En översyn av lagen om skiljeförfarande

Fru talman! Beatrice Ask har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit med anledning av Skiljeförfarandeutredningens betänkande Översyn av lagen om skiljeförfarande (SOU 2015:37). Hon har också frågat hur jag och regeringen tänker säkerställa att Sverige även i framtiden är världsledande på tvistlösning.

Effektiva tvistlösningsmekanismer är en förutsättning för att människor och företag ska kunna ta till vara sina rättigheter, och ytterst är sådana mekanismer därför en garanti för att demokratiska principer ska få genomslag i praktiken. Effektiva verktyg för att hävda sina rättigheter är också av fundamental betydelse såväl för det lokala näringslivet som för internationella investeringar och utrikeshandel.

Sverige har en lång tradition inom skiljeförfarande. Alltsedan 1970-talet har Sverige kommit att utvecklas till ett ledande skiljedomsland även i ett internationellt perspektiv. Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut, som firar 100 år i år, har spelat en stor roll i denna utveckling.

En modern lagstiftning är en viktig del i regeringens arbete för att säkerställa att Sverige även fortsättningsvis har en ledande position inom skiljeförfarandeområdet. Att parter i internationella affärstvister förlägger sina tvister här i landet är en stor tillgång för Sverige, och skiljeförfaranden i internationella tvister är en viktig svensk exportprodukt. Därför välkomnar jag Skiljeförfarandeutredningens betänkande med dess förslag till en modernisering av lagen om skiljeförfarande. Förslagen från Skiljeförfarandeutredningen har generellt sett fått ett positivt mottagande av remissinstanserna.

Den nuvarande lagen har varit i kraft i snart 20 år. Lagen har enligt utredningen ansetts fungera väl. Många av förslagen i betänkandet ger lösningar på problem som har identifierats av tillämpare. I vårt arbete har vi därför regelbunden kontakt med tillämpare av lagen. Detta hjälper oss att fokusera på de frågor som har upplevts som mest angelägna från tillämparnas perspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Betänkandet behandlas nu i Regeringskansliet. Arbetet är inriktat på att regeringen under våren ska lägga fram förslag till riksdagen om en modernisering av lagen om skiljeförfarande.

Fru talman! Jag tackar först för svaret på min interpellation. Det här är ett viktigt ämne.

Inom svenskt näringsliv finns en stark tradition och kompetens när det gäller att lösa affärstvister genom skiljeförfarande i stället för domstolsprocesser.

I fråga om internationella affärstvister, i synnerhet de stora, är det många som väljer Sverige som säte för att hantera tvisterna. Detta är en stor verksamhet och en viktig sak för ett handelsberoende land som Sverige. Bara här i Stockholm har vi ungefär 400, kanske fler, jurister som är heltidssysselsatta med olika typer av tvistlösningar. Det är en gedigen verksamhet som vi har haft under lång tid, och den är viktig.

Men det är klart att verkligheten förändras, och konkurrensen är stor. Det är många andra som vill in på den här arenan. Det var bakgrunden till att alliansregeringen tillsatte en utredning för att modernisera reglerna. Den har också justitieministern fått ta emot.

Jag är jätteglad att höra att det kommer ett förslag i vår, men det har legat för fäfot i två och ett halvt år trots ganska positiva reaktioner från remissinstanserna. Min fråga är naturligtvis: Vad är det som har varit så svårt att man inte har kunnat komma fram med förslaget?

Jag tror att det finns ett slentriantänkande när det gäller tvistlösningar. Detta är ett svenskt adelsmärke, kan man säga. Inte minst i internationell politik har vår kompetens på det här området varit framträdande.

Gunnar Lagergren, som i många år var ansvarig för denna verksamhet och en av våra främsta internationella skiljedomare, fick många viktiga uppdrag i internationella forum. Han ledde hanteringen av skiljedomstolsverksamhet när det gällde landområden mellan Indien och Pakistan och mellan Egypten och Israel. Det var också han som var den förste presidenten när det gällde att hantera tusentals skadeståndskrav mellan Iran och USA efter att USA:s ambassad i Teheran hade ockuperats.

Vi kan alltså genom att ha den här kompetensen spela en mycket viktig roll i den internationella politiken. Det gör att vi måste vara angelägna om - det tror jag inte att det är någon skiljaktig uppfattning om - att säkerställa att vi har moderna regler, att vi försöker modernisera och hänga med. Jag önskar att vi inte bara hade 400 utan kanske 1 000 jurister i Stockholm som hanterade detta. Men det kräver åtgärder.

Det är bra att ni har ett samarbete med aktörerna på det här området. Men jag skulle önska lite mer action och hoppas verkligen att det är en riktigt bra proposition som regeringen levererar i vår.

Fru talman! Ja, det är klart att den kommer att vara bra och genomarbetad och dessutom förankrad hos dem som ska tillämpa det nya regelverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag anser, precis i likhet med Beatrice Ask, att det här är en angelägen fråga. Det är exakt så att Sverige har en stark ställning internationellt när det gäller skiljeförfaranden. Vi har starka traditioner. Faktiskt, om man ska göra något slags internationell politisk notering, är detta kopplat till vår roll som alliansfria och neutrala under kalla kriget. Det hade stor betydelse, tror jag, för att Sverige och inte minst Stockholm blev centralpunkt för en mängd av de tvistlösningar som handlade om tvister mellan länder. Man ville då vara på en plats som man upplevde som neutral och där det inte fanns några starka bindningar åt vare sig det ena eller det andra hållet. Detta är en del av svensk politisk historia.

Sedan har detta utvecklats och handlar nu inte bara om tvister mellan nationer, utan det handlar inte minst om tvister mellan företag eller mellan andra intressen och organisationer. Många väljer alltså att förlägga sin tvistlösning just till Sverige därför att man vet att vi har en så stark kompetens på området. Då blir det, förutom den politiska vinkeln, en fråga om ekonomi. Det är faktiskt ett slags tjänsteexport som Sverige här står för.

Vi är i slutskedet av beredningen. Lagrådsremissen är alldeles strax färdig. Det senaste jag hörde är att vi inom de närmaste veckorna ska ha en gemensam beredning i Regeringskansliet. Beatrice Ask vet ju hur det går till i Regeringskansliet när man ska förankra allting. Jag ser framför mig att vi kommer att gå till Lagrådet strax efter årsskiftet, och sedan kommer propositionen under våren. Det är klart att man kan säga att vi borde ha gjort det här snabbare. Men vi har från Justitiedepartementet levererat 115 propositioner till riksdagen under den här mandatperioden, så man kan inte säga att vi inte har jobbat. Det har vi gjort, och vi kommer också att klara av den här frågan.

Vi kommer att få en ny, bra, modern och förankrad lagstiftning som ytterligare kommer att kunna stärka Sveriges roll som centralpunkt när det gäller internationella tvistlösningar av internationella konflikter av olika slag.

Fru talman! Ja, jag vet mycket väl att man på Justitiedepartementet är vana att leverera väldigt många propositioner och har ett högt arbetstempo.

Skälet till att jag tar upp den här frågan är att jag tycker att det är lätt att den här typen av frågor läggs för fäfot och hamnar vid sidan av många mycket mer mediala och intressanta eller akuta frågor. Men det är en stor verksamhet som har en stor betydelse och har haft det i hundra år, och vi behöver jobba för framtiden.

Att propositionen kommer att vara väl genomarbetad utgår jag från, eftersom ni har hållit på så länge med att bearbeta underlaget. Jag ser med nyfikenhet fram mot propositionen. Jag ska inte ställa frågor om innehållet nu. Det vore ju förment, för jag vet att ministern inte skulle svara på dem förrän allting är färdigt.

Men en fråga som givetvis måste hanteras är möjligheten att ha förhandlingarna på till exempel engelska. Det är viktigt för att kunna ta emot internationella parter.

Det är riktigt som ministern säger att vi hade en fördel av alliansfriheten, inte minst under kalla krigets dagar. Vi har fortfarande en fördel av vårt geografiska läge, och världen ändras hela tiden. Sverige har ett gott renommé, som vi ska vårda. När det gäller tvistlösningar är det viktigt med moderna regler, snabba processer och inte minst viktiga språkrutiner, och jag tror att vi har förutsättningar för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser fram emot propositionen, och jag hoppas att vi kommer att vara överens och kan leverera snabbt. Jag vet att de som arbetar med dessa frågor är angelägna om att förslagen kommer fram. Vi ses efter årsskiftet, och då ska riksdagen granska den väl genomarbetade propositionen som Justitiedepartementet nu bereder.

Fru talman! Det finns inte så mycket att tillägga. Vi är som sagt i slutskedet av beredningen, och det blir lagrådsremiss strax efter årsskiftet och proposition till våren. Då ska vi också lösa alla substansfrågor.

Jag håller med om att språkfrågan är viktig, framför allt när det gäller klandermålen till Hovrätten. Det är en av de frågor vi tittar på, och vi får se hur långt vi kommer i den delen.

Vi fortsätter processen. Lagstiftningen ska moderniseras, och Sverige ska behålla sin viktiga roll inom internationella tvistlösningar.

Överläggningen var härmed avslutad.