Ersättningsjobb i Kiruna

Fru talman! Mattias Karlsson har frågat mig vilka åtgärder jag vidtar för att de 50 ersättningsjobben i Kiruna ska komma till stånd.

Bakgrunden är att regeringen i juni 2018 presenterade ett förslag om cirka 120 nya statliga arbetstillfällen i Kiruna för att bidra till att ersätta de arbetstillfällen som skulle försvinna i samband med avvecklingen av Radiotjänst i Kiruna AB. Förslaget gällde ett paket som inbegrep myndigheterna Lantmäteriet, Skatteverket och Statens servicecenter. Vad gäller Lantmäteriet och Skatteverket är dessa etableringar helt eller till stora delar genomförda. Etableringen av Statens servicecenter i Kiruna, som föreslogs omfatta ca 50 arbetstillfällen, har dock ännu inte kunnat genomföras.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder kopplade till ambitionen att etablera ett kontor för Statens servicecenter i Kiruna. Statens servicecenter fick i juni 2018 i uppdrag att förbereda en lokalisering av delar av sin verksamhet till Kiruna. Med anledning av uppdraget lämnade Statens servicecenter i november 2018 respektive februari 2019 två rapporter till regeringen.

I rapporterna föreslog Statens servicecenter bland annat att regeringen skulle besluta om att det ska vara obligatoriskt för ytterligare myndigheter med stora produktionsvolymer att ansluta sig till Statens servicecenters ekonomirelaterade tjänster. Myndigheten bedömde att en etablering i Kiruna kräver större ärendevolymer, det vill säga att fler myndigheter använder Statens servicecenters tjänster, i detta fall elektroniska beställnings- och fakturahanteringstjänster. Utan större ärendevolymer skulle en etablering av verksamhet i Kiruna behöva leda till neddragningar i Statens servicecenters verksamheter på andra orter utanför Stockholmsområdet.

Finansdepartementet har därefter utarbetat och remitterat en promemoria med förslag till bestämmelse med innebörden att de myndigheter som regeringen genom förordning bestämmer ska vara skyldiga att ansluta sig till Statens servicecenters tjänster för elektronisk beställnings- och fakturahantering. Om detta förslag genomförs bedöms det medföra ett behov för Statens servicecenter att rekrytera ca 50 årsarbetskrafter, som enligt promemorian bör lokaliseras till Kiruna. Remissvaren har kommit in, och förslaget bereds nu i Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har nyligen besvarat en skriftlig fråga i detta ämne från Mattias Karlssons partikamrat Lars Beckman. I mitt svar på frågan angav jag att min ambition är att i närtid återkomma med närmare besked i ärendet. Jag kan inte i dag här i kammaren närmare precisera tidpunkt eller innebörd av ett sådant besked, men jag försäkrar att det arbetas med frågan och att ambitionen att i närtid återkomma med besked kvarstår.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka civilministern för svaret.

Bakgrunden till denna interpellationsdebatt är det löfte som regeringen gav i juni 2018 om ersättningsjobb till Kiruna och sedan den anslagsökning som kammaren beslutade om när man biföll Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budgetmotion för 2019.

I mitten av november 2018 fattade vi här i riksdagen beslut om att ersätta radio- och tv-avgiften med en allmän public service-avgift som tas ut via skatten. Beslutet innebar slutet för Radiotjänst i Kiruna, som sedan 1988 har drivit in avgiften från alla hushåll som har en tv-apparat. Medarbetarna på Radiotjänst har i 30 år sett till att finansieringen av en politiskt oberoende public service har fungerat. De har på sitt sätt hjälpt till att upprätthålla ett fritt och öppet demokratiskt samhälle.

Trots tidigare löften om motsatsen fanns det inte med någon finansiering för att kunna ersätta arbetstillfällena på Radiotjänst när den tidigare övergångsregeringen lade fram sin budgetproposition för 2019.

Däremot valde riksdagen att bifalla Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budgetmotion för 2019, där det fanns en anslagsökning till Skatteverket, Lantmäteriet och Statens servicecenter för att dessa myndigheter skulle tillskapa 120 ersättningsjobb i Kiruna. När Radiotjänst i Kiruna slutligen lades ned på nyårsafton, för drygt två månader sedan, saknades ännu 50 av dessa utlovade ersättningsjobb.

Lantmäteriet och skattemyndigheten har uppfyllt eller är på väg att uppfylla sina åtaganden, men när det gäller Statens servicecenter har den utlovade nyetableringen i Kiruna ännu inte blivit av. Många ställer sig nu frågan varför tjänsterna inte är tillsatta enligt utställda löften från regeringen, då riksdagen har anslagit medlen.

I tidningen Kollega, som är Unionens medlemstidning, kunde man strax före nyår läsa en intervju med August Tapojärvi, som då var ordförande för Unionenklubben på Radiotjänst. Han uttalade sig så här i intervjun: "Politikerna har inte hållit vad de lovade. Jag får inga klara besked. 'Vi jobbar på det' är det enda svar jag får när jag kontaktar dem".

Vill statsrådet Micko kommentera synpunkten att man upplever att regeringen inte har hållit vad den har lovat i denna fråga?

Fru talman! Först vill jag verkligen understryka att regeringen menar allvar med sin ambition att presentera ett förslag som innebär fler arbetstillfällen till Kiruna. Det viktiga är att det blir bra, både för Kiruna och för statsförvaltningen. Det är viktigare än att det snabbt kommer fram ett besked.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller Statens servicecenter och underlaget för de tjänster som det handlar om kan jag säga att den finansiering som Mattias Karlsson åberopar bara täckte en del av denna etablering. Det handlade om lokaler och utbildningsinsatser, inte jobben. Fortfarande är det alltså så att det måste finnas ett underlag för att Statens servicecenter ändå ska kunna lokaliseras dit. Det är precis detta som regeringen arbetar med för tillfället.

Fru talman! Låt mig gå tillbaka till det svar på min interpellation som statsrådet har avlämnat. Jag kan tycka att det är mycket märkligt att regeringen nu väljer att koppla en nyetablering i Kiruna till krav på större ärendevolymer för Statens servicecenters tjänster.

Statsrådet anför i sitt svar: "Utan större ärendevolymer skulle en etablering av verksamhet i Kiruna behöva leda till neddragningar i Statens servicecenters verksamheter på andra orter utanför Stockholmsområdet."

Jag vill betona att krav på utökade ärendevolymer inte fanns vare sig när regeringen gav löftet i juni 2018 om ersättningsjobb eller då riksdagen beslutade om anslagsökningen för budgetåret 2019. Oavsett detta skulle verksamheten etableras i Kiruna.

Jag blir också konfunderad när statsrådet menar att det är verksamheter på orter utanför Stockholmsområdet som skulle behöva göra neddragningar om verksamhet flyttas till Kiruna. Varför är det regeringens önskan att freda verksamheten i Stockholm?

Vidare är det också märkligt att det inte verkar vara självklart att en nyetablering hamnar i Kiruna även om det skulle vara så att ärendevolymerna ökar. Om ärendevolymerna för Statens servicecenter ökar så att det medför ett behov av att nyrekrytera 50 årsarbetskrafter anför statsrådet i sitt svar att dessa bör lokaliseras till Kiruna. Statsrådet kan väl inte mena bör. Det måste väl vara så att de ska lokaliseras till Kiruna?

Fru talman! Låt mig understryka ett par saker. Det ena är att etableringen av Statens servicecenters tjänster till Kiruna handlar om en utökad volym för Statens servicecenter. Det innebär att det, enligt det förslag som regeringen kommer att lägga fram, är myndigheterna som tillsammans med Statens servicecenter har att leverera detta - det är inte från andra verksamheter i Statens servicecenter. Skulle vi göra det i dag skulle det innebära att vi flyttar jobb från orter som Gävle och Östersund, och det är inte aktuellt att göra det. Det som beredningen handlar om gäller underlag för dessa fakturatjänster med mera från övriga myndigheter.

Det är alltså viktigt att detta blir bra, att detta underlag finns och att vi kan presentera ett förslag som faktiskt är heltäckande. Därför spelar det roll att vi gör en bra beredning av detta och att vi kan presentera fler tjänster till Kiruna, som vi tidigare har sagt, samt att vi har kunnat se att det också är en ärendevolym som faktiskt är tillräcklig för att kunna bedriva en verksamhet där.

Fru talman! Trots att hoppet är det sista som överger en börjar jag nu känna en misstro när det gäller om regeringen verkligen kommer att leverera de ersättningsjobb som man så högtidligt lovade i juni 2018.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När jag läser årsredovisningen för 2019 för Statens servicecenter kan jag konstatera att man under året hade etablerat verksamhet inom administrativa tjänster i Sollefteå. Inte med ett ord nämndes ett eventuellt arbete med att tillskapa verksamhet i Kiruna, trots regeringens löfte och riksdagens beslut.

Som vän av ordning kan man fråga sig vad detta beror på. För att söka svar på detta gick jag in och läste regleringsbrevet för myndigheten för 2019. Döm om min förvåning, men regeringen skriver ingenting om kravet på myndigheten att tillskapa en nyetablering i Kiruna. Det enda man skriver om är anslagsposten som riksdagen beslutade om. Och i detta sammanhang skriver man att anslagsposten får användas för utgifter för att finansiera etableringen. Man skriver får användas och inte ska användas.

Sedan tänkte jag att man väl ändå måste ha sagt något i regleringsbrevet för innevarande år - 2020. Jag tog därför fram det också. Men inte heller i årets regleringsbrev säger regeringen någonting om krav på myndigheten att uppfylla de löften som gavs för drygt ett och ett halvt år sedan.

Statsrådet säger i sitt svar att hon lovar att återkomma med besked i frågan i närtid. Vad avser statsrådet med närtid? Är det inom några dagar, några veckor, några månader eller några år?

Fru talman! Det är Mattias Karlssons egen slutsats att hysa misstro. Jag hyser inte denna misstro. Vi arbetar med att se till att detta blir bra. Det innebär att det ska bli bra för Kiruna, som har utlovats tidigare, och för statsförvaltningen.

Statens servicecenters tjänster är avgiftsfinansierade, och det är viktigt att detta är en beredning som håller hela vägen tillsammans med de myndigheter som det handlar om.

Vi har sagt att vi ska se till att detta blir en bra etablering. Dessutom vill jag verkligen upprepa att den finansiering som fanns i M-KD-budgeten bara var en del av finansieringen för att kunna klara detta. Här krävs en bra analys och en bra beredning för att få fram ett förslag som håller. Staten och regeringen menar nämligen allvar med att se till att det ska finnas en närvaro från myndigheter på olika sätt i hela landet. Där är Kiruna viktigt.

Jag kan också understryka att vi återkommer i närtid med ett förslag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.