regeringen tänker använda de 35 miljarder kronorna från EU för att fylla upp tomma hål i budgeten eller om det blir nya och additionella satsningar. Jag vill att ministern kommenterar regelverket för detta. I artikel 5 står att medlemsstaterna inte får använda dessa medel till återkommande nationella budgetutgifter. Jag tolkar det som att man inte kan använda pengarna för att finansiera det som redan sedan länge är planerat i statsbudgeten. Har jag rätt eller fel, Per Bolund?

Vi fick inte heller något svar på när exakt den svenska återhämtningsplanen kommer att läggas fram, hur den kommer att läggas fram för riksdagen, om den kommer att läggas fram och på vilket sätt den kommer att förankras.

Jag tycker att ministern måste svara på om det som läggs fram i planen är det som redan sedan tidigare finns i statsbudgeten eller om det kommer nya additionella klimatsatsningar.

Jag noterar att Per Bolund säger till tidningen Aktuell Hållbarhet den 23 februari angående EU:s återhämtningspengar att miljö- och klimatbudgeten för 2021 redan är fullt ut finansierad. Det tolkar jag som att man tänker baka in åtgärderna som borde vara nya klimatåtgärder i den redan fullt ut finansierade budgeten. Men där får han gärna korrigera mig.

Vad gäller de satsningar som ska göras låter det på Per Bolund som att han anser att de pengar som finns i stadsmiljöavtalet räcker till investeringar i vindkraft, kollektivtrafik och så vidare. Men problemet är att det inte alls räcker. Det är bra att regeringen ser ut att lösa problemet med anslutningen vad gäller havsbaserad vindkraft, men det kommer att byggas mycket vindkraft även på land. Där har kommunerna sedan tidigare planeringsstöd för att ta fram vindkraftsplaner för att bygga ut vindkraft. Något sådant planeringsstöd finns inte längre. Kommunernas vindkraftsplaner i dag är sedan 2008-2009. Kan man tänka sig ett planeringsstöd för kommunerna för att ta fram nya platser där vindkraftsparker kan etableras?

Fru talman! Det är väl värt att notera att det aldrig har gjorts så mycket i svensk miljöpolitik som under de sju snart åtta år som Miljöpartiet har suttit med i regeringen. Det är något jag är otroligt stolt över. Det är ett helt annat Sverige vi ser nu jämfört med det Sverige som var när Miljöpartiet gick in i regeringsställning.

Redan före pandemin kunde vi enligt statistiken för första kvartalet 2020 se kraftigt sjunkande utsläppssiffror. Det visar på att miljöpolitiken verkligen ger effekt. Sedan är vi långt ifrån klara, utan vi har mycket mer att göra - vilket jag ser fram emot.

När man sitter i regering eller har ett budgetansvar och ska genomföra budgetar ser man verkligen hur prioriteringarna faller ut. Det är lätt att i opposition göra storslagna planer, finansiera dem med storslagna skattehöjningar, men när man sitter vid förhandlingsbordet visar man korten. Jens Holm och jag kan konstatera att när Vänsterpartiet summerade budgetsamarbetet med den miljöpartistiska och socialdemokratiska regeringen inför förra valet lyfte man upp 80 reformer som inte var några miljö och klimatreformer över huvud taget. Det var ett tydligt bevis för att när Vänstern sedan verkligen ska prioritera inom en budgetram är det inte miljö och klimat som kommer i första rummet, utan då är det andra satsningar.

Där skiljer vi oss åt. Miljöpartiet pratar mycket miljö och klimat i valrörelser. Vi pratar om det på gator och torg, och vi pratar om det i kontakt med väljarna. Men vi genomför också i regeringsställning. Det har jag än så länge inte sett från Vänsterpartiets sida, men jag hoppas att en förändring är på gång.

Sedan är det ju så, vilket jag tror att Jens Holm som riksdagsledamot sedan ganska lång tid tillbaka också känner till, att i Sverige har vi en budgetlagstiftning. Vi har ett budgetregelverk som vi självklart följer. Det regelverket säger att det inte finns flera olika budgetkanaler som går ut till våra myndigheter eller till kommunerna och regionerna, utan vi har en samlad budgetprocess. Det gör att de medel som kommer in - oavsett om det är skattemedel från svenska medborgare eller pengar som kommer via EU-budgeten - måste kanaliseras in via budgeten i någon form.

Det här arbetet har vi redan påbörjat genom den budget som vi lagt på riksdagens bord och som börjar gälla i år, där vi som sagt gjorde en historiskt stor grön satsning - trots, vill jag säga, att det var en budget som lades mitt under brinnande pandemi med alla de enorma åtgärder som vi var tvungna att genomföra för att få Sveriges kommuner att fungera och för att få regionerna att kunna leverera sjukvård. Jag är övertygad om att Jens Holm och resten av svenska folket ser att de åtgärderna var helt nödvändiga att genomföra. Men trots att vi var mitt i en brinnande pandemi gjorde vi en rekordstor grön budget.

Vad som läggs fram i återhämtningsplanen kommer vi att få återkomma till när planen är färdig och den presenteras. Det kommer också Jens Holm att få se.

Däremot stämmer det inte, som Jens Holm säger, att EU har sagt att man bara får använda de här pengarna till kommande satsningar. Det finns tydliga skrivningar enligt förordningen att man kan söka retroaktivt stöd för åtgärder från och med februari 2020. Det är det ramverk som gäller, och det förhåller sig alla länder till.

Vi har såklart ambitionen att fatta beslut om återhämtningsplanen så fort det bara går. Det arbetet pågår för fullt på Regeringskansliet. Vi har sedan en process där dessa planer ska godkännas av kommissionen. Det finns också möjlighet att lyfta upp planer som till exempel Europeiska rådet inte tycker håller måttet, det som kallas nödbromsen. Kommer vi in i en sådan process, ja då kommer riksdagen via EU-nämnden att involveras i det arbetet. När det gäller frågor som avgörs på EU-nivå är det klart att riksdagen är inblandad - som alltid i alla EU-processer.

Fru talman! Först kan jag ju säga att jag tycker att det är lite trist att miljö- och klimatministern lägger så mycket energi på gamla förhandlingar och gamla debatter. Miljö- och klimatministern vet mycket väl att det var Miljöpartiet som ville kommunicera miljöfrågorna och Vänsterpartiet som kommunicerade välfärdsfrågorna då vi hade ett budgetsamarbete. Trots det drev vi igenom många bra miljö- och klimatsatsningar. Aldrig någonsin motsatte vi oss en enda av de satsningar som fanns.

Det som jag skulle vilja veta om processen i detta och som ministern inte riktigt ger oss svar på är när det här kommer att läggas fram - det är ju redan på övertid - och om det kommer att förankras i EU-nämnden i enlighet med den presentation som vi fått i finansutskottet. Ja eller nej?

Jag tolkar ministerns svar som ganska nedslående. Det aviseras inga nya satsningar med anledning av de här återhämtningspengarna. Det blir inga nya satsningar på hållbara, rättvisa städer, på att underlätta att gå över från kött- till växtbaserad kost, på investeringar i kollektivtrafiken eller på vindkraften, till exempel genom att underlätta för kommunerna att anlägga nya vindkraftsparker.

Ministern får gärna rätta mig, men det enda jag hör från ministern är att det är gamla budgetanslag som man ska plocka ut och sedan baka in i en återhämtningsplan som man ska skicka till Bryssel. Det tycker jag inte är att ta klimatpolitiken framåt, och det är ju det vi ska använda dessa 35 miljarder kronor till - att ta klimatpolitiken framåt och få en hållbar återstart av svensk ekonomi. Borde vi inte göra så, Per Bolund?

Fru talman! Jag tycker ändå att det är ett viktigt konstaterande att det är Miljöpartiet som i regeringsställning driver igenom de stora gröna reformerna. Det som har hänt under den här regeringen är något unikt, inte bara i Sveriges historia utan också jämfört med vår omvärld, och det är något som jag är väldigt stolt över.

Tyvärr måste jag korrigera Jens Holm. Det är inte sant att Vänstern inte motsatte sig miljösatsningar. Jag satt med i rummet i budgetförhandlingarna och vet att det inte stämmer, tråkigt nog. Men det är sant som Jens Holm säger att det var Miljöpartiet som drev och presenterade de stora miljösatsningarna som kom förra mandatperioden, och det gäller ju även för den här mandatperioden.

Det är viktigt att notera att Jens Holm hörde fel. Det är inte så att det bara är satsningar som har gjorts som kommer att finansieras och vara en del av den gröna omställningen, utan vi kommer också att göra stora satsningar - och vi gör det kontinuerligt.

Vi gjorde rekordstora satsningar i den höstbudget som lades fram under en brinnande pandemi. Vi lyckades ändå göra en prioritering av miljö och klimat, större än någon tidigare regering gjort. Vi har också lagt ett antal extra ändringsbudgetar, där vi fyller på med pengar till exempelvis kollektivtrafiken och andra miljösatsningar.

Vi har också en budget för nästa år, som är den budget som kommer efter pandemin. Då kan vi vara ganska säkra på att vi har fått bukt med smittan. Vi har ett annat läge. Vi kan göra insatser för att lyfta svensk ekonomi, och då ska vi självklart göra det genom en grön återhämtning. Där kommer vi också att ha nytta av att det finns medel som avsatts på EU-nivå.

Det är ju så att Jens Holm springer före. Han vet hur processen fungerar. Det är inte förrän regeringen är färdig med sitt arbete - och vi gör ett gediget arbete, för vi vill att det ska bära fullt ut - och lägger fram återhämtningsplanen som Jens Holm har möjlighet att granska vad som ingår och inte ingår.

Det är också en process som jag kommer att hålla mig till i den här debatten. Det går inte att kommentera arbete som fortfarande pågår. Men jag är stolt över att Miljöpartiet och den här rödgröna regeringen har fått igenom unikt stora miljösatsningar. Det är något som nu håller på att göra Sverige till det första fossilfria välfärdslandet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.