En översyn av kassaregisterlagen

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Boriana Åberg har frågat mig om jag är beredd att initiera en snabb översyn av kassaregisterlagens konsekvenser för torg- och marknadshandlare och om jag har för avsikt att verka för att marknads- och torghandel som företagande kan bevaras. Hon har också frågat vilka åtgärder jag tänker vidta för att även marknads- och torghandel ska kunna verka på rimliga villkor samt hur jag ställer mig till Skatteverkets ursprungliga förslag om schablonbeskattning för företag som bedriver marknads- och torghandel.

Låt mig först slå fast att jag ställer mig bakom den borgerliga regeringens och min företrädares, den moderata finansministerns, åtgärd att utvidga kassaregisterlagstiftningen till att omfatta även marknads- och torghandel. Det finns inget som tyder på att den branschen är mindre drabbad av svarta inkomster än näringslivet i övrigt eller att kontrollbehovet skulle vara mindre för denna bransch. Under min tid som finansminister har kassaregisterkravet utökats till att även avse näringsidkare som driver verksamhet i Sverige utan att ha ett fast driftsställe här i landet.

Ett viktigt moment för att såväl marknads- och torghandel som annat företagande ska kunna bevaras är att konkurrens inom och mellan olika branscher sker på lika villkor. Skatteverket har därför en viktig uppgift, inte bara för att uppbära den skatt som behövs för att samhället ska fungera utan faktiskt även för att allt företagande ska ske på sjysta villkor och det seriösa företagandet skyddas.

Det har i olika sammanhang förts fram idéer om schablonbeskattning. Sådana förslag har det gemensamt att de inte resulterar i en beskattning av verkliga inkomster och därför gynnar dem som har högre inkomster än schablonen speglar på bekostnad av dem som har lägre faktiska inkomster. Systemet innebär i sig alltså ett avsteg från skatteförmågeprincipen. I något fall kan det ändå anses lämpligt att införa en sådan beskattning; till exempel infördes en möjlighet till tonnagebeskattning för rederinäringen 2017. Jag vill inte heller utesluta att det kan finnas andra situationer där en schablonbeskattning kan vara ett alternativ.

Det är naturligtvis viktigt att företag, även inkluderande marknads- och torghandel, har goda och förutsägbara villkor att verka utifrån.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag vill börja med att säga att jag delar ministerns uppfattning att företagandet ska ske på rättvisa villkor och att det seriösa företagandet ska skyddas.

Torg- och marknadshandeln är ett seriöst företagande, som måste skyddas och som måste få verka på rimliga villkor. Anledningen till att jag ställde denna interpellation är ett antal möten med företagare i denna bransch som vittnar om att de inte alltid behandlas på ett rättvist sätt.

Det var inget fel på intentionerna bakom kassaregisterlagen. I praktiken fungerar den dock inte som det var tänkt. När lagen infördes fanns det information om att det till ett rimligt pris gick att köpa kassaapparater som fungerade i alla väder. Det visade sig vara osant. Än i dag saknas det sådana apparater som är godkända för utomhusbruk och när luftfuktigheten är över 60 procent. Garantier och försäkringar fungerar helt enkelt inte när man använder dessa apparater i dåligt väder. Och marknader och torghandel sker, som vi vet, för det mesta utomhus. Vi bor i ett land där det inte är solsken 365 dagar om året. Varje gång det regnar eller är för kallt på en marknad riskerar de seriösa handlarna att bryta mot lagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När vi debatterar rättvisa villkor för företagare vill jag lyfta en annan fråga som upplevs som ytterst orättvis av marknads- och torghandlarna, nämligen Skatteverkets anonyma kontroller.

Skatteverket kommer och utför kontroller utan att ge sig till känna. Den kontrollerade handlaren får en eller två månader senare ett brev med ett strafföreläggande utan att ha möjlighet att förklara eller diskutera om eller varför ett fel har inträffat. Som en av Skatteverkets kontrollanter har förklarat: Vi kan inte presentera oss och säga att vi är kontrollanter, för då kommer ni till slut att känna igen oss! Jag hoppas att ministern inte delar denna människosyn, där företagare behandlas som potentiella brottslingar.

Enligt mig är syftet med kontrollen - och med kontroller över huvud taget - att handlarna inte ska göra fel och framför allt inte upprepa samma fel två gånger. Det borde vara betydligt mer rättvist och hederligt att på plats påpeka vilket fel som har begåtts i stället för att skicka ett brev månaden efter kontrollen.

Ett annat problem är när det är någon anställd som gör fel, till exempel glömmer att fråga om kunden vill ha kvitto. Då är det företagaren, torghandlaren, som ska betala böterna. Oftast är de anställda unga människor, 16-20 år. Detta förhållningssätt, att böterna ska betalas av ägaren, gör att en viktig rättsprocess åsidosätts. Men det gör också att dessa handlare drar sig för att anställa unga människor, vilket är beklagligt.

Fru talman! Skatteverket har fått möjlighet att göra icke förannonserade kontroller. Bedömningen är att det är ett effektivt verktyg. När man lyssnar på Boriana Åberg kan man få intrycket av att det bara ska göras förebyggande kontroller. I så fall innebär väl det att man bara ska förannonserade kontroller. Jag har tidigare bedömt att det har funnits ett ganska brett politiskt stöd för att det finns poänger med att ha just oannonserade kontroller. Det bygger på att handlaren inte känner till att den som kommer till marknaden och befinner sig där är just från Skatteverket.

Normalt sett brukar inte ministrar ha så detaljerade synpunkter på hur en myndighet styr sin verksamhet. Min bild är att detta också har gällt tidigare, moderata, finansministrar. Om Boriana Åberg har många synpunkter på hur Skatteverket praktiskt sköter kontrollerna kanske hon kan få bättre svar om hon frågar Skatteverket nästa gång de kommer till skatteutskottet. Men jag ska svara så gott jag kan.

Skatteverket menar att det är viktigt att handlarna i förhand inte ska känna till att det är just Skatteverket som kommer. Normalt sett berättar man redan under kontrollen att det är Skatteverket som gör kontrollen. Men i vissa fall bedömer man att det inte är lämpligt att göra det. Om man gör anonyma kontroller ingår det i Skatteverkets instruktioner att de ska ta kontakt med den kontrollerade i nära anslutning till att kontrollerna avslutas. Detta är alltså den information som jag har fått från Skatteverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågan är då om man kan kräva kassaregister i regn och kyla. Här är det viktigt att påpeka att det finns möjligheter för Skatteverket att inte ta ut kontrollavgift om det av någon anledning är tekniskt omöjligt att ha ett kassaregister. Det har till exempel förekommit fall med fäbodar där det varken funnits el eller täckning. Det är alltså möjligt. Samtidigt finns det nu kassaregister som även kan installeras i surfplattor, och surfplattor klarar ju många olika väderlekar. Men om det råder väderlek som gör detta omöjligt finns det alltså möjlighet för Skatteverket att inte ta ut någon avgift.

Självklart är det viktigt att vi följer denna utveckling och säkerställer att det finns goda villkor. För att det ska finnas bra villkor för alla seriösa torg- och marknadshandlare är det dock viktigt, menar jag, att det finns en möjlighet att kontrollera om några inte bedriver sin verksamhet på sjysta villkor så att de som gör det har möjlighet att konkurrera.

Fru talman! Tack så mycket också för detta svar, ministern! Jag vill bara förtydliga att jag inte är emot oannonserade kontroller; jag är emot att man inte ger sig till känna efter att man har upptäckt fel. Av de hundratals kontroller som görs är det bara några enstaka som visar att människor gör fel, så därför är det ingen idé att man alltid presenterar sig och pratar med alla. Upptäcker man däremot fel ska man gå fram och säga: Du gjorde det och det felet. Här är dina böter.

Jag förstår att detta inte faller under ministerns omedelbara ansvarsområde. Jag ville bara påpeka för ministern, som så fint sa i sitt svar att hon är för rättvisa villkor, att det finns detaljer som kan göras ännu mer rättvisa. Jag hoppas att det går att ordna på något sätt.

Jag vill återkomma till min interpellation. Jag ställde där frågan om ministern tänkte verka för att marknads- och torghandeln ska bevaras. Jag upplevde inte att jag fick något svar i vare sig den första eller den andra omgången.

Jag och många andra tycker att torg- och marknadshandel är en viktig del av det svenska kulturarvet. Många platser ute på landsbygden lever upp tack vare att det då och då är marknad. Ett exempel är marknaden i Jokkmokk, som drar många intressenter från hela landet. Det speglas i tv-reportage, nyheter och så vidare. Det vore väldigt olyckligt om marknaderna i norr, och även i Skåne som jag kommer från och där marknaderna också är väldigt viktiga, försvann.

Det finns statistik som visar att det blir färre och färre marknadshandlare, eller knallar som de också ibland kallas. Särskilt svårt är det för idrottsföreningar att locka knallar till sina evenemang. Det leder till att dessa föreningar får mindre inkomster, mindre pengar att spendera på ungdomars aktiviteter, vilket i sin tur leder till att utbudet av ungdomsaktiviteter och diverse idrottsgrenar minskar eller hotar att minska.

Jag hoppas därför att ministern på något sätt vill göra en översyn av denna lag, som inte fungerar som intentionerna var.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar Boriana Åberg för att hon tar upp dessa exempel på hur kontrollen fungerar vid olika marknader. Det är naturligtvis viktigt för mig som minister att få höra olika vittnesmål om hur myndigheternas verksamheter sköts, både från myndigheter och från riksdagsledamöter och även när jag träffar Torg- och Marknadshandlarna, en organisation som man springer på i olika sammanhang. Det är viktigt och mycket välkommet.

Jag delar helt Boriana Åbergs uppfattning att marknadshandlarna eller knallarna är en viktig del av Sverige och det svenska kulturarvet. Detta är också någonting som betyder mycket för ungdoms- och idrottsföreningar. Också för vissa bygder är detta viktigt för att sätta bygden på kartan och dra turister, kanske inte bara när det är marknad utan också andra delar av året.

Därför är det naturligtvis viktigt att det finns bra och rimliga villkor för dem som ägnar sig åt torg- och marknadshandel. Kassaregisterlagen var just ett sätt att skydda de seriösa näringsidkarna inom området, ett sätt att försöka stärka villkoren för den här branschen. Den utvidgning som gjordes så att kassaregisterkravet också avser näringsidkare som driver verksamhet i Sverige utan att ha ett fast driftsställe är också någonting som ökar konkurrenskraften för de svenska torg- och marknadshandlarna. Detta var två åtgärder just för att stärka konkurrensmöjligheterna för alla seriösa knallar som vi har runt om i landet.

Fru talman! Jag skulle vilja be ministern att förtydliga sitt svar om förslaget om schablonbeskattning. Detta borde man titta lite närmare på, tycker jag, framför allt därför att det var det ursprungliga förslaget från Skatteverket.

Ministern säger i sitt svar att schablonbeskattning gynnar dem som har höga inkomster och missgynnar dem som har låga. Det går säkert att diskutera. Det går säkert också att hitta en tillförlitlig metod som gör denna eventuella schablonbeskattning rättvis, till exempel att utgå från antalet meter som en viss handlare hyr, antalet anställda eller antalet firmabilar, så att det inte slår orättvist. Eftersom branschorganisationen själv ställer sig försiktigt positiv till förslaget borde det inte vara så svårt att inse att det kanske är en bättre lösning i väntan på kassaapparater som fungerar i alla väder.

Jag skulle gärna vilja att ministern utvecklade sitt svar om schablonbeskattning.

Fru talman! Det finns helt klart både för- och nackdelar med schablonbeskattning. En fördel är att det blir enkelt. Det blir enklare för företagen, och det kan också bli enklare för människor som inte är så vana att driva företag att kliva in och bli företagare.

En nackdel är å andra sidan att beskattningen just för dem som kliver in riskerar att bli högre i förhållande till kostnaderna än för dem som varit företagare ett tag. När man bygger upp en verksamhet har man oftast en del kostnader som man får dra av innan man börjar betala skatt på vinsten. Det gör att det blir lättare för nya företag att komma in i branschen. Innan man gör vinst behöver man inte betala någon skatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Har man däremot en schablonbeskattning kan det bli svårare för nya företag att komma in på marknaden eftersom de då ska betala skatt oavsett om de har gjort någon vinst eller inte. Visst kan man ha en schablonbeskattning på exempelvis antalet fordon, men då blir det lättare för dem som ägt sitt fordon under lång tid. De har större möjlighet att betala skatt än någon som precis har köpt ett fordon och kanske står med stora skulder, räntor och amorteringar på fordonet. Det kan alltså finnas ett problem med nya som kommer in på marknaden om man har en schablonbeskattning. Men det kan som sagt finnas anledning att för vissa branscher titta på schablonbeskattning, och det har regeringen också gjort.

Jag vill tacka Boriana Åberg för att hon har tagit upp den här frågan. Det är viktigt att vi har en levande torg- och marknadshandel i Sverige och inte minst att vi har en sådan som gör att alla de som gör rätt för sig och betalar skatter precis som man ska inte blir utslagna av andra som inte gör det. Det är precis därför som vi har de här kassaregistren.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.