En strategi för de äldre

Svar på interpellation

Fru talman! Ann-Christine From Utterstedt har frågat mig om jag anser att det har saknats en strategi för de äldre på landets äldreboenden. Hon har också frågat om jag anser att regionerna ensamma ska hållas ansvariga för misslyckandet med att skydda våra sköraste på landets äldreboenden och hur jag kommer att agera för att säkerställa att även våra äldre ges den individuella medicinska bedömning de har rätt till. Slutligen har Ann-Christine From Utterstedt frågat hur jag avser att åtgärda de stora brister som under pandemins utbredning påvisats inom äldreomsorgen och om regeringen anser att det finns systemfel som behöver rättas till inom äldreomsorgen.

Det övergripande målet med den svenska strategin är att begränsa smittspridningen i samhället för att skydda människors liv. En mängd åtgärder har i detta syfte också vidtagits på såväl nationell, regional som kommunal nivå. Svenska folket har tagit ett stort ansvar, men vi har trots det fått se en omfattande smittspridning i samhället, också inom äldreomsorgen.

Den 15 december 2020 tog regeringen emot Coronakommissionens första delredovisning av sitt uppdrag avseende vården och omsorgen om äldre. Jag ser fram emot att i dag få diskutera Coronakommissionens slutsatser och berätta mer om regeringens arbete framåt.

Fru talman! I några av mina tidigare debatter med socialministern om äldreomsorgens och för all del också regeringens misslyckande har hon hela tiden hänvisat till att hon vill invänta de olika granskningarnas resultat innan hon på något sätt drar några som helst slutsatser eller erkänner regeringens misslyckande.

Under tiden har Hallengren skyllt på regionernas tillkortakommanden. Det är enligt socialministern enbart deras brist på krisberedskap som har gjort att smittan spridits så okontrollerat bland många av landets äldreboenden.

Fru talman! Det duger inte att som ledande parti i detta land hela tiden skyffla över allt ansvar på någon annan. Om det inte är regionerna som får ta på sig hela ansvaret är det kommunerna, och är det inte kommunernas fel är det myndigheternas. Det duger inte att som Sveriges socialminister inte ta fullt ansvar för att medborgarnas vård och omsorg fungerar tillfredsställande. Det duger inte att människor i ett välfärdsland som vårt dör för att de inte har fått den vård de har rätt till.

Fru talman! Nu är det hög tid för regeringen och socialministern att ta ansvar för att landets vård och omsorg har brustit och att åtgärda detta. IVO:s granskning av äldreomsorgen under pandemin har presenterats. Coronakommissionens första delrapport har äntligen kommit, och domen var som väntat brutal. Den finns där i svart på vitt och går inte på något sätt att förfina. Resultatet är som sagt brutalt. Granskningarna visar att äldreomsorgen i Sverige har stora brister. Äldre har dött för att de inte har fått den vård de haft rätt till. Äldre har inte fått den individuella bedömning som även de har rätt till, enligt hälso- och sjukvårdslagen.

Hallengren har velat invänta granskningarnas resultat innan hon uttalar sig. Dagen för socialministerns ansvarstagande är nu äntligen här.

Fru talman! I dag utkräver jag svar av socialministern. Vilka åtgärder kommer socialministern att vidta för att vården och omsorgen ska fungera för våra äldre, så att de inte tvingas dö från oss i förtid?

Fru talman! Jag förstår att Ann-Christine From Utterstedt varje gång frågar hur regeringen ska se till att smittspridningen minskar, för Sverigedemokraterna har sannerligen inga svar. Annars hade det varit intressant att kunna få ta del av dem, i alla fall vid något enstaka tillfälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Ann-Christine From Utterstedt hänvisar till IVO:s rapport. Det tycker jag är rimligt. Den är genomgripande. Den granskar inte all äldreomsorg, men den har gått igenom samtliga särskilda boenden. Man har funnit brister hos drygt 90 av dessa. Dem har man gått vidare med, och hos 20 procent har man funnit allvarliga brister, inte minst på grund av det faktum att äldre inte har fått en individuell bedömning. Vad konsekvenserna av detta blivit kan man inte veta, säger IVO själva, men det är naturligtvis väldigt allvarligt.

Ann-Christine From Utterstedt beskriver själv att de äldre har rätt till en individuell bedömning, enligt hälso- och sjukvårdslagen, om jag förstod det hela rätt. Om det är så att äldre på särskilda boenden har denna rätt enligt lagen, på vilket sätt är det att skylla ifrån sig - att precis som Inspektionen för vård och omsorg tycka att regionerna, som är huvudmän för hälso- och sjukvården, ska se till att de äldre får det?

Det ska inte spela någon roll om man är äldre och har behov av vård och omsorg och bor på ett särskilt boende, om man har hemtjänst, om man är yngre eller om man bor på det ena eller andra stället i landet. Det är som att vi helt plötsligt ska bortse från att äldre människor på ett särskilt boende har samma rätt till sjukvård som alla andra.

Vi har en hälso- och sjukvårdslag. Ann-Christine From Utterstedt får gärna tala om vilken förändring hon vill se i hälso- och sjukvårdslagen för att det ska bli ännu tydligare. Det som däremot är väldigt uppenbart och som jag tycker är viktigt framöver är: Att ta ansvar är att agera.

Jag vill påstå att regeringen agerade under våren. Vi utsåg Socialstyrelsen till nationell inköpscentral, en uppgift de inte hade. Vi införde nationellt besöksförbud. Vi införde ett äldreomsorgslyft; det har inte avvaktats något delbetänkande från Coronakommissionen i det fallet. Det har det inte heller när det handlar om att i budgeten föreslå stora tillskott till äldreomsorgen. Inte heller när det gäller utredningar om fast omsorgskontakt och skyddad yrkestitel har vi avvaktat, utan det är arbeten som är på gång. Jag kan glädja Ann-Christine From Utterstedt med att det kommer att komma till riksdagen under våren.

Jag förstår att Ann-Christine From Utterstedt, Sverigedemokraterna och oppositionen hela tiden och i varje sammanhang vill få det att låta som att jag skyller ifrån mig. Jag inser att det är en strategi - det förstår jag - men jag tycker att det blir väldigt svårt för oss alla att förbättra svensk äldreomsorg eller hälso- och sjukvård om vi låtsas att vi inte har kommuner eller regioner som har ansvar.

Däremot vill jag avsluta med följande, vilket ingen ska missta sig på: Ska vi göra strukturella förändringar i hela Sverige som är hållbara över tid kan inte varje kommun förväntas förstå hur man ska agera. Då måste vi i stället använda oss av en äldreomsorgslagstiftning, av budgetverktyget och av kompetensförsörjning genom till exempel Äldreomsorgslyftet. Det är åtgärder som verkligen kommer att behövas, och där hoppas jag på ett brett stöd i Sveriges riksdag.

Fru talman! Sverigedemokraterna har redan före pandemin påtalat allvarliga brister. Det gäller till exempel språkförbistringen inom äldreomsorgen, som på den lokala nivån tyvärr ofta används som en integrationsåtgärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Det som inte fick hända hände i våras: Smittan tog sig i ett tidigt skede in på våra äldreboenden. Visst har regeringen agerat - absolut - men ofta har man agerat för sent. De åtgärder man vidtagit, till exempel besöksförbudet, infördes först efter att vi hade ett haft ett hundratal dödsfall på äldreboenden. Det kom alltså för sent. Dessutom konstaterades det efter en tid att det faktiskt inte var de anhöriga som spred smittan utan att det främst var personalen. Besöksförbudet var alltså inte verksamt.

Beslutet om besöksförbud innebar att många av våra äldre fick dö ensamma. De var övergivna och ensamma. Det gör väldigt ont i hjärtat att konstatera att det är på det sättet.

Det finns en stor och viktig skillnad mellan socialministern och mig och mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Vi styr nämligen inte landet, men det gör faktiskt ni, Lena Hallengren.

Från vårt håll har vi haft en hel del idéer och tankar. Socialministern menar att vi inte har det, men jag hävdar att det är precis tvärtom. Vi har i åratal föreslagit exempelvis att man ska införa en ny äldreomsorgslag. Vi har föreslagit att man ska införa en särskild äldreminister. Vi tycker att hälso- och sjukvårdsområdet är så stort att det inte räcker med en minister för hela området utan att det, för att förbättra för våra äldre, behövs en särskild äldreminister. Det är några av de förslag vi har.

De rekommendationer och riktlinjer som infördes under pandemins början riktade sig enbart till vården, och den skyddsutredning som fördelades i början fördelades enbart till vården. Äldreomsorgen och äldreboendena blev satta på undantag. Man talade till och med om att det inte behövdes någon skyddsutrustning där, av någon outgrundlig anledning. Ministern får gärna ge ett tydligt svar på frågan vad det var som gjorde att man bedömde att det inte behövdes någon skyddsutrustning inom omsorgen när smittan spreds helt okontrollerat.

För att hindra smittan att spridas på äldreboenden hade det behövts extraordinära åtgärder, och de åtgärderna uteblev. På grund av att de åtgärderna uteblev har många äldre fått plikta med sina liv. Det räckte alltså inte med att Socialstyrelsen försökte lära stora delar av personalen grundläggande, basal hygien. I klara ordalag betyder det att tvätta händerna.

Jag vill i alla fall lyfta och tacka all kompetent personal som arbetar inom äldreomsorgen och som har dragit ett oerhört stort lass under pandemin. De har arbetat med risk för sin egen hälsa, och när smittan nu återigen breder ut sig - ännu värre under den här andra vågen, verkar det som - gör det mig väldigt orolig. Hur ska personalen orka?

Fru talman! Det är ändå en väldigt spretig kritik från Ann-Christine From Utterstedt och Sverigedemokraterna, får jag säga. Om nu Sverigedemokraterna, gud förbjude, hade styrt - vad hade Sverigedemokraterna då gjort? Jag tycker att det är en relevant fråga att ställa.

En äldreminister kanske hade gjort skillnad mitt i krisen, men jag ställer mig mycket tveksam till det. Jag ska lite senare utveckla varför. Sverigedemokraterna säger att extraordinära åtgärder borde ha vidtagits. Jag tycker faktiskt att man kan förvänta sig av riksdagens samtliga partier att det finns ett antal förslag på åtgärder som skulle ha gjorts, inte minst från den som begär en interpellationsdebatt. Jag tycker inte att man ska nöja sig med uttalandet att vi mitt i den största krisen i modern tid borde ha gjort mer - oklart vad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Jag minns de debatter som Ann-Christine From Utterstedt hade här under brinnande pandemi. Jag vet att vi delade oron, rädslan och omtanken både om de äldre och om personalen. Vi talade om hur svår situationen var och hur samhällets alla olika aktörer verkligen slöt upp - och då menar jag alla. Jag upplevde nämligen att det fanns åtta partier som väldigt tydligt ställde sig upp och sa: Nu ska vi luta oss mot vetenskap och kunskap, och vi ska vidta rätt åtgärder vid rätt tidpunkt.

Det var möjligen en åtgärd som stack ut. Ann-Christine From Utterstedt får rätta mig om jag har fel, men Sverigedemokraterna tyckte nog att vi skulle ha stängt skolorna. Det är egentligen den enda skillnaden och det som möjligen stack ut.

Jag kanske sa det i en debatt då, och jag vill säga nu att jag tror att det är just döden som kommer att sätta de djupaste spåren. Jag menar då inte bara att människor dött utan det faktum att anhöriga inte fått sitta vid deras sida. Det är inte enbart en fråga för äldreomsorgen, utan det gällde också i sjukvården. Trots att det fanns tillgång till skyddsutrustning var det otroligt restriktivt; man ville inte få in människor utifrån. I dag kan man säga att man inte tror att det var besöken, men det var inte så vi upplevde situationen då. Vi tog det säkra för det osäkra.

Jag vill gärna passa på att här i talarstolen säga, och få fört till protokollet, att regeringen hade ett möte och en dialog med Sveriges Kommuner och Regioner den 13 mars. De menade då att ett nationellt besöksförbud inte behövdes men att det däremot behövdes en mycket skarp rekommendation och avrådan. Det kom kommunerna också att ha i vården och omsorgen, omedelbart. Det var det som hände runt om i landet. Jag tycker alltså att det är en felaktig beskrivning att påstå att ingenting hände innan det nationella besöksförbudet fanns på plats. Det var tvärtom. Att upprätthålla avrådan blev däremot svårt, och därför behövdes ett nationellt besöksförbud.

Eftersom jag tycker att det finns all anledning att reflektera lite grann över det här med en äldreminister vill jag säga att jag tror att det är olyckligt när verksamheter delas upp på det sätt som många gånger kanske har skett. Vi talar om sjukvård, och vi talar om äldreomsorg. Jag tycker att pandemin kanske ännu tydligare visar behovet av att man ser dessa gemensamt och att det inte är så intressant om det blir kommunen eller regionen. Det kanske också finns mycket att vinna på att inte känna att man gör prioriteringar däremellan utan att man kan se till, såväl på den högsta politiska nivån som i verksamheterna, att utgå från den enskilda individen - som är ganska ointresserad av vem som erbjuder vad.

Däremot gläder det mig väldigt mycket att Ann-Christine From Utterstedt också är positiv till en äldreomsorgslagstiftning. Jag ser naturligtvis framför mig att detta utreds, att vi får ett väldigt bra förslag och att det får brett stöd i Sveriges riksdag. Där ser jag fram emot en dialog.

Fru talman! När det gäller äldreomsorgen och uppdelningen håller jag med socialministern om att det är för uppdelat och att vi inte ser detta samlat. Jag menar att huvudmannaskapet måste ses över här. Detta har sin botten i ädelreformen, och det behöver helt enkelt göras om. Det fungerar inte i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Jag menar fortfarande att regeringen satte in åtgärder för sent. Precis som Coronakommissionen kan vi konstatera att det är regeringen som styr landet - punkt. Det går inte att skylla på regioner och kommuner. Visst har de ett ansvar, men regeringen har det övergripande ansvaret för hela landet. Så är det; det går inte att förringa. Om man inte tar det ansvaret betyder det att regeringen måste avgå. Man kan inte sitta i regeringsställning utan att vara beredd att faktiskt också styra landet och göra det på riktigt.

Säkerheten för medborgarna måste gå först. Det kan aldrig accepteras att regeringen låter människor ligga ensamma och dö. Åtgärder måste sättas in, och de måste sättas in snabbt.

Därför undrar jag: Varför valde regeringen med socialministern i spetsen att invänta kommissionens första delrapport innan man var beredd att vidta fler åtgärder? De slutsatser kommissionen har presenterat kommer ju tyvärr inte som en överraskning. Jag är övertygad om att de inte är en överraskning för socialministern heller. Regeringen hade alltså kunnat gå in tidigare med de åtgärder som man nu vill se.

Fru talman! Jag hör fortfarande inga förslag på åtgärder eller vad som ska göras annorlunda. Det är väldigt välkommet när ett politiskt parti framför sina synpunkter och inte bara säger att mer borde göras, oklart vad. Det skulle vara väldigt värdefullt för debatten här, tänker jag, och naturligtvis också för den framtida diskussionen.

Coronakommissionen har såklart helt rätt i att regeringen styr landet. Jag utgår dock från att Ann-Christine From Utterstedt också är medveten om och håller med om att regeringen inte har någon möjlighet eller något lagrum att ta över all verksamhet runt om i landet när man tycker att man upplever en brist. Regeringen har ett ansvar att se till att vi har de verktyg som krävs, och dem skaffar man sig inte mitt i en brinnande pandemi. Jag tror att vi nogsamt måste överväga vilka verktyg vi vill ska finnas.

Vi kommer återigen tillbaka till vården på våra särskilda boenden. Jag tycker att det är viktigt att vi tar till oss av Inspektionen för vård och omsorgs rapport. Den kommer att vara en viktig del i den äldreomsorgslagsutredning som vi tillsätter. Det gör vi inte bara för att allmänt titta på hur vi ska säkra upp kvaliteten i äldreomsorgen, utan ett specifikt uppdrag kommer att handla om den medicinska kompetensen på våra särskilda boenden.

Jag tror inte att vare sig Ann-Christine From Utterstedt eller någon annan vill tillbaka till där vi var innan ädelreformen. Jag tror att vi måste vara väldigt noga med att hålla emot där, för vi vill inte att våra äldre ska bo på vårdinstitutioner. Vi vill gärna att de ska ha ett liv och en vardag med ett eget boende och möjlighet till socialt umgänge, men naturligtvis med tillgång till den medicinska kompetens som är nödvändig givet att en del har stora vårdbehov - inte alla, för en del har en demenssjukdom och lever där i många år. Det måste vi se till att säkra upp på ett ännu bättre sätt.

Vi har en hälso- och sjukvårdslag som säger att alla har rätt till vård efter sina behov. Det spelar ingen roll om man bor på ett särskilt boende eller inte. Vi ska göra allt vi kan för att den lagstiftningen också ska följas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.