EU-trailer på hala vägar

Fru talman! Lotta Finstorp har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska antalet olyckor med EU-trailrar.

Att förbättra trafiksäkerheten är en prioriterad fråga för regeringen. Sedan millennieskiftet har antalet omkomna i vägtrafiken mer än halverats. På senare tid har dock minskningen av antalet omkomna i vägtrafikolyckor stannat av. Regeringen fattade mot den bakgrunden beslut den 1 september 2016 om inriktningsdokumentet Nystart för nollvisionen. Med utgångspunkt i nollvisionen har regeringen bland annat fattat beslut om förbud mot att hålla mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning i handen samt remitterat ett förslag om skärpta vinterdäckskrav på tunga fordon.

Jag delar Lotta Finstorps åsikt att det är angeläget att ta frågan om så kallade EU-trailrars inblandning i vissa trafikolyckor på allvar. På senare tid har problem uppmärksammats avseende sådana fordonsekipage som har korta dragbilar för påhängsvagnar. EU-lagstiftning om längdbegränsningar av lastbilar innebär att dragbilar tillverkas korta för att maximera längden av transporterbart gods. Det korta axelavståndet ger sämre förutsättning att förhindra att ekipaget viker sig och försämrar longitudinell stabilitet i övrigt.

Jag är beredd att undersöka frågan vidare och har för avsikt att ta upp frågan med EU-kommissionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Det är bra att ministern delar min åsikt att det är angeläget att ta frågan om så kallade EU-trailrar på största allvar. Det har skett ett antal olyckor där EU-trailrar har varit inblandade, framför allt på vinterväglag, och det är jättebra att ministern kommer att ta upp frågan med EU-kommissionen.

Här finns det absolut en del saker som man skulle kunna göra, till exempel att tillåta att dragbilen får vara längre eller kanske att man inte har någon max- eller minimilängd på dragbilen. Jag har tagit del av expertis och läst på för att försöka förstå den här frågan. Nu är det helt enkelt så att dragbilen är för kort, och då händer detta, framför allt när det är dåligt väglag.

Anledningen till min interpellation är alltså de många olyckor som har inträffat med de här ekipagen. Nyligen omkom en man och en kvinna skadades svårt när deras bil hamnade under en sladdande EU-trailer på E4 norr om Timrå. Det blev som en råttfälla, helt enkelt. Väglaget var besvärligt med mycket snö och halka. Polisen i Västernorrland, för det är ju där uppe man oftast ser de här tillbuden, gick ut och sa att någonting måste göras, för det går inte att ha det så här.

Nu har det skett en dödsolycka. Det är möjligt att det har skett i Sverige tidigare - det vet jag inte riktigt - men när man tittade på rekonstruktionen av den här olyckan visade det sig att två personbilar hamnade som i en råttfälla mot snövallen när lastbilen okontrollerat snurrade över vägbanan och ställde sig i nästan 90 graders vinkel.

Bara för någon vecka sedan såg jag i Eskilstuna-Kuriren att samma sak hade hänt utanför Kungsör på E20. Som tur var hamnade ingen annan bil i vägen, men på bilden stod alltså dragbilen och släpet i 90 grader. Där hade som tur var mitträcket tagit emot hela smällen.

Trafikpolisen i Västernorrland säger att den här fordonskombinationen inte är någon vinterbil och att myndigheter och politik på något sätt måste åtgärda detta. Det är anledningen till att jag har skrivit den här interpellationen. Både Sveriges Åkeriföretag och min moderatkollega Sten Bergheden har ju uppmärksammat ministern på problematiken och varit väldigt aktiva i frågan, och det är bland annat deras kunskap som jag har tagit del av för att över huvud taget kunna ha den här interpellationsdebatten.

Sveriges Åkeriföretag och deras trafikansvarige säger också till SVT Västernorrland att när man ska svänga trycker bakändan på och vill rakt fram, och det är då det blir en fällknivseffekt. Det är på något sätt fel i konstruktionen, framför allt på besvärliga väglag och under vintertid.

Sveriges Åkeriföretag vill att polisen när det är dåligt väglag ska kunna ha ökade möjligheter att beordra motorfordon som inte har ett garanterat tillräckligt väggrepp i förhållande till väglaget att stanna och invänta avhjälpande av brister.

Ungefär så har man gjort i Norge, där man till exempel måste ha med sig snökedjor. Om jag inte har läst fel har man där också gjort så att dragbilen är en meter längre. Det har väl bland annat att göra med att Norge inte är med i EU; man har kunnat ha en egen regel. Dessutom har man ju besvärligt väglag, kanske mer i nord-sydlig riktning i Norge än vad man har i Sverige, så där har på något sätt utvecklingen avseende den här frågan kommit längre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag återkommer avseende statistiken, som är intressant.

Fru talman! Tack, Lotta Finstorp! Jag tycker att frågan är angelägen, och det är också ett av skälen till att jag själv har valt att uppmärksamma detta.

Frågan regleras till stora delar på EU-nivå, och det är det som gör att vi måste gå via EU-kommissionen. Jag tycker också att den koppling som Lotta Finstorp gör till det norska regelverket, där man har valt en annan tillämpning, är intressant. Man kan förstås göra det utifrån att man inte är medlem i EU, men det är också så att Norge har en lag om vinterdäck, vilket Sverige har saknat fram till nu, snart.

Jag har ju varit kritisk till att man tidigare inte har reglerat vinterdäckskrav på tunga fordon mer än på bakaxeln eller drivaxeln. Det är ett av skälen till att jag och vår regering vill gå fram med ett förslag om vinterdäckskrav på samtliga hjul och även på släpet. Vi ser att här är det en väsentlig skillnad mellan utländska fordon och svenska fordon: Utländska fordon har i mindre utsträckning vinterdäck.

Vi kommer, om det här förslaget går igenom, att få en ordning där man kontrolleras. På svensk mark ska man när det är vinterväglag, eller de tider som föreskrivs, ha vinterdäck på samtliga hjul, precis som Lotta Finstorp och jag säkert har på våra fordon.

Detta är viktigt eftersom tunga fordon också kan ställa till stora bekymmer i trafiken. För inte så länge sedan kunde vi se köer på E4 vid Jönköping, där tunga fordon blockerade vägarna. Ett av skälen var enligt Radio Jönköping just att fordonen inte hade ändamålsenliga däck.

Därför är det viktigt att vi nu får en lagstiftning som också ställer krav på däckkvaliteten. Så kan vi gå vidare med EU-trailern, och vi kan naturligtvis också ständigt fortsätta det förbättringsarbete som finns när det gäller vinterväglag.

Detta handlar även om utländska åkerier och den tillfälliga cabotagetrafik som sker genom våra länder. Där har den här regeringen, till skillnad från den förra, tagit en mängd initiativ, bland annat att ge polisen möjlighet att låsa fast hjul på en lastbil som bryter mot cabotagereglerna i 24 timmar. Det kommer vi att gå vidare med till 36 timmar. Vi har infört sanktioner på över 40 000 kronor om man bryter mot cabotagereglerna, vi har gett polisen 25 miljoner kronor extra årligen för att öka cabotagekontrollerna och vi har reviderat sanktionerna för kör- och vilotider så att den som systematiskt bryter mot dem kan drabbas av ganska kraftiga böter.

Det är ju viktigt att den som kör de här tunga transporterna är utvilad, att man inte, så som vi har sett i medieuppgifter, sätts i nästan slavliknande kontrakt där man utnyttjas fruktansvärt och får sova över i sin hytt och ändå förväntas köra tunga transporter på svenska vägar. Det är inte acceptabelt.

Därför jobbar vi också inom ramen för någonting som heter Road Alliance, som är ett samarbete mellan flera EU-länder där vi försöker få till stånd en förändrad och förbättrad reglering av cabotagetransporter. De förhandlingarna sker just nu under våren och sommaren. Ambitionen är att vi ska vara klara till sommaren, och jag hoppas och driver från svensk sida att vi ska få mycket tuffare regler för cabotagetransporter.

Naturligtvis ska även utländska åkerier kunna komma in på svensk mark, men man ska följa reglerna och inte bryta mot dem. Man ska vara trafiksäker. Vi vill inte hamna i ett läge där osjysta villkor ställer till utmaningar och problem för svensk åkerinäring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är förslag som jag vet har starkt stöd av åkerinäringen och seriösa åkerier i Sverige, och det är förslag som innebär att vi kan säga att svenska villkor ska gälla i Sverige. Cabotagetransporter ska vara tillfälliga, och vi ska bekämpa brevlådeföretag som en del använder.

I grunden är det en fråga om politiskt ansvarstagande. Det ansvaret tar vi när det gäller trafiksäkerheten, när det gäller transporterna och när det gäller den seriösa åkerinäringen och dess konkurrensmöjligheter.

Fru talman! Vi har en väldigt bred samsyn i de här frågorna, där även alliansregeringen gjorde en hel del och där ni har fortsatt att jobba med frågorna. Det kan alltid bli bättre, men samtidigt måste vi också, precis som ministern säger, ha regelverk som inte hindrar utländska företag och åkare från att komma hit. Våra åkeriföretag måste också kunna köra cabotage i andra länder. Det måste finnas en ömsesidighet.

Många av de åtgärder som ministern räknar upp som regeringen har vidtagit handlar om att det behövs fler trafikpoliser. Sveriges Åkeriföretag anser att man bör kunna kontrollera när en utländsk lastbil kommer in i Sverige och på något sätt då från trafikpolisens sida säga att den här bilen inte är körduglig på vårt väglag i Sverige.

Då krävs det också att det finns trafikpoliser. Jag sitter i Regionpolisråd öst, och frågan om trafikpoliser kommer ständigt upp. Bland annat har det varit stora pensionsavgångar bland de kompetenta trafikpoliser som finns. Kompetensen har försvunnit, det finns få på tillväxt och det tar lång tid att bli en duktig trafikpolis. Där ser jag en stor fara att det inte går att göra kontroller. Hur mycket lagstiftning det än finns måste det finnas de som kan kontrollera att reglerna följs och utdöma sanktioner.

I Norge finns mycket forskning om drivdäck, dubbdäck, kedjor, olycksstatistik och så vidare. Om vi ska driva frågan om EU-trailer och komma till rätta med det stora problemet måste det finnas en olycksstatistik som inte bara fungerar som ett paraply. I dag finns kategorin tungt fordon inblandat, men det står inte vad det är för sorts fordon. Jag tror att statistiken behöver brytas ned. Det är först då man kan börja analysera vilka åtgärder som krävs för att förhindra olyckor.

Vi är alla måna om att kunna fortsätta att arbeta med nollvisionen, och det är ett nytt fenomen att man har uppmärksammat att EU-trailrar är inblandade i många incidenter. Men det finns ingen statistik på när det är just EU-trailrar som har orsakat en olycka. Man kunde åtminstone börja med att dela upp statistiken så att man får svart på vitt vad som har hänt.

På nyteknik.se har två forskare, bland annat Johan Granlund, vägteknikexpert på WSP, gjort en simulering, en animering, av en EU-trailer som kör. Kanske ministern har sett animeringen. Där syns hur trailern börjar slänga fram och tillbaka. Släpet tar med hela dragbilen åt sidan. Det blir så oerhört tydligt att den stackars chauffören inte kan parera svängningarna, och olyckan är ett faktum.

Att dela upp statistiken är en konkret, handfast sak som borde gå att göra enkelt. Jag vill höra ministerns åsikt om detta. Den simulerade lastbilsolyckan som nyteknik.se har gjort visar varför kortare EU-långtradare ställer till fler olyckor på nordiska vintervägar än de längre svenska ekipagen. Där är egentligen pudelns kärna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag delar uppfattningen att det finns förbättringspotential när det gäller statistik. Jag letade själv nyligen likartade uppgifter, och jag konstaterade att man nästan fick gå in i respektive polisutredning för att få fram uppgifter.

Det är naturligtvis inte så att vi ska hamna i ett läge där vi tynger polisen med mer statistikuppsamlande uppgifter. Polisen har fullt upp med att beivra brottslighet och utreda brottslighet. Om vi ska stärka bevakningen av och insatserna för till exempel cabotagetransporter framöver, eller för den delen trafiksäkerhetsarbetet, måste vi tänka på ett sätt som både möter polisens krav på effektivitet i de insatser de gör och hur vi på annat sätt kan avlasta polisen.

Jag ska ge ett exempel som jag är övertygad om att Lotta Finstorp kommer att uppskatta och även många andra som följer denna debatt. När vi nu vill introducera automatiserade bommar för alkoholkontroller i till exempel hamnar, där tyngre ekipage kommer in, och man måste blåsa för att komma in på svenska vägar, kan en flexibelt utformad modell avlasta polisens kontroller högst väsentligt. På det sättet kan vi både höja säkerheten på våra vägar och samtidigt se till att polisen använder sina resurser på bästa sätt.

Detta är en idé som inte minst MHF har arbetat med länge. Jag uppskattar verkligen det starka engagemang som finns inom MHF och NTF för frågorna och att vi tänker på hur vi kan hjälpa och understödja polisen.

Det kommer att behövas en ny generation som arbetar med trafiksäkerhet. Det är en demografiutmaning; den ser vi inom många yrkeskategorier, inte minst trafikpolisen. Jag tror att det är nödvändigt också av ett annat skäl. Trafiksäkerhetsarbetet har hittills i stor utsträckning handlat om alkohol, hastigheter, krocksäkerhet, däcklagstiftning och så vidare.

I mitt arbete som infrastrukturminister har jag glädjen att få se uppkopplade och självkörande fordon. Det är naturligtvis så att det inom räckhåll finns en helt annan teknik som gör att fordon kommer att köra väsentligt mer lagenligt. Självkörande fordon följer hastighetsbestämmelserna. De kör där det är avsett att de ska köra. Det finns en stor potential att göra mycket trafiksäkerhetsarbete med hjälp av ny teknik. Här finns oanade möjligheter att få en säkrare trafikmiljö, men det kommer att kosta. Det kommer att innebära att vi i våra olika partiers budgetar - jag i regeringens - måste avsätta resurser för den teknikutvecklingen. Uppsidan innebär att vi på ett helt annat sätt än tidigare kan arbeta med att förebygga allvarliga olyckor och dödsolyckor.

Nollvisionen går åt rätt håll. År 2017 hade vi det lägsta antalet döda och skadade i trafiken någonsin. Sverige är ett föredöme i världen, men det innebär också att när världens blickar riktas mot oss ska vi ta nästa steg.

Jag kommer att ta nästa steg på svensk nivå, förhoppningsvis i brett samförstånd med tydliga insatser för att öka trafiksäkerheten, och även i frågor om mobiltelefonin, vinterdäcken och alkobommar. Men vissa saker måste vi också gemensamt inom EU komma överens om. Det är ett av skälen till att jag vill ta upp frågan med EU-kommissionen om fällknivseffekten på dessa trailrar. Det är naturligtvis ytterst oroväckande, och därför är jag också beredd att agera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag uppskattar, återigen, Lotta Finstorps engagemang i frågan. Det är utmärkt att fler driver frågan.

Fru talman! Det gläder mig att ministern är så engagerad i frågan, och det känns hoppfullt. Jag tror faktiskt att de anhöriga till den som avled utanför Timrå lyssnar på debatten i dag. Initiativet till debatten kom från dem till mig; det var bekanta med i olyckan. Det känns hoppfullt att ministern tar med sig frågan till EU-kommissionen.

Jag är verkligen EU-vän, men ibland känns det så trögt att det inte går att förändra något som känns angeläget på hemmaplan. Vi har kommit så mycket längre avseende nollvisionen i Sverige än vad många andra EU-länder har gjort. Bland annat kan man tänka sig att hela EU borde sluta begränsa längden på dragbilar. Längden på hela ekipaget skulle vara viktigt, inte hur lång själva dragbilen ska vara. Jag vet inte; kanske är det något som ministern kan ta upp i diskussionerna med EU-kommissionen. Det vore intressant att höra reaktionen på en sådan diskussion.

Johan Granlund och Per Thomson gjorde animeringen, och nu har jag nämnt deras namn ordentligt. Det syns tydligt i animeringen hur tokigt det blir när dragbilen är så kort. Till och med jag som har gått humanistisk linje och inte läst teknik förstår att det inte går att ha en lastbil som ser ut så. Men man eftersträvar att utnyttja den totala längden, och då har dragbilen gjorts kortare för att kunna lasta mer. Men det går inte att ha det så.

Jag har dessutom tänkt på frågan om statistiken. I Norge finns forskningsprojektet Safe Foreign Transport, och där är det bilbärgarnas data som ligger till grund för den lagstiftning som finns i dag.

Fru talman! Vi har en bred samsyn i frågorna. Regeringen tar många initiativ just nu på trafiksäkerhetsområdet, och det är på förekommen anledning.

Vi kan inte luta oss tillbaka bara för att Sverige är världsledande. Förra året fick 255 människor sätta livet till i trafiken, och många fler skadades. Det är inte acceptabelt.

Fordonsindustrin i Sverige tar i dag ett stort ansvar att utveckla allt säkrare bilar som ska skydda dem som sitter i bilen och dem som riskerar att bli inblandade i en olycka. Vi tar ett ökat ansvar genom att vi investerar i mittseparering, i säkrare vägar, i tuffare lagstiftning, men vi måste också se till att på alla andra sätt göra vad vi kan för att verka för en säker trafikmiljö.

Det finns förslag som jag återkommande gör reklam för, nämligen att hålla händerna på ratten och inte sms:a och skriva när man kör, att alla däck ska vara vinterdäck på tunga fordon, bussar, lastbilar och släp samt automatiserade alkoholkontroller för att förhindra att människor kör berusade. Det här är viktiga insatser tillsammans med bättre vägunderhåll och säkrare vägar. På det sättet kan vi rädda liv. Jag kommer naturligtvis att ha det som argument när jag talar med EU-kommissionen när det gäller EU-trailern. Tekniska lösningar och hur regleringen ska se ut tänker jag återkomma till eftersom det finns flera olika uppfattningar om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kommer att se till att vi ökar kontrollerna när det gäller cabotagetransporter generellt eftersom vi vet att säkerhetsarbetet inte är lika högt prioriterat i andra länder. Det kommer in fordon på svenska vägar i dag som är undermåliga. Det är inte acceptabelt. Kontrollen av dem måste öka, men framför allt måste vi ha lagstiftning som ger polisen rätt verktyg för att kunna agera. Där gör vi många bra saker just nu, och det är jag jättestolt över.

Överläggningen var härmed avslutad.