EU-domstolens avgörande kring tvistlösning och CETA

Fru talman! Carl Schlyter har frågat mig om jag avser att dra tillbaka regeringens proposition 2017/18:60 för att i ljuset av EU-domstolens förhandsavgörande i målet C-284/16 Slovakien mot Achmea - jag ber om ursäkt om jag uttalar det på fel sätt - återigen se om CETA är förenligt med EU-rätten.

Carl Schlyter har även frågat om jag under tiden detta analyseras avser att ta något initiativ till att avbryta ratificeringsprocessen för att kunna stödja Frankrikes initiativ att införa ett klimatveto i CETA-avtalet så att inget i avtalet hindrar klimatarbetet.

Låt mig först och främst erinra om att riksdagen den 22 mars 2018 biföll regeringens förslag i propositionen 2017/18:60 och därmed godkände både frihandelsavtalet med Kanada, CETA, och det strategiska partnerskapsavtalet med Kanada, SPA. I propositionen anges att regeringen kommer att följa upp avtalets påverkan och effekter vad gäller parternas möjligheter att kunna ställa högre miljökrav än i dag och kunna höja ambitionsnivån i klimatpolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

EU-domstolen har i det förhandsavgörande Carl Schlyter hänvisar till besvarat frågor om ett bilateralt investeringsskyddsavtal som år 1991 ingicks mellan Nederländerna och dåvarande Tjeckoslovakien. År 1993 övertog Slovakien de rättigheter och skyldigheter Tjeckoslovakien hade enligt avtalet. I avgörandet har EU-domstolen funnit att en viss skiljeklausul i avtalet strider mot EU:s funktionsfördrag.

Jag vill poängtera att EU-domstolen i förhandsavgörandet endast har tagit ställning till den i målet aktuella skiljeklausulen. Avgörandet påverkar således inte giltigheten av frihandelsavtalet CETA, vilket sett till omfattning och utformning avsevärt skiljer sig från det bilaterala investeringsskyddsavtalet mellan Nederländerna och Slovakien.

Förhandsavgörande handlar om ett avtal inom EU mellan två enskilda medlemsstater medan CETA är ett avtal som rör handel utanför EU och där EU och samtliga medlemsstater å ena sidan och Kanada å andra sidan är avtalsparter.

CETA är ett av EU:s mest moderna frihandelsavtal, och såväl EU som dess medlemsstater är tillsammans med Kanada parter i avtalet. Det är viktigt att betona att CETA-avtalet innehåller en helt annan tvistlösningsmekanism än den som EU-domstolen tog ställning till i sitt förhandsavgörande.

Jag ser därför ingen anledning att verka för att regeringen återkallar proposition 2017/18:60 som riksdagen har behandlat. Det går egentligen inte heller, men vi kallar det för återkallande. Regeringen måste i så fall lägga fram en ny proposition.

Jag ser heller ingen anledning att avbryta Sveriges process med att ratificera CETA-avtalet. Att Sverige går vidare och ratificerar CETA sänder en viktig signal både om vikten av relationen med Kanada och om den vikt EU:s frihandelsavtal med tredjeländer har för handeln och välståndet i Sverige.

Fru talman! Tack, handelsminister Linde, för svaret! Det var faktiskt ett tydligt svar, men jag är inte nöjd trots det.

Jag har ett par invändningar. Sedan vill jag, angående tajmningen av frågan, säga att jag lämnade den direkt efter domslutet men att den fastnade i något mörkt träsk i en riksdagsdator någonstans. Därför fick du frågan först efter omröstningen i riksdagen. Den är dock fortfarande aktuell och viktig.

Jag oroar mig över två saker, dels att det hela strider mot EU-lagstiftningen, dels att vi inte kan vara pådrivande i klimat- och miljöarbetet så som förut.

Om vi tar den sista frågan först hjälper det inte att Sverige analyserar hur det går i efterhand eftersom vi förlorar inflytande över hur skiljedomarna utses och hur tolkningen ska gå till. Dessutom är investeringsskyddet ett stort problem, för det gäller i 20 år efter det att avtalet sagts upp. Även om vår utvärdering skulle visa att vi inte kan göra som vi tänkt med vår miljöpolitik är vi alltså fortfarande ansvariga 20 år efteråt.

Jag vill därför att vi ska göra en tydlig analys och, tillsammans med Frankrike och andra länder, säkerställa att det inte kan hända att vi får en regulativ avkylningseffekt eller försening av lagstiftningen, som både Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen tar upp som potentiella problem i sina remissvar till Kommerskollegium.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den andra biten är lite mer komplicerad. Man kan inte säga att det är olika avtal och att domstolens resonemang därför inte gäller. Harm Schepel, som driver European Law Blog, säger att problemet är tolkningen. Även om EU-lagen är intakt görs en tolkning av denna lag. Den externa parten går in och påverkar tolkningen, och då utmanas autonomin i EU:s lagstiftning.

Laurens Ankersmit, som driver nyhetssajten om internationella handelsavtal, har kommit fram till samma problem. Kommersiella tvister är en sak, men när det gäller investeringstvister är det samma problematik. Det handlar om tolkningsproblematiken - vem som ska tolka intern EU-rätt. Domstolarna måste ju fatta beslut. De har kritiserat något som ett land har gjort, och då blir det en indirekt problematik när det gäller tolkningen av EU-rätten.

Doktor Szilárd Gáspár-Szilágyi i Oslo säger precis samma sak: att man går in och petar i detta. Och Daniel Thym har en lång rad argument i samma stil som jag inte hinner ta upp. Vi har även två professorer från Sverige - Christina Eckes vid Amsterdams universitet och Marja-Liisa Öberg vid EU-rätten i Örebro - som skickade ett brev till alla riksdagsledamöter där de tog upp problematiken i att yttrandet påverkar hur EU-lagstiftningen kan tolkas.

En lång rad rättsprofessorer och bland annat det tyska domareförbundet är oroliga för att detta kan strida mot EU-rätten. Varför inte säkerställa att det inte gör det genom att invänta EU-domstolens pågående tolkningsmeddelande, som har begärts in av belgiska myndigheter? Det vore klokt av Sverige att vänta. Det är svårt att göra rätt när vi har gjort fel eftersom vi låses in i detta, och det är ingen ko på isen eftersom det finns andra länder som ännu inte har ratificerat. Då borde vi utnyttja tiden till att säkerställa att vi kan skydda miljö- och folkhälsointressen och se till att lagstiftningen är förenlig med EU-lagen.

Fru talman! Regeringen har grundligt utrett frågan och kommit fram till att det inte finns grund för den oro som uttrycks i Belgiens begäran. Domen i fallet Achmea ändrar inte denna bedömning. Det beror på att situationen när det gäller investeringsskyddsavtalet mellan EU-länder och CETA - ICS, alltså det nya domstolsförfarandet - skiljer sig på flera sätt, men framför allt på en avgörande punkt.

I fallet Achmea fann EU-domstolen att det slovakisk-nederländska investeringsskyddsavtalet innebär att en skiljedomstol under avtalet skulle komma att tolka och tillämpa EU-rätten på ett sätt som inte var förenligt med unionsrätten. Men i CETA fastslås att en tribunal under detta avtal inte ska ha behörighet att tolka EU-rätten. Det fastslås vidare att CETA-tribunalen är skyldig att följa den rådande tolkningen av EU-rätten.

Investerarskyddet har varit den mest kontroversiella frågan i debatten om frihandelsavtal som CETA och om det tidigare diskuterade TTIP. Sverige har drivit på för att reformera investerarskyddet och för att få ett transparent, rättssäkert och trovärdigt system. Detta var helt nödvändigt. Jag tackar Carl Schlyter, som var en av dem som låg på för att få till stånd denna förändring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

CETA innebär att vi har ett bättre system nu än vi hade tidigare för att lösa investeringstvister. Regeringen anser därför att det inte finns grund för att dröja med ratificeringen.

Man kan fråga sig varför Sverige inte gör som Nederländerna i det här fallet. Varje EU-medlemsstats regering och riksdag beslutar om ratificering för det enskilda landet, och de direkta eller indirekta bevekelsegrunder som Nederländerna har är inte desamma som i andra länder.

Jag kan konstatera att Nederländernas regering framhåller att förhandsavgörandet om Slovakien och Achmea inte direkt berör avtal med tredjeland, så som är fallet med CETA, och att den nederländska regeringens egen bedömning är att CETA-avtalets tvistlösningsmekanism inte kan producera bindande tolkningar av EU-rätten.

Fru talman! Nu blev jag lite osäker. Menar du Belgien eller Nederländerna?

(Statsrådet ANN LINDE (S): Nederländerna.)

Bra! Vad bra att handelsministern blev specifik nu. Daniel Thym, som är professor i europeisk lag vid universitetet i Konstanz, tar upp precis den invändningen. Det står i avtalet att det bara är internationell rätt och CETA-avtalet som ska tolkas, inte intern EU-rätt. Vad han hävdar är att tolkningen av EU-rätten kommer att påverkas indirekt för att avgöranden ska kunna ges, och därmed blir det precis samma problem som domstolen lyfte upp i fallet Achmea.

Hans andra invändning är att Achmea handlar om tillgång till tjänster på den inre marknaden, och tolkningen av hur det ska gå till med denna tillgång är också en indirekt påverkan av tolkningen av EU-rätten. Det är precis samma problematik som i fallet Achmea.

Det tredje är att syftet, som handelsministern säger, inte är att CETA-tribunalen ska påverka eller tolka EU-lagstiftning. Men den får heller inte bemyndigande att skicka saker till EU-domstolen för förhandsavgörande, och därför kan den inte säkerställa att det är detta den gör när den fattar sina beslut. Därför kan den heller inte uttryckligen eller med flit påverka tolkningen av EU-lagstiftningen, men den kommer att göra detta indirekt.

Den fjärde invändningen han har är att en domstol från tribunalen inte blir en affär mellan två stater, som i WTO:s klassiska tolkning, utan besluten blir direkt bindande. De ska genomföras av nationella domstolar, men dessa har ingen möjlighet att påverka det beslut som tribunalen har fattat och blir därmed låsta av tribunalens tolkning.

På alla punkter blir det hela tiden exakt samma problem som EU-domstolen hade med Achmea, nämligen att tolkningen av EU-rätten påverkas och att det europeiska rättssystemet inte får den överhöghet och autonomi som det ska ha. Alla problem och grundläggande resonemang bakom Achmeadomen finns kvar, och det är detta jag oroar mig för och som är ett allvarligt problem.

Den andra biten av argumentationen är fortfarande kvar, även om handelsministern anser att det inte finns någon risk för regulativ avkylning eller att vi hindras att genomföra miljöbeslut. Det står så i avtalet - att vi inte ska hindras. Tanken är inte att vi ska hindras utan att vi ska ha frihet, men samtidigt - om man vill göra en progressiv miljölagstiftning - måste denna vara så att säga legitimate. Det är det ord som används. Man måste alltså rättfärdiga den inför CETA-avtalet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om inte ens UK - som i och för sig lämnar EU nu - har tillräckligt många handelsjurister, undrar jag om Sorsele kommun eller Åmål har tillräckligt många erfarna handelsjurister för att säkerställa att de beslut som de tar om giftfria förskolor och så vidare faktiskt är helt och hållet i linje med CETA-avtalet. Den regulativa avkylningseffekten kommer alltså att komma. Även om det inte var tanken med CETA-avtalet kommer den att skrämma myndigheter i Sverige och andra EU-länder från att våga ta bra miljöbeslut. Problemet kvarstår alltså.

Fru talman! Som jag sa tidigare ändrar detta förhandsavgörande i målet Achmea inte regeringens syn på eller analys av avtalet. Först och främst gäller detta det bilaterala investeringsskyddsavtalet som är mellan två EU-länder. Jag återupprepar att detta är inom EU. Och CETA gäller inte inom EU, utan det gäller mellan EU och ett land utanför EU.

Dessutom har EU-domstolen i förhandsavgörandet tagit ställning endast till den aktuella skiljeklausulen och inte till hela det bilaterala avtalet. Avgörandet i målet påverkar därför inte giltigheten i frihandelsavtalet mellan EU, dess medlemsstater och Kanada.

CETA-avtalet skiljer sig avsevärt i sin utformning från det bilaterala investeringsskyddsavtalet mellan Nederländerna och Slovakien.

Carl Schlyter behöver inte vara orolig för att vi har missat detta förhandsavgörande och att vi inte har analyserat det. Vi följer detta mycket noga och analyserar det mycket noga. Men vi kommer fram till en annan slutsats än Carl Schlyter.

Det kanske är många som tittar och lyssnar på detta. Därför ska jag säga att CETA är ett mycket modernt och bra avtal, och jag håller fast vid det. Det var faktiskt en klar majoritet av denna kammare som godkände den proposition som regeringen lade fram. Det var bara 24 ledamöter som inte röstade för propositionen.

Sedan vill jag en gång till understryka att det är en helt annan tvistlösningsmekanism än den som EU-domstolen tog ställning till i sitt förhandsavgörande. Därför finns det inte någon anledning att, som Carl Schlyter föreslår, avbryta processen med att ratificera CETA-avtalet på grund av avgörandet.

När det gäller det som Carl Schlyter tog upp, om Belgiens begäran till EU-domstolen om den nya tvistlösningsmekanismen är avgjord, har regeringen grundligt utrett denna fråga också och kommit fram till att det inte finns någon oro för det som uttrycks i Belgiens begäran till EU-domstolen. Varje EU-medlemsstats regering och riksdag beslutar om man vill ändra sin ratificeringsprocess eller inte. Och vi har kommit fram till att vi inte vill göra det.

Fru talman! Jag var inledningsvis glad över att jag fick svar. Men nu är jag inte fullt lika glad längre, eftersom jag tycker att handelsministern upprepar lite grann. Jag har erkänt att det finns skillnader mellan CETA-avtalet och det avtal som domstolen avgjorde. Men jag har samtidigt bevisat att den problematik som domstolen tar upp i sitt domstolsavgörande är precis tillämpbart på CETA-avtalet också. Det spelar ingen roll om det är ett avtal med tredjeland eller inte. De generella problemen om makt som EU-domstolen ser som mycket viktiga finns nämligen kvar. Det hjälper därför inte att upprepa detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet inte riktigt hur jag ytterligare ska förklara detta mer än att Sverige har en skyldighet enligt artikel 351 i fördraget att tillämpa och säkerställa att EU-lagen genomförs. Länder har en skyldighet att säkerställa att de avtal som de skriver på inte bryter mot EU-lagen. Sverige borde då för säkerhets skull - det kostar ingenting alls - vänta med ratificeringen. För inte är det väl så att den här regeringen fullföljer den gamla alliansregeringens politik som de sa var cheerleaders för transatlantiska avtal i Europa? Jag hoppas att vi har en annan inställning; vi får se.

Fortfarande är problemet att dessa avtal kommer att vara mycket svåra när det gäller att fortsätta att ha en progressiv och avancerad miljölagstiftning, eftersom det finns så många tolkningsproblem. Kommerskollegiums egen utredning visar att det finns tolkningsproblem. Och det värsta är om vi då inte är nöjda med om ett avtal tolkas tvärtemot vad Ann Linde och jag vill. Då kommer Sverige inte längre att ha befogenhet. Den har överförts från Sverige. Därför kan vi inte i efterhand rätta till detta. Därför är det viktigt att vi lyssnar på Europas alla miljörörelser och på alla domare - 15 000 domare och rättsexperter - som håller med mig. Det är alltså inte Carl Schlyter som har ett problem med detta. Det är en lång rad organisationer och domare som har samma problem.

Fru talman! Jag vill tacka Carl Schlyter för att han återigen har tagit upp detta. Det gör att vi ställer oss på tårna. Jag känner mig ännu mer säker på att CETA inte hindrar oss från att bedriva en progressiv politik, eftersom vi har utrett detta så otroligt mycket. Det är bland annat tack vare Carl Schlyter och Miljöpartiet som vi har gjort det.

Därför vill jag säga lite grann om varför jag tycker att det är ett så bra avtal när det gäller just klimat- och miljöarbetet. I CETA betonas betydelsen av multilaterala miljöavtal - det står i avtalet - och vikten av att handels- och miljöpolitik ska vara ömsesidigt stödjande och att man ska ha regler och åtgärder som är stödjande både för miljöpolitiken och för handelspolitiken.

Det står också att parterna enligt avtalet är skyldiga att säkerställa att deras miljölagstiftningar inte åsidosätts i syfte att främja handel eller investeringar. Detta står faktiskt svart på vitt i avtalet.

Vi kommer att gå i främsta ledet för viktiga politikområden som klimatarbetet. CETA kommer inte att hindra det. Snarare tror jag att det kommer att vara en positiv kraft.

Avtalet framhåller också parternas rätt att reglera och rätten att höja skyddet på dessa områden. Det har EU och Kanada varit överens om från början. Det var inte EU som bara drev på det, utan det tyckte Kanada också.

Vid sidan av detta kommer regeringen att följa upp avtalets påverkan när det gäller möjligheten att ställa högre miljökrav i fråga om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I dessa tider när protektionismens vindar blåser hårdare än på länge är det viktigt att Sverige och EU ingår detta progressiva och moderna avtal med Kanada. Sverige behöver nämligen mer frihandel och inte mindre.

Överläggningen var härmed avslutad.