EU-kommissionens förslag om förenklingar av momsdirektivet

Interpellationsdebatt 29 september 2016

Protokoll från debatten

Anföranden: 2

Anf. 26 Finansminister Magdalena Andersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Vi välkomnar självklart att vi får ta del av en dialog kring den oerhört angelägna Syrienkrisstrategin, inte minst med tanke på den oerhörda ansträngning som det är för grannländerna, som har fått se sina befolkningar utökas enormt, och alla de ansträngningar som det blir på de här systemen och på de här samhällena. Det handlar nu inte bara om att hjälpa enskilda personer utan om att se till att de här samhällena håller ihop och klarar pressen. Det är väldigt viktigt, och där är jag säker på att vi kan få en samsyn.

Men jag vill ändå komma tillbaka till att det här inte handlar om tidningsrubriker eller strålkastarljus, utan det tar sin utgångspunkt i rop på hjälp från enskilda och inte minst från de organisationer som nu kämpar för att hjälpa och stödja och hålla människor vid liv som är på flykt i Syrien eller i Syriens grannländer. FN:s bedömning är att det saknas 2 miljarder dollar. Då är läget väldigt akut.

Jag vill komma tillbaka till min fråga som jag egentligen inte fick ett svar på. Jag skulle vilja se att biståndsministern gör ett nytt försök och ser vad som finns kvar i de outnyttjade medel som brukar kunna finnas just för väldigt akuta humanitära behov för att ytterligare stödja inte minst World Food Programme och den typen av organisationer som gör akuta insatser för människor som i dag riskerar svält eller redan svälter.


Anf. 27 Fredrik Schulte (M)

Herr talman! Förra året stod världen plötsligt inför en ebolakatastrof av aldrig tidigare skådat slag. För några månader sedan inträffade orkanen Pam och jordbävningen i Nepal. Alla dessa tre exempel illustrerar att vi inte kan förutse vad som händer. Vi är nu i oktober. Vi har tre månader kvar av det här året.

Menar Karin Enström att vi ska använda alla existerande medel för en kris på grund av att det kommer flyktingar hit till Europa? Vi har gjort mer än de flesta andra länder vad gäller vårt humanitära ansvar. Vi tar emot flyktingar i vårt eget land. Dessutom engagerar vi oss aktivt i en reformering av det humanitära systemet så att vi ska kunna använda varje krona och varje dollar som sätts in i det humanitära systemet mer effektivt.

Om det inträffar en naturkatastrof eller någonting som vi inte kan förutspå i dag ska vi ha pengar, så att vi också kan gå in där. Då kommer det nämligen att finnas andra rop om det.

Vi sätter press på våra länder inom EU och alla de utvecklade länderna inom OECD att de ska ställa upp och göra sin plikt när det gäller att finansiera det humanitära systemet. Global säkerhet är i dag en global gemensam nyttighet. Vi kan inte sätta murar mot länderna i Mellanöstern, som är våra grannländer. Detta är alltså någonting som vi alla nu måste ta ett gemensamt ansvar för. Det kan inte bara vara Sverige, och vi kan inte avveckla våra långsiktiga engagemang för att ge matpaket när andra länder borde ställa upp och fixa det. Det finns också andra aktörer - näringslivet, filantroper och andra - som kan gå in och hjälpa till och stödja i den här situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har en aktiv dialog och en aktiv debatt kring de här frågorna. Jag tycker att vi kan vara stolta över det bidrag som svenska folket ger.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2015/16:776 EU-kommissionens förslag om förenklingar av momsdirektivet

av Fredrik Schulte (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

EU:s momsregelverk syftar till att säkerställa den inre marknadens funktionssätt och undvika en snedvridning av konkurrensen. Regelverket utformades dock för mer än två decennier sedan och baserades då på den så kallade ursprungsprincipen, det vill säga att moms ska betalas i landet där en vara eller tjänst produceras. Sedan dess har systemet mer och mer kommit att utvecklas till att baseras på den omvända destinationsprincipen, att mervärdesskatt i stället betalas i det land där kunden finns. Med det tidigare systemet fanns det åtminstone en logik bakom att reglera momssatserna för att undvika institutionell konkurrens mellan stater. Så är inte längre fallet, då företag inte längre drar några fördelar av att vara verksamma i en stat med lägre skattesatser. Ovanpå detta har systemet visat sig vara svåranpassat till nya förutsättningar. När nya marknader växer och skattesatserna måste ändras krävs enhällighet, vilket skapar byråkratiska fördröjningar som skadar tillväxt och handel.

Mot denna bakgrund har EU-kommissionen tagit fram en handlingsplan för att reformera regelverket där två olika alternativ presenterats. Båda innebär mer frihet för medlemsstaterna att själva bestämma sina skattesatser, men alternativ två går så långt som att fullt ut ta bort samma reglering. Detta är det naturliga steget att ta! När det inte längre finns en anledning till att en fråga ska avhandlas på EU-nivå ska det vara upp till medlemssatserna att själva avgöra hur de vill göra.

När frågan var uppe på EU-nämnden i våras kunde finansministern inte svara på vilket alternativ hon föredrog, utan ville analysera frågan.

Mot bakgrund av detta vill jag därför fråga finansministern:

 

Har finansministern analyserat klart frågan och bestämt sig för vilket av kommissionens två alternativ hon föredrar?