Enkla jobb

Herr talman! Helena Bouveng har frågat Magdalena Andersson vilka initiativ hon är beredd att ta inom sitt ansvarsområde i regeringen för att underlätta framväxten av fler enkla jobb, liknande de hushållsnära tjänster som omfattades av RUT-avdraget från början.

Frågan har lämnats över till mig. Jag har ett specifikt uppdrag av statsministern att underlätta fler enkla jobb och enklare vägar till jobb i näringslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tillväxt leder till ökad efterfrågan på arbetskraft med både högre och lägre kvalifikationer. Regeringens näringspolitik syftar därför till att stärka förutsättningarna för fler företag att skapa, växa och exportera. Regeringens mål är att nå lägst arbetslöshet i EU till 2020. Med 150 000 fler jobb sedan valet och en arbetslöshet som pressats ned under 7 procent är Sverige på väg i rätt riktning. Trots att Sverige har den lägsta långtidsarbetslösheten i Europa är den alltför hög bland personer med kort utbildning och låga kvalifikationer.

Jag delar Helena Bouvengs uppfattning att det behövs enkla jobb, framför allt för äldre som saknar längre utbildning. Det behövs också enklare vägar till jobb för personer som står långt från arbetsmarknaden. För att öka förutsättningarna för grupper som traditionellt sett har det svårt på arbetsmarknaden, som nyanlända och personer som varit utan arbete en längre tid, vidtar regeringen ett antal åtgärder. Regeringen har bland annat förbättrat extratjänsterna i välfärden och utvidgat dem till att också omfatta nyanlända. Dessutom möjliggörs 5 000 moderna beredskapsjobb i de statliga myndigheterna. För att förenkla anställningsstöden och göra dem mer träffsäkra pågår en översyn inom Regeringskansliet.

Regeringen gav i december 2016 Tillväxtverket i uppdrag att främja modeller som syftar till att öka arbetsgivares benägenhet att anställa nyanlända och personer som varit utan arbete en längre tid. Det kan till exempel handla om modeller där intermediärer tar arbetsgivaransvar.

En växande utmaning på arbetsmarknaden är utrikes födda kvinnors sysselsättning. Regeringen har gett ett uppdrag till Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen bland utrikes födda kvinnor. Regeringen ser även över föräldraförsäkringen i syfte att den inte ska bli en fälla för kvinnor som kommer till Sverige med barn.

Utvidgningen av RUT till trädgårdstjänster, flyttjänster och it-tjänster är ett exempel på en förändring som bedöms bidra till fler enkla jobb. Enligt uppgifter från Skatteverket ligger det genomsnittliga avdraget för RUT-tjänster bland dem som utnyttjar avdragsmöjligheten på ca 5 000 kronor per år. Det är få personer som köper så mycket tjänster att de riskerar att nå upp till 25 000 kronor per år och slå i taket. Uppgifterna indikerar i stället att användandet av RUT-avdraget i dag är det högsta någonsin.

Att fortsätta arbetet med att pressa tillbaka arbetslösheten i Sverige är ett av regeringens mest prioriterade områden.

Herr talman! De områden där det är möjligt att använda RUT-avdraget har breddats under det senaste året. Det är nu, som näringsministern nämnde, möjligt att göra avdrag för bland annat flyttjänster och vissa it-tjänster. En del av utvidgningen är en del av den så kallade flyktingöverenskommelsen, som allianspartierna slöt tillsammans med den rödgröna regeringen. Utöver breddningen inom ramen för denna har ytterligare ett antal tjänster som omfattas av RUT-avdraget tillkommit, exempelvis reparation av vitvaror, it-konsultationer och flyttjänster. Vi kan se att enbart flyttjänsterna stod för nästan 10 procent av RUT-avdragen 2016.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är bra så långt, men samtidigt som denna utvidgning av tjänster inom RUT-avdraget skedde passade den rödgröna regeringen på att halvera taket för RUT-avdraget från 50 000 kronor per person och år till 25 000 kronor per person och år. Det innebär att fler företag och fler tjänstetyper ska konkurrera om en minskad pott.

Ett av RUT-reformens viktigaste bidrag när det infördes av alliansregeringen var att många av dem som stod långt bort från arbetsmarknaden, inte sällan utlandsfödda kvinnor med kort eller oavslutad utbildning, fann sin väg in på arbetsmarknaden. De fick sitt första jobb i sitt nya hemland. Regeringens halvering av RUT-avdraget innebär inte bara att fler företag och fler tjänster konkurrerar med varandra om en mindre pott hos köparen utan också att exempelvis den utlandsfödda kvinnan, många gånger med en låg utbildning i bagaget, konkurrerar med reparatörer av vitvaror och it-konsulter i hemmet. Vitvarureparatörer och it-konsulter kan inte ses som vare sig outbildade eller utan arbetslivserfarenhet. Tvärtom borde de ha en ganska bra möjligheter att få jobb också utan hjälp från staten.

Det finns i dag 120 000 utrikesfödda inskrivna på Arbetsförmedlingen som saknar fullgjord gymnasieutbildning. Hälften av dem saknar dessutom grundskoleutbildning. De är långt borta från att vare sig kunna reparera ett kylskåp eller, än mindre, att erbjuda it-konsultation. Varför väljer näringsministern, som i sitt svar erkänner att det faktiskt behövs fler enkla jobb, att paradoxalt nog halvera RUT-avdraget samtidigt som det inbegriper fler tjänster som med all säkerhet inte gör att de nu 120 000 utrikesfödda som är inskrivna på Arbetsförmedlingen får sitt första jobb?

Senast i dag konstaterade Magdalena Andersson och Stefan Löfven att det finns behov av fler enkla vägar in på arbetsmarknaden för inte minst utrikesfödda kvinnor. Är inte ett arbete i RUT-sektorn just en sådan väg som statsministern och finansministern i dag skriver om?

Herr talman! Tack för interpellationen, Helena Bouveng! Det är en viktig diskussion om hur vi bekämpar arbetslösheten effektivast och hur vi får grupper som också står långt från arbetsmarknaden att ta steget in.

Det är riktigt att regeringen har utvidgat RUT-avdraget, så att fler olika områden berörs av det i dag. De tendenser vi har sett är att med denna utvidgning ökar användandet, vilket tyder på att denna förändring har haft effekt. I effekten ligger också att vi gjorde en fördelningspolitiskt motiverad justering av taket. Vi vet att det är väldigt få konsumenter, kunder eller hushåll som de facto slår i taket i dag. Då gjorde vi en justering nedåt av fördelningspolitiska skäl men undantog pensionärer, som vi anser har större behov av den här typen av tjänster och därmed inte ska riskera att hamna nära taket. Också undantaget för pensionärer gjordes alltså av fördelningspolitiska skäl.

Jag förstår inte riktigt logiken här bara. Jag trodde att vi skulle diskutera enkla jobb i största allmänhet, men nu låter det som om Moderaterna tvekar när det gäller om it-tjänster i hemmet eller renovering av vitvaror ska finnas kvar inom ramen för RUT-systemet. Är det detta som är förslaget? Det vore ju lite annorlunda. Det har jag inte hört tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att det är bra att man har breddat RUT med fler tjänster. Erfarenheten än så länge - det är möjligt att detta helt kommer att förändras på kort tid - är att detta har en ganska liten omfattning och att inte minst marknaden när det gäller att renovera vitvaror är väldigt liten i dag. Det är väldigt sällsynt i dag. Det finns dock en ekologisk effekt av att faktiskt ta vara på produkter och se till att de håller längre i stället för att bara slita och slänga. Även om vi vet att nyare frysar och kylar är mer effektiva handlar det också om att ta vara på de produkter man har i hemmet på ett smartare sätt.

Jag kan hålla med om att just it-tjänster i hemmet kanske kräver lite högre teknisk kompetens. Å andra sidan tror jag att det är många hushåll som i dag har känt en stor panik över att man inte riktigt kan hantera all teknisk utrustning. Detta är ett stöd för att på något sätt demokratisera, så att man kan få den hjälp och det stöd som man behöver i hushåll där man har svårt med det tekniska och med digitaliseringen. Detta kan då vara en tjänst som i likhet med städning skulle kunna underlätta livet och också minska stressen över att man inte får tekniken i hemmet att funka.

Vi gjorde avvägningen att detta kunde vara bra. Vi gjorde också en fördelningspolitisk justering av RUT-avdraget. Sammantaget är effekten att vi nog aldrig har haft fler som använt RUT-avdraget än nu, vilket då skulle vara något positivt.

Jag tror dock att det är farligt att säga att vi kan lösa hela den situation som Sverige har med den här typen av tjänster eller jobb. Vi vet att de som har kommit till Sverige under den senaste tiden och de som har levt hela sina liv i Sverige har olika förutsättningar. Den stora vattendelaren på svensk arbetsmarknad går fortfarande mellan den som har utbildning och den som saknar utbildning och mellan den som kan det svenska språket och den som inte kan det svenska språket. Utbildning och kunskap är den stora vägen in på svensk arbetsmarknad. Därför är jag lite orolig för den signal som Moderaterna nu skickar: att man vill skapa en enormt stor låglönesektor i Sverige.

Det är också en konstig signal inte minst till alla relativt unga människor som i dag inte har en utbildning. I stället för att de ska färdigställa sin utbildning och därmed få bra chanser, bra jobb och en bättre livsinkomst ska de hoppa över det. Man skapar osäkra anställningsvillkor för speciellt de grupperna. Jag tror inte att det är en framgångsrik ekonomisk politik eller näringslivspolitik på lång sikt. Jag tror att man måste se att det är två olika utmaningar.

Herr talman! Vi är helt överens med näringsministern om att utbildning är otroligt viktigt. Och vi har inget emot utvidgningen, men tvärtemot regeringen tredubblar vi i stället för att halvera RUT-avdraget. Vad jag oroar mig för är inte att användandet av RUT-tjänster ökar. Men frågan är om det träffar dem som verkligen behöver jobbet allra mest.

I sitt svar säger näringsministern att tillväxt leder till ökad efterfrågan på arbetskraft med både högre och lägre kvalifikationer. Det är förvisso sant. Nya jobb i främst tjänstesektorn som kräver mer begränsad utbildning växer till men inte i lika stor utsträckning som andra arbeten med liknande kompetenskrav försvinner. SCB:s prognos visar att efterfrågan på eftergymnasial utbildning sjunker med nästan 40 procent fram till 2035.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetsförmedlingens prognoschef uttalade nyligen att utmaningen är större än någonsin och att vi aldrig har varit i närheten av den sammansättning av arbetslösheten som vi ser i dag. Arbetsförmedlingen tillsammans med Företagarna, Näringslivets Skattedelegation, Svenskt Näringsliv med flera är också starkt kritiska till halveringen av RUT-avdraget. Arbetsförmedlingens generaldirektör uttrycker sig på följande sätt i en intervju i Ekot: Det är helt enkelt en risk för att vissa familjer, vissa personer, slår i taket på 25 000 kronor och därför inte efterfrågar tjänster lika mycket som de skulle göra om taket låg på 50 000 kronor. Inte minst är återställningen viktig för personer långt ifrån arbetsmarknaden. Han säger vidare: Vi måste jobba med olika typer av förslag som skapar arbetsuppgifter som passar människor lite längre ifrån arbetsmarknaden, och enligt vår bedömning är många RUT-tjänster av sådant slag som passar just den här gruppen.

Om nu näringsministern har fått det specifika uppdraget av statsministern att underlätta för fler enkla jobb undrar jag: Är det inte dags att lyssna på den egna myndigheten och höra vilka reformer som de facto leder till att fler får sitt första jobb? Extratjänsterna kan väl inte ens näringsministern säga har varit en framgångssaga - inte heller traineetjänsterna.

I en frågestund sa din uppdragsgivare, Stefan Löfven: Jag struntar nästan i vilket, bara människor får jobb till sjysta villkor. Jag gör det som krävs för att få människor i arbete.

Kan man säga att den rödgröna regeringen verkligen gör det som krävs när man väljer att halvera RUT-avdraget, som enligt Svenskt Näringsliv skulle ha kunnat leda till ytterligare 16 000 nya jobb? Det är 16 000 nya jobb som är självfinansierade - att jämföra med de 4 019 platser för unga och långtidsarbetslösa som regeringen hittills har lyckats med och som inte är självfinansierade. RUT-tjänster är riktiga jobb med sjysta villkor.

Herr talman! Jag kan bara konstatera att vi har gjort förändringar i RUT-systemet som gör att RUT-systemet aldrig har varit större än i dag och att det därmed skapar jobb till många som tidigare inte fick jobb.

Men vi kan titta på om det är en begränsning. Vi kan titta på hur många hushåll det är som de facto slår i taket. Det är väl ungefär 9 000 hushåll - det är dem vi talar om nu. Detta skulle då förhindra 16 000 nya jobb. Ska de 9 000 anställa två var ytterligare? Svenskt Näringsliv får naturligtvis stå för sina beräkningar; de har säkert intresse av att driva detta framåt. Men vi kan bara konstatera att vi har gjort förändringar av systemet.

Jag har inga problem med att diskutera RUT med Moderaterna. Jag gör det nu och har gjort det tidigare. Men det blir för enkelriktat, för ett RUT-system kan inte vara den enda vägen in på svensk arbetsmarknad.

Ta extratjänsterna, som Moderaterna raljerar över hela tiden! Vi har just förändrat systemet med extratjänsterna, vilket gör det möjligt för inte minst skola, barnomsorg och äldreomsorg att ta in en avlastande person. Tänk dig en förskola dit det har kommit många barn med andra kulturer och andra språk! Där kan man ta in en person som inte är utbildad barnskötare eller förskollärare men som ändå kan hjälpa till med det sociala, med språket och med att ge trygghet till de barn som har kommit till Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det är en smart investering från samhället att ge de möjligheterna för personer att komma in, hjälpa till och avlasta personalen i förskolan eller i skolan samtidigt som det ger de barn som har kommit till Sverige en ökad trygghet. Det är en stor satsning. Jag är helt säker på att det kommer att bli en succé. Efter de här förändringarna ges kommunerna möjlighet att jobba mer kreativt. Då tar vi två stora utmaningar - det handlar om arbetslösheten och om de nyanländas behov - och gör en möjlighet av dem och ger dessa människor en erfarenhet av svensk arbetsmarknad. De kan lära sig språket och utvecklas på en arbetsplats. Jag tror att det är enormt viktigt.

Men välfärdssektorn finns aldrig i Moderaternas berättelse om hur man ska ge människor möjligheter. Jag tror att ni tänker för ensidigt, och ni tänker för lite på utbildningspolitik. Jag har hört vad ni har sagt. Ni vill skapa 150 000 nya låglönejobb de kommande åren i Sverige. Jag tror att det är en farlig strategi när vi vet att de flesta jobb som kommer att växa fram är jobb som kräver en gymnasieutbildning. Då är det viktigt att inte minst unga människor i Sverige får en väldigt tydlig signal om att de ska klara sin utbildning. Man ska gå klart gymnasiet, för då får man ett jobb, och då kan man styra över sitt eget liv och få en inkomst som gör att man kan leva ett gott liv i vårt land.

Det är inte fokus i den här debatten, men det blir väldigt ensidigt att de 9 000 hushåll som har slagit i taket för RUT-systemet skulle lösa alla våra problem i Sverige. Så enkelt är det inte, även om jag de facto har varit med och utvidgat RUT-systemet och sett till att det är mer omfattande än tidigare.

Herr talman! Beträffande utbildning är vi helt överens. Vi behöver inte ha den konflikten här och nu. Nej, jag tror inte att RUT-jobben är den enda vägen, men jag tror att de är en del, framför allt när vi just nu har väldigt många inskrivna som har en väldigt låg utbildning och som dessutom inte är purunga.

Jag kan väl också konstatera att RUT-avdraget har gett 20 000 nya arbeten. Det är 20 000 arbeten som inte fanns tidigare. En extratjänst i Stockholm har väl än så länge lett till ett, om jag inte kommer ihåg helt fel.

Näringsministern säger att regeringens näringspolitik syftar till att stärka förutsättningar för fler företag att skapa jobb, växa och exportera. Det är en regering som samtidigt höjer skatterna med drygt 39 miljarder kronor 2017, och mer är att vänta. Mellan 70 och 90 procent av dessa slår direkt mot jobb och tillväxt. De satsningar som regeringen gör på sin näringspolitik är försumbara jämfört med de höjda skatterna. För varje krona som regeringen satsar på näringslivet höjer man skatten på jobb och tillväxt med 10 kronor.

Enligt Konjunkturinstitutet leder regeringens sammantagna förslag till att arbetskraftsdeltagandet minskar med minst 15 000 personer. Regeringen väljer själv att inte redovisa några sysselsättningseffekter av sin politik, något som också kritiseras av Finanspolitiska rådet. Varför väljer regeringen att underskatta de negativa sysselsättningseffekter som blir följden av den förda politiken? Varför inte omvärdera beslutet att halvera RUT-avdraget, så att fler får sitt första jobb? Vad är det värsta som kan hända, Mikael Damberg, om ett tredubblat RUT-avdrag införs, som vi vill införa? Är det att de 9 000 kunder som faktiskt slår i taket i dag skulle bereda jobb för fler människor?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag konstaterar att näringspolitiken verkar fungera ganska bra, eftersom vi har 150 000 fler människor som går till jobbet varje dag. Av de 150 000 nya jobben är 96 000 i privat sektor. Om man tittar på hur det är för utlandsfödda när det gäller de här 150 000 jobben ser man att en majoritet av jobben har gått till utlandsfödda de senaste åren. På något sätt verkar det här alltså ge effekt. Det kanske provocerar Moderaterna att vi har tagit ned arbetslösheten från en nivå som låg någonstans vid 8 procent till en nivå under 7 procent och att vi kommer att fortsätta med det.

Vi kan titta på de åtta år som Moderaterna ledde regeringen. Arbetslösheten för utrikes födda steg med nästan 25 procent under er tid. Arbetslösheten för utomeuropeiskt födda gick upp med 11 procentenheter. Båda grupperna har nu sett en minskad arbetslöshet.

Jag är inte nöjd med det. Mer kommer att behöva göras. Vår prioritering i regeringen är att jobba både med en aktiv näringspolitik för att få fler sysselsatta och med en smartare arbetsmarknadspolitik och en utbildningspolitik som leder till att vi bekämpar arbetslösheten.

Mer kommer att behöva göras. Vi är igång med det arbetet. Jag tror dock att Moderaterna måste bredda sin blick och inte bara titta på RUT-systemet. Vi har en gjort en del insatser som har vidgat systemet, men det är inte svaret på vår tids alla stora frågor.

Överläggningen var härmed avslutad.