En vätgasstrategi för Sverige

Fru talman! har frågat mig om jag är beredd att ta initiativ till en vätgasstrategi för Sverige.

Vätgas är en av många komponenter med potential att bidra till elektrifieringen och därmed utfasningen av fossila bränslen. I dag tillverkas vätgas huvudsakligen av fossila bränslen, vilket ger stora växthusgasutsläpp. I framtiden kommer den förhoppningsvis att framställas med ren el. Processen innebär dock energiförluster, så möjligheten att utnyttja riktigt låga elpriser blir sannolikt centralt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens långsiktiga satsningar genom forskning och utveckling samt genom programmen Industriklivet och Klimatklivet möjliggör redan stöd till vätgasteknik, som i Hybritprojektet för koldioxidfri stålproduktion. Andra exempel som möjliggör utveckling av vätgasteknik är Klimatpremien som kan stödja bränslecellsfordon.

Jag ser därför i nuläget inget behov av att initiera en särskild vätgasstrategi.

Fru talman! Vätgasen har en stor potential som energibärare och för att bidra till en omställning inom såväl industrin som transportsektorn.

Som statsrådet säger har Sverige tagit vissa initiativ. Även Sverigedemokraterna har välkomnat initiativet Hybrit för att kunna framställa stål utan kol. Det finns även möjligheter att exempelvis köpa bränslecellsfordon billigare. I en global kontext är detta däremot blygsamma satsningar. Vi kan jämföra med vårt grannland Norge, som har en mycket mer offensiv agenda och strategi. Tyskland har initierat planer på uppemot 500 tankstationer inom en femårsperiod. Stora industriländer som Sydkorea och Japan med stora bilproducenter gör enorma satsningar. Sommar-OS, som äger rum i Tokyo nästa år, kommer att gå i vätgasens tecken. Det kommer att vara ett energitänk bakom hela arrangemanget med fokus på vätgas. OS-byn ska få sin energi från vätgas som energibärare. Bussar som transporterar idrottsutövare till och från olika anläggningar kommer att drivas med vätgas, och den olympiska facklan kommer att brinna med vätgas. Vid en jämförelse hamnar Sverige långt efter.

Det finns många industriella tillämpningar bortom transportsektorn, där det finns potential redan i dag att trycka undan fossila bränslen, exempelvis reservkraft som i dag nästan uteslutande är fossilbaserad. På de områdena är man också avsevärt närmre att kunna vara kommersiellt gångbara.

Statsrådet säger att produktionen av vätgas i dag ger stora utsläpp av växthusgaser. Interpellationen rör situationen i Sverige. Det kanske är statsrådets uppfattning att det även skulle gälla den vätgas som produceras i Sverige, vilken jag inte delar.

Trots att utvecklingen i Sverige är blygsam avser regeringen inte att vidta några ytterligare åtgärder, göra nya satsningar eller samordna de insatser som finns inom ramen för en strategi.

Min fråga blir därför, fru talman, om jag ska tolka det som att regeringen är nöjd med den nuvarande utvecklingen kring vätgasteknik i Sverige.

Fru talman! Jag frestas att citera Göran Persson här i kammaren: "Jag är stolt men inte nöjd."

Vi stöder vätgasutveckling på ett antal olika områden som jag sa i mitt interpellationssvar. Men när det gäller personbilssidan och de utsläpp som kommer från personbilstrafiken i Sverige tror vi att en ren elektrifiering, i det korta och det medellånga perspektivet, har betydligt större chans att ge ett kraftfullt bidrag till minskade växthusgasutsläpp än vad vätgastekniken har. Det beror dels på att vätgastekniken än så länge inte är tillräckligt utvecklad och inte finns i tillräckligt många fordon, dels på de energiförluster som görs vid vätgasframställningen. Men det betyder inte att vi inte tar del av den internationella utvecklingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag var den första minister som skrev på den europeiska vätgasdeklarationen, och Sverige är nu fullvärdig medlem i det arbetet. Jag ska naturligtvis som energiminister följa utvecklingen både i Sverige och i Europa och fortsätta att bidra till en positiv utveckling för vätgasen.

Även om jag inte ser den stora potentialen i personbilsflottan på kort och medellång sikt finns det många andra områden där vätgas kan ge ett mycket positivt bidrag till minskade växthusgasutsläpp. Inte minst gäller det de industriella applikationerna. Sverige ger ett mycket stort bidrag och ligger i utvecklingens absoluta framkant med Hybritprojektet, där man ska framställa stål utan kol. Där kommer just vätgas att vara energibärare.

Fru talman! Som litet land har Sverige mindre möjlighet än stora länder att utveckla teknik för batterier och vätgas till bilar och kan kanske inte påverka inriktningen eller vilken teknik som kommer att bli den vinnande. Vi har dock inte heller något att vinna på att välja ett spår och välja bort ett annat, vilket i praktiken är det som sker nu.

Det rullar få bränslecellsfordon i Sverige, och givetvis finns det en koppling till att det finns få möjligheter att tanka dem. Vilka tror regeringen kommer att köpa dessa fordon om de inte går att tanka? Nu väljer man mer ensidigt att gå in för subventioner för bränslecellsfordon, men det ges inte samma möjlighet att bygga tankstationer för vätgas.

Sverige har sedan länge ett fossilfritt kraftsystem, vilket också möjliggör fossilfri framställning av vätgas. Det finns också möjlighet att i framtiden framställa vätgas med hjälp av kärnkraft, till exempel med radiolys, och på så sätt kombinera vätgas- och elproduktion.

Dilemmat är att få fordon köps på grund av att man inte kan tanka dem och att få därför vill bygga tankstationer. Ser inte regeringen ett behov av satsningar på infrastrukturen för att tekniken ska kunna ta fart i Sverige?

Fru talman! Den främsta anledningen till att vi ser en blygsam andel vätgasfordon i Sverige är priset på dessa fordon. I andra hand beror det på att vi har en högst blygsam infrastruktur.

Sverige har dock högst antal elbilar i hela Europeiska unionen. Skulle vi byta ut dessa elbilar mot vätgasbilar skulle vi tappa en tredjedel av effektiviteten. Det är upp till tre gånger mindre effektivt att använda el för att göra vätgas att driva bilar med än att driva bilarna med el direkt. Vi skulle alltså behöva producera tre gånger så mycket el för att driva samma antal vätgasbilar som antalet elbilar.

Så länge vätgasen inte är mer kostnadseffektiv, det vill säga billigare, kommer vätgasen ha svårt att hävda sig. Skulle vi dock se en positiv utveckling för vätgas vad gäller kostnad och effektivitet kommer vi givetvis att behöva ta initiativ för en utbyggnad av infrastrukturen för vätgasbilar.

Det stämmer att vätgas kan produceras av elektricitet oavsett vilken kraftkälla som används i botten: kärnkraft, vindkraft, kolkraft eller annan gaskraft. Men det blir bara aktuellt om elpriset är konkurrenskraftigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fördelen för Sverige är att vi har det, och vi har dessutom något som ytterst få andra länder i världen har, nämligen ett enormt elöverskott. Under de första elva månaderna i år hade Sverige ett överskott på mer än 24 terawattimmar, vilket var 2 terawattimmar mer än vi någonsin tidigare har producerat i överskott. Det betyder att vi under de första elva månaderna i år exporterade el motsvararande fyra Ringhalsreaktorer av modell 1 och 2.

Jag ser framför mig att detta överskott kommer att växa ytterligare, för enligt Energimyndighetens prognoser växer elöverskottet i Sverige trots att Ringhals 2 stängs i år och Ringhals 1 nästa år.

Elproduktion har vi alltså. Frågan är då om vi ska använda denna elproduktion direkt i våra fordon eller om vi ska gå via vätgas. Hittills förefaller det att vara en bättre idé att använda den direkt i fordonen.

Fru talman! Ja, Sverige har för stunden ett stort elöverskott som vi exporterar. Sverigedemokraterna tycker dock att Sverige inte ska subventionera industriländer i sitt närområde utan i stället använda elen här.

Låt oss se vätgasen som en möjlighet. Vi talar om olika tillämpningar, och för tyngre fordon är det kanske bättre att använda vätgas än batteri.

Det är bra att Sverige har undertecknat den vätgasdeklaration som Österrike presenterade under sitt ordförandeskap. Samtidigt är det beklagligt att det från svenskt håll inte innebär något eftersom regeringen inte tänker göra mer än nuvarande blygsamma insatser.

Sverigedemokraterna ser en stor risk att Sverige hamnar långt efter i vätgastekniken och att den infrastruktur som behövs för att denna teknik ska slå igenom inte kommer att bli av. För oss är det uppenbart att det finns ett behov av ett stärkt arbete mellan flera olika aktörer, ekonomiskt stöd till tekniken och samordning i en vätgasstrategi för att bygga ut infrastrukturen i Sverige.

Fru talman! Avslutningsvis tackar jag statsrådet för debatten och önskar god jul.

Fru talman! Jag delar de förslag på åtgärder som Mattias Bäckström Johansson ger uttryck för. Många av dem gör vi också i dag. Vi deltar med hundratals miljoner kronor i vätgasutveckling på både fordons- och industrisidan.

Vi subventionerar inte industriländer i vår närhet med elexport. Vi exporterar till marknadspris, och det är en god affär för Sverige.

Jag kan dock ge Mattias Bäckström Johansson rätt såtillvida att jag gärna använder det växande elöverskottet i Sverige för att importera arbetstillfällen till Sverige. Då är kanske Hybritprojektet, som också är ett vätgasprojekt, en bra modell för det. Med banbrytande teknik kan vi framställa stål utan koldioxid och därmed stärka vår konkurrenskraft i världen och locka hit mer stålproduktion. I den meningen bidrar jag gärna till att vi använder både elöverskottet och vätgastekniken för att skapa nya arbetstillfällen i Sverige.

Jag vill också passa på att önska fru talmannen och Mattias Bäckström Johansson en riktigt god jul och ett gott nytt år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.